Månadssammanfattning: december 2016

God jul och gott nytt år på er! Jag hoppas att ni haft en helt magisk december och att ni får ett ännu bättre 2017. Nedanför är som vanligt månadens recensioner listade. Klicka på bilderna för att komma till respektive recension. Snart kommer jag även att dela med mig av vilka verk som gjorde störst intryck på mig detta år. ♥
 
Antal nya böcker: 14 stycken (8 recex).
Recenserade böcker:
 
 
Antal nya filmer: 10 stycken (5 recex).
Recenserade filmer:
 
 
Antal nya tv-serier: 14 stycken (9 recex).
Recenserade tv-serier:
 

Nytt i samlingen, #199

Det bästa med julen är såklart den goda maten och det härliga umgänget, men det går inte att förneka att det också är mycket roligt att få presenter! Förutom kläder, smycken och annat som inte riktigt hör hemma här på bloggen fick jag även två böcker, en tv-serie, en film och ett tv-spel.
 
 
Av min kära mamma fick jag City of heavenly fire, vilket är den sjätte och avslutande delen i The mortal instruments-serien av Cassandra Clare. Jag fick även den fristående boken Heartless av Marissa Meyer. Sedan jag läste hennes debut, Cinder, för första gången har Meyer varit min absoluta favoritförfattare, och därför ser jag oerhört mycket fram emot att läsa hennes senaste roman! Av mamma fick jag även tv-spelet The last guardian.
 
Min mormor hade köpt mig den tredje säsongen av tv-serien Nashville, som jag helt missade att ta med på fotot. Trots att det är 2,5 år sedan jag såg den andra säsongen kan jag tveklöst konstatera att Nashville är en av mina favoritserier. Anledningen till att jag inte sett serien på länge är helt enkelt att den bara finns att köpa som importerad utgåva, och jag har försökt klamra fast vid hoppet om att en svensk utgåva skulle dyka upp. Men eftersom det har gått så pass lång tid har jag tvingats inse att det inte kommer att hända och därför bestämde mig jag för att önska mig den importerade utgåvan och äntligen fortsätta med serien.
 
Sist men inte minst fick jag filmen Labyrinth av bloggaren Micke. Jag såg filmen för några dagar sedan och tyckte att den var riktigt mysig.
 
Tack till alla er som bidragit till en magisk jul

Dödlig kod

Författare: James Dashner.
OriginaltitelThe Fever Code.
SerieThe Maze Runner #0,6.
Längd: 329 sidor.
Bokförlag: Semic.
 
"Det var en gång en värld som gick under. Skogarna grann, sjöarna torkade ut och haven svämmade över. Sedan kom en sjukdom, en feber som spred sig över hela jorden. Familjer dog och våldet härskade. Så kom WICKED. De sökte en lösning och hittade det perfekta svaret. Hans namn var Thomas. Det är är berättelsen om hur Thomas, Teresa och WICKED byggde en labyrint. En historia om hemligheter, lögner och katastrofer. Om vänskap och lojalitet."
 
 
På grund av hans sätt att skriva har min tidigare erfarenhet av James Dashner varit negativ, men Dödlig kod är förvånansvärt bra. Den spännande romanen fängslade mig redan från första början och det var oerhört intressant att läsa om tiden när labyrinten byggdes. Det var dessutom riktigt roligt att få lära känna karaktärerna på nytt; så som de var innan de dumpades i Gläntan.
 
Något jag tycker riktigt mycket om är att Dödlig kod faktiskt fyller sin funktion som prequel. Med skillnad från Dashners andra, relativt meningslösa, prequel (I solstormens spår) ger Dödlig kod en hel del intressant bakgrundsinformation som fyller ut de tidigare tomma luckorna. Frågorna som dykt upp i tidigare böcker besvaras och som läsare fick jag en härligt tillfredsställande känsla av att äntligen förstå hur saker och ting hör ihop.
 
Trovärdigheten håller inte alltid. Ändå är Dödlig kod en riktigt bra bok. Karaktärerna är charmerande och de spännande vändningarna håller läsaren engagerad. Prequeln fyller sitt syfte och får läsaren att se på serien med nya ögon.
 

Labyrinth

Regissör: Jim Henson
Genre: Fantasy, äventyr, familj.
Längd: 1 hr 37 mins.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: David Bowie, Jennifer Connelly, Toby Froud, Brian Henson, Dave Goelz m.fl.
Inspelningsår: 1986.
 
"En tjej måste lösa en farlig labyrint och rädda sin bror när hennes önskan om att han ska föras bort uppfylls av goblinkungen."
 
 
 
 
 
Labyrinth är en livfull familjefilm med ett rörigt och mycket särpräglat uttryckssätt. Karaktärerna är excentriska och de klassiska 80-talsklyschorna, som präglar både musik, kläder och manus, ger äventyret en härligt nostalgisk stil. Det är en förvånansvärt charmig och underhållande film, som trots sin förutsägbarhet och smått barnsliga, överdramatiska ton lyckades roa mig.
 
Sarah försöker få tillbaka sin lillebror. 
 
Skådespelarna gör bra ifrån sig och det är roligt att få se Jennifer Connelly (Requiem for a dream) i en av hennes första filmer. Det är dessutom lätt att fastna för de kreativt utformade karaktärerna och trots att deras monologer ofta upplevs vara krystade bidrar deras sätt att tala med en hel del charm.
 
Trollkungen Jareth förälskar sig i flickan. 
 
Som helhet är Labyrinth en härligt udda familjefilm. Eftersom jag inte är uppväxt med den får jag inte riktigt samma, sentimentala kontext som många andra. Ändå kan jag inte undgå att tycka om den och jag hade säkerligen älskat den om jag för första gången sett den för tio år sedan.
 

The 100, säsong 3

Längd: 10 hrs 44 mins.
Antal avsnitt: 16 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Science fiction, äventyr.
Releasedatum: 2016-09-26.
Skådespelare: Eliza Taylor, Bob Morley, Marie Avgeropoulos, Isaiah Washington, Henry Ian Cusick, Paige Turco, Lindsey Morgan m.fl.
 
"Överlevarna har återvänt hem till en till synes fredlig värld. Men känslan av att allt är som vanligt varar inte länge - snart förändras deras liv för alltid. Nya och gamla hot testar deras lojaliteter, utmanar deras begränsningar och får dem att fråga sig vad det innebär att vara människa."
 
Den tredje säsongen av The 100 är inte dålig. Faktum är att konceptet är riktigt intressant och som tidigare gör skådespelarna mycket bra ifrån sig. Ändå är jag oerhört besviken. Den är nämligen långt ifrån lika bra som sin makalösa föregångare. Säsongen tar mycket lång tid att komma in i och den första halvan är rent utav tråkig.
 
Octavia blir mycket besviken på sin bror. 
 
En av anledningarna till att det tar lång tid att komma in i serien igen är att det finns ett tidsglapp mellan denna och föregående säsong. Det har gått tre månader sedan förra säsongens avslutning och under den tiden har karaktärerna fått ny information som tittaren inte är varse om och förändrats. De beter sig annorlunda, kan tala andra språk och har upptäckt nya klaner. Inget av detta tydliggörs för tittaren, vilket skapar viss förvirring.
 
Lexa är den enda som strider för Clarke. 
 
Vidare innehåller säsongen många upprepningar, klyschor och logiska luckor. Saker och ting förklaras som hastigast, vilket lämnar mycket rum åt gissningar och missförstånd. Därtill finns en överhängande känsla av att säsongen saknar substans. Händelserna behandlas ytligt och det påskyndade tempot gör att tittaren aldrig hinner beröras. Inte ens dödsfallen har någon känslomässig inverkan, just för att serien snabbt går vidare och glömmer bort händelserna. Det gör att säsongen upplevs vara ryckig, osammanhängande och slarvigt genomförd.
 
AI:n Alie manipulerar Himlafolkets sinnen. 
 
Men trots att den smått tröttsamma säsongen är mycket ojämn och inte utnyttjar sin fulla potential kan jag inte undgå att tycka om den. De senare avsnitten är inte perfekta men håller en betydligt högre kvalité än säsongens första halva. Konceptet är fascinerande, handlingen intressant att följa och de lysande skådespelarna gör det svårt att slita sig. Som helhet är den tredje säsongen av The 100 en rörig besvikelse som ändå lyckades behålla mitt intresse. 
 

Stars Above

Författare: Marissa Meyer.
Längd: 369 sidor.
Bokförlag: Feiwel and friends.
Serie: The Lunar Chronicles #4,5.
 
"Hur kom Cinder till Nya Beijing? Hur förvandlades soldaten Wolf från en ung man till en mördare? När insåg prinsessan Winter och palatsets soldat Jacin deras öden? Med nio berättelser - fem som aldrig tidigare publicerats - fyller Marissa Meyer i luckorna."
 
 
 
 
 
 
 
Antologin Stars Above har nio samlade noveller som utspelar sig innan, under tiden och efter The Lunar Chronicles-serien. Den handlar om samma karaktärer som seriens resterande böcker, men skildrar delar av deras liv som vi inte tagit del utav tidigare. Det är en fröjd att återigen få läsa om de älskvärda karaktärerna, och alla novellerna tillför genomtänkt bakgrundsinformation som knyter samman de komplexa händelserna på ett mycket snyggt och professionellt sätt. 
 
Samtliga noveller håller en väldigt hög kvalité och bidrar till en djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. Två av novellerna sticker dock ut lite mer än de andra, nämligen ”The Little Android” och ”Something old, something new. ”The Little Android”, som är en retelling av Hans Christian Andersens The Little Mermaid är förvånansvärt berörande, medan ”Something old, something newger serien ett mycket tillfredsställande avslut. Men trots deras höga kvalité ger egentligen ingen av novellerna en "aha"-upplevelse. Berättelserna ger karaktärerna mer kött på benen men tillför ingen information som gör att synen på händelserna förändras.
 
Som helhet var Stars Above en intressant läsning. Marissa Meyer är en enastående författare och med enkla men effektiva medel trollbinder hennes vackra språk.
 

Det här med recensionsexemplar...

Jag har fått några frågor angående hur det här med recensionsexemplar fungerar. Eftersom det blir alldeles för omfattande att besvara direkt i kommentarerna beslutade jag mig för att göra ett inlägg där jag delar med mig av mina empiriska kunskaper. Förhoppningsvis kan mina erfarenheter vara till hjälp för er som precis börjat blogga och som är intresserade av att hitta samarbeten. 

Ett recensionsexemplar, som vanligtvis förkortas recex, är en produkt som främst journalister och bloggare får i utbyte mot en ärlig recension. När jag precis började få recex var jag osäker på om jag skulle behöva skicka tillbaka produkterna till avsändaren efter att recensionen skrivits, men så är inte fallet. Mottagaren får alltid behålla recexet, och den skickas alltid kostnadsfritt.
 
När det gäller böcker skickas nästan alltid färdiga exemplar, så som de säljs i butik. Det händer dock att så kallade ARC (advanced reader copy), eller förhandsexemplar som det kallas i Sverige, skickas ut. Då är boken okorrigerad och både omslag, format och innehåll kan ändras innan boken kommer ut i butik. Böckerna kan även skickas i e-format, men det brukar jag personligen tacka nej till eftersom jag föredrar att äga fysiska exemplar.
 
Filmer och tv-serier skickas aldrig i ofärdig form utan ser ut som de gör när de kommer ut i butik. Tv-spel brukar å andra sidan oftast skickas i digitalt format, men det händer att även fysiska exemplar skickas ut (ibland utan fodral).
 
Om produkten, ofta böcker, har ett recensionsdatum bör du vänta med att publicera din recension tills dess.
 
Många företag, speciellt mindre bokförlag, är väldigt generösa och vad de ”kräver” kan variera mycket. Det som är gemensamt för alla företag är dock att du har en blogg som relaterar till det du vill bli sponsrad med, samt att du faktiskt tar del av och recenserar den produkt som du fått. Många vill dessutom ha en länk till recensionen efteråt. 


Vidare vill många företag veta vilken bloggtrafik du har, alltså hur många som besöker din sida. Vem du har kontakt med på företaget kan också spela stor roll: ibland kan nämligen olika personer inom samma företag ge helt olika svar när du efterfrågar recex. 

Även bloggens utseende är betydande. Det viktigaste är såklart att du har ett bra språk och en hyfsad bloggtrafik, men layouten har onekligen ett finger med i spelet. Jag har haft många olika utseenden på min blogg sedan jag startade den och upptäckt att jag tagits på mycket större allvar när jag haft en mer professionell layout. Så lägg lite extra krut på det estetiska! 

Därtill är det enklare att få recex om du redan har en del samarbeten i bagaget. Om du redan har sponsrats på ett håll väcker det intresse för andra företag. Därför kan det vara en bra idé att börja knyta kontakt med mindre företag och sedan arbeta dig uppåt till större.

Du hittar oftast företagens kontaktuppgifter under ”kontakt”-kategorin på deras webbplats, men om de använder en PR-firma kan det bli svårare att hitta relevant mejladress. När du väl hittat en person att kontakta skickar du bara iväg ett mejl där du introducerar din blogg och efterfrågar den produkt du är intresserad av.

 


Men du behöver inte alltid skicka mejl. Vissa sidor har beställningsformulär likt en vanlig e-handel där du kan fylla i vad du är intresserad av. Andra skickar ut nyhetsbrev där du kan välja bland de nya releaserna. Och så finns det de som sätter upp dig på en auto-lista. Då får du ett urval av alla releaser automatiskt. Det kan också hända att företag eller författare kontaktar dig direkt och frågar om du vill recensera deras produkt.

Jag fick mitt allra första recex februari 2012, alltså ungefär ett halvår efter att jag startat bloggen. Det var Simona Ahrnstedt som kontaktade mig och frågade om jag ville läsa hennes debut Överenskommelser – helt gratis! Euforisk tackade jag ja. Jag hade ingen aning om att bloggare ens kunde få recensionsexemplar, så jag kände mig oerhört stolt. Det var som att en helt ny värld öppnades för mig, och därefter började jag ta kontakt några mindre bokförlag.
 
De relationer som jag har med mina samarbeten skiljer sig mycket åt. Vissa känner jag mig mycket nära, medan det känns som att andra ser mig mest som en börda. Det märks på deras sätt att kommunicera hur värdefull man är i deras ögon och hur benägna de är att skicka ut recex. En del svarar minuten efter att jag skickat ett mejl, medan andra inte svarar alls. Det är ofta frustrerande. Jag tycker att det är sunt förnuft att svara på sina mejl, även fast svaret är "nej". Jag kan hantera att bli nekad recex eftersom jag har full förståelse för att företagen inte kan skicka allt till alla, men blir irriterad när jag ignoreras totalt. Jag har dock lärt mig att inte ta det personligt, det är helt enkelt så det är. Det är bara att rycka på axlarna och försöka igen senare. Vindarna kan vändas snabbt och det gäller att ta alla avvisanden med en nypa salt.
 
Ja, det var en sammanfattning av mina recex-erfarenheter. Har du några frågor är du välkommen att ställa dem. ♥

God jul på er allesammans!

