Amber

The Good Wife, säsong 2

Längd: 16 hrs 40 mins.
Antal avsnitt: 23 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Releasedatum: 2012-02-15.
Skådespelare: Julianna Marguiles, Christine Baranski, Josh Charles, Matt Czuchry, Alan Cumming.
Distributör: Paramount.
 
"I rättssalen sätter Alicias motståndare hårt mot hårt. På kontoret fördjupas relationen till chefen Diane, medan förhållandet med Will fortfarande balanserar på en skör tråd. Hemma gräver Peters valkampanj fram sanningar som testar deras äktenskap... och släpper en bomb som skulle kunna förändra allt."
 
The Good Wife har tagit mig med storm. Det är en serie som jag fastnade för redan vid första avsnittet och sedan dess har den blivit bättre och bättre. Jag blir allt mer beroende och det är med vördnad som jag ser tillbaka på säsongen.
 
Alicia slits mellan Peter och Will. 
 
Den andra säsongen av The Good Wife har lite av allt. Manuset är intelligent och de spännande fallen tilltalar även mig som vanligtvis inte är intresserad av juridik. Den har dessutom ett väldigt fängslande drama och det är riktigt spännande att följa karaktärerna både inom och utanför rättssalen. Säsongen har också bra musik och ett snyggt foto: allt i ett paket.
 
Hårt ställs mot hårt i advokaternas kamp. 
 
Men mest imponerande är skådespelarna, som verkligen lever sig in i sina roller. Deras engagemang lyser igenom skärmen och resulterar i riktigt trovärdiga insatser. De levandegör sina roller med bravur, fängslar med sin fantastiska kemi och får tittaren att genuint bry sig om deras karaktärer. Det är dessutom riktigt roligt att så många kändisar dyker upp som gästskådespelare i serien.
 
Dianes förälskelse återvänder med ett problem. 
 
I sin helhet är den andra säsongen The Good Wife riktigt bra. Den lyckas både beröra och locka till många varma skratt. 
 

NCIS, säsong 13

Längd: 16 hrs 11 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2016-11-28.
Skådespelare: Mark Harmon, Michael Weatherly, Sean Murray, Pauley Perrette, Emily Wickersham m.fl.
Distributör: Paramount.
 
"Det blir personligt när en av teamets egna hamnar i ett gisslandrama, nytt bevis sätter enhetens slutsatser på prov, och ett hot från förr gör teamet och dess allierade till måltavlor. Men Gibbs vet att han kan lita på sitt erfarna team när det gäller att ta hand om kriser som påverkar den amerikanska säkerheten."
 
Trots sina fjorton år på nacken har NCIS kvar sin förmåga att hålla tittarens intresse vid liv. Säsongen börjar lite långsamt och tar ett tag att komma in i, men efter ett par avsnitt var jag helt fast. Jag rycktes med att de spännande fallen och fängslades av dramat. Dessutom smälte jag som smör i solsken av att få återse de charmiga karaktärerna.
 
Gibbs och hans team fortsätter att bekämpa brottsligheten. 
 
Fast en del svackor förekommer har säsongen som helhet ett mycket behagligt tempo. Dessutom är skådespelarna riktigt, riktigt duktiga. Allra mest imponerades jag av Michael Weatherly (Dark angel). Jag har alltid tyckt om och sett potential i honom, men i den här säsongen kommer han verkligen till rätta. Han tar plats och levererar en oerhört stark insats. Han har blivit oersättlig för serien, vilket är ironiskt med tanke på att detta är den sista säsongen som han medverkar i.
 
Underbara Abby värmer även de mörkaste av dagar. 
 
Jag är däremot kluven när det kommer till Emily Wickersham (Gone). Jag kan inte påstå att hon presterar dåligt, men hon har helt enkelt inte gjort något större intryck på mig. Hon är inte särskilt uttrycksfull och hennes monotona ansiktsuttryck gör att hennes karaktär upplevs vara platt. Eller så är det bara jag som fortfarande har Ziva-abstinens.
 
Personliga förluster för teamet närmare. 
 
Som helhet tycker jag mycket om den trettonde säsongen av NCIS. Trots att seriens ålder tydligt syns genom några klyschiga sammanträffanden och en del upprepningar finns fortfarande mycket att njuta av. Manuset är välskrivet, humorn värmer och fallen är mycket intressanta att följa. Dessutom är det omöjligt att inte förälska sig i den förtjusande skådespelarensemblen.
 

The 100, säsong 3

Längd: 10 hrs 44 mins.
Antal avsnitt: 16 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Science fiction, äventyr.
Releasedatum: 2016-09-26.
Skådespelare: Eliza Taylor, Bob Morley, Marie Avgeropoulos, Isaiah Washington, Henry Ian Cusick, Paige Turco, Lindsey Morgan m.fl.
 
"Överlevarna har återvänt hem till en till synes fredlig värld. Men känslan av att allt är som vanligt varar inte länge - snart förändras deras liv för alltid. Nya och gamla hot testar deras lojaliteter, utmanar deras begränsningar och får dem att fråga sig vad det innebär att vara människa."
 
Den tredje säsongen av The 100 är inte dålig. Faktum är att konceptet är riktigt intressant och som tidigare gör skådespelarna mycket bra ifrån sig. Ändå är jag oerhört besviken. Den är nämligen långt ifrån lika bra som sin makalösa föregångare. Säsongen tar mycket lång tid att komma in i och den första halvan är rent utav tråkig.
 
Octavia blir mycket besviken på sin bror. 
 
En av anledningarna till att det tar lång tid att komma in i serien igen är att det finns ett tidsglapp mellan denna och föregående säsong. Det har gått tre månader sedan förra säsongens avslutning och under den tiden har karaktärerna fått ny information som tittaren inte är varse om och förändrats. De beter sig annorlunda, kan tala andra språk och har upptäckt nya klaner. Inget av detta tydliggörs för tittaren, vilket skapar viss förvirring.
 
Lexa är den enda som strider för Clarke. 
 
Vidare innehåller säsongen många upprepningar, klyschor och logiska luckor. Saker och ting förklaras som hastigast, vilket lämnar mycket rum åt gissningar och missförstånd. Därtill finns en överhängande känsla av att säsongen saknar substans. Händelserna behandlas ytligt och det påskyndade tempot gör att tittaren aldrig hinner beröras. Inte ens dödsfallen har någon känslomässig inverkan, just för att serien snabbt går vidare och glömmer bort händelserna. Det gör att säsongen upplevs vara ryckig, osammanhängande och slarvigt genomförd.
 
AI:n Alie manipulerar Himlafolkets sinnen. 
 
Men trots att den smått tröttsamma säsongen är mycket ojämn och inte utnyttjar sin fulla potential kan jag inte undgå att tycka om den. De senare avsnitten är inte perfekta men håller en betydligt högre kvalité än säsongens första halva. Konceptet är fascinerande, handlingen intressant att följa och de lysande skådespelarna gör det svårt att slita sig. Som helhet är den tredje säsongen av The 100 en rörig besvikelse som ändå lyckades behålla mitt intresse. 
 

The Good Wife, säsong 1

Längd: 15 hrs 54 mins.
Antal avsnitt: 23 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Releasedatum: 2011-02-16.
Skådespelare: Julianna Margulies, Christine Baranski, Matt Czuchry, Archie Panjabi, Alan Cumming m.fl.
Distributör: Paramount.
 
"Alicia Florricks man har fallit i onåd på sin post som åklagare. Efter makens sexskandal och politiska sned-steg tar Alicia själv kontrollen över sin familj och sitt liv. Samitidgt som hon försöker uppfostra sina två tonåringar ger hon sin tidigare karriär som försvars-advokat en ny chans."
 
Ämnen som juridik och politik har en tendens att tråka ut mig, varav serier inom den här genren vanligtvis inte brukar intressera mig. Därför blev jag mycket förvånad när jag fastnade för The Good Wife redan vid första avsnittet. Manuset är välskrivet, dialogerna intelligenta och karaktärerna lätta att sympatisera med. 
 
Efter en skandal åker Alicias man i fängelse. 
 
Varje avsnitt har ett fristående fall som utreds och beprövas i rättssalen, men ändå finns en genomgående röd tråd som håller ihop säsongen. Vi får nämligen följa karaktärerna även utanför rättssalen, vilket ger en djupare förståelse för dem och deras relationer, samtidigt som det gör att säsongen känns mer sammanhängande. Denna röda tråd gör det dessutom lättare att relatera till karaktärerna, och deras utvecklingar blir mer påtagliga. Ändå känns det ibland som att serien hela tiden ”börjar om”, eftersom ett nytt fall uppdagas och löses vid varje avsnitt. Därför hoppas jag att nästkommande säsonger har ännu starkare koherens och en mer kontinuerlig handling.
 
Efter tretton år som politikerfru börjar Alicia jobba som advokat igen. 
 
Något som jag imponerades av var att ensemblen skådespelare innehöll så pass många stora namn. Förutom huvudrollsinnehavaren Julianna Margulies (Cityakuten) har även stjärnor som Christine Baranski (Mamma Mia!), Matt Czuchry (Gilmore Girls), Alan Cumming (Spy Kids), Chris Noth (Sex and the City) och Gary Cole (Veep) betydande roller. I enstaka avsnitt dyker även välbekanta gästskådespelare upp i mindre roller, exempelvis Paige Turco (The 100) och Soneque Martin-Green (The Walking Dead).
 
Trots att hon sårats kämpar Alicia för sin man. 
 
Som helhet är den första säsongen av The Good Wife oväntat bra. Fast jag hade velat ha färre fristående fall och en starkare kontinuerlig handling kan jag inte neka att nästan varje avsnitt grep tag. Jag ser fram emot att se fortsättningen.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 5

Längd: 16 hrs 25 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2014-12-15.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Eric Christian Olsen, LL Cool J, Barrett Foa, René Felice Smith, Miguel Ferrer, Linda Hunt etc.
Distributör: Paramount.
 
"Callen och Sam måste tillsammans med sitt team för-hindra en bombattack mot ett tåg, lösa ett hemligt vaccinrelaterat mord och rädda en av sina egna i Afghanistan. Gänget måste lita helt på varandra för sätta fast landets farligaste brottslingar."
 
NCIS: Los Angeles fortsätter på en hög nivå. Precis som tidigare delar är den femte säsongen fartfylld, spännande och riktigt välgjord. Den imponerar med läckra effekter, skrattframkallande humor och välkoreograferad action och fängslar från början till slut. Dessutom gör skådespelarna riktigt bra ifrån sig. Bortsett från prestationerna från O’Donnell och Cool J, som jag fortfarande anser agerar konstlat, blev jag riktigt tagen av insatserna.
 
Teamet är ute på nya, spännande uppdrag. 
 
Säsongens främsta styrka är den kemi som finns mellan Kensi och Deeks. Serien är som bäst när de är i fokus och mitt hjärta svämmar över av gosiga må bra-känslor varje gång de är i bild tillsammans. Deras skämtsamma retsamheter och påtagliga kärlek är tillräckligt för att värma upp även de mest frusna av hjärtan. Jag tycker även mycket om att följa den oerhört gulliga relationen mellan karaktärerna Nell och Eric.
 
Härliga Eric och Nell charmar ständigt tittaren. 
 
Den femte säsongen är dock inte lika stark som sin föregångare. Några av fallen känns lite upprepande och skurkarna är inte alls lika utmärkande som tidigare. Dessutom avslutas säsongen inte i en lika stor cliffhanger som i förra säsongen, men den bygger ändå upp tillräckligt med spänning för att få tittaren att vilka se fortsättningen omgående.
 
Den välkoreograferade actionen ökar pulsen. 
 
Som helhet är den femte säsongen av NCIS: Los Angeles ett underhållande tillskott till serien. Skådespelarna gör mycket bra ifrån sig och kemin mellan karaktärerna trollbinder. Fast en del avsnitt upplevs vara tjatiga är spänningen oftast på topp och det är svårt att slita sig från skärmen.
 

Outlander, säsong 2

Längd: 14 hrs 8 mins.
Antal avsnitt: 13 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, science fiction.
Releasedatum: 2016-10-31.
SkådespelareCaitriona Balfe, Sam Heughan, Duncan Lacroix, Tobias Menzies, Frances de la Tour etc.
Filmbolag: Universal Sony.
 
"Claire och Jamie kämpar mot tiden för att förhindra ett på förhand dömt uppror i de Skotska högländerna. De kastas in i den franska överklassen, en för dem helt ny värld och möter utmaningar som tär på deras rela-tion."
 
 
Seriens andra säsong är starkare än föregångaren. Outlander har blivit mer intensiv, fått ett högre tempo och en spändare stämning. Det är en serie som utvecklas för varje avsnitt och varken handling eller karaktärer står och trampar på samma ställe. Istället välkomnas förändring med öppna armar och speciellt vändningarna i slutet driver Outlander i en helt ny riktning.
 
I Frankrike hjälper Claire till på ett sjukhus. 
 
Det är en njutningsfull upplevelse att se Outlander. Fotot är obeskrivligt vackert, med fagra franska och skottländska miljöer, praktfulla kostymer och magnifika håruppsätt-ningar. Även landskapens klara färger och musikens ljuva toner bidrar till att Outlander är en serie som förknippas med skönhet och prakt. Genom sin effektiva kombination av humor och tragedi får den även tittaren att känna. Värmande romantik blandas med nervkittlande action, skratt varvas med tårar. Det är en serie som engagerar, berör och behagar till fullo.
 
När det stora slaget närmar sig ökar konflikterna. 
 
Skådespelarna levererar obeskrivligt kraftfulla framföranden. Balfes (Money Monster) och charmiga Heughans (Emulsion) kemi till varandra är oerhört fängslande och Men-zies (Atonement) utgör en enastående bov. Även sidskådespelarna imponerar stort. Duncan Lacroix (Vikings), Frances de la Tour (Harry Potter and the goblet of fire), Romann Berux (Détectives) och Dominique Pinon (Amelie från Montmartre) är bara några exempel på exemplariska skådespelare som förhöjer serien med sina oförglömliga insatser.
 
Claires och Jamies kärlek måste uthärda många påfrestningar. 
 
Men Outlander har några förseelser. För det första är säsongen inkonsekvent: för varje storslaget avsnitt finns en ljum motsvarighet med lägre tempo. Dessutom har den efterlängtade säsongsfinalen en hint av antiklimax. Avsnittet är kraftfullt och mycket väl utfört, men saknar det åtrådda slaget vid Culloden. Hela säsongen har laddat upp inför striden, men när det väl kommer till kritan får tittaren inte ta del av den. Eftersom vi förberett så länge inför den stunden känns det snopet att utebli höjdpunkten.
 
Ärkefienderna möts till slut i strid. 
 
Som helhet är den andra säsongen av Outlander intelligent, spännande och beroendefr-amkallande. Serien har blivit en ny favorit och ribban ligger högt inför kommande delar.
 

Outlander, säsong 1 volym 2

Längd: 8 hrs 55 mins.
Antal avsnitt: 8 avsnitt.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Releasedatum: 2015-09-28.
Skådespelare: Caitriona Balfe, Sam Heughan, Duncan Lacroix, Tobias Menzies, Graham McTavish etc.
Filmbolag: Universal Sony.
 
"Claires och Jaimes relation sätts på prov och Claire inser att det finns ett öde som är värre än döden när hon tvingas kämpa för att rädda både Jaimes hjärta och hans själ."
 
 
 
Outlander har växt oerhört mycket från den första volymen. På kort tid har serien utvecklats från att vara medioker till fenomenal. Tempot har ökat, stämningen tätnat och spänningen blivit mer påtaglig. Säsongens andra volym är i allra högsta grad beroende-framkallande och visar vart skåpet ska stå.
 
Claire måste ta kontroll över sitt eget öde. 
 
Den andra volymen av Outlander är förvånansvärt mörk. Fast serien har humoristiska inslag är flera av volymens avsnitt  riktigt råa, och säsongens nervkittlande avslut ”To Ransom a Man’s Soul” tar brutaliteten till en helt ny nivå. Till seriens fördel är dock våldet aldrig meningslöst. Det finns inte där bara för sakens skull. Istället har grymheten ett syfte, som hjälper karaktärerna att utvecklas och som för handlingen framåt. Det syftet ger scenerna kraft och stor känslomässig inverkan, vilket på sikt gör händelserna betydligt mer skrämmande än intetsägande våld som i exempelvis American Horror Story. Volymens enda märkbara svaghet är att den ibland upplevs som upprepande.
 
Jaimes liv blir till ett helvete. 
 
Dessutom är volymen mycket visuellt tilltalande. Den har ett vackert foto, häpnadsväck-ande vyer och slående kostymer och sminkningar. Vidare passar skådespelarna som handen i handsken i sina roller. Balfes (Money Monster) och Heughans (Emulsion) kemi till varandra lyser igenom skärmen och Menzies (Atonement) utgör en fenomenal skurk. Även sidskådespelarna presterar starkt och tack vare att samtliga skådespelare lyckas ge sina karaktärer en tilldragande komplexitet bryr sig tittaren genuint om dem allesamma-ns.
 
I tron att hon är en häxa tillfångatas Claire. 
 
Den andra volymen av Outlander är i sin helhet riktigt bra. Genom nervkittlande spänn-ing, fantastiska skådespelare och ett oväntat mörkt koncept trollbinder den början till slut.
 

The Walking Dead, säsong 6

Längd: 12 hrs 36 mins.
Antal avsnitt: 16 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Rysare, thriller, sci-fi.
Releasedatum: 2016-09-26.
Skådespelare: Andrew Lincoln, Chandler Riggs, Josh McDernitt, Melissa McBride, Normal Reedus, Steven Yeun, Lauren Cohan, Danai Gurira etc.
 
"Fast hoppet om säkerhet i Alexandria är förlorat upp-täcker Rick och de andra i gruppen en ny värld som är större än de kunnat föreställa sig. För att berättiga sin tillvaro måste de själva bli hotet, lika fasansfullt som motståndarna de tidigare mött."
 
 
The Walking Dead är en fantastiskt kraftfull serie och trots att den sjätte säsongen håller en väldigt ojämn nivå njuter jag av att äntligen vara tillbaka i den postapokalyptiska världen. Det är en serie som vågar ta för sig, och säsongens laddade stämning, intensiva spänning och förmåga att få det att krypa i huden håller mig fängslad.
 
För att överleva måste Ricks grupp själva bli monstren. 
 
Jag har svårt för hur avsnitten i säsongens början är disponerade. Ibland visas exempel-vis karaktärernas olika synvinklar av en händelse i separata avsnitt, trots att parallellerna överlappar. Det hade blivit bättre om de olika perspektiven vävts samman. Andra avsnitt slutar i spännande cliffhangers, men efterföljs av stillsamma återblickar av något som ägde rum flera månader innan. Det blir antiklimatiskt, och fast avsnitten i sig är engag-erande skapar deras placering stor frustration.
 
Sminkningarna ser fantastiska ut. 
 
Avsnitten innehåller dessutom en del överflödiga och händelselösa scener som får säso-ngen att upplevas vara onödigt utdragen. Därtill är de relativt missvisande, och säsongen gör upprepade försök att vilseleda tittaren. Inte nog med att det leder till ett minskat för-troende för det man ser. Ansatserna att lura åskådarna är dessutom relativt genom-skinliga och som tittare förstår man ofta att det som visas inte är hela sanningen.
 
Fast han agerar tuff är Daryl en av de mest omtänksamma karaktärerna. 
 
Jag har därtill blandade känslor om säsongsfinalen. Å ena sidan är avslutet otroligt spän-nande. Samtidigt anser jag att det var ett stort misstag att avsluta med en cliffhanger. Hela säsongen har laddat inför uppgörelsen och därför gör det implicita tillvägagångs-sättet att scenen förlorar kraft. När serien väl tar vid igen i säsong 7 kommer händelsen att vara passé och efterverkningarna kommer att ha förlorat sin potential till att beröra.
 
Den spännande avslutningen förstörs av cliffhangern. 
 
Fast den sjätte säsongen av The Walking Dead har en hel del svagheter finns det inte ord för hur mycket jag älskar den. Den må vara utdragen och vilseledande, men det komp-enseras av en intensiv spänning, spänd atmosfär,  charmerande karaktärer och engagera-de skådespelare. Säsongen är allt annat än dålig: det är snarare att serien håller en så pass hög nivå att minsta fel framhävs, likt ett blinkande ljus i natten.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 4

Skapare: Shane Brennan.
Antal avsnitt: 24 avsnitt.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, drama, action.
Releasedatum: 2014-03-26.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Linda Hunt, LL Cool J, Eric Christian Olsen, Barrett Foa, Renée Felice Smith etc.
Filmbolag: 20th Century Fox.
 
"Teamet stöter på problem när gruppledaren Callen anklagas för mord. Hetty Lange konfronteras med sitt förflutna och en hemlighet som kan skada Sam Hannas närstående uppdagas."
 
 
NCIS: Los Angeles inleddes halvdant men har för varje säsong blivit allt starkare. I den fjärde säsongen är serien bättre än någonsin och genom adrenalinpumpande action, grymma effekter och intelligenta handlingsparalleller sätts ribban högt för nästkomman-de säsonger.
 
De enda karaktärerna som jag ännu inte fastnat för är Callen och Sam. 
 
Det är främst tre saker som utmärker säsongen. Den första är utvecklingarna av karakt-ärerna. Säsongen knyter starkare känslomässiga band mellan tittare och karaktärer och för första gången känner jag att jag genuint bryr mig om många av dem. Dessutom är det engagerande att se relationerna mellan dem förändras.
 
Säsongen är oväntat spännande. 
 
Den andra anledningen är säsongens skurkar, mer specifikt Sidorov och Janvier. De spelas av Timothy Murphy respektive Christopher Lambert, som båda två är makalösa. Deras minspel och kroppsspråk är fantastiska och med små medel lyckades de fängsla mig. Fast de endast är gästskådespelare ger de ett så pass stort intryck att hela upplevel-sen förhöjs.
 
Kemin mellan Deeks och Kensi växer sig starkare. 
 
Den tredje anledningen till att säsongen särskiljer sig från tidigare delar är den förvån-ansvärt spännande säsongsfinalen. Det sista avsnittet har ett högt tempo och är oväntat brutalt. Därtill gör den gigantiska cliffhangern i slutscenen att jag genast vill se fortsätt-ningen.
 
Talangfulla Kim Raver (24) gästar serien. 
 
Jag är riktigt imponerad av seriens fjärde säsong. Visst är den ofta förutsägbar och alla avsnitt håller inte samma nivå, men i sin helhet är säsongen riktigt bra. Skådespelarna levererar och kombinationen av spänning och värmande humor är mycket tilltalande. NCIS: Los Angeles har verkligen ryckt upp sig.
 

Empire, säsong 2

Längd: 13 hrs 8 mins.
Antal avsnitt: 18 avsnitt.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, musik.
Skådespelare: Terrence Howard, Taraji P. Henson, Bryshere Gray, Jussie Smollett, Trai Byers, Grace Gealey, Kaitlin Doubleday etc.
Releasedatum: 2016-09-19.
Filmbolag: 20th Century Fox.
 
"När Lucious Lyon nu släpps från fängelset ger han och Cookie sig in i en kamp om makten över musik- indistrin. Ett svek får Jamal och Hakeem att enas inför hotet att någon utanför familjen ska ta över Empire. Samtidigt sätter en tragedi Andrews nyfunna tro på prov."
Den andra säsongen av Empire är mycket bättre än den första. Manuset är mästerligt skrivet och de spännande intrigerna beroendeframkallande. Säsongen håller betydligt högre tempo än sin föregångare och kombinationen av humor, intensivt drama och oväntade vändningar gör det omöjligt att slita sig. Seriens tydliga framåtskridande visar att Empire har stor utvecklingspotential, och fortsätter serien i samma stil har den en ljus framtid framför sig. 
 
Lucious skyr inga medel för att få behålla sitt företag. 
 
Terrence Howard (Wayward Pines) och Taraji P. Henson (Person of Interest) är briljanta och deras sätt att leva sig in i sina roller trollbinder. De övertygar om att de är karaktärerna och lyckas skapa ett otroligt starkt band till tittaren. Även Grace Gealey, Kaitlin Doubleday och de andra skådespelarna imponerar stort och det är ingen som får trovärdigheten att brista.
 
Sonen Hakeem ger sig in i kampen med en egen agenda. 
 
Fast det ibland blir lite väl mycket rapp är musiken i Empire generellt sett mycket tilltalande. Säsongen har lyckats få in mycket känsla i tonerna och de medryckande låtarna sitter fast i huvudet långt efter att de spelats. Några av mina favoriter i denna säsong är ”Ain’t about the money”, ”Boom boom boom boom”, ”Good enough” och ”Powerful”: som allesammans lyckades beröra mig på ett djupare, känslomässigt plan.
 
Stegvis ökar dramat så att alla inblandade drabbas. 
 
Som helhet är den andra säsongen av Empire riktigt bra. Den sätter ribban högt för fortsättningen.
 

The Last Kingdom, säsong 1

Längd: 8 hrs 8 mins.
Antal avsnitt: 8 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, action, krig.
Skådespelare: Alexander Dreymon, Ian Hart, David Dawson, Adrian Bower, Emily Cox, Amy Wren, Rune Temte, Harry McEntire, Thomas Gabrielsson etc.
Releasedatum: 2016-07-04.
Skapare: Bernard Cornwell (böcker).
 
"Året är 872 och kungadömet Wessex står ensamt mot de invaderande danerna. Uhtred, den saxiske sonen som tillfångatagits och uppfostrats av danerna, tvingas välja mellan sitt fädernesland och det folk han vuxit upp hos, och hans lojalitet testas ständigt."
 
The Last Kingdom är ett trovärdigt och oerhört spännande historiskt drama. Den välpro- ducerade serien utspelar sig under medeltiden och kombinerar fiktiva händelser med sådant som faktiskt har haft stort inflytande under epoken. Det gör att serien får en stark koppling till det förflutna, samtidigt som den innehåller vågade vändningar som inte ens de som är insatta i berättelsen kan förutspå. 
 
Uhtred strävar efter att återta sina förfäders mark. 
 
Fast jag inte håller med dem som kallat The Last Kingdom för ”nästa Game of Thrones” anser jag att den håller sig på en högre kvalitetsmässig nivå än exempelvis Vikings och Outlander. De genomtänkta avsnitten har ett högt tempo och snålar inte när det kommer till brutal action. Seriens bloddrypande scener är riktigt snyggt gjorda och det är härligt med ännu en serie som inte drar sig för att ha ihjäl huvudpersoner: det gör serien så mycket mer spännande och oförutsägbar.
 
Danernas krigsherre bekämpar saxarna med full styrka. 
 
Skådespelarna gör riktigt bra ifrån sig. Störst intryck gör Alexander Dreymon (Ameri- can Horror Story), Charlie Murphy (Philomena) och Adrian Bower (Teachers), men även David Dawson (Gracie!), Harry McEntire (Episodes), Amy Wren (Wuthering Heights) och Rune Temte (Eddie the Eagle) bidrar till att serien blir oförglömlig. De levandegör sina roller och får tittaren att genuint bry sig om karaktärerna.
 
Mildrith tvingas in i ett arrangerat äktenskap med Uhtred. 
 
Serien hade dock kunnat vara bättre på att tydliggöra hur lång tid som passerat mellan avsnitten. Det är inte alltid de fortsätter där föregående episod avslutat, och ibland är det svårt att uppskatta i vilken takt som händelserna fortskridit. Tyvärr blir resultatet att en del scener upplevs som påskyndade och osammanhängande.
 
Allt avgörs i en sista, slutgiltig strid mellan danerna och saxarna. 
 
The Last Kingdom är i sin helhet ett överraskande starkt, historiskt drama. Serien är rikt- igt spännande och lyckas både att engagera och beröra tittaren. Dessutom avslutas säsongen med ett episkt avsnitt som skapar ett behov efter att se mer.
 

The Big Bang Theory, säsong 9

Längd: 7 hrs 26 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Komedi.
Skådespelare: Johnny Galecki, Jim Parsons, Kaley Cuoco, Simon Helberg, Kunal Nayyar, Melissa Rauch, Mayim Bialik.
Releasedatum: 2016-09-12.
Skapare: Chuck Lorre, Bill Prady.
 
"Leonards och Pennys bröllopsplaner har kört på ett fartgupp. Den som vanligt överrationelle Sheldon och den romantiskt lagda Amy ogiltigförklarar sin rela- tionsöverenskommelse. Howard och Bernadette utveck- las mot nästa steg i sitt förhållande."
 
Vid det här laget börjar det märkas att The Big Bang Theory hållit på ett tag. Den nionde säsongen är nämligen riktigt ojämn, saknar ett konsekvent fokus och upplevs som all- mänt rörig. Men trots den successivt försämrande kvalitén är säsongen tillräckligt char- mig för att hålla intresset vid liv.
 
Penny och Leonard låter spontaniteten ta över. 
 
Seriens nionde säsong har större inslag av drama. Dessvärre har detta en negativ inver- kan på karaktärerna: Howard och Bernadette kommer i skymundan och Raj blir allt svårare att sympatisera med. Den nya stilen bidrar även till en hel del missad potential, och många av chanserna till att utveckla relationen mellan Penny och Leonard försum- mas. Deras förhållande djupnar aldrig och de flesta frågorna som väcks lämnas obesvar- ade, vilket gör att säsongen känns ryckig. I slutändan är det Sheldon som håller serien uppe.
 
Sheldon fortsätter att göra "succé" med sina Youtubevideoes. 
 
Men trots säsongens brister är det omöjligt att inte charmas. Tack vare sin livfullhet och sina briljanta skådespelare engagerar The Big Bang Theory tittaren även när den är som sämst. Det intelligenta manuset innehåller dessutom en kombination av vetenskap, nörd- iga referenser och rappa repliker som både värmer och underhåller. Skratten är många och den lättsamma tonen får mig som tittare att känna mig avslappnad.
 
Penny, Bernadette och Amy är nu alla tre i seriösa förhållanden. 
 
Fast den inte lever upp till sina föregångare tycker jag mycket om den nionde säsongen av The Big Bang Theory. Med värmande humor, lysande skådespelare och charmerande karaktärer är den omöjlig att inte tycka om. Dock sammanfattar det abrupta slutet – med sin lönlösa upptrappning och sina obesvarade frågor – säsongen alltför väl.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 3

Längd: 16 hrs 28 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, drama, mysterie.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Linda Hunt, LL Cool J, Eric Christian Olsen, Barrett Foa etc.
Releasedatum: 2012-09-19.
Skapare: Shane Brennan.
 
"Teamet åker till Rumänien för att rädda sin chef Hetty från en maffiafamilj. Men Hettys uppdrag visar sig va- ra personligt och en hemlighet avslöjas som rör team- ets ledare Callens förflutna. Det leder till att gruppen för första gången samarbetar med Hawaii Five-0 för att förhindra en global pandemi..."
 
Det tog ett tag för mig att komma in i serien igen. Eftersom kriminalare ofta behandlar likartade fall har de en tendens att upplevas vara enformiga, och säsongens första akt rörde sig minst sagt långsamt framåt. Som ett resultat blev jag disträ och likgiltigt inställd till det som skedde. Men framåt säsongens mitt hände något som jag inte riktigt kan sätta fingret på: plötsligt ökade mitt intresse påtagligt. Tempot stegrade, intrigerna tätnade och kärleken för karaktärerna växte. Sakta men säkert uppstod ett beroende som till sist gjorde att jag hade svårt att slita mig från skärmen.
 
Agenterna försöker undgå upptäckt ute på fältet. 
 
Denna säsong av NCIS: Los Angeles har ovanligt många fascinerande fall, och teamet hanterar allt från människohandel och slavarbete, till terrorister, hackare och smittko- ppor. Fast jag sällan lyckas lista ut vem den skyldige är innan det avslöjas så är det oerhört intressant att följa utredningarna. Som mest spännande blir det när huvudkarakt- ärerna blir personligt involverade i fallet, som exempelvis i avsnitten ”Blye, K” och ”Sans Voir”.
 
Inne i "ops" hjälper Nell och Eric fältagenterna från sina datorer. 
 
En av seriens styrkor är karaktärerna, som genom sin härliga tafatthet och familjära närhet till varandra skapar en välkomnande atmosfär. Deras ljuvligt varma humor och rappa repliker väcker många skratt och mjukar upp den annars spända atmosfären. Att jag fastnar för de fiktiva personerna beror till största delen på de duktiga skådespelarna. En extra stor eloge ska gå till Eric Olsen, Daniela Ruah och Linda Hunt, som har en fantastisk kemi till sina medspelare. Mindre imponerad är jag dock utav Chris O’Donnell och LL Cool J, som genom teatriska framföranden inte övertygar.
 
Relationerna mellan agenterna och sin chef är varm och kärleksfull. 
 
Allt som allt är den tredje säsongen av NCIS: Los Angeles den starkaste hittills. Trots en lite tradig början lyckas den rycka upp sig och bli riktigt spännande. Att säsongen dessutom valt att göra en crossover med den andra säsongen av Hawaii Five-0 känns som en rolig grej för oss som följer båda serierna.
 

Outlander, säsong 1 volym 1

Längd: 7 hrs 38 mins.
Antal avsnitt: 8 stycken.
Åldersgräns: 11 år.
Genre: Drama.
Skådespelare: Caitriona Balfe, Sam Heughan, Tobias Menzies, Graham McTavish, Duncan Lacroix etc.
Releasedatum: 2015-03-23.
Skapare: Ronald D. Moore.
 
"Den brittiska fältsköterskan Claire Randall separeras plötsligt från sin make och förflyttas till Skottland år 1743 av krafter hon inte kan förstå. Hon tvingas att gif- ta sig med en fredlös högländare, förälskar sig och slits snart mellan två män från helt olika tidsåldrar. Och pl- ötsligt står både hennes liv och hjärta på spel."
 
Outlander fångar tittarens intresse direkt genom sitt enastående intro, som med en kom- bination av slagkraftig musik och fagra bilder trollbinder. Det tar dock ett tag att fastna för seriens handling. I volymens början är tempot relativt långsamt och det är inte förrän i de senare avsnitten som spänningen tar vid ordentligt. Volymen har en stark avslutning som lämnar stora förhoppningar på fortsättningen, men som dessvärre inte klarar av att kompensera för den svaga starten. 
 
Claire Randall skickas två sekel tillbaka i tiden. 
 
Serien har mycket snygga kostymer och välgjorda håruppsättningar. Fotot är dessutom riktigt vackert, med klara färger och skarpa detaljer. Eftersom karaktärerna ofta befinner sig på resande fot har Outlander en ombytlig miljö och de häpnadsväckande vyerna avbyter varandra. Dessutom hjälper den ständigt förändrande omgivningen handlingen att utvecklas.
 
Claire förflyttas från ett civiliserat till ett krigshärjat samhälle. 
 
Rollsättaren har gjort mycket bra val av skådespelare. Caitriona Balfe (Now You See Me) är lysande i rollen som Claire och har en otroligt rogivande berättarröst. Likaså imponerar både Sam Heughan (Doctors) och Tobias Menzies (Casino Royale). Det som förvånade mig var dock den mycket höga kvalitén på insatserna från gästskådespelarna. Genom att levandegöra sina roller – stora som små – skapar rollbesättningen tillsam- mans en serie där man verkligen bryr sig om karaktärerna.
 
Trots sitt äktenskap med Frank förälskar sig Claire i Jamie.
 
Outlander börjar skakigt och upplevs ibland vara långsam samt upprepande. Men succe- ssivt förbättras serien och framåt slutet av volymen hade jag svårt att slita mig. Fängslad av passionen och berörd av brutalitetens ärlighet ser jag fram emot fortsättningen.
 

Little House on the Prairie, säsong 2

Skapare: Blanche Hanalis.
Längd: 16 hrs 58 mins.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 7 år.
Genre: Drama.
Skådespelare: Melissa Gilbert, Michael Landon, Lind- say Greenbush, Karen Grassie, Melissa Sue Anderson, Scottie MacGregor, Richard Bull, Alison Arngrim etc.
Inspelningsår: 1975.
 
"Charles måste ta sig an flera jobb för att ha råd att betala familjens skulder. Laura får en ny vän och hjälper honom att komma över sin hjärtesorg. Mary blir Walnut Groves stolthet och föräldrarna lovar en döende änka att ta hand om deras tre barn."
 
Little house on the prairie är en fantastiskt värmande och glädjefylld serie, som känne- tecknas utav positiva budskap och inspirerande förebilder. Genom att kombinera under- hållning och tankeväckande livsläxor blir det en av de mysigaste må bra-serierna som jag någonsin har sett.
 
Laura och Mary kämpar hårt med skolan. 
 
De kärleksfulla karaktärerna är helt underbara att följa. Deras lojalitet och ovillkorliga kärlek till varandra värmer ända in till själen och uppmuntrar tittaren till att behandla si- na medmänniskor bättre. Därtill gör skådespelarnas entusiasm och naturliga inlevelse att karaktärerna upplevs som trovärdiga och äkta. 
 
Att involvera sig i byn är en självklarhet för invånarna i Walnut Grove. 
 
Med dagens mått är Little house on the prairie en lugn och fridfull serie, och som tittare uppfylls man av en rofylld känsla som låter en drömma bort. Det sansade tempot gör att avsnitten känns kvalitativa, och den genomtänkta handlingen präglas utav berörande dr- amatik och skrattframkallande humor. Därtill är parallellerna både intressanta och lärori- ka.
 
Efter en hård arbetsdag varvar familjen ned med fiske. 
 
Eftersom Little house on the prairie är en sådan underbart mysig serie blir tittarupplev- elsen helt magisk.
 

Reign, säsong 1

Längd: 13 hr 15 min.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, äventyr, fantasy.
Skådespelare: Adalaide Kane, Megan Follows, Torra- nce Coombs, Toby Regbo, Celina Sinden, Anna Poppl- ewell, Caitlin Stasey, Alan Van Sprang etc.
Releasedatum: 2014-11-03.
Skapare: Laurie McCarthy, Stephanie Sengupta.
 
"Mary Stuart kämpar för att styra sina motstridiga pas- sioner och samtidigt göra rätt val medan hon förbe- reder att gifta sig med Frankrikes kung. Politik, pass- ion och plikt kolliderar samtidigt som konspirationer och mystiska mörka krafter träder fram innanför slotts- murarna."
Reign karakteriseras av klyschiga konspirationer, logiska luckor och kärleksdraman i överflöd. Därtill är avsnitten förutsägbara och de många historiska oriktigheterna med- för bortkastad komplexitet. Men mitt hjärta tar ingen hänsyn till bristerna som jag not- erat, och trots att jag konstant himlar med ögonen kan jag inte neka det beroende som uppstått.
 
Vid hovet smider alla egengynnande planer. 
 
Eftersom många händelser framträder utan relevant bakgrundsinformation framstår Rei- gn som påskyndad. Seriens strävan efter att driva handlingen framåt får istället motsatt effekt: avsnitten mister substans och upplevs som hetsiga. Det forcerade upplägget fra- mhävs ytterligare av att enbart sådant som direkt påverkar händelseförloppet visas.
 
Kenna, Lola och Greer hjälper Mary på slottet. 
 
Seriens politiska intriger är tillräckligt intressanta för att trollbinda tittaren, men då Rei- gn envisas med att ha med betydelselösa sidospår blir det spännande dramat till en kly- schig tonårsserie. Karaktärernas frekventa partnerbyten och de malplacerade övernat- urliga inslagen gör att serien uppfattas som tramsig och konstlad. 
 
Kung Henrik är förblindad av makt. 
 
Reign är dock en förvånansvärt vacker serie. Kombinationen av utsökta kostymer, sny- gga frisyrer och presentabel rekvisita blir en fröjd för ögat. Fotot är genomtänkt och scenväxlingen sker med flyt. Även musiken är riktigt bra: trots att dess modernitet upplevs vara malplacerat med tanke på tidsperioden.
 
Drottning Mary förälskar sig i bröderna Bash och Frances. 
 
Fast skådespelarnas prestationer varierar i kvalité är de överlag riktigt bra. Mina fav- oriter är Megan Follows (Anne of Green Gables) och Alan Van Sprang (Immortals), som båda imponerar med sina starka karaktärstolkningar. Även Staseys, Popplewells, Kanes och Sindens insatser fungerar. Dock uppfattade jag Torrance Coombs (The Familiar) och Toby Regbos (One Day) prestationer som tafatta och trots tappra försök gjorde de inget större intryck på mig. 
 
Sluga Catherine konspirerar mot Mary. 
 
Som helhet tycker jag om den första säsongen av Reign. Trots att serien ibland spårar ur förblev jag intresserad tack vare intrigerna och de duktiga skådespelarna. Sammantaget är Reign som The Vampire Diaries under renässansepoken.
 

Community, säsong 5

Skapare: Dan Harmon.
Längd: 4 h 27 min.
Antal avsnitt: 13 stycken.
Åldersgräns: 11 år.
Genre: Komedi.
Skådespelare: Joel McHale, Gillian Jacobs, Danny Pudi, Alison Brie, Ken Jeong, Yvette Nicole Brown, Jim Rash, Jonathan Banks etc.
Releasedatum: 2015-11-09.
Filmbolag: ©Universal Sony.
 
"Studiegruppen får genomgå lögndetektortest, gå på glödande lava, jaga en storskurk, spela rollspel, upp- leva en animerad G. I. Jeff, leta efter gömda skatter och rädda Greendale Community College!"
 
Trots att Community inte riktigt håller samma humoristiska nivå som tidigare är den fe- mte säsongen riktigt underhållande. De kreativt utformade avsnitten lockar fram många skratt och den muntra atmosfären är avslappnande. Avsnitten präglas av snyggt in- tegrerade filmreferenser, som istället för att belasta handlingen ger serien en känne- tecknande lekfullhet. I den femte säsongen hänvisas bland annat The social network, Nicolas Cage, The return of the jedi, Leon the professional, The sixth sense, G. I. Joe och Aliens.
 
Community fortsätter med sina härliga parodier. 
 
Fast de flesta avsnitten är riktigt bra finns några som inte håller samma kvalité. Ex- empelvis det ointressanta animerade avsnittet ”G. I. Jeff” som inte fyller någon funktion. En del avsnitt är dessutom så pass överdrivna att det blir bisarrt, och andra upprepar visst innehåll från föregående säsonger.
 
Annie försöker hitta den ökände "asscrack bandit". 
 
De enastående skådespelarna gör det dock omöjligt att inte charmas. Favoriterna Danny Pudi (Star trek beyond) och Jim Rash (The way way back) kan få mig att skratta tills jag gråter och nykomlingen Jonathan Banks (Breaking Bad) är ett mycket välkommet tillskott. Jag är dessutom lättad över att äntligen slippa karaktären Pierce – Chevy Chase (Caddyshack) har nämligen lämnat serien. Däremot är jag bedrövad över att även Donald Glover (The Martian) har hoppat av. Den oskuldsfulle Troy kommer att vara saknad.
 
Gänget och deras kriminologilärare korsar vägar. 
 
Genom sina filmreferenser, sin kreativa humor och de begåvade skådespelarna blir den femte säsongen av Community ett mycket värmande och underhållande tillskott till serien.
 

Tut

Regissör: David von Ancken.
Längd: 4 h 20 min.
Antal avsnitt: 3 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Avan Jogia, Ben Kingsley, Sibylla De- en, Kylie Bunbury,  Alexander Siddig etc.
Releasedatum: 2016-07-04.
Filmbolag: ©Universal Sony.
 
"Farao Tutankhamon måste lyda sina främsta rådgiv- are och lever i ett påtvingat äktenskap med sin halvsys- ter för att stärka dynastin. Men hans kärlek finns hos en kvinna som han gör allt för att skydda från den sva- rtsjuka drottningen. För att återta kontrollen över riket är han fast besluten att göra allt som krävs."
 
Den förvånansvärt mäktiga Tut gör stort intryck. Det är en riktigt spännande miniserie som genom brutala strider, snyggt koreograferad action och gripande intriger skapar en laddad atmosfär. Det höga tempot håller tittaren fängslad och det är svårt att förutse vad som kommer att hända. Tut har dessutom ett vackert foto som kompletteras med stilfulla kostymer, effektfullt smink, dynamiska miljöer och kraftfull musik.
 
Drottning Ankhe ser faraos förälskelse som ett hot som måste elimineras. 
 
Det brukar ta lång tid innan serier lyckas väcka mitt engagemang. Men trots att Tut endast består utav tre avsnitt fastnade jag relativt omgående för både handlingen och karaktärerna. En stor del utav det är tack vare de enastående skådespelarna. Avan Jogia (Twisted) visade sig vara en mycket lovande, ung skådespelare och efter hans starka insats i Tut förväntar jag mig att se mer utav honom i framtiden. Vidare presterar Ben Kingsley (Schindler’s List) exceptionellt bra, och även Sibylla Deen (Tyrant) och Alexander Siddig (Game of Thrones) imponerar.
 
Översteprästen använder sin makt för att få bort Tut från tronen.  
 
Det välskrivna manuset ger bakgrundsinformation om karaktärerna och den intressanta, egyptiska kulturen utan att bli för informationstung. Dialogerna flyter på bra och handlingen utvecklas snabbt. Serien har några mindre missar, som exempelvis avsaknaden av ärr och blåmärken efter en dödlig strid, men i det stora hela känns de observationerna näst intill obetydliga. 
 
Tutankhamun slåss hellre till döden än att visa sig svag. 
 
Tut är en riktigt bra miniserie som jag gärna hade sett mer utav. Det spännande och intensiva dramat har fängslande intriger, vars oväntade, brutala vändningar får tittaren att sitta på helspänn.
 

24, säsong 8

Skapare: Robert Cochran.
Längd: 1056 minuter.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Kiefer Sutherland, Mary Lynn Rajskub, Katee Sackhoff, Freddie Prinze Jr, Cherry Jones, Annie Wersching, Necar Zadegan, Gregory Itzin etc.
Release-datum: 2014-04-20.
Filmbolag: 20th Century Fox.
 
"Jack Bauer kämpar mot klockan för att förhindra avrättningen av en ledare från Mellanöstern, samtidigt som ett terrorhot mot New York byggs upp till explosiva proportioner."
 
 
Ett starkt manus och rå action gör tillsammans med de enastående skådespelarna att säsongen griper tag direkt. Kiefer Sutherland (Zoolander 2) är fenomenal och både Mary Lynn Rajskub (The Girlfriend Experience) och Annie Wersching (The Vampire Diaries) imponerar starkt.  Den övertygande ensemblen gör ofattbart starkt ifrån sig och deras sätt att skildra karaktärernas känslomässiga instabilitet fängslar.
 
© 20th Century Fox. 
 
Säsongen har en laddad atmosfär: skoningslösa avrättningar och tortyrsekvenser gör den överraskande brutal. Den välkoreograferade actionen och intressanta mysterierna bidrar dessutom till att tempot och spänningen hålls uppe. Vid det här laget har tittaren dock lärt sig hur serien använder komplexa tvister och eftersom 24 återanvänder liknande utformningar till säsongerna blir det som sker inte lika överrumplande. Därtill innehåller säsongen en del logiska luckor och den har inte en lika stark känslomässig påverkan som vissa tidigare delar har haft.
 
© 20th Century Fox. 
 
Tack vare den fulländade kombinationen utav action, humor och mysterier är 24 en av de bästa tv-serierna som jag någonsin har sett. Serien får en unik prägel genom de genialiska manusförfattarna och skådespelarna, och som tittare vet man aldrig hur det slutar. Den åttonde säsongen är inte seriens starkaste tillskott, men den gav Jack Bauer ett mycket värdigt avslut.  Lyckligtvis för mig, som inte är redo att ta farväl till serien än, väntar 24: Live Another Day.
 

Community, säsong 4

Skapare: Dan Harmon.
Längd: 267 minuter.
Antal avsnitt: 13 stycken.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Joel McHale, Gillian Jacobs, Danny Pudi, Yvette Nicole Brown, Alison Brie, Donald Glov- er, Jim Rash, Ken Jeong, Chevy Chase etc.
Release-datum2015-11-09.
Filmbolag: Universal Sony.
 
"Vännerna går sista året på Greendale Community College och är inte längre bara en studiegrupp - de är en familj!"
 
 
 
Community är en härlig serie, som genom ett mestadels intelligent manus underhåller. Fast den fjärde säsongen har fler inkonsekventa avsnitt än vanligt är det omöjligt att inte låta sig charmas. De frekventa filmreferenserna gör tillsammans med de karismatiska skådespelarna säsongen underhållande och fängslande.
 
Serien fortsätter att sprida glädje. 
 
De dynamiska karaktärerna är en av seriens styrkor. Lätta att relatera till, med säregna personlighetsdrag och ett sinne för humor sprider de en värmande glädje genom skä- rmen. Fast relationerna mellan de fiktiva personerna ibland upplevs som krystade är kemin mellan skådespelarna övertygande.
 
Rektorns besatthet av Jeff djupnar. 
 
Något annat som ger serien slagkraft är de återkommande, karaktäristiska skämten. Rektorns underhållande livsstil och Changs vana att ersätta ord med sitt namn är bara några exempel på running gags som alltid lyckas roa. Därtill fortsätter parodierna att användas flitigt och det är lika nöjsamt som alltid att upptäcka nya filmreferenser. I denna säsong driver Community med bland annat Hungerspelen, Paranormal activity, The shawshank redemption, The muppets, Freaky friday och The terminator.
 
 På Halloween klär vännerna såklart ut sig. 
 
Community är en härligt underhållande serie som genom intelligenta parodier, char- manta karaktärer och minnesvärda gästskådespelare ger mig en lycksalig känsla. De inkonsekventa avsnitten glöms snabbt bort, tack vare den värmande humorn som gång på gång får tittaren att skratta.
 

RSS 2.0