The Originals, säsong 2

Längd: 15 hr 27 min.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Fantasy, äventyr, drama.
Skådespelare: Joseph Morgan, Daniel Gillies, Phoebe Tonkin, Charles Michael Davis, Yusuf Gatewood.
Releasedatum: 21 september 2015.
 
Varulvar härskar över kvarteret i New Orleans för första gången på århundranden. Lederan Klaus, plågade Elijah och vargmodern Hayley jagar oheliga allianser, bygger arméer och försöker återta makten över kvarteret och göra det säkert för ett litet flickebarn.
 
 
 
 
 
Många tycker attThe originals är starkare än The vampire diaries. Jag har emellertid riktigt svårt för serien. Jag har lite svårt att sätta fingret på varför, men huvudanledningen är att den helt enkelt aldrig fångat upp intresset.
 
Elijah tas tillfånga av sin mamma. 
 
Jag har ännu inte fastnat för karaktärerna, och handlingen är ärligt talat rätt tråkig. Avsnitten känns utdragna på grund av en massa utfyllnad, och det som händer känns inte särskilt nytänkande. Serien förvånar mig aldrig, och trots att jag verkligen ville tycka om den andra säsongen slutade det ofta med att jag i princip satt och väntade på att den skulle ta slut.
 
Nina Dobrev gästar i ett av avsnitten som Tatia. 
 
Jag har egentligen inte någon vilja att se fortsättningen av The originals. Det är helt enkelt inte min typ av serie. Nu har jag dock – i brist på utvilade hjärnceller – skaffat hem två säsonger till, så jag verkar ha en rolig tid framför mig. Eller inte.
 

Outlander, säsong 3

Längd: 11 hr 55 min.
Antal avsnitt: 13 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, äventyr.
Skådespelare: Caitriona Balfe, Sam Heughan, Tobias Menzies, David Berry, César Domboy, Gary Young, John Bell, Lotte Verbeek, Lauren Lyle.
Releasdatum: 9 april 2018.
Distributör: Universal Sony.
 
Åtskilda av kontinenter och århundranden måste Claire och Jamie försöka hitta tillbaka till varandra. Men kommer de att vara samma personer som skildes åt vid stenarna för länge sedan?
 
 
 
 
Outlanderfår mig verkligen att må bra. Det är något med stämningen som sprider den mest värmande av känslor. Skådespelarnas kemi till varandra är genuin, och fotot är himla snyggt. Varje scen utstrålar kompetens. Ljussättning, kostymer, håruppsättningar: allt är on point. Den tredje säsongen är minst sagt beroendeframkallande.
 
Få överlever slaget vid Culloden. 
 
Sen tycker jag visserligen att säsongen också är mer utdragen och förutsägbar än tidigare säsonger. Det tar relativt lång tid innan handlingen kommer igång, och hjärtat satt inte i halsgropen på samma sätt. Men även när Outlander är som sämst är serien bättre än de flesta andra serierna, så det var knappast något som genererade särskilt betydande konsekvenser.
 
Är kärleken mellan Jamie och Claire tillräcklig för att övervinna alla hinder? 
 
Som helhet är serien riktigt bra. Definitivt bättre än böckerna. Den tredje säsongen slutar inte riktigt i en cliffhanger, men jag kan inte vänta tills fortsättningen kommer! 
 

Once upon a time, säsong 6

Längd: 15 hr 8 min.
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Fantasy, drama, äventyr.
Skådespelare: Jennifer Morrison, Lana Parrilla, Robert Carlyle, Ginnifer Goodwin, Josh Dallas, Jared Gilmore.
Releasedatum: 16 oktober 2017.
 
Friden i Storybrooke blir kortlivad då den Onda drottningen återvänder med kaos som gör hennes tidigare grymheter bleka i jämförelse. Desperat att rätta sina fel kämpar Regina i den ultimata striden mot sin nemesis. Men kan en överleva om den andra förstörs?
 
 
 
 
 
Åh, vad jag tycker om Once upon a time! Det är en av de mest klyschiga, fåniga och fult animerade serierna som jag har sett – ändå älskar jag den av hela mitt hjärta. Det är den typen av serie som jag helt enkelt sväljer med hull och hår: logiska luckor och allt. En riktig guilty pleasure.
 
Regina möter den Onda Drottningen i en slutlig kamp. 
 
Det är något magiskt över den sjätte säsongen av Once upon a time. Det är en fröjd att vara tillbaka i Storybrooke: jag insåg inte hur mycket jag saknat den mysiga stämningen och härliga karaktärerna förrän första avsnittet tog sin början. Jag blev emellertid förskräckt när jag upptäckte att säsongen innehåller ett musikalavsnitt. Sådana brukar sällan bli bra. Men i Once upon a time blev jag överraskad. Låtarna i musikalavsnittet är original och sjungs av skådespelarna själva; något som lät förvånansvärt bra. Sen passade dessutom glättigheten som uppstår när karaktärer brister ut i sång faktiskt in i seriens sagolika tema. Det slutade med att musikalavsnittet blev en av mina favoriter.
 
Rumpelstiltskin upplever att han inte förtjänar sin sons kärlek. 
 
Som helhet är den sjätte säsongen av Once upon a time supermysig. Visst finns en hel del brister; som att det ibland känns som att saker och ting hittas på allt eftersom. Liksom, varför frukta döden när en puss på pannan läker såret efter ett svärd som körts igenom någons mage? Men vid den här typen av serie orkar jag inte ens bry mig: istället njuter jag av hela min själ.
 

Be cool Scooby-Doo, säsong 1 volym 4

Längd: 2 hr 9 min.
Antal avsnitt: 6 stycken.
Åldersgräns: 7 år.
Genre: Tecknat, äventyr.
Skådespelare: Frank Welker, Grey DiLisle, Kate Micucci.
Releasedatum: 26 februari 2018.
Distributör: Warner bros.
 