 
Jag vill passa på att tacka er för året som snart passerat och önska er alla en riktigt god jul! Jag hoppas att ni får en fantastiskt magisk dag, fylld med god mat, fina presenter och trevligt sällskap. 
 
Jag kommer att fortsätta att skriva recensioner året ut innan den efterlängtade listan med årets favoriter publiceras strax efter nyår!
 
Ta hand om er. ♥

Destination: Thailand

Författare: Katy Collins.
OriginaltitelDestination: Thiland.
Längd: 315 sidor.
Bokförlag: HarperCollins Nordic.
SerieÄventyr för ensamma hjärtan #1.
 
"Georgia hade allt: en pojkvän, en bostad och en plan. Men när hon blir dumpad förändras allt. I desperation skriver hon en lista över saker hon drömt om att göra, men tvingades avstå ifrån på grund av pojkvännen. Med självförtroendet i botten drar hon till Thailand för att försöka komma över det som hänt. Äventyret blir inte riktigt som hon tänkt sig, men det fantastiska med att gå sönder är att man får en chans att bygga upp sig på nytt."
 
 
Destination: Thailand är en lättsam och varm roman som inspirerar genom sitt koncept. Huvudkaraktären Georgia bestämmer sig för att lämna allt bakom sig, följa sin dröm och leva livet dag för dag. Det är oerhört intressant att följa hennes äventyr och hennes personliga utveckling inspirerar läsaren till att se sina egna möjligheter i livet. 
 
Som karaktär är Georgia lätt att tycka om och sympatisera för. Dessvärre är hon så pass naiv och lättlurad att det ibland blir riktigt irriterande. Dessutom verkar hon behöva ständig bekräftelse från män, vilket tar udden av den annars självständiga och starka kvinnan som boken beskriver.
 
Förutom själva äventyret är det miljön som är bokens styrka. Borta är det bullriga storstadslivet, som istället ersatts av stränder och värme. Denna aspekt hade dock kunnat vara ännu starkare. Jag hade velat ha mer detaljerade beskrivningar och upplevelser av det exotiska landets kultur för att på så sätt mentalt transporteras dit. Nu skildras landet relativt ytligt, vilket fungerar för att låta läsaren att drömma sig bort, men inte blir tillräckligt påtagligt för att få det att kännas som att man faktiskt är där.
 
Som helhet är Destination: Thailand en glädjande roman som inspirerar läsaren till att leva livet till fullo. Trots att boken är relativt förutsägbar, har en lättlurad protagonist samt saknar inlevelse i sina kulturella beskrivningar lyckas den trollbinda. Destination: Thailand fick mig att längta efter sommaren och jag ser fram emot att läsa efterföljaren.
 

The Good Wife, säsong 1

Längd: 15 hrs 54 mins.
Antal avsnitt: 23 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Releasedatum: 2011-02-16.
Skådespelare: Julianna Margulies, Christine Baranski, Matt Czuchry, Archie Panjabi, Alan Cumming m.fl.
Distributör: Paramount.
 
"Alicia Florricks man har fallit i onåd på sin post som åklagare. Efter makens sexskandal och politiska sned-steg tar Alicia själv kontrollen över sin familj och sitt liv. Samitidgt som hon försöker uppfostra sina två tonåringar ger hon sin tidigare karriär som försvars-advokat en ny chans."
 
Ämnen som juridik och politik har en tendens att tråka ut mig, varav serier inom den här genren vanligtvis inte brukar intressera mig. Därför blev jag mycket förvånad när jag fastnade för The Good Wife redan vid första avsnittet. Manuset är välskrivet, dialogerna intelligenta och karaktärerna lätta att sympatisera med. 
 
Efter en skandal åker Alicias man i fängelse. 
 
Varje avsnitt har ett fristående fall som utreds och beprövas i rättssalen, men ändå finns en genomgående röd tråd som håller ihop säsongen. Vi får nämligen följa karaktärerna även utanför rättssalen, vilket ger en djupare förståelse för dem och deras relationer, samtidigt som det gör att säsongen känns mer sammanhängande. Denna röda tråd gör det dessutom lättare att relatera till karaktärerna, och deras utvecklingar blir mer påtagliga. Ändå känns det ibland som att serien hela tiden ”börjar om”, eftersom ett nytt fall uppdagas och löses vid varje avsnitt. Därför hoppas jag att nästkommande säsonger har ännu starkare koherens och en mer kontinuerlig handling.
 
Efter tretton år som politikerfru börjar Alicia jobba som advokat igen. 
 
Något som jag imponerades av var att ensemblen skådespelare innehöll så pass många stora namn. Förutom huvudrollsinnehavaren Julianna Margulies (Cityakuten) har även stjärnor som Christine Baranski (Mamma Mia!), Matt Czuchry (Gilmore Girls), Alan Cumming (Spy Kids), Chris Noth (Sex and the City) och Gary Cole (Veep) betydande roller. I enstaka avsnitt dyker även välbekanta gästskådespelare upp i mindre roller, exempelvis Paige Turco (The 100) och Soneque Martin-Green (The Walking Dead).
 
Trots att hon sårats kämpar Alicia för sin man. 
 
Som helhet är den första säsongen av The Good Wife oväntat bra. Fast jag hade velat ha färre fristående fall och en starkare kontinuerlig handling kan jag inte neka att nästan varje avsnitt grep tag. Jag ser fram emot att se fortsättningen.
 

10 år i frihet

Författare: Natascha Kampusch.
Originaltitel10 jahre freiheit.
Serie: Fristående.
Längd: 219 sidor.
Bokförlag: Albert Bonnier.
 
"Tio år har gått sedan Natascha Kampusch lyckades fly från den källare där hon i många år satt fången. Hon trodde att ett nytt liv skulle börja, fullt av möjligheter. Men det var inte så enkelt. Nu berättar hon om livet i frihet: om svårigheterna att hitta en identitet, om mörkret som fortfarande följer henne, om varför hon trots allt inte förlorat sin tro på människan."
 
10 år i frihet är Natascha Kampuschs andra självbiografiska roman, som även den visar glimtar av hennes tid i fångenskap. Fokus ligger dock främst på hennes liv efter att hon lyckats fly. Kampusch berättar den fängslande historien med stor inlevelse och hennes styrka gör det omöjligt att inte sympatisera. Trots att boken behandlar en mycket tuff tid i hennes liv blottar hon sitt hjärta och reflekterar kring händelserna på ett väldigt rationellt och objektivt sätt. Hon framstår som en mycket insiktsfull människa och inspirerar genom att vägra dela in världen i svart och vitt.
 
Romanen är dock inte lika gripande som hennes debut, 3096 dagar. Detta troligen för att den boken skildrade den fasansfulla tiden då hon var inlåst, medan 10 år i frihet snarare handlar om efterverkningarna. Fast det är en mycket intressant läsning engagerades jag inte lika mycket, och jag känner mig nästan skyldig av det faktum att jag ibland blev lite uttråkad. 
 
Som helhet är 10 år i frihet en bra självbiografi och en någorlunda fängslande läsning.
 

Miles Ahead

Regissör: Don Cheadle.
Genre: Biografi, drama.
Längd: 1 hr 40 mins.
Åldersgräns: 7 år.
Skådespelare: Don Cheadle, Ewan McGregor, Emayatzy Corinealdi, Keith Stanfield m.fl.
Releasedatum: 2016-12-12.
Distributör: Universal Sony.
 
"Miles Davis är ett av 1900-talets största musikgenier. På grund av drogmissbruk försvann han från offentlig-heten under fem års tid i slutet av 1970-talet. En musikreporter tvingar sig in i Davis liv och tillsammans ger des ig ut på ett galet äventyr för att få tag i en stulen kassett med inspelningar av musikerns senaste verk."
Miles ahead är en besvikelse. Utan någon direkt kontext kastas vi rakt in i Miles livsutmaningar. Vi får inte se hur hans karriär började eller ta del av någon väsentlig bakgrundsinformation, vilket gör att vi aldrig riktigt får lära känna honom som person. Han känns distanserad och som tittare kan jag varken relatera eller sympatisera med honom. Det gör i sin tur att filmen inte griper tag.
 
Miles Davis minns tillbaka på sitt drogmissbruk. 
 
Bortsett från att filmen inte väcker tittarens intresse är den dessutom riktigt rörig. Scenerna känns osammanhängande och det får en rent utav kaotisk struktur. Tillsammans med det faktum att varken handlingen eller karaktärerna engagerade mig blev resultatet att jag tröttnade snabbt.
 
Tillsammans med en reporter försöker Miles hitta sin stulna kassett. 
 
Som helhet är Miles ahead ett tråkigt drama med oordnat upplägg. Trots att skådespelarna presterar bra gör manuset att deras karaktärer aldrig kommer till liv.
 

Uppstigningens brunn, del 1

Författare: Brandon Sanderson.
OriginaltitelThe Well of Ascension.
SerieMistborn #2 del 1.
Längd: 380 sidor.
Bokförlag: Modernista.
 
"Vin och Elend måste bygga upp ett nytt fungerande samhälle i askan efter imperiet. De har knappt hunnit börja då tre separata arméer går till anfall. När belägringen intensifieras tycks en uråldrig legend erbjuda en glimt av hopp. Men även om den existerar vet ingen hur man hittar Uppstigningens brunn eller vilken sorts kraft den består en med. Dödandet av Överstehärskaren visar sig ha varit den lättare delen. Att överleva i svallvågorna efter hans fall kommer att bli den verkliga utmaningen."
 
Den första delen av Uppstigningens brunn är spektakulär. Det är en intelligent berättelse fylld med spännande action, skarpsinniga dialoger och en oerhört komplex och genomtänkt värld. Det kreativa, magiska systemet liknar inget jag tidigare läst om och de unika allomantiska förmågorna håller mig fängslad.
 
Brandon Sanderson är sannerligen en fenomenal författare som lagt ner hela sin själ i Mistborn-serien. Bortsett från hans nyskapande idéer som inte är av denna värld, skriver han även makalöst bra och griper med lätthet tag i läsaren. Därtill har han också lyckats skapa karaktärer som verkligen engagerar. Han har gett dem så pass många lager att de levandegörs och känns som riktiga personer. Vin, Elend, Tindwyl och kandran OreSeur är särskilt tjusande, och deras fantastiska kemi till varandra trollbinder.
 
Boken är dock stundtals långsam och det är dessutom inte till en fördel att Uppstigningens brunn har delats upp i två volymer. På grund av att Sandersons berättelser omfattar mycket politik och maktspel tar hans böcker ofta relativt lång tid att komma in i, och genom att dela upp Uppstigningens brunn tvingas läsaren att genomgå den lite tunga uppstarten två gånger istället för en. Eftersom Sanderson ofta avslutar sina romaner i rafflande cliffhangers blir inte heller bokens avslut lika tillfredsställande som man är van vid, då den första delen avslutas mitt i boken.
 
Som helhet bjuder den första delen av Uppstigningens brunn på en oerhört fascinerande läsning. Brandon Sanderson är en exceptionell författare och det är omöjligt att inte ryckas med av hans innovativa koncept. Jag ser mycket fram emot att läsa fortsättningen.
 

Nytt i samlingen, #198

Under den gångna veckan har paket från B. Wahlströms, Bookmark, Albert Bonnier och Universal Sony anlänt i brevlådan. 
 
 
Av B. Wahlströms fick jag ett förhandsexemplar (eller ARC, som det kallas i Amerika) av Diabloc, vilket är en fristående science fiction-bok av S. J. Kincaid. Boken följer Nemesis: en diabol skapad för att ge sitt liv åt sin mästare, och som måste anta hennes identitet för att skydda henne. Jag har hört oerhört mycket gott om boken och ser mycket fram emot att läsa den!
 
Av Bookmark fick jag Det flammande korset, vilket är den femte delen i Outlander-serien av Diana Gabaldon. Jag har hittills bara läst de två första romanerna i serien, men det känns bra att ha dem på lager här hemma så att jag kan sträckläsa dem senare. Böckerna har även gjorts till en mycket framgångsrik tv-serie.
 
Av Albert Bonnier fick jag Kemisten, som är en fristående thriller av Stephenie Meyer (författaren bakom Twilight och The host). Boken verkar mycket annorlunda från hennes andra verk och det ska bli roligt att se vad hon har att bjuda på inom vuxenlitteraturen.
 
Sist men inte minst fick jag filmen Miles Ahead av Universal Sony. Det är ett biografiskt drama om jazzspelaren Miles Davis, som sägs vara 1900-talets största musikergeni. Huvudrollerna spelas av bland annat Don Cheadle och Ewan McGregor, och filmen har betyget 6,5 på IMDb.
 
Stort tack B. Wahlströms, Bookmark, Albert Bonnier och Universal Sony! ♥

Fear the Walking Dead, säsong 2

Längd: 10 hrs 46 mins.
Antal avsnitt: 15 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, rysare, scifi.
Releasedatum: 2016-12-05.
Skådespelare: Kim Dickens, Cliff Curtis, Frank Dillane, Alycia Debnam-Carey, Mercedes Mason etc.
Distributör: 20th Century Fox.
 
"Efter att ha sett Los Angeles stå i lågor går familjen ombord på Agibail. Men när försvaret bombar hela södra Kalifornien för att rena området från smitta drivs de odöda mot kusten. Sällskapet sätter kurs mot okänd mark, men upptäcker snart att det är minst lika farligt till havs som på land."
 
Den andra säsongen av Fear the walking dead är mycket bättre än föregångaren. Trots en del krystade insatser känns skådespelarna mer bekväma i sina roller: Debnam-Carey (The 100) och Dillane (In the heart of the sea) är riktigt fängslande. Dessutom börjar karaktärerna få mer kött på benen och handlingen är mer intressant. Ändå har serien en lång väg kvar att gå.
 
Madison och Travis färdas över havet med sina familjer. 
 
Det är nämligen så att säsongen har oerhört ojämn kvalité. Vissa avsnitt är gripande, med pulshöjande spänning och fascinerande vändningar. Men minst lika många avsnitt misslyckas att engagera på grund av ostimulerande handlingsparalleller, ogenomtänkt struktur och långsamt tempo. Mycket av det som händer känns upprepande, och seriens många förutsägbara klyschor blir tröttsamt. Dessutom presterar bland annat Cliff Curtis (Die hard 4.0) och Kim Dickens (Gone girl) mycket dåligt. Deras blanka ansiktsuttryck och avsaknad av synliga känslor gör att deras insatser känns krystade och onaturliga.
 
Nick hamnar på avvägar och måste klara sig på egen hand. 
 
Som helhet är den andra säsongen av Fear the walking dead okej, men den har mycket att förbättra innan den kommer i närheten av originalseriens storslagenhet. 
 

I am Bolt

Regissör: Benjamin Turner m.fl.
Genre: Dokumentär.
Längd: 1 hr 48 mins.
Åldersgräns: 7 år.
Skådespelare: Usain Bolt, Pele, Neymar, Serena Williams, Ziggy Marley, Nas, Chronixx etc.
Releasedatum: 2016-12-05.
Distributör: Universal Sony.
 
