"With great powers comes great responsibility."

Den andra boken i Sookie-Stackhouse serien av Charlaine Harris är Living Dead in Dallas, uppföljaren till Dead Until Dark. Serien handlar om Sookie Stackhouse, en telepatisk servitris som är tillsammans med vampyren Bill.

"Sookie Stackhouse likes living in Bon Temps, Louisiana, and she likes working as a cocktail waitress at Merlotte's. But she is having a streak of bad luck. First her co-worker is killed, and no one seems to care. Then she comes face-to-face with a beatly creature which gives her a painful and poisonous lashing. Enter the vampires, who graciously suck the poison from her veins (like they didn't enjoy it). The point is: the vampires saved her life. So when one of the bloodsuckers asks for a favour, she obliges - and soon Sookie's in Dallas, using her telepathic skills to search for a missing vampire. She's supposed to interview certain humans involved, but she makes one condition: the vampires must promise to behave,and let the humans go unharmed. But that's easier said than done, and all it takes is one delicious blonde and one small mistake for things to turn deadly..."




Liksom förra boken, Dead Until Dark, var Living Dead in Dallas mycket spännande med högt tempo som enkelt ökade pulsen. Den har mycket 'vuxna romanser' och även humor. Den är fylld med äventyr och Charlaine Harris är en såpass bra författare att texten flyter på och fastnar i minnet. Engelskan kan ibland bli lite komplicerad, men den är inte överdrivet svår så att det förstör boken. Boken, likasom resten av serien, passar för äldre tonåringar och vuxna, men verkligen inte för yngre. Serien är mycket värd att läsa och passar de flesta då den har mycket av allt. Living Dead in Dallas gör att man måste fortsätta att läsa serien eftersom den slutar öppet och spännande. Jag längtar tills jag ska läsa den tredje boken i serien, Club Dead.

Första stycket: "Andy Bellefleur was as drunk as a skunk. This wasn't normal for Andy - believe me, I know all the drunks in Bon Temps. Working at Sam Merlotte's bar for several years has pretty much introduced me to all of them. But Andy Bellefleur, native son and detective on Bon Temps's small police force, had never been drunk in Merlotte's before. I was mighty curious as to why tonight was an exception."

Sista stycket: "But maybe I shouldn't call it that, I reflected, rubbing my cheek against Bill's. This evening, Bill had looked quite human. And I - well, I had noticed while we made love on our clean sheets, that in the darkness Bill's skin had been glowing in its beautiful otherworldly way. And mine had, too."

Författare: