Amber

The Revenant

Fakta
The Revenant är regisserad av Alej- andro G. Iñárritu och huvudrollerna spelas av Leonardo DiCaprio, Tom H- ardy, Domhnall Gleeson, Will Poulter och Forrest Goodluck. Filmen är 156 minuter lång, rekommenderas från 15 år och släpptes 30 maj 2016 av 20th Century Fox.
 
Handling
"Efter att ha attackerats av en björn lämnas Hugh Glass åt sitt öde och kämpar sig igenom den stränga vintern i vildmarken. Det som håller honom vid liv är tanken på att hämnas på den som svek honom."
 
Recension
The Revenant är den starkaste filmen jag sett på länge. Den enkla handlingen kombineras med vackert foto samt imponerande skådespelarinsatser och resulterar i ett mäktigt arbete. Kontrasten mellan omgivningens naturliga skönhet och de brutala striderna formar ett intensivt mästerverk, som trots en avskräckande längd aldrig blir tråkig.
 
Ute på expedition är gruppen på jakt efter päls att sälja. 
 
Det är tydligt att mycket tid har lagts ner på filmens estetik. Miljön är obeskrivligt vacker och de makalösa vyerna som närvarar i varje filmruta överväldigar. Som en ovärderlig rekvisita används naturens storslagenhet för att få till ett spektakulärt foto. Därtill är filmen stilfullt filmad och den naturliga ljussättningen skapar ett hänförande, dynamiskt foto. Sammantaget är The Revenant en av de vackraste filmerna jag sett.
 
Efter en björnattack skadas Glass allvarligt. 
 
Leonardo DiCaprio (Inception) är fenomenal. Hans enastående porträttering av Glass gör ett stort intryck och berör. Innehavarna av birollerna är också beundransvärda. Speciellt Tom Hardy (Legend), som presterar oerhört starkt och ger sin karaktär en fängslande komplexitet. Därtill ger även Domhnall Gleeson (About time) och Will Poulter (The Maze Runner) värdiga insatser.
 
Övergiven av sina män tvingas Glass överleva på egen hand. 
 
Filmens spända atmosfär tillsammans med skickligt koreograferade actionscener skapar intensiva scener som frekvent får tittaren att dra efter andan. Fast många av prövningarna Glass möter inte upplevs som trovärdiga gör DiCaprios kraftfulla insats att de känns äkta. Dock är avslutet antiklimatiskt. De sista minuterna upplevdes som aningen påskyndade och det abrupta slutet lämna flera frågor obesvarade.
 
Den hänsynslösa Fitzgerald bryr som bara om pengarna. 
 
Som helhet är The Revenant en extraordinär överlevnadsberättelse. Det vackra fotot kombineras med fenomenala skådespelarprestationer och en spännande handling. Resultatet: ett gripande drama som alla borde se.
 

Mamma Mia! the movie

Fakta
Mamma Mia! är en musikal regisserad av Phyllida Lloyd och huvudrollerna spelas av bland annat Amanda Sey- fried, Meryl Streep, Pierce Brosnan, Colin Firth, Stellan Skarsgård, Julie Walters, Christine Baranski och Dominic Cooper. Filmen är 108 minuter lång, rekommenderas från 7 år och spelades in 2008. 16 maj 2016 släpptes den i samlingsboxen Meryl Streep Collection av Universal Sony.
 
Handling
"Sophie är på jakt efter sin pappa inför sitt bröllop. Det är bara ett problem - hon vet inte vem han är. Men efter att ha tjuvläst sin mammas dagböcker kommer hon fram till att han är någon av hennes tre gamla pojkvänner. Efter att ha bjudit alla tre försöker Sophie hemlighålla deras närvaro, men det dröjer inte länge förren hemligheten avslöjas."
 
Recension
Genom fenomenala skådespelarare, härlig musik och värmande humor fängslar Mamma Mia! från början till slut. Generellt sett är jag inte särskilt förtjust i musikaler, men denna glädjespridare till film är fantastisk. De frekventa skratten som väcks till liv ger tittaren en salig lyckokänsla som håller i sig i dagar.
 
Tanya och Rosie försöker muntra upp Donna. 
 