"Usain Bolt är en legend som beundras världen över och vars signaturpose har blivit en symbol som kommer att inspirera många generationer framöver. Vi känner igen hans fokus, hans leende och hans visnter från löparbanan. Nu får vi även lära känna mannen bakom OS-gulden för första gången. Hör vad de som står honom närmast har att berätta."
 
Inledningsvis vill jag klargöra att jag är oerhört partisk till filmen, så ta mina ord med en nypa salt. Jag tycker varken om dokumentärer eller sport och därför blev just en sportdokumentär allt annat än engagerande för mig. Eftersom jag inte har ett intresse för det filmen behandlar blev hela tittarupplevelsen mycket utdragen och enformig.
 
Den ikoniske löparens liv visas med både gamla och nya klipp. 
 
För att återberätta Bolts livshistoria kombineras äldre, arkiverade filmklipp med nyinspelat material. Vi får bland annat ta del utav intervjuer med människor från Bolts innersta krets. Det stör mig dock att de allesammans lovordar honom. Inga direkta motgångar eller skandaler tas upp, och berömmen kommer i sådan mängd att det får Bolt att framstå som fulländad. Till slut blir lovsångerna snarare enfaldigt och tröttsamt än stimulerande.
 
Skildringen av Bolt framstår som idealiserad. 
 
Om du har följt Usain Bolts karaktär kan jag tänka mig att du kan fängslas av filmen, men eftersom jag är ointresserad av hans liv blev I am Bolt en långtråkig upplevelse.
 

Skolans hjälte

Författare: Rachel Russell.
OriginaltitelLocker hero.
Längd: 303 sidor.
Bokförlag: Modernista.
SerieDen otursförföljde Max Crumbly #1.
 
"Skolans mobbares nya hobby är att låsa in Max i hans skåp. Max vill på ett magiskt sätt rymma från skåoet och besegra mobbaren. Problemet är att Max inte direkt har några superkrafter. Hans kusliga och nästan övermänskliga förmåga att känna doften av pizza på flera kvarters avstånd skrämmer tyvärr inga skurkar på flykten. Ändå gör Max sitt bästa för att vara den hjälte hans skola behöver."
 
 
 
C. S. Lewis sade en gång att ”en berättelse för barn som enbart kan uppskattas av barn är inte en bra berättelse”. Dessvärre är detta fallet med Skolans hjälte. Det är i grund och botten en söt roman och hade jag läst den för tretton år sedan skulle jag troligen tyckt mycket om den. Men som vuxen charmas jag inte på samma sätt. På grund av bristande trovärdighet och en ointelligent huvudkaraktär faller berättelsen platt. Alla svårigheter som uppstår är i själva verket mycket lätta att reda ut, vilket gör att handlingen och karaktären upplevs vara relativt dumma.
 
Skolans hjälte är mer mysterieinriktad än Nikkis dagbok, som snarare fokuserar på protagonistens relationer. Detta ger boken ett stadigt tempo men förhindrar samtidigt läsaren att komma karaktärerna riktigt nära. Berättelser om hjältedåd och brott ligger i romanens mitt och därmed faller tjusningen med Russells intagande karaktärer bort.
 
Läsningen av Skolans hjälte är troligen mycket spännande för unga, men för oss vuxna blir det ett medelmåttigt tidsfördriv.
 

Captain Fantastic

Regissör: Matt  Ross.
Genre: Drama, komedi.
Längd: 1 hr 59 mins.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Viggo Mortensen, George MacKay, Samantha Isler, Annalise Basso, Nicholas Hamilton, Shree Crooks, Charlie Shotwell, Katryn Hahn etc.
Releasedatum: 2016-12-05.
Distributör: Scanbox.
 
"Ben har skapat ett paradis för sig och sina barn i skogen, långt bort från övrig familj. Där uppfostrar han dem till att bli starka, bildade och självständiga individer. Men en händelse tvingar familjen att lämna sitt hem och återvända till civilisationen. Där tvingas Ben utvärdera det sätt han valt att leva med sin barn."
Captain fantastic är en oerhört charmig och hjärtevärmande må bra-film som inspirerar med härlig gemenskap, intelligenta dialoger och tankeväckande budskap. Miljöerna är hänförande vackra och skådespelarna enastående. Viggo Mortensen (Sagan om ringen) och de förvånansvärt begåvade barnskådespelarna bär filmen på sina kompetenta axlar och har en trollbindande kemi till varandra.  
 
Ben lär sina barn att överleva på egen hand.  
 
Eftersom jag är fruktansvärt trött på tramsiga komedier vars repertoar av skämt inte innehåller mer än sex, alkohol och droger var det en fröjd att se Captain fantastic. Filmen har en behaglig och jordnära humor, med skarpsinniga skämt som lockar fram många saliga skratt. Underhållningen känns naturlig och okonstlad och inger tittaren en trivsam känsla. Filmens enda svaghet är att den tappar flyt i mitten, men förövrigt är den fantastisk.
 
Tillbaka i civilisationen kolliderar två världar. 
 
Som helhet är Captain fantastic en berörande och värmande komedi som får tittaren att glädjas över livet och må bra. 
 

Gå vidare

Författare: Rainbow Rowell.
OriginaltitelCarry on.
Serie: Fristående.
Längd: 486 sidor.
Bokförlag: Berghs.
 
"Simon Snow går sista året på Watfords magiskola. Han r den utvalde som ska rädda den magiska världen från trollkarlarnas bluff. Men han känner sig allt annat än utvald när han undviks av sin mentor och dumpas av flickvännen. Och kanske värst av allt är att rumskamraten Baz på allvar planerar att döda honom."
 
 
 
 
 
Trots att jag tycker mycket om Rainbow Rowell hade jag mycket svårt för Gå vidare. Detta främst för att början är oerhört långsam och ointressant. Det händer väldigt lite och det tar lång tid att komma in ordentligt i berättelsen. Karaktärerna tilltalade mig inte, världen kändes ogenomtänkt och jag engagerades helt enkelt inte som läsare. 
 
Dessutom upplevde jag inte boken som särskilt originell: faktum är att det känns som en blek kopia av Harry Potter. Jag är fullt medveten om att Rowell skrev Gå vidare som Harry Potter-fanfic men den bidrar inte med tillräckligt mycket eget för att kännas läsvärd. Hon efterapar mest det som J.K. Rowling redan skrivit om.
 
Gå vidare har dock styrkor. För det första gillar jag relationen mellan Simon och Baz. Förhållanden och kärlek är Rowells expertis och hade fokus legat på detta istället för berättelsen om ”den utvalde” skulle boken ha varit betydligt bättre. Vidare tycker jag också att Gå vidare är smårolig, just för att Rowell använt välkända uttryck, ramsor och talspråk som trollformler, vilket ofta får en komisk effekt.
 
Som helhet är Gå vidare inte mer än okej. Rowell är en mycket duktig författare, men fantasy och fanfic är inte riktigt hennes grej.
 

Game of Thrones, säsong 6

Längd: 9 hrs 17 mins.
Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Fantasy, drama.
Releasedatum: 2016-11-14.
Skådespelare: Lena Headey, Peter Dinklage, Emilia Clarke, Kit Harington, Sophie Turner, Maisie Williams, Nikolaj Coster-Waldau etc.
 
"Överlevare omgrupperar från alla delar av Westeros och Essos för att fortsätta framåt, obevekligt mot sina osäkra individuella öden. Bekanta ansikten kommer att skapa nya allianser för att stärka sina strategiska chanser att överleva, medan nya karaktärer kommer att dyka upp för att utmana maktbalansen."
 
