24: live another day

Längd: 8 hr 42 min.
Antal avsnitt: 12 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Action, drama, thriller.
Releasedatum: 2014-09-30.
Skådespelare: Kiefer Sutherland, Yvonne Strahovsi, Mary Lynn Rajskub, Tate Donovan, Kim Raver.
Distributör: 20th Century Fox.
 
"Efter fyra års exil i London är den före detta CTU-agenten Jack Bauer tillbaka. Tillsammans med dataexperten Chloe I'Brian kämpar han mot en terrorist som försöker döda president Heller och hämnas en amerikansk drönarattack."
 
 
Live another day utgör seriens nionde säsong, och gjordes fyra år efter att 24 lagts ner. Egentligen var serien inte i behov av ytterligare en säsong, men de adrenalinpumpande nya avsnitten övertygar tittaren om att Live another day ändå är relevant. Tempot är högt och de laddade intrigerna gör det svårt att slita sig. Trots att säsongen börjar lite segt dröjer det inte länge förrän man som tittare har fastnat helt.
 
Margot Al-Harazi hotar med att spränga London i bitar. 
 
Live another day är inte lika kraftfull som många tidigare säsonger; kanske för att tiden som gått skapat distans till karaktärerna. Ändå är den riktigt stark, och det känns fantastiskt att återigen följa Jack Bauer. Säsongen har kvar seriens framåtdrivande energi och är actionfylld från början till slut. Dessutom är det härligt att återse flera av de förstklassiga skådespelarna från tidigare delar. Ännu oöverträffade Kiefer Sutherland är som alltid exemplarisk i den ikoniska rollen, och det är roligt att även återse Mary-Lynn Rajskub, Kim Raver, William Devane och Tzi Ma. Men även nykomlingarna gör stort intryck, och jag imponeras över hur väl de gestaltar sina komplexa karaktärer.
 
CIA-agenten Kate Morgan försöker stoppa terroristattacken. 
 
Men trots sitt starka manus och sina utmärkta skådespelare är Live another day inte en fullträff. Den använder samma mall som styrt tidigare säsonger, vilket gör vändningarna mindre effektfulla. Dessutom har säsongen en del klyschor, och trots några sorgliga scener berörde den inte mig lika mycket som föregående säsonger gjort. Detta beror dock troligen på att ribban satts så högt av tidigare delar: jag har trots allt storbölat som ett litet barn till vissa avsnitt.
 
Ett gäng kapade drönare orsakar förstörelse i staden. 
 
24: live another day är ett explosivt serieavslut som effektivt får tittarens adrenalin att pumpa, och trots mantrat ”bara ett avsnitt till” tog säsongen ut på bara någon dag. 24 är en av de bästa serierna som jag någonsin har sett, och fast Live another day inte är seriens starkaste del höll den mig fast i ett stenhårt grepp.
 

Hawaii five-0, säsong 5

Längd: 17 hr 20 min.
Antal avsnitt: 25 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action, drama.
Releasedatum: 2016-02-29.
Skådespelare: Alex O'Loughlin, Scott Caan, Daniel Dae Kim, Grace Park, Masi Oka, Chi McBride.
 
"Steve, Danny och deras team står öga mot öga med några av de värsta förbrytarna någonsin. Chin sätter sin egen karriär på spel för att hjälpa Danny rädda sin kidnappade bror, Steve tar sig an sin döde fars sista olästa fall och Kono tas till fånga när hon går undercover på den svarta marknaden för stulen konst."
 
 
Den fjärde säsongen av Hawaii five-0 var rätt trist, och därför var jag även beredd på att bli besviken på fortsättningen. Men serien rycker verkligen upp sig vid sin femte säsong. Manuset är starkare än någonsin, och de actionfyllda fallen griper tag. Att få se ett brett spektra från kidnappningar, rån och mord, till olyckor, stormar och gängbråk skapar en variation som engagerar tittaren från första till sista avsnitt. 
 
Teamet utreder en variation av brott på ön. 
 
Något som jag tycker mycket om i seriens femte säsong är att karaktärerna används så flitigt. De är mer än bara framåtdrivande marionetter, och utforskas ordentligt. Serieskaparna tvekar inte att tillföra både tillbakablickar och individuella, karaktärsfokuserade avsnitt som ger karaktärerna mer kött på benen, och deras ständiga utveckling gör att jag fastnar mer hela tiden. Jag hittar ständigt nya, charmiga egenheter hos dem och trollbinds av deras dynamik. Dessutom har deras skämtsamma förhållanden till varandra stort underhållningsvärde.
 
Kriminologiska fall kombineras med personliga intriger. 
 
Den spännande femte säsongen av Hawaii five-0 är nog min favorit hittills av serien. Jag älskar avsnittens variation av stil och upplägg, och fastnar mer för karaktärerna ju mer jag ser. Trots att serien är förutsägbar, är den svår att släppa taget om. 
 

Hawaii five-0, säsong 4

Längd15 hr 22 min.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2015-04-06.
Skådespelare: Alex O'Loughlin, Scott Caan, Daniel Dae Kim, Grace Park, Masi Oka.
 
"Teamet står inför de största utmaningarna hittills samtidigt som de kämpar vidare med att hålla de värsta brottslingarna borta från paradiset. Ny i teamet är Lou Grover som flyttat från Chicago för att leda insatsstyrkan å ön."
 
 
 
Den fjärde säsongen av Hawaii five-0 är spännande, men långt ifrån att vara seriens bästa. De intressanta kriminologiska fallen och karaktärernas härliga kemi fängslar och förmedlar en ovärderlig värme genom skärmen. Men säsongen förlorar engagemang genom att inte ha ett lika starkt manus som vanligt, och jag kom ofta på mig själv med att distraheras av annat.
 
Teamet tar sig an många olika slags brott. 
 
Seriens manus har nämligen tappat en hel del, och avsnitten är inte lika genomtänkt konstruerade som vi är vara vid. Handlingsparallellerna är förutsägbara, inte särskilt originella och mycket upprepas från tidigare delar. Dessutom innehåller denna säsong många klyschor, och dialogerna känns stundtals fåniga och krystade.
 
Ledaren Steve gör allt för att skydda sitt land. 
 
Som helhet är den fjärde säsongen av Hawaii five-0 bra, men jag hade förväntat mig mer av den annars starka kriminalaren.
 

Hawaii Five-0, säsong 3

Längd: 16 hrs 33 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2015-02-16.
Skådespelare: Alex O'Loughlin, Scott Caan, Daniel Dae Kim, Grace Park, Masi Oka, Taylor Wily.
 
"Polisen Steve får oväntat återse sin mamma, som bär på skadliga hemligheter. Teamet fortsätter att bekämpa brottslighet och försöker samtidigt hålla ordning på sina liv. Kono har ett förhållande med sonen till en Yakuza-boss, Chin försöker hantera en stor personlig förlust och Danny tvingas kämpa för att dottern ska stanna kvar på Hawaii."
 
Den tredje säsongen av Hawaii five-0 är seriens hittills starkaste, och utmärker sig genom att hålla en hög kvalité rakt igenom. Kriminalare blir lätt enformiga, men Hawaii five-0 har hittat lösningen i form av att variera avsnittens stilar och upplägg. Exempelvis är ett avsnitt utformat som en slags talk-show, medan ett annat fokuserar mestadels på tillbakablickar. Dessutom involveras ofta huvudkaraktärerna personligt i fallen, vilket engagerar betydligt mer än när de bara bistår utomstående.
 
Teamet fortsätter att lösa brott på ön. 
 
Skådespelarna är som alltid mycket duktiga och dynamiken mellan dem är fantastisk. Speciellt gripande är ”bromansen” mellan Steve och Danny, vars käbbel har högt underhållningsvärde. Den tredje säsongen av Hawaii five-0 har dessutom många bra gästskådespelare. Exempelvis är George Takei, Terrence Howard, Peter Weller, Summer Glau, Aisha Tyler och Janel Parrish med i en del minnesvärda scener.
 
Partnerna Steve och Danny munhugger stup i kvarten. 
 
Säsongen avslutas med en spännande cliffhanger och abstinensen efteråt är hög. Som helhet sticker Hawaii five-0 ut från andra kriminalare och trollbinder med vacker miljö, charmiga karaktärer och ett upplägg som varierar från avsnitt till avsnitt.
 

Quarry, säsong 1

Längd: 7 hrs 44 mins.
Antal avsnitt: 8 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, thriller.
Releasedatum: 2017-02-20.
Skådespelare: Logan Marshall-Green, Jodi Balfour, Damon Herriman, Nikki Amuka-Bird, Peter Mullan.
Distributör: Warner Bros.
 
"När marinsoldaten Mac Conway återvänder hem till Memphis från Vietnamkriget 1972 möts han av förakt från samhället och de han älskar undviker honom. Medan han kämpar med sina upplevelser från kriget dras han in i ett kriminellt nätverk som bedriver som verksamhet längs Mississippifloden."
 
Den första säsongen av Quarry har ett intressant koncept och en del riktigt spännande scener. Första avsnittet fängslar och ger tidigt ett kvalitativt intryck samt en känsla av att serien borde vara riktigt gripande. Dessvärre är den inte det. 
 
Mac återförenas med sin fru när han kommer tillbaka från kriget. 
 
Handlingen är oengagerade, stämningen dyster och tempot mycket långsamt. Takten ökar bara temporärt när lite mer våldsamma inslag tillkommer och som tittare är det svårt att hålla sig engagerad. Dessutom är det svårt att lära känna huvudpersonen. Enbart en sida av honom visas för tittaren och jag relaterar inte till hans melankoliska framträdande. Även hans fru är svår att få grepp om, då hon framstår som platt och genomgår abrupta förändringar.
 
I ett desperat försök att tjäna pengar blir Mac lönnmördare. 
 
Den första säsongen av Quarry består av många toppar och dalar: vissa scener är nagelbitande spännande, medan andra är så tråkiga att man längtar tills avsnittet är slut. Jag kände mig ofokuserad en stor del av tiden och på grund av det långsamma tempot engagerades jag inte till fullo ens när serien var som bäst.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 7

Längd: 16 hrs 18 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Action, kriminalare.
Releasedatum: 2016-11-28.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, LL Cool J, Eric Christian Olsen, Barrett Foa, Linda Hunt.
Distributör: Paramount.
 
"Agenterna Callen och Sam, med sina kollegor agent Kensi, polisen Deeks, datasnillet Eric och analytikern Nell, fruktar inga fiender. Det spelar ingen roll om det är spioner, IS-kvinnor eller gangsters. Verksamhetschef Hetty och assisterande chef Granger följer de globala hoten såväl som agenternas personliga utmaningar."
 
Precis som sina föregångare är den sjunde säsongen av NCIS: Los Angeles genomtänkt och välgjord. Den innehåller en hel del riktigt spännande fall, som engagerar tittaren till max. Dessutom har skådespelarna vid det här laget verkligen kommit in i sina roller, och ren magi uppstår när de på ett mycket trovärdigt sätt porträtterar karaktärerna. Det är även roligt att Tony DiNozzo från NCIS är med i ett crossover-avsnitt.
 
Tony DiNozzo besöker Los Angeles. 
 
Dessvärre är säsongen tröttsam att strecktitta på. Kanske börjar jag förlora intresse för att jag har sett för många sådana här serier på sistone. Men på grund av att alla avsnitt följer liknande mallar får den en upprepande struktur som upplevs vara aningen enformig. Avsnitten flyter ihop med varandra och säsongen som helhet sticker inte ut. Om säsongerna innehöll färre och mer säregna avsnitt skulle de utmärka sig mer från varandra, och på så sätt skapa ett helt annat engagemang.
 
Sam och Kensi har egna demoner att ta itu med. 
 
Som helhet är den sjunde säsongen av NCIS: Los Angeles bra; men eftersom avsnitten är uppbyggda på liknande sätt är det lätt att förlora intresse om man strecktittar.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 6

Längd: 16 hrs 27 mins.
Antal avsnitt:
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2015-12-07.
Skådespelare:
Distributör: Paramount.
 
"Agenterna Callen, Sam, specialagent Kensi, LAPD-kontakten Marty, tekniksnillet Eric och analytikern Nell mobiliserar för att skydda verksamhetschefen Hetty Lange mot en livsfarlig fiende - samtidigt som de utreds av Justitiedepartementet. Assisterande chef Granger försöker hålla enheten i styr, en enhet som inte skkyr några medel att försvara sitt land."
 
Den första säsongen av NCIS: Los Angeles var inte bra, och ett tag var jag nära att sluta titta på serien. Men successivt har den utvecklat en otvivelaktig och oerhört värdefull förmåga att trollbinda tittaren och skapa ett starkt beroende. Denna förmåga har blivit starkare för varje säsong och vid det här laget är det omöjligt att inte fängslas av serien. Den sjätte säsongen av NCIS: Los Angeles har ett högt tempo, många fascinerande fall och så pass mycket spänning att tittaren grips tag redan vid första scenen.
 
Det är omöjligt att inte tycka om de charmerande karkatärerna. 
 
Skådespelarna är seriens starkaste kort. De har en underbart värmande kemi till varandra och personifierar sina roller på ett trovärdigt sätt. Genom vitsigt framförda repliker och dynamiskt minspel får de mig lätt på fall. En av de saker som intresserar mig mest med NCIS: Los Angeles är just karaktärerna och deras charmerande relationer med varandra. Jag är besviken på att relationerna hamnat i skymundan och jag hade hoppats på att få en mer intim inblick i förhållandena mellan Deeks/Kensi och Eric/Nell.
 
Relationen mellan Deeks och Kensi står still. 
 
Trots att den sjätte säsongen av NCIS: Los Angeles har sina dippar och är långt ifrån seriens starkaste del, är den tack vare sin spänning och sina skådespelare ändå riktigt bra. 
 

NCIS: Los Angeles, säsong 5

Längd: 16 hrs 25 mins.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, action.
Releasedatum: 2014-12-15.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Eric Christian Olsen, LL Cool J, Barrett Foa, René Felice Smith, Miguel Ferrer, Linda Hunt etc.
Distributör: Paramount.
 
"Callen och Sam måste tillsammans med sitt team för-hindra en bombattack mot ett tåg, lösa ett hemligt vaccinrelaterat mord och rädda en av sina egna i Afghanistan. Gänget måste lita helt på varandra för sätta fast landets farligaste brottslingar."
 
NCIS: Los Angeles fortsätter på en hög nivå. Precis som tidigare delar är den femte säsongen fartfylld, spännande och riktigt välgjord. Den imponerar med läckra effekter, skrattframkallande humor och välkoreograferad action och fängslar från början till slut. Dessutom gör skådespelarna riktigt bra ifrån sig. Bortsett från prestationerna från O’Donnell och Cool J, som jag fortfarande anser agerar konstlat, blev jag riktigt tagen av insatserna.
 
Teamet är ute på nya, spännande uppdrag. 
 
Säsongens främsta styrka är den kemi som finns mellan Kensi och Deeks. Serien är som bäst när de är i fokus och mitt hjärta svämmar över av gosiga må bra-känslor varje gång de är i bild tillsammans. Deras skämtsamma retsamheter och påtagliga kärlek är tillräckligt för att värma upp även de mest frusna av hjärtan. Jag tycker även mycket om att följa den oerhört gulliga relationen mellan karaktärerna Nell och Eric.
 
Härliga Eric och Nell charmar ständigt tittaren. 
 
Den femte säsongen är dock inte lika stark som sin föregångare. Några av fallen känns lite upprepande och skurkarna är inte alls lika utmärkande som tidigare. Dessutom avslutas säsongen inte i en lika stor cliffhanger som i förra säsongen, men den bygger ändå upp tillräckligt med spänning för att få tittaren att vilka se fortsättningen omgående.
 
Den välkoreograferade actionen ökar pulsen. 
 
Som helhet är den femte säsongen av NCIS: Los Angeles ett underhållande tillskott till serien. Skådespelarna gör mycket bra ifrån sig och kemin mellan karaktärerna trollbinder. Fast en del avsnitt upplevs vara tjatiga är spänningen oftast på topp och det är svårt att slita sig från skärmen.
 

Fear the Walking Dead, säsong 1

Längd: 4 hrs 58 mins.
Antal avsnitt: 6 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Rysare, drama, sci-fi.
Releasedatum: 2016-11-07.
Skådespelare: Kim Dickens, Cliff Curtis, Mercedes Mason, Alycia Debnam-Carey, Frank Dillane etc.
Distributör: 20th Century Fox.
 
"När ett mystiskt smittoutbrott hotar att rasera den lilla stabilitet som Madison  och Travis lyckats bygga upp läggs bestyren med att förena de två familjerna och samtidigt handskas med förbittrade, dagdrömmande och stökiga barn på is. Istället blir överlevnad blir deras främsta prioritering."
 
Fear the walking dead äger rum innan The walking dead, under tiden när Rick Grimes låg i koma och zombie-apokalypsen initierades. Serien utspelas dessutom i en annan stad och följer en ny grupp karaktärer. Som ett hängivet fan av originalserien hade jag, mot bättre vetande, stora förväntningar på spinoff-serien. Dessvärre lyckades den inte leva upp till originalets höga standard.
 
Travis försöker beskydda båda sina familjer. 
 
Den hårda sanningen är att Fear the walking dead är en relativt intetsägande och obehö-vlig serie. Den kastar bort potentialen att besvara frågorna som väckts i originalserien och fokuserar alldeles för mycket på dysfunktionellt familjedrama. Fast serien har en del intressanta idéer leds ingen av parallellerna till tillfredsställande klimax. I sin helhet hä-nder det inte mycket i säsongen och det monotona upplägget gör att den hade kunnat komprimeras till ett enda avsnitt.
 
Alicia och hennes pojkvän är ovetande om det som försegår. 
 
Som ni förstår är avsaknaden av originalseriens intensivt råa spänning och fascinerande psykologiska strider påtaglig. Jag har dessutom svårt för manuset, som är slarvigt skriv-et och fullt med förutsägbara klyschor. Även karaktärerna är svagt uppbyggda och får inte tittaren att bry sig om det som sker. Genom bristfälliga kommunikationsförmågor, befängda beslut i nödsituationer, en oförmåga att förutse uppenbara följder och total brist på reflektion av det som sker frustrerar de snarare än underhåller. Frånvaron av trovärdiga reaktioner gör därtill att karaktärerna känns oerhört platta.
 
När de döda återvänder måste familjen fly. 
 
Som helhet är Fear the walking dead en spinoff-serie som kastar bort sin potential. Säs-ongen gör inget större intryck och är långt ifrån att kunna mäta sig med originalserien. Men jag hoppas att serien rycker upp sig och växer sig starkare i nästkommande delar.
 

Quantico, säsong 1

Längd: 15 hrs 6 mins.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 11 år.
Genre: Kriminalare, drama.
Releasedatum: 2016-11-14.
Skådespelare: Priyanka Chopra, Jake McLaughlin, Jo-sh Hopkins, Aunjanue Ellis, Johanna Braddy etc.
Distributör©Disney.
 
"Alex är en av rekryterna vid FBIs Quantico bas. Trots hemligheter och komplicerade förflutna är Alex och hennes kollegor de bästa, smartaste och  noggrannaste kandidaterna i USA, så det verkar omöjligt att en av dem skulle vara en förrädare."
 
 
Quantico börjar helt okej. Jag fastnade för konceptet och tyckte att det var intressant att få följa FBI-agenternas utbildning. Dessvärre står serien och trampar på samma ställe alldeles för länge. Händelserna dras ut på och flera av avsnitten tillför ingenting. I läng-den är den första säsongen av Quantico både enformig och intetsägande.
 
Alex Parrish och Ryan Booth utbildar sig till agenter. 
 
Det slarvigt skrivna manuset innehåller många klyschor och parodiska repliker. Händ-elserna upplevs inte vara trovärdiga och serien som helhet känns både ytlig och fåfäng. Skaparna har lagt ner alldeles för mycket energi på att få Quantico att se bra ut, vilket i slutändan slår tillbaka och får en väldigt krystad effekt. Att exempelvis karaktärerna, oavsett situation, alltid är hårt sminkade och har perfekta frisyrer gör att hela situationen känns fejk. Därtill känns inte skådespelarnas kroppsspråk naturliga och de framför sina repliker på ett ansträngt sätt. 
 
Felaktigt anklagad för terrorism måste Alex fly. 
 
Som helhet är den första säsongen av Quantico ostadig. Den bygger på en intressant grundidé men gör inte tillräckligt stort intryck för att övertyga tittaren om att serien är värt att följa.
 
 
- Alla bilder är copyrightskyddade av ©Disney. 

The Walking Dead, säsong 6

Längd: 12 hrs 36 mins.
Antal avsnitt: 16 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Rysare, thriller, sci-fi.
Releasedatum: 2016-09-26.
Skådespelare: Andrew Lincoln, Chandler Riggs, Josh McDernitt, Melissa McBride, Normal Reedus, Steven Yeun, Lauren Cohan, Danai Gurira etc.
 
"Fast hoppet om säkerhet i Alexandria är förlorat upp-täcker Rick och de andra i gruppen en ny värld som är större än de kunnat föreställa sig. För att berättiga sin tillvaro måste de själva bli hotet, lika fasansfullt som motståndarna de tidigare mött."
 
 
The Walking Dead är en fantastiskt kraftfull serie och trots att den sjätte säsongen håller en väldigt ojämn nivå njuter jag av att äntligen vara tillbaka i den postapokalyptiska världen. Det är en serie som vågar ta för sig, och säsongens laddade stämning, intensiva spänning och förmåga att få det att krypa i huden håller mig fängslad.
 
För att överleva måste Ricks grupp själva bli monstren. 
 
Jag har svårt för hur avsnitten i säsongens början är disponerade. Ibland visas exempel-vis karaktärernas olika synvinklar av en händelse i separata avsnitt, trots att parallellerna överlappar. Det hade blivit bättre om de olika perspektiven vävts samman. Andra avsnitt slutar i spännande cliffhangers, men efterföljs av stillsamma återblickar av något som ägde rum flera månader innan. Det blir antiklimatiskt, och fast avsnitten i sig är engag-erande skapar deras placering stor frustration.
 
Sminkningarna ser fantastiska ut. 
 
Avsnitten innehåller dessutom en del överflödiga och händelselösa scener som får säso-ngen att upplevas vara onödigt utdragen. Därtill är de relativt missvisande, och säsongen gör upprepade försök att vilseleda tittaren. Inte nog med att det leder till ett minskat för-troende för det man ser. Ansatserna att lura åskådarna är dessutom relativt genom-skinliga och som tittare förstår man ofta att det som visas inte är hela sanningen.
 
Fast han agerar tuff är Daryl en av de mest omtänksamma karaktärerna. 
 
Jag har därtill blandade känslor om säsongsfinalen. Å ena sidan är avslutet otroligt spän-nande. Samtidigt anser jag att det var ett stort misstag att avsluta med en cliffhanger. Hela säsongen har laddat inför uppgörelsen och därför gör det implicita tillvägagångs-sättet att scenen förlorar kraft. När serien väl tar vid igen i säsong 7 kommer händelsen att vara passé och efterverkningarna kommer att ha förlorat sin potential till att beröra.
 
Den spännande avslutningen förstörs av cliffhangern. 
 
Fast den sjätte säsongen av The Walking Dead har en hel del svagheter finns det inte ord för hur mycket jag älskar den. Den må vara utdragen och vilseledande, men det komp-enseras av en intensiv spänning, spänd atmosfär,  charmerande karaktärer och engagera-de skådespelare. Säsongen är allt annat än dålig: det är snarare att serien håller en så pass hög nivå att minsta fel framhävs, likt ett blinkande ljus i natten.
 

NCIS: Los Angeles, säsong 4

Skapare: Shane Brennan.
Antal avsnitt: 24 avsnitt.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Kriminalare, drama, action.
Releasedatum: 2014-03-26.
Skådespelare: Chris O'Donnell, Daniela Ruah, Linda Hunt, LL Cool J, Eric Christian Olsen, Barrett Foa, Renée Felice Smith etc.
Filmbolag: 20th Century Fox.
 
"Teamet stöter på problem när gruppledaren Callen anklagas för mord. Hetty Lange konfronteras med sitt förflutna och en hemlighet som kan skada Sam Hannas närstående uppdagas."
 
 
NCIS: Los Angeles inleddes halvdant men har för varje säsong blivit allt starkare. I den fjärde säsongen är serien bättre än någonsin och genom adrenalinpumpande action, grymma effekter och intelligenta handlingsparalleller sätts ribban högt för nästkomman-de säsonger.
 
De enda karaktärerna som jag ännu inte fastnat för är Callen och Sam. 
 
Det är främst tre saker som utmärker säsongen. Den första är utvecklingarna av karakt-ärerna. Säsongen knyter starkare känslomässiga band mellan tittare och karaktärer och för första gången känner jag att jag genuint bryr mig om många av dem. Dessutom är det engagerande att se relationerna mellan dem förändras.
 
Säsongen är oväntat spännande. 
 
Den andra anledningen är säsongens skurkar, mer specifikt Sidorov och Janvier. De spelas av Timothy Murphy respektive Christopher Lambert, som båda två är makalösa. Deras minspel och kroppsspråk är fantastiska och med små medel lyckades de fängsla mig. Fast de endast är gästskådespelare ger de ett så pass stort intryck att hela upplevel-sen förhöjs.
 
Kemin mellan Deeks och Kensi växer sig starkare. 
 
Den tredje anledningen till att säsongen särskiljer sig från tidigare delar är den förvån-ansvärt spännande säsongsfinalen. Det sista avsnittet har ett högt tempo och är oväntat brutalt. Därtill gör den gigantiska cliffhangern i slutscenen att jag genast vill se fortsätt-ningen.
 
Talangfulla Kim Raver (24) gästar serien. 
 
Jag är riktigt imponerad av seriens fjärde säsong. Visst är den ofta förutsägbar och alla avsnitt håller inte samma nivå, men i sin helhet är säsongen riktigt bra. Skådespelarna levererar och kombinationen av spänning och värmande humor är mycket tilltalande. NCIS: Los Angeles har verkligen ryckt upp sig.
 

24, säsong 8

Skapare: Robert Cochran.
Längd: 1056 minuter.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Kiefer Sutherland, Mary Lynn Rajskub, Katee Sackhoff, Freddie Prinze Jr, Cherry Jones, Annie Wersching, Necar Zadegan, Gregory Itzin etc.
Release-datum: 2014-04-20.
Filmbolag: 20th Century Fox.
 
