En av de mest framstående aspekterna av romanen är dess naturskildringar och miljöbeskrivningar. Karila målar upp ett kyligt Lappland med träskmarker, byar och vildvuxen natur på ett sätt som verkligen drar in läsaren i berättelsen. Språket är poetiskt, metaforiskt och sagolikt, och ger en förtrollande vacker läsupplevelse. Den stämningsfulla och atmosfäriska tonen bidrar till att skapa en unik känsla genom hela boken.

Och jag uppskattar verkligen inslagen av folklore; de mytologiska varelserna och den subtila magin som genomsyrar berättelsen ger den en quirky och nästan humoristisk prägel. Det känns förvånansvärt välfungerande kombination av "Där kräftorna sjunger" och tv-spelet "Bramble", där naturens skönhet möter det övernaturliga.

Dock avtog mitt intresse något under den senare halvan av boken. Berättelsen blev lite för lugn och "samma".

Sammanfattningsvis är "Att fånga en liten gädda" en imponerande debut som erbjuder en unik blandning av naturskildring, folklore och magisk realism. Även fast den inte lär tilltala alla, är jag tacksam för att ha fått möjligheten att läsa den och rekommenderar den varmt till dem som söker en annorlunda läsupplevelse.