Den sjätte säsongen av Game of Thrones är ett mästerverk. Jag har aldrig tidigare sett något så kraftfullt. Den har en spänd stämning, storslagen action och ett oerhört intelligent manus som fängslar från den stillsamma början till det explosiva slutet. Med allt från kvicka, humoristiska repliker till djupt berörande dödsfall fick denna intensiva säsong mig både att skratta och gråta. De många chockerande vändningarna gav mig gåshud och flera gånger kom jag på mig själv med att sluta andas.
 
 
Precis som tidigare är den sjätte säsongen av Game of Thrones obeskrivligt vacker. Detaljrika kostymer kombineras med häpnadsväckande miljöer, enastående effekter och kraftfull musik. Därtill är skådespelarna fulländade. Alla medverkande i denna perfekta ensemble är fenomenala och deras lysande insatser engagerar tittaren till fullo. 
 
 
Säsongen särskiljer sig mycket från föregående delar. Tempot är högre, fler hemligheter avslöjas och de fristående handlingsparallellerna börjar vävas samman. En mycket tillfredsställande rensning av karaktärer betonar dessutom att serien är på väg mot sitt oundvikliga slut. Vidare består säsongen av många oförglömliga avsnitt, varav det starkaste otvivelaktigt är ”The Winds of Winter”. Det är utan tvekan seriens bästa säsongsavslutning, och obestridligen även det mest episka avsnittet i TV:s historia.
 
 
Som helhet är den sjätte säsongen av Game of Thrones en legendarisk vändpunkt i serien.
 

Ghostbusters

Regissör: Paul Feig.
Genre: Komedi, sci-fi, action.
Längd: 1 hr 56 mins.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Kristen Wiig, Melissa McCarthy, Kate McKinnon, Leslie Jones, Chris Hemsworth m.fl.
Releasedatum: 2016-12-05.
Distributör: Universal Sony.
 
"Erin och Abby försöker tillsammans med ingenjören Jillian och den tuffa tunnelbanearbetaren Patty stoppa ett övernaturligt hot i Manhattan."
 
 
 
 
Ghostbusters är en reboot av komedin med samma namn från 1984, men istället för att följa den ikoniska kvartetten vi är vana vid fokuserar filmen denna gång på en grupp kvinnliga till spökjägare och deras strävan efter att vetenskapligt bevisa spökens existens. Det är en underhållande film som lyckas locka fram en del skratt. Den har dessutom häftiga gadgetar, snygga effekter och en härlig ensemble med charmiga skådespelare.
 
Fyra kvinnor går ihop för att fånga spöken. 
 
Dessvärre är handlingen relativt uttjatad och den smått utdragna filmen urartas successivt. Humorn blir allt mer överdriven och ju mer tid som passerar desto tramsigare blir det. Därtill är det tydligt att Ghostbusters ämnar ha viss känslomässig inverkan, men på grund av ett svagt manus och ett ostrukturerat upplägg faller det platt.
 
Arbetet blir mer kaotiskt än gänget räknat med. 
 
Som helhet är den nya Ghostbusters helt okej, men den gör inte ett särskilt stort intryck. 
 

Nytt i samlingen, #197

Under den här veckan har jag fått paket från Paramount, Universal, Scanbox, Bookmark och Albert Bonnier. 
 
 
Av Paramount fick jag den andra säsongen av NCIS: New Orleans samt boxen med alla säsonger av dramaserien The Good Wife. Från Universal fick jag Ghostbusters och I am Bolt, och från Scanbox kom Captain Fantastic.
 
Bookmark skickade mig Snö och aska av Diana Gabaldon, Leon av Mons Kallentoft och Markus Lutteman samt 4,50 från Paddington av Agatha Christie. Av Albert Bonnier fick jag självbiografin 10 år i frihet av Natascha Kampusch.
 
Jag fick även fyra begagnade pocketböcker: En dag av David Nicholls, Djävulen bär prada av Lauren Weisberger, Flyga drake av Khaled Hosseini och The help av Kathryn Stockett.

Jason Bourne

Regissör: Paul Greengrass.
Genre: Action.
Längd: 2 hrs 3 mins.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Matt Damon, Tommy Lee Jones, Alicia Vikander, Vincent Cassel, Julia Stiles etc.
Releasedatum: 2016-11-28.
Distributör: Universal Sony.
 
"Bourne har fått lära sig att leva med insikten av att ha varit ett redskap för att utföra operationer som myndig-heterna behöver men inte vill kännas vid. Samtidigt förändras världen i en takt som verkar springa ifrån makthavarna, som bara kan se på när en ny verklighet lägger sig som ett raser ovanpå den gamla."
 
Fast Jason Bourne är en relativt överflödig efterföljare är det härligt att återigen få följa Bourne på hans jakt efter sanningen. Det är ett spännande och actionfyllt äventyr, med ett högt tempo och en stämning i klassisk Bourne-anda. Tycker du om tidigare filmer lär du inte vilja missa denna.
 
Jason Bourne och partnern Nicky är tillbaka. 
 
Matt Damon (Good Will Hunting) och Julia Stiles (The Silver Linings Playbook) presterar som alltid superb och denna gång åtföljs de även av den begåvade Tommy Lee Jones (The Homesman). Men när det kommer till franchisens andra nya ansikte – svenska Alicia Vikander (The Danish Girl) – är besvikelsen stor. Jag tycker vanligtvis mycket om henne men här känns hon inte riktigt närvarande. Hon har tom blick, blankt ansiktsuttryck och visar inte särskilt mycket känslor, vilket gör att det är svårt att komma hennes karaktär nära. 
 
Nykomlingen Alicia Vikander bidrar inte med mycket. 
 
Ibland blir Jason Bourne lite enformig: handlingen är inte särskilt originell och de långa biljakterna och slagsmålen känns stundtals utdragna. Som tur är kompenseras det av riktigt bra effekter och en spänning som heter duga. Som helhet är Jason Bourne en onödigt men ack så tillfredsställande efterföljare.
 

Billions, säsong 1

Längd: 11 hrs 27 mins.
Antal avsnitt: 12 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Releasedatum: 2016-12-19.
Skådespelare: Paul Giamatti, Damian Lewis, Maggie Siff, Malin Åkerman, Toby Leonard Moore m.fl.
Distributör: 20th Century Fox.
 
"Advokaten Chuck Rhoades och hedgefond-kungen Bobby befinner sig på kollisionskurs med varandra och använder all sin makt och sitt inflytande för att överlista varandra. Miljarder står på spel."
 
 
 
Jag tycker inte om den första säsongen av Billions, men för att vara ärlig beror det snarare på personliga preferenser än att serien är dålig. Det visade sig att det inte var min typ av serie. Billions är väldigt stillsam och fast det är ämnat att skapa en spänd atmosfär gjorde det mig snarare uttråkad. Det händer nästan ingenting och tempot går alldeles för långsamt i min smak. 
 
Tilltalande skådespelare, mindre tilltalande handling. 
 
Skådespelarna är riktigt duktiga: Giamatti (Sideways), Lewis (Homeland), Siff (Sons of Anarchy) och Åkerman (Watchmen) kan sina saker och visar vart skåpet ska stå. Ändå fastnade jag inte. Jag hade svårt att relatera och känslomässigt knyta an till karaktärerna. De känns tillgjort stereotypiska och fick mig inte att fastna. Billions är en serie som sänder ut många intelligenta vibbar men saknar känsla och hjärta, och därför skapas inte en vilja att se vidare.
 
Svenska Malin Åkerman syns i en av huvudrollerna. 
 
