The Mentalist, säsong 3

Längd: 15 hr 43 min.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, kriminalare.
Skådespelare: Simon Baker, Robin Tunney, Tim Kang, Owain Yeoman, Amanda Righetti.
Inspelningsår: 2010.
 
"Patrick Jane jobbar för CBI. Han har ett imponerande register av lösta brott bakom sig och är känd för sin förmåga att lösa svåra brott med hjälp av sin knivskarpa observationsförmåga. Inom CBI är Jane ökänd för sin brist på respekt för regler och för sitt förflutna som medium."
 
 
Den tredje säsongen av The mentalist är bra, men inte toppen.
 
Det dåliga: Säsongens avsnitt följer ofta samma mönster, vilket blir uttjatat och förutsägbart, och i längden även väldigt enformigt att titta på. Få fall sticker ut, och det blir svårt att hålla isär avsnitten från varandra. En lösning hade kunnat vara att lägga mer fokus på Red John istället för att påbörja nya fall i varje avsnitt. Det hade gett säsongen en mer sammanhållen känsla.
 
Ett problem är också att jag ännu inte fastnat för sidkaraktärerna. Wayne, Grace och Kimball är med i vartenda avsnitt, men väcker inget intresse alls. I mina ögon är de bleka, och oerhört tråkiga att följa.
 
Agent Lisbon och Jane samarbetar för att fånga skurkar. 
 
Det bra: Seriens styrka är Patrick Jane. Han. Är. Fantastisk. Hans kvicka humor, skarpa slutledningsförmåga och intelligens gör honom till en utmärkt protagonist. Det är han som gör serien till vad den är, och utan honom skulle The mentalist inte hålla sig uppe alls.
 
Jag blev också imponerad av det sista avsnittet. Visserligen var det väldigt förutsägbart, men det hade ett högt tempo och en spännande premiss. Mer var på spel än vanligt, vilket gjorde det förvånansvärt gripande.
 
Janes trick är det som gör serien värd att se. 
 
Allt som allt var den tredje säsongen av The mentalist bra, men inget som sticker ut bland alla kriminalare.
 

Hawaii Five-0, säsong 6

Längd: 17 hr 23 min.
Antal avsnitt: 25 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Action, kriminalare.
Skådespelare: Alex O'Loughlin, Scott Caan, Daniel Dae Kim, Grace Park, Masi Oka, Chi McBride.
Distributör: Paramount.
 
"Under ledning av McGarrett och Danny tar sig Hawaii Five-0 an några av Hawaiis mest svårlösta kriminalfall. Chin och Kono pistolhotas av två mördare som inte vet att de är poliser, Grover hemsöks av en 15 år gammal utredning och Caterine återvänder till de hawaiianska öarna."
 
 
För att undvika missförstånd vill jag inleda med att skriva att Hawaii five-0 är en riktigt bra serie. Skådespelarna är duktiga, avsnitten spännande och de kriminologiska fallen intressanta. Det är på inget sätt en dålig serie. Men. Det är en serie som jag har fruktansvärt svårt att strecktitta på.
 
 
Fast det är tydligt på många sätt och vis att Hawaii five-0 är en högkvalitativ serie blir det snabbt tröttsamt när man tittar på flera avsnitt tätt inpå varandra. Var och en för sig är avsnitten fantastiska – men de har liknande upplägg, så när man strecktittar blir det i längden enformigt och tråkigt. Det krävs att man är på rätt humör för att orka titta på en hel säsong från början till slut, och ses serien vid fel tillfälle blir det lätt plattfall. Detta är fallet för mig nu. 
 
 
När jag tittade på säsongen insåg jag till min förfäran att jag inte alls kunde ta till mig det som hände. Istället gäspade och distraherades jag konstant av annat. Men troligen har det inte har med säsongen i sig att göra. Kriminalare och juridikserier har en tendens att tråka ut mig, och enbart ett fåtal – som The Good Wife – lyckas gripa tag i mig från början till slut. Detta eftersom sådana serier ofta har förutsägbara och fristående avsnitt, medan de saknar genomgående handling som engagerar. Eftersom jag sett många serier inom dessa genrer på sistone var jag redan trött på stilen innan jag ens börjat titta på säsongen. Det var alltså säkerligen dålig timing.
 
 
Som helhet är Hawaii five-0 säsong 6 en helt okej säsong. Eller, säsongen i sig är bra, men den saknar det där lilla extra som griper tag avsnitt efter avsnitt. Rätt sinnesstämning krävs för att tittaren ska orka strecktitta på serien, och då jag inte var på passande humör, blev tittarupplevelsen relativt tråkig.
 

Animal kingdom, säsong 1

Längd: 7 hr 30 min.
Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Releasedatum: 2017-05-02.
Skådespelare: Finn Cole, Ellen Barkin, Scott Speedman, Shawn Hatosy, Daniella Alonso.
Distributör: Warner bros.
 
"När J:s mamma dör flyttar han hem till sina hittils okända släktingar. Ledare för släktens brottsliga verksamhet är hans egen mormor som styr sina fyra söner med kärleksfull järnhand."
 
 
 
Animal Kingdom är en välspelad och småspännande serie, i liknande stil som Sons of Anarchy. Men med skillnad från den populära motorcykelserien saknar denna ett kraftfullt manus. Här är det rätt platt, med ytlig karaktärsteckning och en handling som inte riktigt klaffar.
 
Mormor Smurf leder familjens olagliga verksamhet. 
 