"Jack Bauer kämpar mot klockan för att förhindra avrättningen av en ledare från Mellanöstern, samtidigt som ett terrorhot mot New York byggs upp till explosiva proportioner."
 
 
Ett starkt manus och rå action gör tillsammans med de enastående skådespelarna att säsongen griper tag direkt. Kiefer Sutherland (Zoolander 2) är fenomenal och både Mary Lynn Rajskub (The Girlfriend Experience) och Annie Wersching (The Vampire Diaries) imponerar starkt.  Den övertygande ensemblen gör ofattbart starkt ifrån sig och deras sätt att skildra karaktärernas känslomässiga instabilitet fängslar.
 
© 20th Century Fox. 
 
Säsongen har en laddad atmosfär: skoningslösa avrättningar och tortyrsekvenser gör den överraskande brutal. Den välkoreograferade actionen och intressanta mysterierna bidrar dessutom till att tempot och spänningen hålls uppe. Vid det här laget har tittaren dock lärt sig hur serien använder komplexa tvister och eftersom 24 återanvänder liknande utformningar till säsongerna blir det som sker inte lika överrumplande. Därtill innehåller säsongen en del logiska luckor och den har inte en lika stark känslomässig påverkan som vissa tidigare delar har haft.
 
© 20th Century Fox. 
 
Tack vare den fulländade kombinationen utav action, humor och mysterier är 24 en av de bästa tv-serierna som jag någonsin har sett. Serien får en unik prägel genom de genialiska manusförfattarna och skådespelarna, och som tittare vet man aldrig hur det slutar. Den åttonde säsongen är inte seriens starkaste tillskott, men den gav Jack Bauer ett mycket värdigt avslut.  Lyckligtvis för mig, som inte är redo att ta farväl till serien än, väntar 24: Live Another Day.
 

Homeland, säsong 5

Fakta
I den femte säsongen av Homeland är Claire Danes, Rupert Friend, Miranda Otto, Mandy Patinkin, F. Murray Abraham, Sarah Sokolovic, Sebastian Koch och Nina Hoss i huvudrollerna. Säsongen är 613 minuter lång, består av 12 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den släpptes 24 april 2016 av 20th Century Fox.
 
Handling
"Carrie arbetar numera på ett privat säkerhetsföretag i Berlin och försöker börja om på nytt. Men snart upptäcker hon att hon inte kan fly det förflutna. Överumplad av ett förräderi och utan Saul och Quinn vid sin sida måste hon avslöja en konspiration som hotar tusentals liv. Inklusive hennes eget."
 
Recension
Säsongens intelligenta manus, medryckande koncept och nervkittlande spänning väcker ett starkt beroende. Genom att dramatiskt framställa aktuella, verklighetsbaserade händ- elser upplevs den som genomtänkt och trovärdig. Därtill får den gripande kombin- ationen av intensiv action och laddade intriger stor känslomässig inverkan.
 
Ute i krigszonen kan vad som helst hända. 
 
Trots att serien pågått ett tag imponeras jag fortfarande av de enastående skådespelarna. Insatserna är exemplariska och dynamiken mellan karaktärerna fängslande. I den femte säsongen introduceras dessutom några nya skådespelare. Av dem är den mest minnes- värda Miranda Otto (The Lord of the Rings) som presterar storartat. Hennes karaktär, Allison Carr, är en fröjd att följa tack vare det fascinerande djup Otto ger henne.
 
Miranda Otto ger liv åt den nya karaktären Allison. 
 
Genom ett högt tempo och en laddad atmosfär är det elfte avsnittet, ”Our Man in Dama- scus”, utan tvekan säsongens starkaste. Dock svajar säsongens mittsektion och jag är därtill frustrerad över den avslutande episoden: ”A False Glimmer”. Det är ett bra och berörande avsnitt, men jämfört med resten lyser det med frånvaron av anspänning. Allt löses lite för snabbt och det flyktiga klimaxet blev för kortvarigt för att ge någon större effekt.
 
För att lösa mysteriet väljer bipolära Carrie att sluta ta sin medicin. 
 
Sammanfattningsvis resulterar kombinationen av det trovärdiga konceptet, de gripande intrigerna och enastående skådespelarna i en fantastisk säsong. Spännande action, dramatiska komplotter och berörande förluster griper tag i tittaren och får en att längta efter fortsättningen samma sekund som eftertexterna börjar rulla. 
 

24, säsong 7

Fakta
I den sjunde säsongen av 24 är bland annat Kiefer Sutherland, Cherry Jones, Annie Wersching, Mary Lynn Rajskub, Bob Gunton, Jeffrey Nordling, Janeane Garofalo och Carlos Bernard i huvudrollerna. Säsongen är 1080 minuter lång, består av 24 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2009.
 
Handling
"CTU är upplöst och Jack Bauer måste hjälpa FBI att stoppa ett av de värsta terrorhoten någonsin, iscensatt av en fiende från förr. Jack inser snart att han inte kan lita på någon."
 
Recension
Seriens sjätte säsong var en stor besvikelse som lämnade mig frustrerad. Med en matt handling och ointressanta sidkaraktärer tillfredsställdes inte de förväntningar serien tidigare tillmötesgått. Bekymrad över seriens fortskridande tvivlade jag på en återhämtning: ofta är det nästintill omöjligt att efter en sådan dipp komma på rätt väg igen. Men i sin sjunde säsong gör 24 en kraftfull återkomst som är en påtaglig förbättring från föregångaren.
 
Jack Bauer har mycket att stå till svars för. 
 
Skådespelarna är enastående. Kiefer Sutherland (The Lost Boys) är tillbaka starkare än någonsin och levererar allt han har. Återkomsten av fan-favoriterna Mary Lynn Rajskub (The Girlfriend Experience), James Morrison (Those Who Kill) och Carlos Bernard (The Inspectors) är mycket välkomnande och deras tid i strålkastarljuset trollbinder. Till och med den tidigare impopulära Elisha Cuthbert (Happy Endings) kommer tillbaka i några avsnitt och hennes försonande återvändande väger upp för hennes tidigare snedsteg. 
 
Annie Wersching är ett välkommet tillskott till serien. 
 
En hel del nya karaktärer introduceras i säsongen. Många har jag svårt för på grund av ett misslyckat försök till att fånga mitt intresse, men en sticker ut: Renee Walker. Hon spelas av den framstående Annie Wersching (The Vampire Diaries). Genom att kombinera karaktärens fascinerande personlighet och stora utveckling med Werschings makalösa prestation sätts en gripande prägel på säsongen. Gästskådespelare värda att nämna är Jon Voight (Mission: Impossible), Mary Page Keller (Chasing Life), Paul Wesley (The Vampire Diaries), Lesley Fera (Pretty Little Liars) och Tommy Flanagan (Sons of Anarchy).
 