Som helhet är Billions en smart serie som aldrig riktigt fångade mitt intresse.
 

Mike and Dave need wedding dates

Regissör: Jake Szymanski.
Genre: Komedi.
Längd: 1 hr 38 min.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Zac Efron, Anna Kendrick, Aubrey Plaza, Adam Devine, Stephanie Faracy m.fl.
Releasedatum: 2016-12-19.
Distributör: 20th Century Fox.
 
"De ständigt svirande bröderna Mike och Dave lägger upp en annons på nätet för att få tag på respektabla dejter till sin systers bröllop. Men istället får killarna en vild duo på halsen."
 
 
 
Jag har grymt trött på sådana här filmer. Mike and Dave need wedding dates är en typisk, modern komedi vars hela repertoar med skämt handlar om sex, svordomar, droger och alkohol. Det som händer är rent utav absurt och jag underhölls inte över huvud taget av de överdrivna händelserna. Den högljudda filmen förlorar snabbt tittarens intresse och lyckas inte framkalla ett enda skratt. 
 
Två desperata tjejer hittar två desperata killar. 
 
Mike and Dave need wedding dates har ointelligenta dialoger, förutsägbara vändningar och väldigt många klyschor. Dessutom är den omogna filmen klumpigt ihopklippt och många av skämten är otajmade. Inte ens skådespelarna presterar bra. Allesammans överspelar och deras insatser känns oerhört krystade.
 
De dricker, tar droger och ställer till med problem. 
 
Som helhet är Mike and Dave need wedding dates en påfrestande komedi som både saknar hjärna och hjärta.
 

Kallelsen

Författare: James Frey.
OriginaltitelThe Calling.
SerieEndgame #1.
Längd: 511 sidor.
Bokförlag: Bonnier Carlsen.
 
"Tolv spelare är kallade till striden. Tolv ungdomar från uråldriga familjer. Mänskligheten härstammar från deras ätter och de valdes ut för tusentals år sedan. Sedan dess har de förberett sig, varje dag, på Spelet. De är smarta, korkare, starka, svaga, lata, vackra, fula, goda och onda. De har inga superkrafter, kan inte flyga, förvandla bly till guld eller hela sig själva. När döden kommer är det slut. För dem och för oss alla. En av dem måste lösa den stora gåtan. Annars är allt förlorat."
 
Kallelsen gör mig kluven. Å ena sidan är det en oerhört fascinerande roman. Det annorlunda konceptet är riktigt intressant och bokens komplexitet fängslar. Kallelsen har dessutom en del riktigt intensiva scener som gör att det är svårt att släppa taget.
 
Men som läsare får vi följa alldeles för långa karaktärer. Tolv karaktärer introduceras på samma gång och vi får inte riktigt lära känna någon av dem på djupet. De korta kapitlen hoppar mellan olika perspektiv och eftersom berättarrösterna är lika varandra blandas karaktärerna ihop. Det är många att hålla reda på och det är svårt att känslomässigt knyta an till dem. Eftersom inte tillräckligt med tid spenderas med varje individ upplevs de knappt vara verkliga personer och det gör att hela berättelsen faller platt.
 
En annan svaghet är att bokens abstrakta stil skapar stor förvirring. Frey förklarar inte mycket kring Spelet och som läsare vet vi knappt vad det går ut på. Det lilla som faktiskt avslöjas blir inte tillräckligt för att skapa ett engagemang och som läsare kände jag mig exkluderad.
 
Kallelsen har i grund och botten riktigt stor potential, men mängden karaktärer samt de bristande förklaringarna gör att intresset falnar. Det fascinerande konceptet får mig dock att vilja läsa mer och jag ser fram emot att ta del utav fortsättningen. 
 

Freeheld

Regissör: Peter Sollett.
Genre: Drama, romantik.
Längd: 1 hr 39 mins.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Julianne Moore, Ellen Page, Michael Shannon, Steve Carell, Luke Grimes m.fl.
Releasedatum: 2016-11-21.
Distributör: Noble Entertainment.
 
"Kriminalpolisen Laurel får obotlig cancer och vill lämna sin hårt förvärvade pension till sin partner, Stacie. Hade de varit ett heterosexuellt par hade det sket automatiskt. Men beslutsfattarna konspirerar för att förhindra att Laurel får samma rättigheter."
 
 
Freeheld är en stark och gripande film med utomordentliga skådespelare. Enastående Julianne Moore (Still Alice) och Ellen Page (X-Men) känns oerhört naturliga i sina roller och de berör djupt med sina trovärdiga insatser. De är filmens främsta styrka och får tittaren att att skratta, gråta och känna sig involverad i det som sker.
 
Laurel förälskar sig i Stacie. 
 
Dramat är dock någorlunda klyschigt och förutsägbart och jag kan tycka att slutet är lite klent. Det känns även som att skaparna gjort det enkelt för sig och valt en trygg väg istället för att konstruera ett manus som verkligen väcker tankar och engagerar. Som det är nu är Freeheld en fin och berörande film, men också rätt slätstruken och den griper inte tag lika mycket som den hade potential till.
 
Tiden de har kvar tillsammans blir till en kamp om rättvisa. 
 
Som helhet är Freeheld ett bra drama, som med lite extra omtanke hade kunnat bli fantastisk.
 

Husdjurens hemliga liv

Regissör: Chris Renaud m.fl.
Genre: Familj, komedi.
Längd: 1 hr 26 mins.
Åldersgräns: Barntillåten.
Skådespelare: Louis C.K, Eric Stonestreet, Kevin Hart, Jenny Slate, Ellie Kemper, Albert Brooks etc.
Releasedatum: 2016-11-28.
Distributör: Universal.
 
"När deras ägare går hemifrån på morgonen samlas alla husdjuren för att skvallra med vännerna, frossa i sötsaker och ordna galna fester. När en bortskämd terrier och hans nya oborstade rumskompis går vilse i New Yorks storstadsdjungel tvingas de lägga sina olikheter åt sidan för att överleva den resan hem."
 
Husdjurens hemliga liv är en oerhört mysig familjefilm. De charmiga och dynamiska karaktärerna har en härlig kemi till varandra och animeringarna är riktigt snygga. Dessutom är igenkänningsfaktorn hög för oss husdjursägare. Det är lätt att relatera till det djuren gör och det är mycket underhållande att följa deras bestyr. Skratten är många och äventyret värmer ända in till själen.
 
Chloe har svårt att motstå godsakerna i kylskåpet. 
 
Men trots många glädjande skratt är handlingen inte särskilt originell. Berättelsen är relativt förutsägbar och en del handlingsspår upplevs vara överflödiga då de behandlas ytligt och inte leder någon vart. Dock är den förtjusande dosen charm tillräckligt för att hålla kvar tittarens intresse trots filmens svagheter.
 
Gänget letar efter den försvunna Max. 
 
Som helhet är Husdjurens hemliga liv en värmande film som roar stora som små.
 

Nytt i samlingen, #196

I fredags anlände paket från 20th Century Fox, HarperCollins samt ett egenbeställt från CDON. 
 
 
Från 20th Century Fox fick jag tre recex: komedin Mike and Dave need wedding dates med Zac Efron och Anna Kendrick, första säsongen av dramat Billions samt den andra säsongen av den postapokalyptiska serien Fear the walking dead
 
Från HarperCollins Nordic kom Destination: Thailand, vilket är den första delen i Äventyr för ensamma hjärtan-serien av Katy Collins. Boken handlar om Georgia, som dumpas av sin pojkvän och flyr till Thailand för att försöka komma över det som hänt.
 
