The Call
Författare: Peadar O'Guilin.
Serie: The call #1.
Längd: 387 sidor.
Du vaknar ensam i ett hemskt land. Ett horn ljuder. Kallelsen har börjat. Sidhe är nära. De är de mest vackra men fruktansvärda personerna du någonsin har sett. Och de har sett dig. Nessa kommer att bli kallad snart. Ingen tror att hon har en chans att överleva. Men hon är inställd på att motbevisa dem. Skulle du överleva kallelsen?
Jag hade höga förväntningar på The call, men är mycket besviken. Så pass att jag inte kommer att plocka upp efterföljaren. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag fann läsningen antiklimatisk. Tempot är långsamt, handlingen kommer inte igång och karaktärerna är slätstrukna. Premissen låter grym, men boken som sådan är varken obehaglig eller särskilt spännande. Snarare tråkig.
Sen irriterade jag mig också på språket. Nomen växlar mellan tredje och första person, vilket gör det oklart vem det faktiskt är som skildrar händelserna: är det huvudpersonen som visar allt ur sin synvinkel eller någon annan som omtalar huvudpersonen i fråga? Det tog ofta lång tid att lista ut, vilket gjorde att mer energi lades på att knäcka språkkoden än att faktiskt hänga med i det som hände.
Allt som allt är jag missnöjd med The call. Det är inte direkt en dålig bok, men den föll mig helt enkelt inte i smaken. Jag fastnade varken för handling eller karaktärer, och kände aldrig det där beroendebetonande draget att plocka upp boken igen: det var snarare att jag tvingade mig till att avsluta den.