Mysteriegänget kämpar mot en arg jätte, en galen clown, en bitter bridezilla och massa fler. Problemlösarna dyker upp för att utreda rykande färska mysterier.
 
 
 
 
 
 
 
Be cool Scooby-Doo är inte en serie i min smak, men den här volymen var faktiskt bättre än föregångaren. Om det är för att kvalitén har höjts eller för att jag har börjat vänja mig vid serien går bara att resonera kring, men faktum är att jag tycker att den här volymen hade sina stunder. Den är helt enkelt lite småsöt, och den lättsamma stämningen är precis vad jag behöver just nu.
 
Shaggy och Scooby tvingas möta många läskiga varelser. 
 
Men att den fjärde volymen är bättre än tidigare gör inte serien bra. Jag har fortfarande svårt för den animerade stilen, och tycker att serien rent estetiskt är rätt ful. Sen saknar jag också karaktärernas personligheter från originalserien. Jag tycker att de har förstörts lite här. Fred är för manligt macho, medan Vilma och Daphne är stereotypiskt fåfänga.
 
Fred är Mysteriegängets ledare. 
 
Som helhet är den fjärde volymen av Be cool Scooby-Doo inte särskilt underhållande för vuxna att titta på, men jag kan tänka mig att serien är riktigt spännande för den avsedda målgruppen.
 

Ronja Rövardotter (tv-serien)

Längd: 10 hr 44 min.
Antal avsnitt: 26 stycken.
Åldersgräns: Barntillåten.
Genre: Anime, äventyr.
Skådespelare: Gillian Anderson, Teresa Gallagher, Rasmus Hardiker, Giles New, Rufus Hound, Kelly Adams, Morwenna Banks, Bob Golding.
Releasedatum: 8 juni 2017.
 
"Ronja växer upp bland rövare. En dag möter hon pojken Birk, som flyttat in på den delen av borgen som ligger på andra sidan sprickan de kallar Helvetesgapet. Ronja och Birk blir vänner, men det är ingen enkel vänskap eftersom deras familjer är bittra fiender."
 
 
 
 
Tv-serien Ronja Rövardotter baseras på filmen med samma namn från 1984. Bakom serien ligger japanska Studio Ghibli, kända för mästerverk som bland annat Spirited away och Lånaren Arrietty. Men är en nytolkning av den svenska klassikern en flipp eller en flopp?
 
Mattis får en rövardotter. 
 
Lite av båda, faktiskt. Att se den klassiska, svenska berättelsen influerad av japansk mytologi är minst sagt intressant. Det är inte en kombination som jag hade väntat mig att se, men som fungerar förvånansvärt bra. Det mesta från originalfilmen finns med, ända ner till den varma berättarrösten, men varelsernas utseenden och beteenden har tolkats efter japansk kultur. Därtill har de ursprungliga låtarna ersatts av nykomponerad musik.
 
Ronja och pojken Birk blir vänner. 
 
Men tv-serien är lite för utdragen. Berättelsen som det tar ungefär två timmar för originalfilmen att skildra, sträcks här ut till nästan elva. Ändå har inget lagts till handlingsmässigt. Det händer i princip bara en utmärkande sak i varje avsnitt, vilket ger många långa transportsträckor mellan händelserna. Nu är jag krass, men i ärlighetens namn hade seriens avsnitt kunnat komprimeras från 26 stycken till 10, för att få en betydligt mer koncis och rapp story. Vidare förstörs karaktärerna lite. Exempelvis är Mattis rent utav odrägligt omogen.
 
Vildvittrorna sätter skräck i rövarna. 
 
Därtill är jag lite kluven till animeringarna. Miljöerna är fantastiska, med utsökt detaljrikedom och enastående färgåtergivning. Men karaktärerna ser inte lika äkta ut. De har en plastig, modern look som inte riktigt går hem. Därtill känns Ronja Rövardotter aningen fånig ibland. Dubbningen resulterar i klumpigt fördröjda repliker, och den anime-influerade stilen gör karaktärerna så pass uttrycksfulla att det ofta känns överdrivet.
 
Barnen försöker få familjerna att bli sams. 
 
Som helhet är tv-serieversionen av Ronja Rövardotter okej. Supermysig att se någon gång, men när det väl kommer till kritan föredrar jag originalfilmen. Detta för att den kan åtnjutas av hela familjen, varav tv-serien mer riktar sig mot en yngre generation.
 

Be cool Scooby-Doo, säsong 1 volym 3

Längd: 2 hr 29 min.
Antal avsnitt: 7 stycken.
Åldersgräns: 7 år.
Genre: Äventyr, barn.
Skådespelare: Frank Welker, Grey DeLisle, Kate Micucci.
Releasedatum: 29 januari 2018.
Distributör: Warner bros.
 
"Mystiska typer lurar runt varje hörn: arga jättar, luriga trollkarlar, bittra bridezillor och fler. Våra superdetektiver håller huvudet kallt när de löser nya galna fall."
 
 
 
 
 
 
 
Den tredje volymen av Be cool Scooby-Doo var ingen hit för mig. Det är sannolikt för att jag är uppvuxen med originalserien, och inte kan undgå att jämföra de båda. Den ursprungliga serien om Scooby-Doo var något som kunde underhålla tittare i alla åldrar, men Be cool Scooby-Doo sänder starka signaler att den enbart är för barn. Detta genom dum humor, överdrivit glättiga röster och primitiva animeringar.
 
Animeringarna är inte alls lika snygga som i originalserien. 
 
Be cool Scooby-Doo är blek på alla fronter. Handlingen griper inte riktigt tag, och animeringarna är riktigt fula. Kropparna är helt utan proportioner och miljöerna saknar detaljrikedom. Därtill tycker jag att denna serie förstört karaktärerna; ärligt talat är de flesta i gruppen rätt störiga. Till exempel upplevde jag Daphne och Vilma som intelligenta och modiga i originalserien, men här är de vandrande stereotyper: tafatta och fåfänga.
 
Karaktärerna är dummare än vi minns dem. 
 
Som helhet är jag inte särskilt förtjust i Be cool Scooby-Doo. Den är säkert jättespännande för små barn, men passar inte en äldre publik.
 

Black Sails, säsong 4

Längd: 8 hr 54 min.
Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Äventyr, drama, historisk fiktion.
Skådespelare: Toby Stephens, Luke Arnold, Toby Schmitz, Hanna New, Jessica Parker Kennedy, Clara Paget.
Releasedatum: 15 januari 2018.
Distributör: 20th Century Fox.
 
Det är krig i Västindien. Medan Eleanor och Woodes kontrollerar Nassau, sätter kapten Flint kurs mot det sista slaget. Samtidigt sprids ett uppror orsakat av legenden om Long John Silver. Men ju närmare undergång civilisationen kommer, desto mer kämpar den emot."
 
 
 
 
Den fjärde säsongen av tv-serien Black Sails är också den sista. Jag vill inleda med att skriva att det var en bra säsong. Det känns härligt att återse karaktärerna och vissa scener häpnade verkligen. Men med det sagt är jag besviken. Seriens mittensäsonger var fantastiska och jag såg fram emot ett storslaget avslut, men Black Sails hade kunnat gått ut med en större skräll än vad den gjorde.
 
För piraterna gäller att döda eller dö. 
 
Mitt problem med säsongen är främst tempot. Avsnitten är stillsamma och riktigt utdragna. När det väl händer något så är det riktigt, riktigt spännande och helt omöjligt att slita sig från skärmen. Men sträckorna mellan de scenerna är långa, och ärligt talat tråkiga.
 
Intriger växer bakom kulisserna. 
 
Som helhet är jag kluven på seriens avslutande säsong. Den har som sagt några ljusglimtar, men jag hade förväntat mig så mycket mer. Det är en fungerande avslutning, som hade potential att vara kraftfullare. Allt om allt är det sorgligt att Black Sails är över, men samtidigt tror jag inte att serien hade så mycket kvar att ge.
 

Vikings, säsong 4 volym 1

Längd: 14 hr 55 min.
Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, äventyr.
Skådespelare: Travis Fimmel, Gustaf Skarsgård, Katheryn Winnick, Alexander Ludwig, Clive Strander.
Releasedatum: 7 november 2016.
 
"Kung Ragnar återvänder från slagfältet svårt skadad. Nedstämd av sitt äktenskap med Aslaug och utmaningarna med sina söner, söker han sig till slaven Yidu. Samtidigt stanner Rollo kvar i Frankia, drottning Kwenthrith smider planer för att återta Mercia och gåtfulla Harald dyker upp."
 
 
 
 
 
Den första volymen av tv-serien Vikings fjärde säsong är riktigt spännande. Hämndfulla intriger varvas med blodiga slag, och ger avsnitten ett tempo som aldrig saktar ner. Volymen är dessutom välspelad och oerhört snygg att titta på. Fotot är utsökt, med makalösa vyer och kunniga klippningar. Därtill är effekterna grymma, kostymerna vackra och håruppsättningarna en dröm.
 
Björn ger sig ut på en resa för att hitta sig själv. 
 
Karaktärerna är mycket intressanta att följa. Det beror både på den fascinerande tiden de lever i: med annorlunda seder, fängslande mytologi och betagande livssätt. Men det har också grund i karaktärernas genomtänkta uppbyggnader. Deras komplexa personligheter gör nämligen deras liv fängslande att ta del utav. Karaktärer som Björn och Lagertha, till exempel, blir intressantare för varje avsnitt som går, just för att de ger tittaren upplevelsen av ett kontinuerligt utvecklande. Ragnar, däremot, har jag tröttnat på sedan länge.
 
Vikingarna suktar efter land, guld och makt. 
 
En av volymens nackdelar är att den är lite upprepande, och ibland önskar jag som tittare att något nytt och fräscht ska hända. Därtill är en stor brist – som jag har nämnt i mina tidigare recensioner – alla tidshopp. Mellan avsnitt eller enskilda scener kan flera år passera, och jag kan inte undgå att känna att jag gått miste om viktiga händelser och karaktärernas utveckling. Visst gör tidshoppen att händelserna rör sig snabbare framåt, men jag vet inte om det kompenserar för det som tittaren missar.
 
Lagertha kämpar på sidan om männen. 
 
Som helhet är den första volymen av Vikings fjärde säsong riktigt bra. Om du har tyckt om tidigare delar kommer du att älska den här.
 

The 100, säsong 4

Längd: 8 hr 47 min.
Antal avsnitt: 13 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Science fiction, äventyr.
Skådespelare: Eliza Taylor, Paige Turco, Bob Morley, Marie Avgeropoulos, Henry Ian Cusick, Christoper Larkin.
Releasedatum: 13 november 2017.
Distributör: Warner bros.
 
"Jordens reaktorer smälter och kommer snart att sätta eld på atmosfären. Kommer människorna tillbringa sina sista dagar med att försöka överleva, eller kommer de att använda dem till att äntligen leva? Gränsen mellan rättvisa och hämnd är hårfin när överlevarna måste möta sina livs mörkaste ögonblick."
 
 
 
Eftersom den tredje säsongen av The 100 gjorde mig besviken, visste jag inte riktigt vad jag hade att vänta av fortsättningen. Men det visade sig snart att jag inte behövde oroa mig. Serien gör här verkligen ett krafttag, och återetablerar sig som en av TV:s starkaste science fiction-serier. Den fjärde säsongen av The 100 sätter serien på kartan igen, och ökar tittarens engagemang för varje avsnitt som passerar.
 
Himlafolket måste ta till drastiska åtgärder för att överleva. 
 
Jag minns att jag hade svårt för skådespelarna i seriens början. På något sätt kändes det som att många av dem inte var redo att stå framför kameran. Men vid det här laget har de mognat, och jag upplever att de är bekvämare i sina roller. De framställer sina karaktärer med finess, och personer som jag har tyckt illa om i det förflutna är nu mina hjärtebarn. I takt med skådespelarnas utveckling, har även karaktärerna växt sig starkare och i den fjärde säsongen bryr jag mig genuint om dem allesammans. Vad jag i första säsongen skulle ha beskrivit som en tafatt skådespelarensemble, skulle jag idag säga är grym!
 
Clark försöker resonera med sina fiender. 
 
Den fjärde säsongen är riktigt spännande. Tempot är högt och scenerna intensiva. Trots att säsongen bara består av 13 avsnitt hinner det hända väldigt mycket. Inte heller falnar intresset, och den växande intensiteten stärker beroendet tills det är omöjligt att slita sig. Något som jag tyckte om var också att säsongen fick mig att känna. Den har ett väldigt tankeväckande koncept och väcker många moraliska frågor som är aktuella i vårt eget samhälle, vilket berörde djupt. Samtidigt finns inslag av humor som lättar upp stämningen emellanåt och fick mig att le som ett fån.
 
Murphy börjar bry sig om andra än sig själv. 
 
Det enda jag har att kritisera är slutet. Utan att avslöja vad som händer, kan jag berätta att vändningen kändes väldigt billig och den passade inte alls ihop med den kunskap vi har fått tidigare under seriens gång. När en viss världsbild har etablerats är det viktigt att den upprätthålls, men här bryts det vi har trott varit sant på ett sätt som känns desperat snarare än realistiskt. Och det gör mig nervös över hur väl utförd fortsättningen kommer att vara.
 
Octavia är en av seriens grymmaste karaktärer. 
 
Som helhet är den fjärde säsongen av The 100 riktigt gripande. Här bevisar serien att den är värd mer tid i rampljuset. Avsnitten är actionpackade och härligt intensiva. Synd är bara att slutet tyder på en fortsättning som inte håller samma kvalité. Men det får tiden avgöra.
 

Vikings, säsong 3

Längd: 15 hr.
Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Äventyr, action.
Skådespelare: Travis Fimmel, Gustaf Skarsgård, Katheryn Winnick, Alexander Ludwig, Clive Standen.
Inspelningsår: 2014.
 
"Släkthistorien med Ragnar, Rollo, Lagertha och Björn fortsätter samtidigt som lojalitet och blodsband ifrågasätts och prövas. Ragnar, nu kung för sitt folk, förblir en rastlös själ som leder sina krigare på erövringståg från Essex kust till Paris. Förräderi och dolda faror sätter hans mod och styrka på prov."
 
 
Den tredje säsongen av Vikings är riktigt spännande. Avsnitten innehåller mycket action och det händer saker nästan hela tiden. Intrigerna griper tag, karaktärerna utvecklas och effekterna är himla snygga. Sammantaget är serien starkare än någonsin.
 
Vikingarna slåss för land och ära. 
 
Men säsongen har stunder där jag förlorade intresse. Trots att mycket händer lider den nämligen av tempobrist, bland annat på grund av alla tidshopp. Serien studsar ofta från händelse till händelse och vi får sällan se händelsernas efterverkningar. På så sätt skapas en annan rytm. Det leder även till många obesvarade frågor, och ger känslan att innehållet är spretigt strukturerat.
 
Fast gudarna står på deras sida, går inte allt som planerat. 
 
En annan sak som är smått förvirrande – men som man vänjer sig vid efter ett tag – är hur karaktärerna växlar mellan olika språk. När karaktärerna är med personer inom sitt eget folk så talar de engelska, men när de istället pratar med personer från andra länder byts det talade språket till exempelvis isländska, för att betona att karaktärerna inte förstår varandra. Det hela blir rörigt eftersom det varierar vilket folk som pratar engelska, och jag hade personligen föredragit om de talade samma språk hela tiden.
 
Gamla kärleken Lagertha bryr sig fortfarande om Ragnar. 
 
Som helhet är den tredje säsongen av actionpackade Vikings riktigt bra, och jag ser fram emot fortsättningen.
 

Elena och Avalors hemlighet

Längd: 2 hr 27 min.
Antal avsnitt: 5 stycken.
Åldersgräns: Barntillåten.
Genre: Äventyr, familj.
Releasedatum: 2017-04-24.
Skådespelare: Aimee Carrero, Emiliano Díez, Julia Vera, Jillian Rose Reed, Carlos Alazraqui.
Distributör©Disney.
 
"Tillsammans med magiska flygande nobliner, andliga djuret Zuzu och unga trollkarlen Mateo måste prinsessan Elena ena sitt folk, kämpa mot den elaka drottningen Shuriki och återta sin tron."
 
 
 
Elena och Avalors hemlighet består av fyra avsnitt ur den första säsongen av Elena från Avalor, samt ett långavsnitt som för samman serien med Sofia the first. Trots att tv-serien har enkla animeringar, barnsliga handlingsparalleller och glättiga karaktärer kan jag inte undgå från att tycka att den också är rätt mysig och gullig att se på.
 
Elena räddar kungariket tillsammans med sina vänner. 
 
Den innehåller nämligen mycket glad musik, många söta varelser och annat som gör serien söt som socker. Elena och Avalors hemlighet är dessutom ”barnsäker”, och innehåller inte annat än kärlek, optimism och positiva lärdomar. Detta gör att serien passar perfekt för de allra yngsta.
 
Med sitt mod besegrar Elena den onda häxan. 
 
Den färgstarka seriens glädje och hoppfullhet gör att Elena och Avalors hemlighet passar utmärkt för unga tittare. Även för vuxna fungerar den helt okej.
 
 
– Bilderna är copyrightskyddade av Disney.

Black Sails, säsong 3

Längd: 9 hrs 10 mins.
Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Äventyr, Drama.
Releasedatum: 2017–03–06.
Skådespelare: Toby Stephens, Luke Arnold, Hannah New, Toby Schmitz, Jessica Parker Kennedy, Zach McGowan, Clara Paget, Tom Hopper.
Distributör: 20th Century Fox.
 
"Efter att Charles Town brunnit, lever hela den nya världen i skräck för kapten Flint, och det är upp till John Silver att söka upp honom. Allt ställs på spel när en ny fiende dyker upp."
 
 
Eftersom den andra säsongen av sjörövardramat Black Sails var en så klar förbättring från den första, befarade jag att serien redan nått sin klimax. Men jag hade fel. Den tredje säsongen visar framfötterna och styr skickligt in serien på ett mer komplext område. Karaktärerna utvecklas och får oerhört intressanta handlingsparalleller, och det briljanta manuset driver fram berättelsen mot en spektakulär avslutning. Allt klickar, och med små men kraftfulla medel klättrar Black Sails upp till att bli en stor favorit.
 
Trots svackor håller säsongen en mäktigt hög nivå. 
 
Stormar, fängslande intriger, avrättningar och mästerliga vändningar gör den tredje säsongen av actionfyllda Black Sails riktigt spännande. De grymma stridsscenerna är oerhört snyggt koreograferade, och de fotorealistiskt sömlösa effekterna är i en särklass för sig. Skådespelarna lever sig verkligen in i sina roller, och framför sina illistiga repliker med så stort eftertryck att tittaren får gåshud.
 
Seriens starka, kvinnliga karaktärer gör stort intryck. 
 
Den tredje säsongen av Black Sails är riktigt bra. Varje karaktär växer och tas på ett gripande äventyr, och det är svårt att inte svepas med av det som händer. Säsongen bygger långsamt upp inför en laddad avslutning, och den explosiva finalen väcker ett omedelbart behov av att se mer.
 

Elena från Avalor: Redo att leda

Längd: 1 hr 27 mins.
Antal avsnitt: 3 stycken.
Åldersgräns: 7 år.
Genre: Äventyr, familj.
Releasedatum: 2017-01-23.
Skådespelare: Aimee Carrero, Emiliano Diéz, Jenna Ortega, Jillian Rose Reed m.fl.
Distributör: ©Disney.
 
"Efter att ha räddat sitt förtrollade rike Avalor från en ond häxa, måste prinsessan Elena nu regera som kronprinsessa tills hon är gammal nog att bli drottning. Lyckligtvis får hon massor av hjälp från sin familj och sina vänner."
 
 
Elena från Avalor är en tv-serie som visas på Disney Channel och Disney Junior. Den utspelar sig i samma värld som Sofia the First och har därmed en snarlik stil. Som vuxen tittare har jag svårt att engageras av serien eftersom den är enkel, barnslig och glättig, men det är tydligt att Elena från Avalor är utmärkt för unga tittare.
 
Elena försöker bevisa att hon är redo att leda kungariket. 
 
Elena från Avalor passar perfekt för barn under åtta år. Det är en trygg serie: inga svordomar, minimalt med våld och massor av kärlek. Seriens optimistiska huvudperson Elena, är en positiv förebild som förmedlar viktiga budskap om förståelse och omtanke genom musikaliska sånger och inspirerande äventyr. Positiviteten och enkelheten gör Elena från Avalor till en tankeväckande och lagom spännande serie för små barn.
 
Med hjälp från sina vänner försöker prinsessan regera rättvist. 
 
Som helhet är Elena från Avalor en tv-serie som inte engagerar vuxna, men som lämpar sig mycket väl för unga tittare som håller på att lära sig skillnaden mellan rätt och fel.
 
 
Alla bildena är copyright-skyddade av ©Disney. 

The 100, säsong 3

Längd: 10 hrs 44 mins.
Antal avsnitt: 16 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Science fiction, äventyr.
Releasedatum: 2016-09-26.
Skådespelare: Eliza Taylor, Bob Morley, Marie Avgeropoulos, Isaiah Washington, Henry Ian Cusick, Paige Turco, Lindsey Morgan m.fl.
 
"Överlevarna har återvänt hem till en till synes fredlig värld. Men känslan av att allt är som vanligt varar inte länge - snart förändras deras liv för alltid. Nya och gamla hot testar deras lojaliteter, utmanar deras begränsningar och får dem att fråga sig vad det innebär att vara människa."
 
Den tredje säsongen av The 100 är inte dålig. Faktum är att konceptet är riktigt intressant och som tidigare gör skådespelarna mycket bra ifrån sig. Ändå är jag oerhört besviken. Den är nämligen långt ifrån lika bra som sin makalösa föregångare. Säsongen tar mycket lång tid att komma in i och den första halvan är rent utav tråkig.
 
Octavia blir mycket besviken på sin bror. 
 
En av anledningarna till att det tar lång tid att komma in i serien igen är att det finns ett tidsglapp mellan denna och föregående säsong. Det har gått tre månader sedan förra säsongens avslutning och under den tiden har karaktärerna fått ny information som tittaren inte är varse om och förändrats. De beter sig annorlunda, kan tala andra språk och har upptäckt nya klaner. Inget av detta tydliggörs för tittaren, vilket skapar viss förvirring.
 
Lexa är den enda som strider för Clarke. 
 