Fast konceptet intresserade mig redan från första början hade jag svårt att fastna för serien. Detta berodde till största del på att jag inte greps tag av karaktärerna. Alldeles för många karaktärer introduceras på samma gång och det är svårt att hålla reda på vem som är vem. Dessutom utforskar manuset inte dem tillräckligt noggrant, och en mer nyanserad och komplex uppbyggnad hade behövts för att engagera. Serien saknar för övrigt förmågan att beröra, och fast den ibland blir riktigt spännande satt jag ofta uttråkad.
 
Numera föräldralösa J flyttar in hos Smurf. 
 
Den första säsongen av Animal Kingdom är som helhet okej. Det blir spännande ibland och skådespelarna gör bra ifrån sig, men karaktärerna är svåra att fastna för och hårdrocksmusiken som spelas titt som tätt framkallar huvudvärk.
 

Hawaii five-0, säsong 5

Längd: 17 hr 20 min.
Antal avsnitt: 25 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action, drama.
Releasedatum: 2016-02-29.
Skådespelare: Alex O'Loughlin, Scott Caan, Daniel Dae Kim, Grace Park, Masi Oka, Chi McBride.
 
"Steve, Danny och deras team står öga mot öga med några av de värsta förbrytarna någonsin. Chin sätter sin egen karriär på spel för att hjälpa Danny rädda sin kidnappade bror, Steve tar sig an sin döde fars sista olästa fall och Kono tas till fånga när hon går undercover på den svarta marknaden för stulen konst."
 
 
Den fjärde säsongen av Hawaii five-0 var rätt trist, och därför var jag även beredd på att bli besviken på fortsättningen. Men serien rycker verkligen upp sig vid sin femte säsong. Manuset är starkare än någonsin, och de actionfyllda fallen griper tag. Att få se ett brett spektra från kidnappningar, rån och mord, till olyckor, stormar och gängbråk skapar en variation som engagerar tittaren från första till sista avsnitt. 
 
Teamet utreder en variation av brott på ön. 
 
Något som jag tycker mycket om i seriens femte säsong är att karaktärerna används så flitigt. De är mer än bara framåtdrivande marionetter, och utforskas ordentligt. Serieskaparna tvekar inte att tillföra både tillbakablickar och individuella, karaktärsfokuserade avsnitt som ger karaktärerna mer kött på benen, och deras ständiga utveckling gör att jag fastnar mer hela tiden. Jag hittar ständigt nya, charmiga egenheter hos dem och trollbinds av deras dynamik. Dessutom har deras skämtsamma förhållanden till varandra stort underhållningsvärde.
 
Kriminologiska fall kombineras med personliga intriger. 
 
Den spännande femte säsongen av Hawaii five-0 är nog min favorit hittills av serien. Jag älskar avsnittens variation av stil och upplägg, och fastnar mer för karaktärerna ju mer jag ser. Trots att serien är förutsägbar, är den svår att släppa taget om. 
 

Hawaii five-0, säsong 4

Längd15 hr 22 min.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2015-04-06.
Skådespelare: Alex O'Loughlin, Scott Caan, Daniel Dae Kim, Grace Park, Masi Oka.
 
"Teamet står inför de största utmaningarna hittills samtidigt som de kämpar vidare med att hålla de värsta brottslingarna borta från paradiset. Ny i teamet är Lou Grover som flyttat från Chicago för att leda insatsstyrkan å ön."
 
 
 
Den fjärde säsongen av Hawaii five-0 är spännande, men långt ifrån att vara seriens bästa. De intressanta kriminologiska fallen och karaktärernas härliga kemi fängslar och förmedlar en ovärderlig värme genom skärmen. Men säsongen förlorar engagemang genom att inte ha ett lika starkt manus som vanligt, och jag kom ofta på mig själv med att distraheras av annat.
 
Teamet tar sig an många olika slags brott. 
 
Seriens manus har nämligen tappat en hel del, och avsnitten är inte lika genomtänkt konstruerade som vi är vara vid. Handlingsparallellerna är förutsägbara, inte särskilt originella och mycket upprepas från tidigare delar. Dessutom innehåller denna säsong många klyschor, och dialogerna känns stundtals fåniga och krystade.
 
Ledaren Steve gör allt för att skydda sitt land. 
 
Som helhet är den fjärde säsongen av Hawaii five-0 bra, men jag hade förväntat mig mer av den annars starka kriminalaren.
 

Hawaii Five-0, säsong 3

Längd: 16 hrs 33 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2015-02-16.
Skådespelare: Alex O'Loughlin, Scott Caan, Daniel Dae Kim, Grace Park, Masi Oka, Taylor Wily.
 
"Polisen Steve får oväntat återse sin mamma, som bär på skadliga hemligheter. Teamet fortsätter att bekämpa brottslighet och försöker samtidigt hålla ordning på sina liv. Kono har ett förhållande med sonen till en Yakuza-boss, Chin försöker hantera en stor personlig förlust och Danny tvingas kämpa för att dottern ska stanna kvar på Hawaii."
 
Den tredje säsongen av Hawaii five-0 är seriens hittills starkaste, och utmärker sig genom att hålla en hög kvalité rakt igenom. Kriminalare blir lätt enformiga, men Hawaii five-0 har hittat lösningen i form av att variera avsnittens stilar och upplägg. Exempelvis är ett avsnitt utformat som en slags talk-show, medan ett annat fokuserar mestadels på tillbakablickar. Dessutom involveras ofta huvudkaraktärerna personligt i fallen, vilket engagerar betydligt mer än när de bara bistår utomstående.
 
Teamet fortsätter att lösa brott på ön. 
 
Skådespelarna är som alltid mycket duktiga och dynamiken mellan dem är fantastisk. Speciellt gripande är ”bromansen” mellan Steve och Danny, vars käbbel har högt underhållningsvärde. Den tredje säsongen av Hawaii five-0 har dessutom många bra gästskådespelare. Exempelvis är George Takei, Terrence Howard, Peter Weller, Summer Glau, Aisha Tyler och Janel Parrish med i en del minnesvärda scener.
 
Partnerna Steve och Danny munhugger stup i kvarten. 
 
Säsongen avslutas med en spännande cliffhanger och abstinensen efteråt är hög. Som helhet sticker Hawaii five-0 ut från andra kriminalare och trollbinder med vacker miljö, charmiga karaktärer och ett upplägg som varierar från avsnitt till avsnitt.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 7

Längd: 16 hrs 18 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Action, kriminalare.
Releasedatum: 2016-11-28.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, LL Cool J, Eric Christian Olsen, Barrett Foa, Linda Hunt.
Distributör: Paramount.
 
"Agenterna Callen och Sam, med sina kollegor agent Kensi, polisen Deeks, datasnillet Eric och analytikern Nell, fruktar inga fiender. Det spelar ingen roll om det är spioner, IS-kvinnor eller gangsters. Verksamhetschef Hetty och assisterande chef Granger följer de globala hoten såväl som agenternas personliga utmaningar."
 
Precis som sina föregångare är den sjunde säsongen av NCIS: Los Angeles genomtänkt och välgjord. Den innehåller en hel del riktigt spännande fall, som engagerar tittaren till max. Dessutom har skådespelarna vid det här laget verkligen kommit in i sina roller, och ren magi uppstår när de på ett mycket trovärdigt sätt porträtterar karaktärerna. Det är även roligt att Tony DiNozzo från NCIS är med i ett crossover-avsnitt.
 
Tony DiNozzo besöker Los Angeles. 
 
Dessvärre är säsongen tröttsam att strecktitta på. Kanske börjar jag förlora intresse för att jag har sett för många sådana här serier på sistone. Men på grund av att alla avsnitt följer liknande mallar får den en upprepande struktur som upplevs vara aningen enformig. Avsnitten flyter ihop med varandra och säsongen som helhet sticker inte ut. Om säsongerna innehöll färre och mer säregna avsnitt skulle de utmärka sig mer från varandra, och på så sätt skapa ett helt annat engagemang.
 
Sam och Kensi har egna demoner att ta itu med. 
 
Som helhet är den sjunde säsongen av NCIS: Los Angeles bra; men eftersom avsnitten är uppbyggda på liknande sätt är det lätt att förlora intresse om man strecktittar.
 

NCIS: New Orleans, säsong 2

Längd: 16 hrs 42 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare.
Releasedatum: 2016-12-05.
Skådespelare: Scott Bakula, Lucas Black, Shalita Grant, CCH Pounder, Zoe McLellan m.fl.
Distributör: Paramount.
 
"Brottsligheten i The Big Easy är allt annat än lättsam. Dwayne Pride undanröjer hot mot nationens säkerhet ihop med tidigare NOPD-polisen Laselle, agent Brody och före detta ATF-agenten Percy. På huvudkontoret finns rättsmedicinaren Sebastian, hackern Patton och abducenten Loretta som backar upp resten av teamet."
 
Den andra säsongen av NCIS: New Orleans är en riktig besvikelse. Visst, föregångaren var inte heller ett mästerverk, men jag hade förhoppningar om att serien skulle utvecklas och rätta till sina svagheter. Istället är den snarare sämre än tidigare. Det förutsägbara manuset håller inte måttet och i jämförelse med NCIS och NCIS: Los Angeles är NCIS: New Orleans intetsägande och tråkig.
 
Skådespelarna presterar tyvärr inte bra. 
 
Seriens största svaghet är skådespelarna, som känns onaturliga i sina roller och framför sina repliker krystat. De misslyckas med att blåsa liv i sina roller, och som följd framstår karaktärerna som tillgjorda, ointressanta och platta. Scott Bakula är egentligen den enda av skådespelarna i serien som jag inte har svårt för: Lucas Black, Shalita Grant och de andra presterar pinsamt dåligt.
 
Likt en färglös kopia av NCIS ger serien inget större intryck. 
 
Som helhet är den andra säsongen av NCIS: New Orleans inte mer än okej. Den har en del bra avsnitt med intressanta fall, men distansen till karaktärerna gör tillsammans med det svaga manuset att det blir svårt att bry sig.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 6

Längd: 16 hrs 27 mins.
Antal avsnitt:
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2015-12-07.
Skådespelare:
Distributör: Paramount.
 
"Agenterna Callen, Sam, specialagent Kensi, LAPD-kontakten Marty, tekniksnillet Eric och analytikern Nell mobiliserar för att skydda verksamhetschefen Hetty Lange mot en livsfarlig fiende - samtidigt som de utreds av Justitiedepartementet. Assisterande chef Granger försöker hålla enheten i styr, en enhet som inte skkyr några medel att försvara sitt land."
 
Den första säsongen av NCIS: Los Angeles var inte bra, och ett tag var jag nära att sluta titta på serien. Men successivt har den utvecklat en otvivelaktig och oerhört värdefull förmåga att trollbinda tittaren och skapa ett starkt beroende. Denna förmåga har blivit starkare för varje säsong och vid det här laget är det omöjligt att inte fängslas av serien. Den sjätte säsongen av NCIS: Los Angeles har ett högt tempo, många fascinerande fall och så pass mycket spänning att tittaren grips tag redan vid första scenen.
 
Det är omöjligt att inte tycka om de charmerande karkatärerna. 
 
Skådespelarna är seriens starkaste kort. De har en underbart värmande kemi till varandra och personifierar sina roller på ett trovärdigt sätt. Genom vitsigt framförda repliker och dynamiskt minspel får de mig lätt på fall. En av de saker som intresserar mig mest med NCIS: Los Angeles är just karaktärerna och deras charmerande relationer med varandra. Jag är besviken på att relationerna hamnat i skymundan och jag hade hoppats på att få en mer intim inblick i förhållandena mellan Deeks/Kensi och Eric/Nell.
 
Relationen mellan Deeks och Kensi står still. 
 
Trots att den sjätte säsongen av NCIS: Los Angeles har sina dippar och är långt ifrån seriens starkaste del, är den tack vare sin spänning och sina skådespelare ändå riktigt bra. 
 

NCIS, säsong 13

Längd: 16 hrs 11 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2016-11-28.
Skådespelare: Mark Harmon, Michael Weatherly, Sean Murray, Pauley Perrette, Emily Wickersham m.fl.
Distributör: Paramount.
 
"Det blir personligt när en av teamets egna hamnar i ett gisslandrama, nytt bevis sätter enhetens slutsatser på prov, och ett hot från förr gör teamet och dess allierade till måltavlor. Men Gibbs vet att han kan lita på sitt erfarna team när det gäller att ta hand om kriser som påverkar den amerikanska säkerheten."
 
Trots sina fjorton år på nacken har NCIS kvar sin förmåga att hålla tittarens intresse vid liv. Säsongen börjar lite långsamt och tar ett tag att komma in i, men efter ett par avsnitt var jag helt fast. Jag rycktes med att de spännande fallen och fängslades av dramat. Dessutom smälte jag som smör i solsken av att få återse de charmiga karaktärerna.
 
Gibbs och hans team fortsätter att bekämpa brottsligheten. 
 
Fast en del svackor förekommer har säsongen som helhet ett mycket behagligt tempo. Dessutom är skådespelarna riktigt, riktigt duktiga. Allra mest imponerades jag av Michael Weatherly (Dark angel). Jag har alltid tyckt om och sett potential i honom, men i den här säsongen kommer han verkligen till rätta. Han tar plats och levererar en oerhört stark insats. Han har blivit oersättlig för serien, vilket är ironiskt med tanke på att detta är den sista säsongen som han medverkar i.
 
Underbara Abby värmer även de mörkaste av dagar. 
 
Jag är däremot kluven när det kommer till Emily Wickersham (Gone). Jag kan inte påstå att hon presterar dåligt, men hon har helt enkelt inte gjort något större intryck på mig. Hon är inte särskilt uttrycksfull och hennes monotona ansiktsuttryck gör att hennes karaktär upplevs vara platt. Eller så är det bara jag som fortfarande har Ziva-abstinens.
 
Personliga förluster för teamet närmare. 
 
Som helhet tycker jag mycket om den trettonde säsongen av NCIS. Trots att seriens ålder tydligt syns genom några klyschiga sammanträffanden och en del upprepningar finns fortfarande mycket att njuta av. Manuset är välskrivet, humorn värmer och fallen är mycket intressanta att följa. Dessutom är det omöjligt att inte förälska sig i den förtjusande skådespelarensemblen.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 5

Längd: 16 hrs 25 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2014-12-15.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Eric Christian Olsen, LL Cool J, Barrett Foa, René Felice Smith, Miguel Ferrer, Linda Hunt etc.
Distributör: Paramount.
 
"Callen och Sam måste tillsammans med sitt team för-hindra en bombattack mot ett tåg, lösa ett hemligt vaccinrelaterat mord och rädda en av sina egna i Afghanistan. Gänget måste lita helt på varandra för sätta fast landets farligaste brottslingar."
 
NCIS: Los Angeles fortsätter på en hög nivå. Precis som tidigare delar är den femte säsongen fartfylld, spännande och riktigt välgjord. Den imponerar med läckra effekter, skrattframkallande humor och välkoreograferad action och fängslar från början till slut. Dessutom gör skådespelarna riktigt bra ifrån sig. Bortsett från prestationerna från O’Donnell och Cool J, som jag fortfarande anser agerar konstlat, blev jag riktigt tagen av insatserna.
 
Teamet är ute på nya, spännande uppdrag. 
 
Säsongens främsta styrka är den kemi som finns mellan Kensi och Deeks. Serien är som bäst när de är i fokus och mitt hjärta svämmar över av gosiga må bra-känslor varje gång de är i bild tillsammans. Deras skämtsamma retsamheter och påtagliga kärlek är tillräckligt för att värma upp även de mest frusna av hjärtan. Jag tycker även mycket om att följa den oerhört gulliga relationen mellan karaktärerna Nell och Eric.
 
Härliga Eric och Nell charmar ständigt tittaren. 
 
Den femte säsongen är dock inte lika stark som sin föregångare. Några av fallen känns lite upprepande och skurkarna är inte alls lika utmärkande som tidigare. Dessutom avslutas säsongen inte i en lika stor cliffhanger som i förra säsongen, men den bygger ändå upp tillräckligt med spänning för att få tittaren att vilka se fortsättningen omgående.
 
Den välkoreograferade actionen ökar pulsen. 
 
Som helhet är den femte säsongen av NCIS: Los Angeles ett underhållande tillskott till serien. Skådespelarna gör mycket bra ifrån sig och kemin mellan karaktärerna trollbinder. Fast en del avsnitt upplevs vara tjatiga är spänningen oftast på topp och det är svårt att slita sig från skärmen.
 

Quantico, säsong 1

Längd: 15 hrs 6 mins.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 11 år.
Genre: Kriminalare, drama.
Releasedatum: 2016-11-14.
Skådespelare: Priyanka Chopra, Jake McLaughlin, Jo-sh Hopkins, Aunjanue Ellis, Johanna Braddy etc.
Distributör©Disney.
 
"Alex är en av rekryterna vid FBIs Quantico bas. Trots hemligheter och komplicerade förflutna är Alex och hennes kollegor de bästa, smartaste och  noggrannaste kandidaterna i USA, så det verkar omöjligt att en av dem skulle vara en förrädare."
 
 
Quantico börjar helt okej. Jag fastnade för konceptet och tyckte att det var intressant att få följa FBI-agenternas utbildning. Dessvärre står serien och trampar på samma ställe alldeles för länge. Händelserna dras ut på och flera av avsnitten tillför ingenting. I läng-den är den första säsongen av Quantico både enformig och intetsägande.
 
Alex Parrish och Ryan Booth utbildar sig till agenter. 
 
Det slarvigt skrivna manuset innehåller många klyschor och parodiska repliker. Händ-elserna upplevs inte vara trovärdiga och serien som helhet känns både ytlig och fåfäng. Skaparna har lagt ner alldeles för mycket energi på att få Quantico att se bra ut, vilket i slutändan slår tillbaka och får en väldigt krystad effekt. Att exempelvis karaktärerna, oavsett situation, alltid är hårt sminkade och har perfekta frisyrer gör att hela situationen känns fejk. Därtill känns inte skådespelarnas kroppsspråk naturliga och de framför sina repliker på ett ansträngt sätt. 
 
Felaktigt anklagad för terrorism måste Alex fly. 
 
Som helhet är den första säsongen av Quantico ostadig. Den bygger på en intressant grundidé men gör inte tillräckligt stort intryck för att övertyga tittaren om att serien är värt att följa.
 
 
- Alla bilder är copyrightskyddade av ©Disney. 

NCIS: Los Angeles, säsong 4

Skapare: Shane Brennan.
Antal avsnitt: 24 avsnitt.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, drama, action.
Releasedatum: 2014-03-26.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Linda Hunt, LL Cool J, Eric Christian Olsen, Barrett Foa, Renée Felice Smith etc.
Filmbolag: 20th Century Fox.
 
"Teamet stöter på problem när gruppledaren Callen anklagas för mord. Hetty Lange konfronteras med sitt förflutna och en hemlighet som kan skada Sam Hannas närstående uppdagas."
 
 
NCIS: Los Angeles inleddes halvdant men har för varje säsong blivit allt starkare. I den fjärde säsongen är serien bättre än någonsin och genom adrenalinpumpande action, grymma effekter och intelligenta handlingsparalleller sätts ribban högt för nästkomman-de säsonger.
 
De enda karaktärerna som jag ännu inte fastnat för är Callen och Sam. 
 
Det är främst tre saker som utmärker säsongen. Den första är utvecklingarna av karakt-ärerna. Säsongen knyter starkare känslomässiga band mellan tittare och karaktärer och för första gången känner jag att jag genuint bryr mig om många av dem. Dessutom är det engagerande att se relationerna mellan dem förändras.
 
Säsongen är oväntat spännande. 
 
Den andra anledningen är säsongens skurkar, mer specifikt Sidorov och Janvier. De spelas av Timothy Murphy respektive Christopher Lambert, som båda två är makalösa. Deras minspel och kroppsspråk är fantastiska och med små medel lyckades de fängsla mig. Fast de endast är gästskådespelare ger de ett så pass stort intryck att hela upplevel-sen förhöjs.
 
Kemin mellan Deeks och Kensi växer sig starkare. 
 
Den tredje anledningen till att säsongen särskiljer sig från tidigare delar är den förvån-ansvärt spännande säsongsfinalen. Det sista avsnittet har ett högt tempo och är oväntat brutalt. Därtill gör den gigantiska cliffhangern i slutscenen att jag genast vill se fortsätt-ningen.
 
Talangfulla Kim Raver (24) gästar serien. 
 
Jag är riktigt imponerad av seriens fjärde säsong. Visst är den ofta förutsägbar och alla avsnitt håller inte samma nivå, men i sin helhet är säsongen riktigt bra. Skådespelarna levererar och kombinationen av spänning och värmande humor är mycket tilltalande. NCIS: Los Angeles har verkligen ryckt upp sig.
 

American Crime Story: The People v. O.J. Simpson

Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, kriminalare, biografi.
Releasedatum: 2016-09-05.
Skådespelare: Sarah Paulson, John Travolta, Sterling Brown, Kenneth Choi, Bruce Greenwood, David Sch- wimmer, Cuba Gooding, Courtney Vance etc.
Filmbolag: 20th Century Fox.
Regissör: Scott Alexander, Larry Karaszewski.
 
"Se den sanna skildringen av O.J. Simpsons mordrätte- gång utifrån juristernas perspektiv. Serien utforskar de kaotiska förhandlingarna bakom lyckta dörrar och hur åklagarsidans övermod, försvarets skarpsinne och ovä- ntade vändningar i rättssalen ledde till ett av de mest uppmärksammade domsluten någonsin."
Den första säsongen av American Crime Story är fenomenal. Det är ett komplext och tankeväckande drama, full av intensiva psykologiska intriger och oväntade vändningar. Serien är så pass gripande och spännande att jag, som vanligtvis brukar bli uttråkad av juridikcentrerade tv-serier, inte kunde slita mig från skärmen.
 
O.J. ankagas för dubbelmord och anlitar de bästa advokaterna. 
 
Eftersom jag föddes -95 är jag en av dem som varken följt eller ens hört talas om Simp- sons rättegång tidigare. Serien ger dock så pass bra insikt i fallet att ingen förkunskap behövs. American Crime Story vägleder tittaren med en tydlig röd tråd som gör det enkelt att hänga med. De juridiska termerna som används har taktfulla förklaringar, vilket ökar seriens autenticitet och gör att det aldrig blir svårt att förstå vad som pågår.
 
Aldrig tidigare har det funnits så mycket bevis mot en mordmisstänkt. 
 
Utöver de domstolsförhandlingar och utredningar som står i seriens centrum väcker American Crime Story många tankar med sina återkommande teman om moral och fördomar. Seriens sätt att ifrågasätta rasism och kvinnoförnedring gör den oerhört laddad, samtidigt som den berör tittaren på ett djupare plan. Serien har därtill en mång- fald av karaktärer och genom att ge åskådaren insikt i samtliga parter väcks sympati för alla sidor.
 
Trots personliga påhopp kämpar Marcia för att fälla O.J.
 
Jag är riktigt imponerad av skådespelarna. De mest utmärkande är enastående Sarah Paulson (American Horror Story), John Travolta (Grease), David Schwimmer (Friends) och Courtney B. Vance (Law & Orde: Criminal Intent) men samtliga, oavsett storleken på deras roller, ger berättelsen ett upplyft med sina gripande och trovärdiga prestationer. Deras insatser är rent utav hänförande, och tillsammans med det genomtänkta manuset bildar de otroligt fängslande karaktärer.
 
Försvarssidan tar till fula knep för att vinna juryns förtroende. 
 
American Crime Story: The People v. O.J. Simpson är lysande. Avsnitten blir successivt bättre hela tiden och den laddade spänningen får tittaren att hålla andan. Denna feno- menala säsong visar vart skåpet ska stå och sätter ribban högt inför seriens andra säsong, som kommer att handla om förödelsen orsakad av orkanen Katrina.
 

Limitless, säsong 1

Längd: 15 hrs 2 mins.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, science fiction.
Skådespelare: Jake McDorman, Jennifer Carpenter, Hill Harper, Mary Mastrantonio, Tom Degnan etc.
Releasedatum: 2016-09-19.
Filmbolag: Paramount.
 
"Efter att ha testat ett nytt preparat kan Brian utnyttja sin fulla hjärnkapacitet, vilket gör honom till den sm- artaste personen i världen. Han börjar hjälpa FBI-agenten Rebecca med hennes fall samtidigt som han försöker lista ut varför han tycks vara en ende i världen som är immun mot de dödliga biverkningarna."
 
Limitless grundar sig på en riktigt intressant idé, men på grund av det dåliga utförandet fångades aldrig mitt intresse upp. Fast konceptet känns unikt är säsongen som helhet allt annat än originell. Avsnitten är nämligen enformiga, upprepande och fyllda av klyschor och bekväma sammanträffanden som får tittaren att himla med ögonen.
 
Brian Finch börjar arbeta för FBI. 
 
Jag upplever dessutom att serien fördummar åskådarna. Information bör planteras obemärkt, och ibland är ett implicit tillvägagångssätt bättre än att konstatera det upp- enbara. Misslyckas det, som här, känner publiken sig dumförklarad och tittaruppl- evelsen blir tröttsam. Den påtagliga informationsdumpningen känns krystad, eftersom man i verkliga livet inte skulle påpeka sådant alla redan är medvetna om.
 
Piper ämnar att mörda senatorn. 
 
Därtill hade jag svårt för karaktärerna. Protagonisten är barnslig och sidkaraktärerna är för vagt uppbyggda för att engagera. Dock tycker jag om flera av skådespelarna. Jen- nifer Carpenter (Dexter) känns naturlig i sin roll och det är roligt att se Bradley Cooper (The Silver Linings Playbook) dyka upp i några av avsnitten.
 
Trots lögnerna mellan dem bildar Brian och Rebecka ett bra team. 
 
Något som jag faktiskt tycker om är humorn. Limitless är förvånansvärt skämtsamt och den lättsamma komiken ger serien en härligt värmande ton. Jag imponerades även av det visuella. Animeringarna är snyggt gjorda och fotot estetiskt tilltalande. Dessutom mat- erialiseras Brians tankar med pop up-grafik, vilket var ett intressant inslag.
 
NZT-tabletterna gör Brian till världens smartaste person. 
 
Limitless tar vid där filmen från 2011 avslutade och fortskrider som en relativt typisk kriminalare. Fast klyschorna och upprepningarna gör säsongen tröttsam har jag för- ståelse för varför så många har charmats. 
 

NCIS: Los Angeles, säsong 3

Längd: 16 hrs 28 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, drama, mysterie.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Linda Hunt, LL Cool J, Eric Christian Olsen, Barrett Foa etc.
Releasedatum: 2012-09-19.
Skapare: Shane Brennan.
 
"Teamet åker till Rumänien för att rädda sin chef Hetty från en maffiafamilj. Men Hettys uppdrag visar sig va- ra personligt och en hemlighet avslöjas som rör team- ets ledare Callens förflutna. Det leder till att gruppen för första gången samarbetar med Hawaii Five-0 för att förhindra en global pandemi..."
 
Det tog ett tag för mig att komma in i serien igen. Eftersom kriminalare ofta behandlar likartade fall har de en tendens att upplevas vara enformiga, och säsongens första akt rörde sig minst sagt långsamt framåt. Som ett resultat blev jag disträ och likgiltigt inställd till det som skedde. Men framåt säsongens mitt hände något som jag inte riktigt kan sätta fingret på: plötsligt ökade mitt intresse påtagligt. Tempot stegrade, intrigerna tätnade och kärleken för karaktärerna växte. Sakta men säkert uppstod ett beroende som till sist gjorde att jag hade svårt att slita mig från skärmen.
 
Agenterna försöker undgå upptäckt ute på fältet. 
 
Denna säsong av NCIS: Los Angeles har ovanligt många fascinerande fall, och teamet hanterar allt från människohandel och slavarbete, till terrorister, hackare och smittko- ppor. Fast jag sällan lyckas lista ut vem den skyldige är innan det avslöjas så är det oerhört intressant att följa utredningarna. Som mest spännande blir det när huvudkarakt- ärerna blir personligt involverade i fallet, som exempelvis i avsnitten ”Blye, K” och ”Sans Voir”.
 
Inne i "ops" hjälper Nell och Eric fältagenterna från sina datorer. 
 
En av seriens styrkor är karaktärerna, som genom sin härliga tafatthet och familjära närhet till varandra skapar en välkomnande atmosfär. Deras ljuvligt varma humor och rappa repliker väcker många skratt och mjukar upp den annars spända atmosfären. Att jag fastnar för de fiktiva personerna beror till största delen på de duktiga skådespelarna. En extra stor eloge ska gå till Eric Olsen, Daniela Ruah och Linda Hunt, som har en fantastisk kemi till sina medspelare. Mindre imponerad är jag dock utav Chris O’Donnell och LL Cool J, som genom teatriska framföranden inte övertygar.
 
Relationerna mellan agenterna och sin chef är varm och kärleksfull. 
 
Allt som allt är den tredje säsongen av NCIS: Los Angeles den starkaste hittills. Trots en lite tradig början lyckas den rycka upp sig och bli riktigt spännande. Att säsongen dessutom valt att göra en crossover med den andra säsongen av Hawaii Five-0 känns som en rolig grej för oss som följer båda serierna.
 

Justified, säsong 4

Skapare: Graham Yost.
Längd: 558 minuter.
Antal avsnitt: 13 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Timothy Olyphant, Joelle Carter, Walter Goggins, Abby Miller,  Jere Burns, Jim Beaver etc.
Release-datum: 2015-11-09.
Filmbolag: Universal Sony.
 
"Raylan börjar rota i ett olöst fall med över 30 år på nacken och upptäcker ett mysterium som tar honom tillbaka till barndomen och hans fars tveksamma lev- erne. Samtidigt inser Boyd att han börjar tappa greppet om Harlan till en predikant med en förkärlek mani- pulation som kan matcha hans egen..."
 
Det finns inga tvivel om att Justified är en välgjord serie: ändå har jag svårt att engagera mig. Det tradiga upplägget gör att jag lätt distraheras av annat, och fast avsnitten livas upp av dramatiska actionscener och gripande karaktärsutvecklingar upplever jag säsongen som uttryckslös. Den lider brist på ett extraordinärt uttryckssätt – det lilla extra, som framkallar ett beroende - och mitt intresse minskar successivt.
 
Ava och Raylan står numera på olika sidor om lagen. 
 
Det som gör serien intressant är dock de fenomenala skådespelarna. Timothy Olyphant (Hitman) är enastående i rollen som vicesheriffen Raylan, och Walter Goggins (The Hateful Eight) är lysande som den fascinerande antagonisten Boyd. Även Joelle Carter (Scandal) imponerar stort. Det är tack vare dessa talanger som serien hålls vid liv, och det är riktigt intressant att följa deras liv.
 
Poliser och brottslingar utkämpar en dödlig kamp. 
 
Genom sin stadiga grund får den fjärde säsongen av Justified en del riktigt starka avsnitt. Men inte alla handlingsparalleller får ett tillfredsställande slut. Många avslutas istället abrupt och helheten upplevs ibland som ogenomtänkt och riktningslös. Sam- mantaget är det en bra säsong, med många duktiga skådespelare och en del intressanta idéer. Jag blev bara inte så förstummad som jag hoppats på.
 

Fargo, säsong 2

Fakta
I den andra säsongen av Fargo spelas huvudrollerna av Kirsten Dunst, Pat- rick Wilson, Jesse Plemons, Jean Sm- art, Ted Danson, Cristin Milioti, Bok- eem Woodbine, Jeffrey Donovan och Zahn McClarnon. Säsongen är 533 minuter lång, består av 10 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den släpptes 9 maj 2016 av 20th Century Fox.
 
Handling
"1979 blir en hårfrisörska och en småstadspolis in- dragna i ett våldsamt mord med anknytning till ett maffiakrig."
 
Recension
Fargo är en genialiskt utformad serie, med mörk humor och en spänd atmosfär. Snyggt filmad, med ett starkt koncept och en spännande handling fängslar serien redan från första avsnittet. Fast den andra säsongen av Fargo inte är lika enastående som föregående är det tydligt att det är en kvalitéserie där varje avsnitt omsorgsfullt tänkts igenom.
 
En olycka förändrar parets liv föralltid. 
 
Den andra säsongen av Fargo utspelar sig innan den första och följer därmed en ny grupp karaktärer. De spelas av en fantastisk ensemble skådespelare: bland annat Kirsten Dunst (Spider-Man), Patrick Wilson (The Conjuring), Jean Smart (24) och Zahn Mcclarnon (Spirit – hästen från vildmarken), som presterar oerhört skickligt och skapar ett starkt intresse för sina karaktärer. De imponerar i varje scen och visar verkligen hur begåvade de är.
 
I tystnad pågår ett dödligt gängkrig. 
 
Manuset för säsongen är fenomenalt skrivet och det finns hela tiden nya lager att upptäcka. Dock blev jag riktigt besviken på det anti-klimatiska slutet. Säsongens sista avsnitt har inte samma spända atmosfär och den starka uppladdningen hade fått mig att hoppats på mer. Därtill svajar tempot ibland och underligt nog finns även några malplacerade scener med ett UFO. Fargo är en brutal kriminalare och därför kändes det mycket opassande att se utomjordiska aspekter närvara utan någon förklaring. Ärligt talat förstod jag inte syftet med det.
 
Småstadspolisen Lou möts av ett tufft fall. 
 
Den andra säsongen av Fargo är alltså riktigt bra. Med humor och spänning, duktiga skådespelarprestationer samt ett välskrivet manus fängslar serien tittaren från början till slut. Bortsett från en matt upplösning, ett stundtals långsamt tempo och ett malplacerat UFO är det ett riktigt skickligt arbete.
 

Justified, säsong 3

Fakta
I den tredje säsongen av Justified spelas huvudrollerna av Timothy Olyphant, Nick Searcy, Joelle Carter, Walton Goggins, Natalie Zea och Jeremy Davis. Säsongen är 541 minuter lång, består av 13 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den släpptes 2014 av Universal Sony.
 
Handling
"Federale sheriffen Raylan Givens måste använda sin egen typ av rättvisa för att hålla korrupta politiker, drogkarteller, smutsiga pengar och andra stridande kriminella krafter under kontroll - däribland sina ärkefiender Boyd Crowder och Dickie Bennett."
 
Recension
Genom att ha åtgärdat många av sina tidigare brister är den tredje säsongen av Justified den starkaste hittills. Med ett förbättrat manus, en mer gripande handling och ett ökat intresse för karakt- ärerna fängslar säsongen.
 
Raylan och exet Ava är på olika sidor av lagen. 
 
Av någon anledning har jag svårt för seriens protagonister: det är något hos dem som inte fångar mitt intresse. Antagonisterna är å andra sidan fantastiska. Varje skurk har ett fascinerande djup och deras hänsynslöshet gör serien trovärdig. Eftersom serien bytt de episodiska avsnitten mot en mer sammanhängande handling lär vi känna bovarna bättre, vilket ökar engagemanget enormt.
 
Dewey får en väldigt intressant handlingsparallell. 
 
I säsongen medverkar en del minnesvärda gästskådespelare. Bland annat Carla Gugino (Wayward Pines), Desmond Harrington (Dexter) och Neal McDonough (Desperate Housewives) dyker upp. Tillsammans med välkoreograferad action och oförglömliga handlingsparalleller bidrar deras närvaro till en riktigt bra säsong.
 
De forna vännerna är idag ärkefiender. 
 
Den tredje säsongen av Justified är intressant att följa. Fascinerande antagonister, en genomtänkt handling och duktiga skådespelare gör den spännande och sevärd. Något - som är svårt att sätta fingret på vad - hindrar dock ett beroende från att uppstå och vissa segare avsnitt gör att engagemanget falnar.
 

Justified, säsong 2

Fakta
I den andra säsongen av tv-serien Justified är Timothy Olyphant, Nich Searcy, Joelle Carter, Erica Tazel, Natalie Zea, Walton Goggins, Margo Martindale, Jeremy Davies och James Le Gros i huvudrollerna. Säsongen är 546 minuter lång, består av 13 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2011 och släpps av Universal Sony.
 
Handling
"I efterdyningarna av en brutal uppgöralse tar U.S. Marshal Raylan Givens sig an ännu större brottslingar, bland annat den skoningslösa Mags Bennet."
 
Recension
Genom sin andra säsong har Justified mognat. De omotiverade skjutningarna har bytts mot en väl- balanserad och genomtänkt handling som driver serien framåt. Därtill har tempot och intresset för karaktärerna ökat, vilket gör säsongen till en klar förbättring från föregångaren.
 
Raylans relation med Wimona utvecklas. 
 
Den första säsongen av Justified är episodisk med många sporadiska händelser. I den andra säsongen läggs dock större vikt på innehållet, och handlingen sträcker sig över hela säsongen. Avsnitten blir sammanhängande och de olika händelseförloppen knyts samman. Det resulterade i att jag som tittare blev mer engagerad.
 
Våldet som fortsätter är inte längre omotiverat. 
 
En hel del starka skådespelare närvarar i säsongen. Min favorit är huvudrolls- innehavaren, Timothy Olyphant (Die Hard 4.0), som har ett attraktivt yttre samt en tilltalande karisma. Även Natalie Zea (The Following), Walton Goggins (The Hateful Eight) och Jeremy Davies (Lost) imponerar. Skådespelarna känns mer bekväma i sina roller än de gjorde i första säsongen, vilket gör insatserna mer gripande.
 
Carol Johnson vill köpa bybornas land. 
 
Logiska luckor närvarar dock i en del avsnitt. Ibland agerar inte karaktärerna på att sätt som känns naturligt för dem, vilket resulterar i en del förvirrande och otrovärdiga scener. På grund av att det tog lång tid innan jag förstod mig på karaktärernas personligheter blir det rörigt i situationer som de inte håller sig till de karaktärsdrag jag äntligen lärt känna.
 
Även boven Boyd hittar kärleken. 
 
Justifieds andra säsong är i helheten riktigt bra. En spännande handling har växt fram och skådespelarna tar för sig mer. Fast svackor finns är det allt som allt en gripande säsong.
 

RSS 2.0