Det Levande Slottet
Fakta:
Det Levande Slottet (org. Hauru no ugoku shiro) är en film från Studio Ghibli, regisserad av Hayao Miyazaki. Originalrösterna görs av bland annat Chieko Baishô, Takuya Kimura, Akihiro Miwa, Tatsuya Gashûin, Ryûnosuke Kamiki och Mitsunori Isaki. Filmen är 119 minuter lång, rekommenderas från 7 år och spelades in 2004. Filmen baseras på boken Trallkarlens slott av Diana Wynne.
Handling:
"Sofie är en helt vanlig tjej med ett helt vanligt liv. Hon jobbar i familjens hattaffär, men den dagen hon träffar trollkarlen Hauru förändras allt. Den vackre men mystiske Hauru för bort henne, och efter ett möte med Ödehäxan förvändlas Sofie till en gammal kvinna på 90 år. Nu måste hon ge sig ut på en farlig resa för att bli av med förbannelsen, och hon finner snart skydd i Haurus levande slott där hon lär känna Haurus unge elev Marukuru och den hetlevrade elddemonen Calcifer."
Recension:
Efter att ha sett Min Granne Totoro och Spirited Away var jag väldigt sugen på att se ytterligare en Ghibli-film, och jag är inte besviken. Visserligen är den inte lika bra som Spirited Away, men den bidrar till att jag uppskattar anime-genren mer och mer.
Gamla Sofie träffar på en fågelskrämma.
Filmen är härligt udda. Är man van vid Disney-filmer som jag är så tar det ett tag att komma in Det levande slottet, men när man väl vant sig så är man fast. Miyazaki är en fantastisk regissör och animeringarna är otroligt vackra och välgjorda. Landskapen ser nästan verkliga ut och karaktärerna är riktigt imponerande gjorda. Det är dessutom väldigt roligt att få uppleva en helt annan kultur genom filmen.
Hauru bor i Det Levande Slottet och välkomnar Sofie.
Trots att jag inte riktigt fastnade för de två huvudkaraktärerna Sofie och Hauru så finns det några karaktärer som jag älskar. Fågelskrämman är charmig men de två som sticker ut mest är elddemonen Calcifer och lärlingen Marukuru. Speciellt Calcifer är väldigt underhållande och bedårande.
Tillsammans bildar Sofie och hennes nya vänner ett udda gäng.
En annan sak jag gillar med filmen är hur allt det övernaturliga och oförklariga faktiskt vävs ihop på ett logiskt sätt som förklarar allt. Dessutom tycker jag om känslan som skapas när filmen använder sig av ett realistiskt samhälle med övernaturliga inslag som magi. Det gör nästan att världen vi lever i känns mer magisk.
Hauru har en hemlighet som gör att andra räds honom.
Något som jag däremot har att klaga lite på är att filmen fokuserar rätt mycket på kärleken mellan de två huvudkaraktärerna, och eftersom jag inte fastnade för dem så var det inte särskilt intressant. Jag hade hellre velat se större fokus på världen omkring dem, och få reda på mer om häxorna och magin. Jag kunde bli lite disträ ibland för att fokuset låg på fel håll.
Elden Calcifer har mer charm än någon av de andra karaktärerna.
Allt som allt är Det levande slottet riktigt bra. Precis som övriga Ghibli-filmer är den otroligt vackert animerad och väldigt söt. Den är imponerande och välgjord och trots några missar här och där så är det en film jag utan tvekan kommer att se igen.
Postat av: Amanda
Har du läst boken? Den är mycket mer "brittisk", men charmig och rolig, rekommenderas!
Svar:
Melanie
Postat av: Towe
Nu glömde du att kommentera "Gammelmor". Haha, vilken härlig karaktär! "Åh, vilken fin eld!" Så klockren kommentar!
Nå Calcifer! Jag tycker om Calcifer, så söt!
Svar:
Melanie
Postat av: Towe
Du gav den ett högre betyg än du först sa till mig förresten - ångrade du dig?
Svar:
Melanie
Postat av: MLI
Hej!
Glad att du gillade den, det gjorde jag oxå;) (o bra att du inte dissar Ghibli totalt som jag nästan trodde du skulle göra i början;))
När börjar du jobbet? Är du lugnare nu? O hur är det annars?:)
Om du hör från Towe/lisa hälsa från mig (det var länge sen jag pratade med dem :/)
Ha det bra!