Vidare innehåller säsongen många upprepningar, klyschor och logiska luckor. Saker och ting förklaras som hastigast, vilket lämnar mycket rum åt gissningar och missförstånd. Därtill finns en överhängande känsla av att säsongen saknar substans. Händelserna behandlas ytligt och det påskyndade tempot gör att tittaren aldrig hinner beröras. Inte ens dödsfallen har någon känslomässig inverkan, just för att serien snabbt går vidare och glömmer bort händelserna. Det gör att säsongen upplevs vara ryckig, osammanhängande och slarvigt genomförd.
 
AI:n Alie manipulerar Himlafolkets sinnen. 
 
Men trots att den smått tröttsamma säsongen är mycket ojämn och inte utnyttjar sin fulla potential kan jag inte undgå att tycka om den. De senare avsnitten är inte perfekta men håller en betydligt högre kvalité än säsongens första halva. Konceptet är fascinerande, handlingen intressant att följa och de lysande skådespelarna gör det svårt att slita sig. Som helhet är den tredje säsongen av The 100 en rörig besvikelse som ändå lyckades behålla mitt intresse. 
 

Outlander, säsong 2

Längd: 14 hrs 8 mins.
Antal avsnitt: 13 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, science fiction.
Releasedatum: 2016-10-31.
SkådespelareCaitriona Balfe, Sam Heughan, Duncan Lacroix, Tobias Menzies, Frances de la Tour etc.
Filmbolag: Universal Sony.
 
"Claire och Jamie kämpar mot tiden för att förhindra ett på förhand dömt uppror i de Skotska högländerna. De kastas in i den franska överklassen, en för dem helt ny värld och möter utmaningar som tär på deras rela-tion."
 
 
Seriens andra säsong är starkare än föregångaren. Outlander har blivit mer intensiv, fått ett högre tempo och en spändare stämning. Det är en serie som utvecklas för varje avsnitt och varken handling eller karaktärer står och trampar på samma ställe. Istället välkomnas förändring med öppna armar och speciellt vändningarna i slutet driver Outlander i en helt ny riktning.
 
I Frankrike hjälper Claire till på ett sjukhus. 
 
Det är en njutningsfull upplevelse att se Outlander. Fotot är obeskrivligt vackert, med fagra franska och skottländska miljöer, praktfulla kostymer och magnifika håruppsätt-ningar. Även landskapens klara färger och musikens ljuva toner bidrar till att Outlander är en serie som förknippas med skönhet och prakt. Genom sin effektiva kombination av humor och tragedi får den även tittaren att känna. Värmande romantik blandas med nervkittlande action, skratt varvas med tårar. Det är en serie som engagerar, berör och behagar till fullo.
 
När det stora slaget närmar sig ökar konflikterna. 
 
Skådespelarna levererar obeskrivligt kraftfulla framföranden. Balfes (Money Monster) och charmiga Heughans (Emulsion) kemi till varandra är oerhört fängslande och Men-zies (Atonement) utgör en enastående bov. Även sidskådespelarna imponerar stort. Duncan Lacroix (Vikings), Frances de la Tour (Harry Potter and the goblet of fire), Romann Berux (Détectives) och Dominique Pinon (Amelie från Montmartre) är bara några exempel på exemplariska skådespelare som förhöjer serien med sina oförglömliga insatser.
 
Claires och Jamies kärlek måste uthärda många påfrestningar. 
 
Men Outlander har några förseelser. För det första är säsongen inkonsekvent: för varje storslaget avsnitt finns en ljum motsvarighet med lägre tempo. Dessutom har den efterlängtade säsongsfinalen en hint av antiklimax. Avsnittet är kraftfullt och mycket väl utfört, men saknar det åtrådda slaget vid Culloden. Hela säsongen har laddat upp inför striden, men när det väl kommer till kritan får tittaren inte ta del av den. Eftersom vi förberett så länge inför den stunden känns det snopet att utebli höjdpunkten.
 
Ärkefienderna möts till slut i strid. 
 
Som helhet är den andra säsongen av Outlander intelligent, spännande och beroendefr-amkallande. Serien har blivit en ny favorit och ribban ligger högt inför kommande delar.
 

Outlander, säsong 1 volym 2

Längd: 8 hrs 55 mins.
Antal avsnitt: 8 avsnitt.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Releasedatum: 2015-09-28.
Skådespelare: Caitriona Balfe, Sam Heughan, Duncan Lacroix, Tobias Menzies, Graham McTavish etc.
Filmbolag: Universal Sony.
 
"Claires och Jaimes relation sätts på prov och Claire inser att det finns ett öde som är värre än döden när hon tvingas kämpa för att rädda både Jaimes hjärta och hans själ."
 
 
 
Outlander har växt oerhört mycket från den första volymen. På kort tid har serien utvecklats från att vara medioker till fenomenal. Tempot har ökat, stämningen tätnat och spänningen blivit mer påtaglig. Säsongens andra volym är i allra högsta grad beroende-framkallande och visar vart skåpet ska stå.
 
Claire måste ta kontroll över sitt eget öde. 
 
Den andra volymen av Outlander är förvånansvärt mörk. Fast serien har humoristiska inslag är flera av volymens avsnitt  riktigt råa, och säsongens nervkittlande avslut ”To Ransom a Man’s Soul” tar brutaliteten till en helt ny nivå. Till seriens fördel är dock våldet aldrig meningslöst. Det finns inte där bara för sakens skull. Istället har grymheten ett syfte, som hjälper karaktärerna att utvecklas och som för handlingen framåt. Det syftet ger scenerna kraft och stor känslomässig inverkan, vilket på sikt gör händelserna betydligt mer skrämmande än intetsägande våld som i exempelvis American Horror Story. Volymens enda märkbara svaghet är att den ibland upplevs som upprepande.
 
Jaimes liv blir till ett helvete. 
 
Dessutom är volymen mycket visuellt tilltalande. Den har ett vackert foto, häpnadsväck-ande vyer och slående kostymer och sminkningar. Vidare passar skådespelarna som handen i handsken i sina roller. Balfes (Money Monster) och Heughans (Emulsion) kemi till varandra lyser igenom skärmen och Menzies (Atonement) utgör en fenomenal skurk. Även sidskådespelarna presterar starkt och tack vare att samtliga skådespelare lyckas ge sina karaktärer en tilldragande komplexitet bryr sig tittaren genuint om dem allesamma-ns.
 
I tron att hon är en häxa tillfångatas Claire. 
 
Den andra volymen av Outlander är i sin helhet riktigt bra. Genom nervkittlande spänn-ing, fantastiska skådespelare och ett oväntat mörkt koncept trollbinder den början till slut.
 

The Last Kingdom, säsong 1

Längd: 8 hrs 8 mins.
Antal avsnitt: 8 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, action, krig.
Skådespelare: Alexander Dreymon, Ian Hart, David Dawson, Adrian Bower, Emily Cox, Amy Wren, Rune Temte, Harry McEntire, Thomas Gabrielsson etc.
Releasedatum: 2016-07-04.
Skapare: Bernard Cornwell (böcker).
 
"Året är 872 och kungadömet Wessex står ensamt mot de invaderande danerna. Uhtred, den saxiske sonen som tillfångatagits och uppfostrats av danerna, tvingas välja mellan sitt fädernesland och det folk han vuxit upp hos, och hans lojalitet testas ständigt."
 
The Last Kingdom är ett trovärdigt och oerhört spännande historiskt drama. Den välpro- ducerade serien utspelar sig under medeltiden och kombinerar fiktiva händelser med sådant som faktiskt har haft stort inflytande under epoken. Det gör att serien får en stark koppling till det förflutna, samtidigt som den innehåller vågade vändningar som inte ens de som är insatta i berättelsen kan förutspå. 
 
Uhtred strävar efter att återta sina förfäders mark. 
 
Fast jag inte håller med dem som kallat The Last Kingdom för ”nästa Game of Thrones” anser jag att den håller sig på en högre kvalitetsmässig nivå än exempelvis Vikings och Outlander. De genomtänkta avsnitten har ett högt tempo och snålar inte när det kommer till brutal action. Seriens bloddrypande scener är riktigt snyggt gjorda och det är härligt med ännu en serie som inte drar sig för att ha ihjäl huvudpersoner: det gör serien så mycket mer spännande och oförutsägbar.
 
Danernas krigsherre bekämpar saxarna med full styrka. 
 
Skådespelarna gör riktigt bra ifrån sig. Störst intryck gör Alexander Dreymon (Ameri- can Horror Story), Charlie Murphy (Philomena) och Adrian Bower (Teachers), men även David Dawson (Gracie!), Harry McEntire (Episodes), Amy Wren (Wuthering Heights) och Rune Temte (Eddie the Eagle) bidrar till att serien blir oförglömlig. De levandegör sina roller och får tittaren att genuint bry sig om karaktärerna.
 
Mildrith tvingas in i ett arrangerat äktenskap med Uhtred. 
 
Serien hade dock kunnat vara bättre på att tydliggöra hur lång tid som passerat mellan avsnitten. Det är inte alltid de fortsätter där föregående episod avslutat, och ibland är det svårt att uppskatta i vilken takt som händelserna fortskridit. Tyvärr blir resultatet att en del scener upplevs som påskyndade och osammanhängande.
 
Allt avgörs i en sista, slutgiltig strid mellan danerna och saxarna. 
 
The Last Kingdom är i sin helhet ett överraskande starkt, historiskt drama. Serien är rikt- igt spännande och lyckas både att engagera och beröra tittaren. Dessutom avslutas säsongen med ett episkt avsnitt som skapar ett behov efter att se mer.
 

Outlander, säsong 1 volym 1

Längd: 7 hrs 38 mins.
Antal avsnitt: 8 stycken.
Åldersgräns: 11 år.
Genre: Drama.
Skådespelare: Caitriona Balfe, Sam Heughan, Tobias Menzies, Graham McTavish, Duncan Lacroix etc.
Releasedatum: 2015-03-23.
Skapare: Ronald D. Moore.
 
"Den brittiska fältsköterskan Claire Randall separeras plötsligt från sin make och förflyttas till Skottland år 1743 av krafter hon inte kan förstå. Hon tvingas att gif- ta sig med en fredlös högländare, förälskar sig och slits snart mellan två män från helt olika tidsåldrar. Och pl- ötsligt står både hennes liv och hjärta på spel."
 
Outlander fångar tittarens intresse direkt genom sitt enastående intro, som med en kom- bination av slagkraftig musik och fagra bilder trollbinder. Det tar dock ett tag att fastna för seriens handling. I volymens början är tempot relativt långsamt och det är inte förrän i de senare avsnitten som spänningen tar vid ordentligt. Volymen har en stark avslutning som lämnar stora förhoppningar på fortsättningen, men som dessvärre inte klarar av att kompensera för den svaga starten. 
 
Claire Randall skickas två sekel tillbaka i tiden. 
 
Serien har mycket snygga kostymer och välgjorda håruppsättningar. Fotot är dessutom riktigt vackert, med klara färger och skarpa detaljer. Eftersom karaktärerna ofta befinner sig på resande fot har Outlander en ombytlig miljö och de häpnadsväckande vyerna avbyter varandra. Dessutom hjälper den ständigt förändrande omgivningen handlingen att utvecklas.
 
Claire förflyttas från ett civiliserat till ett krigshärjat samhälle. 
 