Filmen utspelar sig på ön Kalokairi i Grekland och den vackra miljön trollbinder. De soliga stränderna, antika byggnaderna och det klarblå vattnet får tittaren att drömma sig bort. Färgkombinationerna är ljuvliga och arkitekturen mycket intagande.
 
I hemlighet har Sophie bjudit in tre potentiella pappor. 
 
Därtill är Mamma Mia! stjärnspäckad. Alla skådespelarna levererar starkt och utstrålar en glädjefylld energi. Meryl Streep är enastående och har underbar dynamik med Julie Walters, Christine Baranski och Amanda Seyfried. Även Pierce Brosnan, Colin Firth och Stellan Skarsgård bildar en härlig trio. Skådespelarna glänser i rollerna och ser ut att ha genuint roligt: deras entusiasm syns genom skärmen och engagerar tittaren till fullo.
 
Donnas förlorade kärlek dyker oväntat upp på ön. 
 
Filmens dialoger blandas dessutom med härlig musik skriven av ABBA. Grupp- medlemmarna Björn och Benny var med och coachade skådespelarna med sången och resultatet blev riktigt bra: skådespelarna framför nämligen låtarna med oväntad bravur. Trots sångernas höga svårighetsgrad, orsakad av det stora tonomfånget, levereras dem starkt. Bäst pipa har Seyfried och Streep, men även Walters, Firth och Baranski över- raskar stort. I botten hamnar dock Brosnan och Cooper, som trots värdiga försök svajar.
 
Dottern Sophie är Donnas hela värld. 
 
Tillsammans gör musiken och skådespelarna filmen fantastisk. Mamma Mia! bjuder på många skratt och de logiska luckorna som finns noteras knappt. Den upplyftande stämningen och genuina glädjen filmen förmedlar gör det svårt att inte ryckas med av euforin.
 

Catching Fire

Fakta:
Catching fire är efterföljaren till den populära filmen The Hunger Games. Filmen hade biopremiär 21 november 2013 och är 146 minuter lång. Som huvudrollerna har vi Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson och Woody Harrelson. Francis Lawrence har regisserat denna film från 11 års rekommendation.
 
Handling:
"Katniss Everdeen and Peeta Mellark become targets of the Capitol after their victory in the 74th Hunger Games sparks a rebellion in the Districts of Panem. As the 75th Hunger Games gets closer, it becomes clear that the freedom promised to the victors is just one of the many lies told by President Snow."
 
Recension:
Jag såg Catching fire på bio igår och hade väldigt höga förhoppningar eftersom boken som baserar filmen är min favorit i trilogin. Men med min kärlek för filmens föregångare så var jag beredd på att bli besviken. Vilken jag definitivt inte blev. Jag bokstavligen älskade Catching fire!
 
 Filmens trailer.
 
Det som överraskade mig var att jag satt och grät inne på biografen, innan Hungerspelen i sig börjat. Redan innan själva spelet var filmen väldigt känsloladdad och våldsam, och jag älskade att se förändringarna som har skett från tiden innan förra Hungerspelen. Jag gillar även att filmen till större del utspelar sig ute i distrikten, det kanske var endast en timme som utspelade sig i själva arenan. Det gjorde att världsuppbyggnaden och karaktärerna växte fram på ett helt annat sätt än att hela filmen skulle ha utspelat sig i strid.
 
 I distrikt 11 sker en av de sorgligaste scenerna i filmen.
 
Tempot i filmen var väldigt högt och jag satt med hjärtat i halsgropen stor del av filmen. Trots att jag visste allt som skulle hända, eftersom jag läst böckerna, så blev jag bedrövad av händelserna. Berättelsen var väldigt spännande och otroligt stark, precis som i boken. Jag älskar att de får med spelingredienserna tillsammans med revolutionen, det blir helt enkelt en stark film tack vare dess olika paralleller. Dock saknar jag lite den bild av spelet man fick från första filmen: då perspektivet växlade mellan arenan och åskådarna, i Catching fire fick man bara följa spelarna i arenan. Jag skulle också vilja ha med de scenerna från boken som styrker sponsorernas betydelse, samt fler Haymitch-scener. Däremot gillar jag utvecklingen som gick från mestadels fysisk våld som fanns med i första filmen, till extrem psykisk misshandel som finns med i Catching fire.
 