Den lyckade användningen av splitscreen och realtid fortsätter. 
 
Fast säsongen följer samma mall som tidigare och återanvänder upplägg förblir den fängslande från början till slut. Politik blandas med nervkittlande action och som tittare får vi ta del utav många oförutsägbara vändningar och cliffhangers. Det är en beroendeframkallande säsong vars handling hela tiden utvecklas. Förutom det lite otympliga slutet är det en imponerande säsong.
 
Konspirationerna kräver att Jack alltid håller huvudet på skaft. 
 
Hisnande action, minnesvärda dialoger, spännande handling och enastående prestationer gör den sjunde säsongen av 24 till en klar förbättring från föregående del. Tvivlet som sjätte säsongen byggde upp har helt blåsts bort och jag är återigen övertygad om att 24 är den bästa actionserien som finns idag. 
 

Nikita, säsong 4

Fakta
I den fjärde och avslutande säsongen av Nikita syns Maggie Q, Shane West, Lyndsy Fonseca, Aaron Stanford, Noah Bean, Devon Sawa, Melinda Clarke och David S. Lee i huvudrollerna. Säsongen är 252 minuter lång, består av 6 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2013.
 
Handling
"Nikita är världens mest efterlysta kvinna... ensam är hon på flykt i ett desperat försök att rentvå sitt namn. När hon oväntat återförenas med sitt gamla team måste de kämpa för att ta sig förbi forna svek, samtidigt som de försöker ta ner Amanda. Kontraspionage går på djupet när Nikita slåss för att lyckas med sitt uppdrag."
 
Recension
Trots att sex avsnitt är alldeles för kort tid för att skapa ett värdigt avslut till denna underskattade serie så lyckas Nikita riktigt bra med att plocka upp alla fallna trådar. Det är med sorg i hjärtat som jag tvingas säga adjö till Nikitas ständiga kamp efter hämnd och försoning.
 
Nikita är på flykt från världen.
 
Den exemplariska skådespelaren Maggie Q (Divergent) leder återigen gruppen av fantastiska skådespelare. Alla presterar på topp och det är som alltid en fröjd att se samarbetet. Ingen av dem har någon problematik med vare sig actionen eller humorn. Miranda Clarke (The O.C.) är perfekt som antagonisten Amanda, och det är som alltid fascinerande att få följa hennes karaktär. Standford (X-Men 2), Fonseca (How I Met Your Mother) och West (A Walk to Remember) är även dem oklanderliga.
 
Teamet återförenas för att stoppa Affären och Amanda en sista gång.
 
För att hinna med att avsluta alla handlingsparalleller som påbörjats har säsongen ett konstant högt tempo. Det gör att säsongen ibland känns påskyndad, men kvalitén är densamma som tidigare. Med ett genomtänkt manus, spännande handling och välkoreograferad action behagar säsongen. Avslutet i sig gör mig dock kluven. En del av mig är tillfredsställd med hur serien avrundades, men samtidigt hade jag velat chockeras mer: det sista avsnittet kändes aningen antiklimatiskt.
 
Protagonisten Nikita möter antoganisten Amanda i en episk kamp om rättvisa.
 
Säsongen har större inslag av science fiction. Den teknikorienterade fantasin har tidigare gestaltats i form av häftiga gadgetar och vapen. Den här säsongen har dock tagit steget längre, och teknik som modifierar mänskliga utseenden och så kallade ”dubbelgångare” har framställts. Det är ett mycket fascinerande koncept som medför en hel del mystik, men samtidigt tar det udden av den tidigare starka trovärdigheten.
 
Serien avslutas med det dramatiska men samtidigt antiklimatiska avsnittet "Canceled".
 
Avslutningsvis så är den fjärde säsongen av Nikita definitivt inte den starkaste delen i kvartetten, men den håller minst sagt måttet. Avslutet är någorlunda tillfredsställande och jag är ledsen över att behöva säga adjö till serien. Nikita är en riktigt bra, men tyvärr underskattad, actionserie som allt fler borde ge en chans.
 

24, säsong 6

Fakta
I den sjätte säsongen av 24 får vi se bland annat Kiefer Sutherland, Mary Lynn Rajskub, D. B. Woodside, James Morrison, Peter MacNicol, Jayne Atkinson, Carlo Rota, Marisol Nicholas, Tzi Ma och Powers Boothe i huvudrollerna. Säsongen är 1080 minuter lång, består av 24 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den släpptes 2007.
 
Handling
"Terroristen Hamir Al-Assad har inlett aktioner mot USA och nu måste Jack Bauer övertyga presidenten om att tidernas största och mest skrämmande terrorhot finns i de egna leden."
 
Recension
24 har hållit en ofattbart hög nivå från första början. Tidigare säsonger har varit makalösa och hela tiden blivit bättre och bättre. Det gör att förväntningarna inför varje säsong är omåttligt höga. Självfallet är det ohållbart att tro att varje ny säsong kommer att överträffa den tidigare, men eftersom serien har hållit en sådan bra kvalité rakt igenom är det omöjligt att låta bli. På grund av det måste jag erkänna mig besviken. Den sjätte säsongen är inte på något sätt dålig, men den håller inte samma kvalité som tidigare. Jag hoppas innerligt att det är en tillfällig svacka och inte början på en gradvis försämring.
 
Efter två års fångenskap hos kineserna överlämnas plötsligt Jack till amerikanerna.
 
För att undvika missförstånd vill jag klargöra att säsongen är riktigt bra. Den är spännande, har en engagerande handling och intressanta karaktärer. Skådespelarna är fenomenala och det är roligt att få se gäster så som Chad Lowe (Pretty Little Liars), Rena Sofer (Heroes), Kal Penn (House m.d.), Regina King (The Leftovers), James Cromwell (Den gröna milen), John Noble (Lord of the Rings) och Peter MacNicol (Ally McBeal). Dessutom är säsongen fängslande och beroendeframkallande. Problemet är bara, att jämfört med tidigare säsonger, är den svagare och tar inte ut svängarna lika mycket.
 
Serien fortsätter med realtid och split-screeen.
 
Säsongen är som bäst i början och är som sagt spännande, men samtidigt har jag vid det här laget lärt mig hur serien fungerar, vilket gör tvisterna mindre chockerande och oförutsägbara. Dessutom upprepas många moment som redan använts i säsongerna och igenkänningsfaktorn gör att intresset ibland svackar. Mot slutet av säsongen börjar den dessutom kännas lite utdragen.
 
Ett inre krig sker i det Vita Huset.
 
Inte heller är karaktärerna lika hotade som tidigare. I föregående säsonger har man som tittare verkligen känt faran som hängt över karaktärerna och vi har dessutom fått säga adjö till en hel del huvudkaraktärer på minst sagt berörande sätt. Men jag blev inte känslomässigt påverkad av denna säsong. Jag minns hur jag satt och storgrät till förra säsongen, men denna lyckades inte ens framkalla en liten snyftning.
 
Efter sin fångenskap är Jack redo att slåss igen.
 
Den sjätte säsongen av 24 är bra, men neutral i jämförelse med tidigare säsonger. Eftersom det är en sådan stark serie läggs också extra höga krav på den. Jag har dock förtroende för att detta är en tillfällig svacka och jag håller tummarna för att serien återgår till sin forna glans i nästa säsong.
 

Nikita, säsong 3

Fakta
I den tredje och näst sista säsongen av Nikita får vi se Maggie Q, Shane West, Lyndsy Fonseca, Aaron Stanford, Melinda Clarke, Lyndie Greenwood, Dillon Casey, Devon Sawa och Noah Bean i huvudrollerna. Säsongen är 924 minuter lång, består av 22 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2012.
 
Handling
"Divisionen, som nu sköts av Nikita, Michael och före detta CIA-analytikern Ryan, har fått i uppdrag att samla ihop otyglade lönnmördare som avvikit från organisationen... eller ta konsekvenserna. Under tiden har Amanda divisionen i kikarsikte och från ovala rummet kommer hot om vad som händer om operationen inte går lyckat."
 
Recension
Nikita är en mycket underskattad serie och jag är oförstående för varför inte fler har sett den. Den borde ligga högst upp på prioriteringslistan hos alla som älskar moderna actionserier.
 
Nikita ser ett värde i varje människoliv.
 
I den tredje säsongen av Nikita ligger stor fokus på temat ”försoning”, men det betyder inte att säsongen är omständlig eller långsam. Tvärt om så är den fullproppad med både action och humor som på ett genomtänkt sätt kompletterar varandra. Att serien börjat utforska karaktärernas psyke mer på djupet och analysera hur de vill bli försonade gör dem mer realistiska.
 
Dynamiken mellan de två ärkefiendena är fängslande.
 
Skådespelarna är otroligt skickliga och bildar allesammans starka, komplicerade och trovärdiga karaktärer. Maggie Q (Divergent) är fenomenal i rollen som Nikita. Hennes karisma gör att både actionscener och stillsamma samtal fängslar.  Aaron Stanford (X-Men 2) bjuder på sig själv och roar tittaren med sina rappa repliker och härliga utstrålning. Min favorit är dock Melinda Clarke (The O.C) som spelar Amanda: den perfekta skurken. Hennes bakgrundshistoria och mystiska motiv gör henne till en fascinerande och episk bov. Intrigerna mellan Nikita och Amanda är så otroligt engagerande att man knappt vet vart man ska ta vägen när det är slut.
 
Relationen mellan Michael och Nikita hänger på en skör tråd.
 
Nikita är alltså en riktigt bra serie som fler borde se. Fast första säsongen förblir starkast är även denna säsong actionfylld, underhållande och överraskande. Skådespelarna presterar exemplariskt och får tittaren att falla pladask för karaktärerna. Trots några klyschor och vissa mindre intressanta avsnitt som gör att detta är den svagaste säsongen hittills så håller den en hög nivå. Jag längtar till den avslutande säsongen… samtidigt som jag inte riktigt kan acceptera att serien snart är slut.
 

24, säsong 5

Fakta:
I den femte säsongen av 24 får vi se Kiefer Sutherland, Kim Raver, Mary Lynn Rajskub, Gregory Itzin, James Morrison, Jean Smart, Jude Ciccolella, Glenn Morshower och Jayne Atkinson i huvudrollerna. Säsongen är 1080 minuter lång, består av 24 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2005.
 
Handling:
"Jack Bauer tvingas återvända efter att ryska terrorister tagit resenärer på Ontarios flygplats som gisslan. Snart förstår Jack att det ligger mer bakom terrordådet och innan dagen är över kan hundratusentals personer vara döda."
 
Recension:
Det faktum att 24 efter fem säsonger fortsätter att höja ribban är ofattbart. Serien har behållit sin äventyrlighet, dramatik och spänning i ett halvt decennium och förblir stark. 24 har alltid varit en storslagen serie, men den här säsongen slår allt med hästlängder.
 
Efter en explosiv inledning tvingas vi ta farväl till ett par älskade karaktärer.
 
24 är en av få serier som lyckas fängsla tittaren redan vid säsongens första avsnitt. Trots flera nya karaktärer och annorlunda miljöer är man fast direkt. Det tar ingen längre tid att få koll på läget och hjärtat sätter sig abrupt i halsgropen. 24 snålar inte på spänning och redan de första 15 minuterna av säsongen har två stora karaktärsbortgångar skakat om tittaren.
 
Jack tvingas återvända till rollen som agent efter ett terrordåd.
 
24 är en av de mest händelserika serierna jag någonsin sett. Real-tiden gör serien intensiv, realistisk och kompakt. Varje minut består av nagelbitande action och som tittare får man sällan en andningspaus. Tempot är alltid högt och spänningen stillar aldrig. 24 tvingar inte tittaren att genomlida långrandiga och ointressanta samtal, utan väljer ut scener med precision.
 
Martha Logan bryts ner av att behöva bevara en mörk hemlighet.
 
Hela säsongen utspelar sig under en enda dag; vilket innebär att ett avsnitt utgör en timme i real-tid. Trots att det låter som att inte mycket kan hända på en timme lovar jag att det försiggår mer i ett avsnitt av 24 än den typiska tv-seriens kompletta säsong. 24 utvecklas otroligt mycket på en kort tid och handlingen hinner evolvera till oigenkännlighet på bara några avsnitt. Därför är det svårt att summera säsongen som helhet utan att spoila: serien utvecklas så pass snabbt att handlingen i första avsnittet ligger långt ifrån handlingen i sista avsnittet.
 
Användandet av split-screen ger en bra överblick över vad som pågår.
 
Serien skådespelare är fenomenala. Kiefer Sutherland (The Lost Boys), som spelar huvudrollen Jack Bauer, är exceptionell. Han förtjänade verkligen sin Emmy tack vare hans djupa porträttering av den drivna patrioten som gång på gång förlorar allt han håller kärt, men ändå återvänder för att kämpa för sitt land. Sutherland har en enastående inlevelse och får tittaren att tro att han är Jack. Andra favoriter är Kim Raver (Grey’s Anatomy) och Mary Lynn Rajskub (Little Miss Sunshine) som glänser i denna säsong. Även Itzin, Morrison, Smart, Ciccolella, Morshower, Atkinson och de andra är fantastiska. Det finns ingen i den här säsongen av 24 vars prestation kan kallas något annat än utomordentlig.
 
Audrey tvingas slåss för sitt liv.
 
Precis som i tidigare säsonger bjuder också säsong fem på en hel del duktiga insatser från gästskådespelare. Listan är lång, men några extra minnesvärda är Kate Mara (House of Cards), William Devane (NCIS), Carlos Bernard (Babylon 5), Reiko Aylesworth (Aliens vs. Predator 2), Connie Britton (Nashville), Sean Astin (Lord of the Rings), David Dayan Fisher (National Treasure) och Eric Steinberg (Pretty Little Liars). Även Elisha Cuthbert (House of Wax) återvänder ett kortare tag som Kim, vilket knyter ihop hennes parallell bra.
 
Jack har inte tid att dalta med fienden och vänder sig till tortyriska metoder.
 
24 har alltid varit en serie som vet hur man leker med tittarens känslor, och den här säsongen påverkade mig oväntat mycket. Den växlar mellan humoristiska inslag som får tittaren att skratta och kraftfulla scener som berör djupt. Jag vet inte hur ofta jag grät, men definitivt mer än förväntat. Säsongen har oberäkneligt många oförutsägbara och chockerande vändningar och varje avsnitt slutar med en beroendeframkallande cliffhanger. Proceduren efter att ha sett klart ett avsnitt brukar vara: att ryta åt tv:n, studsa upp och ner i soffan och ställa in alla planer och sätta på ett till avsnitt.
 
Jack inser snart att terrordådet på flygplatsen bara var en bråkdel av vad som väntar.
 
Det enda negativa som jag kommer på med säsongen är att den återanvänder några idéer från tidigare delar. Exempelvis: vid det här laget kan man ju tycka att CTU borde undersöka vilka de anställer mer noggrant på grund av att de blivit infiltrerade så pass ofta. Men nej. Att man inte vet vilken sida karaktärerna står på gör serien väldigt spännande; det är bara lite trist att infiltrationsidén återanvänds i varje säsong.
 
Ingen tvekan finns när Jack måste ta på sig rollen som skurken.
 
Kort sagt är 24 den bästa actionserien som någonsin gjorts, och detta var den mest utomordentliga säsongen hittills. Den har konstant action, mycket humor och underbara karaktärer. Skådespelarnas insatser imponerar stort och jag kan fortfarande inte lista ut hur skaparna lyckas klämma in så många händelser i varje avsnitt. Vi har dessutom tillräckligt många obesvarade frågor för att dö ihjäl av längtan efter fortsättningen.
 

Nikita, säsong 2

Fakta:
I den andra säsongen av Nikita får vi se Maggie Q, Shane West, Lyndsy Fonseca, Aaron Stanford, Melinda Clarke, Xander Berkeley, Dillon Casey, Lyndie Greenwood och Rob Stewart i huvudrollerna. Säsongen är 972 minuter lång, består av 23 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2011.
 
Handling:
"Nikita befinner sig fortfarande utanför den svarta operationsbyrån Divisionen och är fast besluten att försöra den. Hennes protegé Alex är dock fortfarande en del av byrån och använder den för att försöka hämnas på sin fars mördare. Chockerande hemligheter från det förflutna drar alla djupare in i en ondskefull väv av svek och hämnd."
 
Recension:
Nikita är en stor favorit när det kommer till actionserier. Jag gillar att den har lite av allt och inte är en renodlad thriller. Blandat med all action så bjuder Nikita även på mycket humor, stora karaktärsutvecklingar och även lite romantik. Det gör att man aldrig tröttnar på det som händer eftersom det hela tiden läggs till någonting nytt till serien.
 
Nikita och Michael letar efter allierade i sitt slag mot Divisionen.
 
Nikita skulle inte vara Nikita utan Maggie Qs fantastiskt mångsidiga prestation. Hon gör serien övertygande och beroendeframkallande och skapar ett stort engagemang för hennes karaktär. Den slagfärdiga Nikita är, tillsammans med kallhjärtade Amanda och humoristiska Birkhoff, min favoritkaraktär men det finns inte en enda karaktär jag ogillar, just för att alla skådespelarprestationer ligger på topp. Melinda Clarke (The O.C.), Xander Berkeley (Taken), Shane West (A Walk to Remember), Lyndsy Fonseca (How I Met Your Mother) och Aaron Stanford (X-Men 2) är allesammans otroligt minnesvärda i sina roller och skapar ett starkt drag till serien. Det finns också med en hel del begåvade gästskådespelare som det är roligt att upptäcka genom säsongen. Några exempel är Alberta Watson (24), Sarah Clarke (24) och Erica Gimpel (Fame).
 
Amanda gör allt för att få reda på Nikitas hemligheter.
 
Det syns tydligt att Nikita är en genomtänkt serie. Handlingen är stark och manuset välskrivet. Varje avsnitt har otroligt välkoreograferad action som häpnar tittaren och seriens effekter är grymma. Säsong 2 börjar lite långsamt men är redan efter några avsnitt i full gång. Tempot är högt och alla episoder är actionpackade. Berättelsen utvecklas en hel del under säsongens gång och det är intressant att få följa karaktärernas framsteg.
 
Alex låter sig styras av sitt begär för hämnd.
 
Jag måste dock skriva att jag inte tycker att säsong 2 riktigt når samma höjder som den första säsongen. Kanske är det nyhetens behag, men jag känner att konceptet var starkare i den första säsongen. Jag gillade Alex undercover-parallell och på något sätt fick det karaktärerna att kännas mer hotade. Den första säsongen har en mer enhetlig och sammanhållande handling, medan den här säsongen har fler avstickare och sidospår som ibland gör att berättelsen känns hackig. Den röda tråden var helt enkelt tydligare i föregående säsong.
 
Trots alla försiktighetsåtgärder kan inte ens Nikita hålla sig gömd för evigt.
 
Säsong 2 visar en hel del tillbakablickar, speciellt från Nikitas tid innan hon anlände till Divisonen. Jag vet inte riktigt hur jag känner angående detta. Vissa av tillbakablickarna är väldigt upplysande och väl behövda, men andra återblickar känns nästan bortkastade och är onödiga att visa. Några av dem känns rent utav klyschiga. Som jag skrev tidigare så är Nikita en fantastisk serie som förtjänar all världens beröm, men jag tycker att serien känns lite lam ibland. Trots alla tvister och överraskningar så har den också med några rejält stereotypiska och förutsägbara scener som stör mig lite. 
 
Efter allt de varit med om har den rebelliska gruppen svårt att lita på nykomlingar.
 
Som helhet är Nikita en toppenserie som förtjänar alla lovord. Den här säsongen är inte lika mystisk och spännande som föregående, men den är fortfarande otroligt bra. Skådespelarna är enastående, konceptet innovativt och effekterna rafflande. Jag älskar sättet den blandar humoristisk underhållning och explosiv action och jag ser mycket fram emot att se hur det går för karaktärerna i nästa säsong.
 

RSS 2.0