När det var Black Friday passade jag på att klicka hem en hel del från CDON. Jag köpte tv-spelet Rise of the tomb raider på PS4, första säsongen av Gåsmamman, sjätte säsongen av Game of thrones, femte säsongen av Once upon a time, tolfte säsongen av Grey's anatomy och Disneyfilmerna Kejsarens nya stil, Pocahontas, Micke och Molle och Törnrosa. Mest taggad är jag över Rise of the tomb raider och Game of thrones, som jag ser sjukt mycket fram emot att äntligen få ta del utav!

NCIS: Los Angeles, säsong 5

Längd: 16 hrs 25 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2014-12-15.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Eric Christian Olsen, LL Cool J, Barrett Foa, René Felice Smith, Miguel Ferrer, Linda Hunt etc.
Distributör: Paramount.
 
"Callen och Sam måste tillsammans med sitt team för-hindra en bombattack mot ett tåg, lösa ett hemligt vaccinrelaterat mord och rädda en av sina egna i Afghanistan. Gänget måste lita helt på varandra för sätta fast landets farligaste brottslingar."
 
NCIS: Los Angeles fortsätter på en hög nivå. Precis som tidigare delar är den femte säsongen fartfylld, spännande och riktigt välgjord. Den imponerar med läckra effekter, skrattframkallande humor och välkoreograferad action och fängslar från början till slut. Dessutom gör skådespelarna riktigt bra ifrån sig. Bortsett från prestationerna från O’Donnell och Cool J, som jag fortfarande anser agerar konstlat, blev jag riktigt tagen av insatserna.
 
Teamet är ute på nya, spännande uppdrag. 
 
Säsongens främsta styrka är den kemi som finns mellan Kensi och Deeks. Serien är som bäst när de är i fokus och mitt hjärta svämmar över av gosiga må bra-känslor varje gång de är i bild tillsammans. Deras skämtsamma retsamheter och påtagliga kärlek är tillräckligt för att värma upp även de mest frusna av hjärtan. Jag tycker även mycket om att följa den oerhört gulliga relationen mellan karaktärerna Nell och Eric.
 
Härliga Eric och Nell charmar ständigt tittaren. 
 
Den femte säsongen är dock inte lika stark som sin föregångare. Några av fallen känns lite upprepande och skurkarna är inte alls lika utmärkande som tidigare. Dessutom avslutas säsongen inte i en lika stor cliffhanger som i förra säsongen, men den bygger ändå upp tillräckligt med spänning för att få tittaren att vilka se fortsättningen omgående.
 
Den välkoreograferade actionen ökar pulsen. 
 
Som helhet är den femte säsongen av NCIS: Los Angeles ett underhållande tillskott till serien. Skådespelarna gör mycket bra ifrån sig och kemin mellan karaktärerna trollbinder. Fast en del avsnitt upplevs vara tjatiga är spänningen oftast på topp och det är svårt att slita sig från skärmen.
 

När drömmen slår in

Författare: Sofia Fritzson.
SerieSystrarna & kärleken #1.
Längd: 237 sidor.
Bokförlag: Harlequin.
 
"När Melinda får ta över familjens släktgård kommer hon ett steg närmare sin dröm. Här, i den saltstränkta sommaridyllen, ska hon starta ett eget bed and break-fast. Planerna ger Melinda annat att tänka på än den katastrof som splittrat hennes familj. Skådespelaren Anton är trött på både sin karriär och på den ständiga uppmärksamheten. När han möter Melinda förväntar han sig ändå att hon ska lyda hans minsta vink. Men hon känner inte ens igen honom. Och det är då han får sin briljanta idé..."
 
 
 
När drömmen slår in är vacker, mysig och mycket läsvärd. Det är en välskriven roman, med behagligt tempo, lättsamt språk och ett bra flyt. De genomtänkta orden gör att man snabbt försjunks i läsningen och det är inte förrän boken är slut som det går att släppa taget.
 
De härliga karaktärerna är lätta att tycka om och jag fastnade speciellt för huvudpersonen, Melinda. Hon har en djup komplexitet och ett intressant förflutet som gör det enkelt att sympatisera för henne. Jag kan däremot tycka att Anton – som i grund och botten även han är en fascinerande karaktär – skulle ha behövt lite mer kött på benen, då hans bakgrund och relationer upplevs som aningen stereotypiska och ytliga.
 
När drömmen slår in fångar läsarens intresse redan vid första sidan och har en sällsynt förmåga att hålla kvar engagemanget genom hela läsningen. Fast jag kände att bokens upplösning var påskyndad och att kulminationen hade kunnat trappas upp mer så tycker jag att Fritzon har gjort ett mycket bra arbete med boken som helhet. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen. 
 

Maggie's plan

Regissör: Rebecca Miller.
Genre: Komedi, drama.
Längd: 1 hr 39 mins.
Åldersgräns: 7 år.
Skådespelare: Greta Gerwig, Ethan Hawke, Julianne Moore, Bill Hader, Maya Rudolph, Travis Fimmel etc.
Releasedatum: 2016-11-28.
Distributör: Universal Sony.
 
"En ung kvinna som är fast besluten att skaffa barn kastar sig in i ett triangeldrama med en akademiker och hans excentriska fru."
 
 
 
 
Maggie’s plan är en relativt intetsägande film. Den är inte dålig, men har inte heller något viktigt att säga. Det ryckiga dramat väcker inte några känslor, saknar ett värdefullt budskap och bjuder inte på en särskilt minnesvärd upplevelse. Trots en absurd och smått roande kärlekstriangel känns filmen som helhet relativt tråkig och den lyckades inte fånga mitt intresse.
 
Maggie förälskar sig i den gifta John. 
 
Till skillnad från manusets ojämna kvalité är skådespelarnas insatser stadiga. Jag är visserligen inte särskilt förtjust i Gerwig (Fraces Ha) och Rudolph (Bridesmaids), men Hawke (Before sunrise) och Fimmel (Vikings) är lika tjusande som vanligt. Dessutom lyckas Julianne Moore (Freeheld) stjäla showen trots en liten biroll: hon är mycket övertygande som sin karaktär och intalar tittaren om att det som sker är verkligt.
 
Efter några år som "den andra kvinnan" får Maggie en plan. 
 
I sin helhet är Maggie’s plan en relativt platt och medioker film, som trots en del skratt och starka skådespelarprestationer inte sätter sig på minnet.
 

Månadssammanfattning: november 2016

Nedanför är månadens recensioner listade. Klicka på bilderna för att komma till respekt-ive recension. De står i betygsordning.
 

 
 
 
Nya böcker:
  • Gå vidare av Rainbow Rowell*
  • Uppstigningens brunn del 1 av Brandon Sanderson*
  • Uppstigningens brunn del 2 av Brandon Sanderson*
  • När drömmen slår in av Sofia Fritzson*
  • Häxornas krig av Sally Green*
  • Dödlig kod av James Dashner*
  • Krigarnas borg av Michelle Paver*
  • Fångad av Meredith Wild*
  • Högt spel av Leigh Bardugo*
Nya filmer:
  • The whole truth*
  • Desierto: border sniper*
  • Money monster*
  • Demolition*
  • The meddler*
  • Star trek beyond*
  • Central intelligence*
  • The purge: election year*
  • Hitta Doris*
  • Maggie's plan*
  • Husdjurens hemliga liv*
  • Freeheld*
  • Jason Bourne*
Nya serier:
  • Quantico, säsong 1*
  • Fear the walking dead, säsong 1*
  • The strain, säsong 2*
  • NCIS säsong 13*
  • NCIS: Los Angeles säsong 7*
* recensionsexemplar

RSS 2.0