Slåtterdagen blev en stor sorg.
 
Filmen följer boken rätt bra, och trots att jag saknade vissa saker så fanns det mesta med. Jag gillar även att det läggs ut små viktiga detaljer i filmen som man kanske inte tänker på om man inte läst boken. Dessa detaljer kommer bli betydande i fortsättningen. Effekterna var väldigt bra, och musiken väl passande. Dessa bidrog till en väldigt känsloladdad film.
 
 Samhället förändas snabbt när presidenten känner sig hotad: vakter överrallt och offentliga straff.
 
Jag ska inte prata så mycket om skådespeleriet för alla vet hur fantastisk Jennifer Lawrence är. Hon utför sin roll otroligt bra, tillsammans med Woody Harrelson (Haymitch) och Elizabeth Banks (Effie). Karaktärerna (speciellt Caesar, Effie, Katniss och Cinna) är älskvärda och berör publiken på sitt egna lilla vis. Jag gillar även de nya karaktärerna man får träffa på, som Finnick, Johanna, Wiress och Mags. 
 
 Så här ser den nya arenean ut. Tick tock.
 
Filmen lyckas verkligen skildra hotet från en korrupt regering, men hade jag inte läst boken så tror jag att jag hade blivit rätt förvirrad av de sista scenerna. Slutet gick rätt snabbt fram och med en lätt skakig kamera var det svårt att förstå vad som hände. Men för er som läst boken: det slutar exakt likadant, lika storslaget, lika sårbart.
 
 Katniss Everdeen tillsammans med Caesar (Stanley Tucci).
 
Det syns verkligen hur skicklig regissören är med alla detaljer, miljön och karaktärerna. Han bygger upp världen steg för steg och förändrar den smått i varje scen. Världen har hunnit förändrats rätt mycket från filmens föregångare och jag gillar verkligen utvecklingen. Filmen är verkligen beroendeframkallande för alla som kallar sig fans av trilogin, och allt jag kan skriva är att jag verkligen rekommenderar den.
 
 Vänskap, styrka och mod är några av filmens huvudbudskap.
 
Kostymer och smink är fantastiska och det syns definitivt att bugeten är den dubbla från The Hunger Games. Allting är väldigt välgjort och det bidrar till den styrka filmen har. Och trots att filmen är två och en halv timme lång så gick tiden väldigt snabbt och det kändes som att jag bara suttit där max en halvtimme!
 
 Katniss är på väg till arenan.
 
Jag har svårt att sätta ord på mina känslor så sammanfattningsvis kan jag säga att Catching fire var fantastisk och definitivt levde upp till mina förväntningar. Till viss del var den till och med bättre än sin föregångare. Skådespelarna var otroliga och karaktärerna likaså. Spänningen var på topp, tillsammans med mystiken och de parallella händelserna i distrikten. Filmen var fylld med känslor och för att vara ärlig berörde mig Catching fire mycket mer än första filmen. Nu väntar jag otåligt tills filmen släpps på DVD och till november 2014 för att få se Mockingjay part 1! Kort sagt var filmen sjukt bra.

The Flowers of War

Fakta:
The flowers of war är en film regisserad av Heng Liu och Yimou Zhang med Christian Bale i huvudrollen. Filmen är 146 minuter lång och släpptes av Noble Entertainment i august 2012. Den rekommenderas från 15 år.
 
Handling:
"Den själviske begravningsentreprenören John Miller befinner sig i Nanjing-provinsen när japanska styrkor attackerar och inleder den ökända massakern. Han barrikaderar sig i en katolsk kyrka tillsammans med en grupp prostituerade kvinnor och en grupp barn. Både Miller och kvinnorna vet vad som kommer hända med de unga flickorna om soldaterna får tag på dem. För att få dem i säkerhet iklär sig John rollen som präst men utanför kyrkan rasar striderna."
 
Recension:
Jag har väldigt svårt att skriva den här recensionen eftersom jag sitter här och gråter. Jag såg filmen igår men nu när jag skulle börja recensera och leta upp passande bilder/videor till inlägget, så kom tårarna igen. Minnerna var allt som krävdes. Filmen tog med mig på en känslomässig berg-och-dal bana, vilket jag defintivt inte hade förväntat mig. Innan jag såg den hade jag sett trailern och jag trodde att jag hade en perfekt bild över hur filmen skulle vara. Men jag kan ju säga att jag minst sagt blev chockad. Just det faktum att jag börjar gråta av att bara tänka tillbaka på filmen säger väl ändå allt?
 
Filmens trailer.
 
Filmen börjar rätt in i handlingen och har en intresseväckande början. Jag tyckte från början att den var bra, och ungefär en timme in i filmen satt hjärtat ständigt i halsgropen. Trots att jag älskade filmen och kan påstå att det är den bästa filmen jag sett på flera år, så vill jag varna känsliga tittare. Filmen är riktigt hemsk och brutal, och den är ingenting för dig som har svårt för blod, mord och våldtäkter. The flowers of war kunde bli riktigt obehaglig i vissa scener och jag gick från att smågråta till att sitta hulkande och försöka andas ordentligt.
 
John i filmens början, i ett försök att kamouflera sig.
 
The flowers of war är väldigt realistisk och lyckas skildra de verkliga händelserna med känsla. Jag har tidigare sett andra verk av regissören, men jag måste säga att den här filmen är hans genombrott. På något mystiskt sätt lyckas han skapa en film som inte bara är våldsam, verklighetstrogen och sorglig, utan även vacker. Han arbetar skickligt med färg, vilket ger en annorlunda kontrast till krigets gråa färg.
 
Ett av de undangömda barnen i kyrkan.
 
I filmen används en blandning av engelska, kinesiska och japanska. För mig blir denna språkmix en vacker kombination som ger mer känsla till filmen. De skickliga skådespelarna lyckas tillsammans med regissören skapa ett stort medlidande till samtliga karaktärer och tittaren sitter spänd hela filmen ut. Musiken är nedstämd och sorglig, men precis som handlingen även vacker.
 
John lådsas vara präst för att skydda flickorna.
 
Huvudkaraktären John Miller avskydde jag först. Jag ansåg att han var självisk, arrogant och allmänt idiotisk. Men med filmens gång växte även ett medlidande fram för honom och jag kom att älska den karaktären minst lika mycket som de hjälplösa kvinnornas och Georges. Jag älskade verkligen filmen och tyckte att den var minst sagt underbar. Mestadels var det just för att mitt i den hemska handlingen så fanns där mod och stor uppoffring från flera olika parter, som fick mig att öppna ögonen för hur världen ser ut. Att karaktärerna i filmen utvecklades så mycket, från egoistiska till allt annat än själviska fick mig att inse att det trots allt finns stor godhet i världen.
 
En stackars tolvåring jagas av ondskefulla soldater.
 
Sammanfattningsvis är The flowers of war en film jag verkligen rekommenderar. Inga ord gör filmen rättvisa, så det ända rätta du kan göra är att själv se den. Jag grät genom så gott som hela filmen och ibland mådde jag riktigt dåligt inombords. Och att en film lyckas påverka mig så mycket känslomässigt är inte vanligt. Det är helt enkelt en hemskt bra film om uppoffring och omtanke som inte lämnade mig densamma. När jag hade sett klart på filmen kände jag mig helt tom inombords, och inte förren över en timme efteråt lyckades jag få ner min puls. Men trots det kan jag inte sluta tänka på den och The flowers of war kommer för alltid finnas i mitt hjärta.
 
De uppnäsiga prostituerade kvinnorna i filmens början, söker skydd i kyrkan.
 
En stor del av mig vill ge filmen full pott, medan resten av mig inte vill sätta ett betyg alls på detta mästerverk. Att betygsätta en sådan hemsk film om verkliga händelser känns på något sätt fel. Men det betyget jag nu sätter är alltså just för filmens del, inte för händelserna i sig. Och slutgiltigen är det enda jag vill säga; se filmen nu, jag lovar att du inte kommer att lämnas oberörd.
Genomsnittlig känsla av filmen:


Sagan om Ringen: Extended

Fakta:
Sagan om ringen-trilogin innefattar Sagan om ringen, Sagan om de två tornen och Sagan om konungens återkomst. Filmerna är alla regisserade av Peter Jackson med många kända skådespelare, bland annat Orlando Bloom, Cate Blancett, Elijah Wood, Hugo Weaving, Ian McKellen, Liv Tyler, Sean Astin, Sean Bean, Viggo Mortensen, Billy Boyd, Ian Holm, Christopher Lee, Domonic Monaghan, John Rhys-Davis, Andy Serkis, Bernad Hill, David Wenham och Miranda Otto. Filmerna rekommenderas från 11 år och släpptes 2001 - 2003, medan den senaste förlängda versionen släpptes 2006..
 

Handling:
"I den första delen av berättelsen får den unge hoben Frodo Bagger ärva en ring av sin släkting Bilbo. Men det är inte vilken ring som helst – det är Den enda ringen, och den ger fullständig makt åt bäraren. Det är därför Sauron, herren av Mordor, vill komma åt den för att med dess hjälp kunna styra över hela Midgård och göra invånarna till sina slavar. Tillsammans med en skara trogna vänner – Brödraskapet bestående av hober, människor, en trollkarl, en dvärg och en alv – måste Frodo föra Ringen genom Midgård till Domedagsberget där den en gång smiddes och förstöra den för alltid. Resan innebär att man måste passera genom Sarumans rike, där han samlat ihop sin armé av orcher. Men det är inte bara faror utifrån som Frodo måste se upp för – han måste också akta sig noga för inre splittring och måste på alla sätt försöka undvika att hamna i Ringens våld. Hur framtiden kommer att se ut bestäms helt och hållet av Brödraskapets öde. Ska de lyckas eller döma Middle Earth till total förintelse och evigt mörker?"

 

Recension:
Så gott som alla har sett Sagan om Ringen och nu för tiden klassificeras det till och med som allmänbildning, men jag vill ändå skriva en utförlig recension av trilogin. Som mina trofasta bloggföljare redan vet så är detta min favorittrilogi som jag även är smått beroende av. Jag vet inte hur många gånger jag har sett trilogin, men det är åtminstone minst ett dussin gånger varje år sedan jag såg dem för första gången när jag var åtta år gammal.

 

 "The mouth of Sauron" möter det som är kvar av Brödraskapet vid den Svarta porten.

 

Jag älskar handlingen, trilogins uppbyggnad, världen, skådespelarna och karaktärerna - ja allt, så detta kan komma att bli en väldigt lång recension. Men tänk på att en kort sammanfattning alltid finns i slutet, eftersom alla inte orkar läsa igenom hela recensionen.

 

 Vid striden om Minas Tirith hämtas Grond: det stora varghuvudet.

 

Trilogin har spänning, romantik och humor och det är starka filmer om svek, vänskap och loyalitet. Det är nog så kortfattat jag kan skriva angående handlingen. Men filmen är även sjukt bra gjort, och nästan alla detaljer är gjorda för hand. Jag vet faktigst att flera stycken som arbetade med filmerna förlorade sina fingeravtryck för att de suttit och gjort tusentals av ringbrynjor för hand. Filmen är därmed häpnadsväckande vackert med otroligt välgjorda miljöer. Kostymer och smink är fantastiska och hela trilogin utspelas som i en dröm. Om jag fick en önskan i uppfyllelse skulle det vara att leva i Midgård. 

 

 Galadriel ger Brödraskapet deras gåvor.

 

Musiken är komposerad av den begåvade Howard Shore. Jag kan inte uttrycka hur fantastisk han är. Han använder tittarens undermedvetna dragningskraft till den mänskliga rösten som instrument vilket gör att allting låter underbart. De flesta som jobbar med film gör maximalt en halv minut ny musik varje vecka - och det är riktigt mycket - men Howard Shore skapade upp till sju minuter ny musik varje dag! Sju minuter kanske inte låter som mycket - men det är så mycket att det är häpnadsväckande. Tänk hur många timmar det har tagit! Och trots det så får han en otrolig känsla i sina toner, och han har skrivit väldigt vackra, känslofyllda, meningsfulla och tilltalande texter.

 Uppe i Orthanc i Isengard visar Saruman sin palantír för Brödraskapet.

 

Om ni undrar varför jag föredrar den förlängda versionen av Sagan om ringen så är det för att man under de två extra timmarna hinner få otroligt mycket information som saknas från bioversionen, och filmerna är även redigerade på ett annorlunda sätt. Man förstår mer och får ta del av mer humor, karaktärsutveckling och spänning. Sedan får man förstås sex skivor med underbart extramaterial, med bland annat scener som inte kommit med, förklaringar till hur de har gjort skalor, kostymer, smink, ljud, animeringar, robotar och hur en typisk dag för skådespelarna såg ut. Jag lovar på allt jag äger att det inte finns en film som har varit mer noggrant gjord än Sagan om ringen. Det finns så många detaljer att allt kan filmas på nära håll utan problem, och vissa detaljer är till och med undangömda - men finns där för känslans skull.

 

 Gandalf och Pippin möter Häxkungen på sin nazgul i Minas Tirith.

 

Filmernas skådespelare är alla fantastiska och lyckas verkligen leva sig in i rollerna. Alla var de tvugna att ta lektioner i ridning och svärdkonst - och det lönade sig verkligen! De var allesammans otroligt begåvade och filmen känns som mer än en film: nästan som en livsstil. Man märker att de åren som filmerna tog att spelas in var en underbar tid för skådespelarna, det syns ända ut till filmduken.

För er som har sett Hobbiten men inte Sagan om ringen kan jag säga att den är bra, men inte alls i näriheten av samma klass som orginaltrilogin.

 

 Sam och Frodo håller ihop med Smeagul ute vid De Döda Träsken.
 

Sammanfattningsvis är denna trilogi fantastisk, med underbar musik, extremt skickliga skådisar, begåvade stuntmän och stand-ins, och otroligt hängivna medarbetare. Filmen har allt. Se den. I extended, såklart.


Changeling

"What happens when the government has to much power?"

Regissör: Clint Eastwood
Orginalspråk: Engelska
Release-datum: 13-05-2009
Åldersgräns: 15 år
Kända medverkande: Angelina Jolie, Eddie Alderson, Jason Butler Harner, Jeffrey Donovan, John Malkovich, Michael Kelly m.f.
Genré: Drama, thriller

"Christine Collins är en ensamstående mamma vars 9-årige son Walter en dag försvinner spårlöst. En månad senare återlämnas han till den förtvivlade mamman. Men, det är något som inte stämmer och nu börjar Christines maktlösa kamp för att ta reda på sanningen om vad som egentligen hänt."



Ett mästerverk! En riktigt riktigt bra film. Men jag kan säga att den inte passade mig. Trots att den var spännande och välgjord känner jag för tillfället att jag inte vill se om den. Filmen var så jäkla hemsk (inte dåligt hemsk utan personer gjorde avskyvärda saker) och under så gott som hela filmen mådde jag illa. Men samtidigt ville jag inte släppa taget om den, gå där ifrån, för den var så bra, så känslosam, så spännande. Så jag vet inte riktigt hur jag ska förklara; den är absolut sevärd och skådesplarna är jätteduktiga; men om du är känslig mot att se barn lida eller se hur en egoistisk regering gör allt för att inte verka svag, då råder jag dig att inte se den. Den var inte läskig, men hemsk. Och allt blir bara värre när man vet att detta skett i verkligheten. En otroligt sorglig berättelse som faktigst inte har ett särskillt lyckligt slut; man får aldrig veta vad som händer med modern eller sonen eftersom slutet är öppet. Se den - du kommer bara ångra dig om du är lika känslosam som jag...

Andra recensioner: "Väldigt bra film! Jag är inte Angelina Jolies största fan, men denna filmen var superbra! Verkligen sevärt och köpvärt!" // Caterina 04-01-2011

"Absolut sevärd, beskrivande, känslomässigt och mentalt stimulerande och engagerande. Samtidigt som filmen beskriver en dåtida händelse, så beskriver den arrogansen och den missbrukande makten som finns i nutidens skatteverk, polis, domstolar, myndigheter och de som på något vis har makt kombinerat med egna syften som skall uppfyllas eller hållas undan allmänheten genom falska utspel. Det är med stort obehag jag inser att människan och framför allt samhället egentligen inte ändrat sig alls på snart 100 år. Filmen är därför högst aktuell och borde ge de flesta en rejäl tankeställare." // Henry 12-09-2010

Betyg: 9/10


Titanic

"You're here, there's nothing I fear."

Regissör: James Cameron
Orginalspråk: Engelska
Åldersgräns: -
Release-datum: 19/24/1997
Kända medverkande: Leonardo DiCapro, Kate Winslet, Bernad Hill m.m.
Genré: Drama, Romantink



"Inget i hela världen kan konkurrera med Titanics episka skådespel och hisnande storslagenhet. Som vinnare av elva Oscar, inklusive Bästa Film, seglade denna enorma kärlekshistoria in i hjärtat på biobesökare över hela världen, för att slutligen visa sig bli den mest populära spelfilmen någonsin. Den internationella storstjärnan Leonardo DiCaprio och den Oscarnominerade Kate Winslet lyser upp filmduken som Jack och Rose, de unga älskande som är åtskilda av samhällsklasserna men ändå förutbestämda att finna varandra på det "osänkbara" R.M.S. Titanics jungfruresa. Men när det dödsdömda lyxkryssningsfartyget kolliderar med ett isberg i den kalla Nordatlanten, blir deras passionerade kärleksaffär en nervpirrande kamp för att överleva"

Denna film är inte för dem som ogillar olyckliga slut. Denna sorliga dramafilm får mig att gråta varje gång! Bara jag hör låten My Heart Will Go On så känner jag hur ögonen blir blanka! Filmen är otroligt bra, börjar lite lätt om vad som hände efter attt filmen utspelat sig, och sedan får man uppleva en gammal kvinnas återblickar. 

I filmen får man möta kärlek, hat, svek och massor av sorg. Filmen är otroligt bra och har allt. Den är otroligt spännande, så jag tipsar dig att inte sitta och äta medan du ser på filmen, för du kommer att vara så koncentrerad på filmen att maten kommer att kallna. Se filmen nu, den är en av de bästa filmerna som skapats. Den får topp-betyg av mig (och ändå är jag en sådan person som gillar fantasy och action.) Mycket värd att se, men ha med näsdukar för du kommer att böla. Filmen är mycket realistisk och man får se hur människan utvecklas från lugn och sansad till något barbariskt och vidrigt för att själv överleva när nöden kommer.

Betyg: 9/10


En Geishas Memoarer

"A soul of sorrow shall be beauty."

Regissör: Rob Marshall
Orginalspråk: Engelska
Åldersgräns: 7 år
Release-datum: 26/07/2006
Kända medverkande: Li Gong, Ziyi Zhang, Suzuka Ohgo,
Genré: Drama



"En Geishas memoarer berättar historien om den firade geishan Sayuri och man får följa hennes fascinerande och stundtals skrämmande berättelse som tar sin början 1929. Som nioårig flicka, dotter i en fattig fiskarfamilj, säljs hon av sin pappa till ett berömt geishahus. I Kyotos dekadenta geishadistrikt får hon sedan den träning i musik och dans som ska lära henne konsten att behaga rika män för att vinna deras gunst och rikedom."

En superbra film med nästan allt. Den har mycket kärlek och sorg i sig, och den underbara berättelsen har även glädje, vänskap och svek. Den handlar om det man vill ha men inte kan få, om det man borde ha men som man inte har, och brist på den fria viljan. Den är väldigt spännande och sorglig och jag vill bara se den om och om igen. Det enda som skulle vara minus för filmen skulle vara att den var lite seg i slutet, men annars är den toppenbra!

PS: Första gången jag skulle se den tyckte jag att den p.g.a framsidan verkade vara en skräckfilm (jag gillar inte thrillers), men jag lovar att den inte är läskig, bara sorglig och man får se hur hemskt vissa har det p.g.a utseende och varifrån man kommer. En underbar underbar film! Se den nu! ^^

Vacker, sorlig, världsskildrande och helt enkelt fantastisk.

Betyg: 9/10


RSS 2.0