Rollsättaren har gjort mycket bra val av skådespelare. Caitriona Balfe (Now You See Me) är lysande i rollen som Claire och har en otroligt rogivande berättarröst. Likaså imponerar både Sam Heughan (Doctors) och Tobias Menzies (Casino Royale). Det som förvånade mig var dock den mycket höga kvalitén på insatserna från gästskådespelarna. Genom att levandegöra sina roller – stora som små – skapar rollbesättningen tillsam- mans en serie där man verkligen bryr sig om karaktärerna.
 
Trots sitt äktenskap med Frank förälskar sig Claire i Jamie.
 
Outlander börjar skakigt och upplevs ibland vara långsam samt upprepande. Men succe- ssivt förbättras serien och framåt slutet av volymen hade jag svårt att slita mig. Fängslad av passionen och berörd av brutalitetens ärlighet ser jag fram emot fortsättningen.
 

The Shannara Chronicles, säsong 1

Skapare: Alfred Gough, Miles Millar.
Längd: 6 h 45 min.
Antal avsnitt: 10 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Fantasy, äventyr.
Skådespelare: Austin Butler, Ivana Baquero, Poppy Drayton, Manu Bennett, Aaron Jakubenko, Jed Brophy, John Rhys-Davies, James Remar, Brooke Williams etc.
Releasedatum: 2016-05-02.
 
"De fyra länderna hotas av urgamla demoner. Kraften från trädet Allman har hittills hållit dem inspärrade, men trädet är döende och för varje löv som faller vak- nar en demon till liv."
 
 
Den lättsamma The Shannara Chronicles är en mycket vacker serie. Inspelad på pra- ktfulla Nya Zeeland visar den upp öns fagra landskap. Omgivningen belyses av ljuvliga färger och intagande detaljer som skapar ett omsorgsfullt foto. Trots att de lite för mätt- ade kulörerna ger ett onaturligt intryck är den uppvisade miljön mycket tilldragande.
 
Alvprinsessan Amberle blir en av de utvalda. 
 
Serien har ett intressant koncept och imponerar med välkoreograferad action och riktigt snygga effekter. Därtill medverkar en del starka skådespelare, och tack vare insatserna från John Rhys-Davis, Jed Brophy och Manu Bennet fängslas tittaren. Dessvärre gör huvudrollsinnehavarna inget vidare intryck. Prestationerna från Austin Butler, Ivana Baquero, Poppy Drayton och de andra unga skådespelarna är tafatta och uttryckslösa, vilket leder till intetsägande protagonister.
 
Allman är döende och demoner väcks till liv. 
 
Beklagligtvis har The Shannara Chronicles en ovarsam hantering utav de övernaturliga aspekterna och serien upplevs som en överdriven Lord of the Rings-wannabe med inslag av tonårsdrama. De många olika varelserna och det allsmäktiga magisystemet gör att det blir svårt att få grepp om vad som är möjligt och inte i serien.
 
John Rhys-Davis spelar alvernas konung. 
 
The Shannara Chronicles upplevs dessutom som enfaldig. Med skillnad från exempelvis Game of Thrones där tittaren måste läsa mellan raderna och hålls gissandes i flera säsonger – levereras alla svar utan eftertanke. Som tittare hinner man knappt undra över något förrän frågan besvaras, och de antiklimatiska avslöjandena får därför ingen större verkan. 
 
Romantik uppstår mellan Will och Amberle. 
 
Det bortkomna intrycket betonas ytterligare utav den klyschiga kärlekstriangeln och det svaga manuset. Trots att The Shannara Chronicles utspelar sig i vår egen värld, tusen år efter vår livstid, finns ytterst få inslag som påminner om detta. Den moderna tekniken är utdöd och bortsett från en rostig bil och en malplacerad pistol finns ingenting som för tankarna till vår civilisation. På grund av den ointelligenta uppbyggnaden uppfattas serien som en fullskalig fantasy och inte som den dystopi den är ämnad att vara. Tro- värdigheten faller ytterligare genom krystade repliker och det faktum att karaktärerna – trots strider mot demoner och långa springturer – förblir rena och perfekta i håret.
 
Dagda Mor har återuppstått och är redo att ta över världen. 
 
Serien har ett snabbt framåtskridande, vilket gör det svårt att få ett samband mellan hän- delserna. Karaktärerna tar sig hastigt runt mellan olika ställen och de frekvent växlande platserna gör att tittaren tappar uppfattningen om hur lång tid som har gått och vart karaktärerna befinner sig. Utformningen upplevs som ryckig, tradig och förvirrande, samtidigt som många chanser till att utveckla handlingen förloras.
 
Eretria får Wills hjärta att slitas mellan henne och Amberle. 
 
På grund utav seriens många brister har jag svårt att njuta helhjärtat av The Shannara Chronicles. Den är estetiskt tilltalande, men mer behövs för att väcka min entusiasm. Den osammanhängande oredan fick mig inte att känna något för karaktärerna, men tack vare det intressanta konceptet och den tillräckliga mängden action underhölls jag någor- lunda. 
 

Game of Thrones, säsong 5

Fakta
Den femte säsongen av Game of Thrones har Lena Headey, Peter Dinklage, Emilia Clarke, Kit Harington, Sophie Turner, Iain Glen, Maisie Williams, Nikolaj Coster-Waldau, John Bradley, Alfie Allen, Aidan Gillen, Gwendoline Christie, Liam Cunningham, Natalie Dormer, Carice van Houten, Iwan Rheon och Stephen Dillane i huvudrollerna. Den är 558 minuter lång, består utav 10 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den släpptes 14 mars 2016.
 
Handling
"Krafter från Westeros och Essos alla hörn flyttar fram positionerna för att fylla det maktvakuum som uppstått. Daenerys börjar förstå vad det innebär att härska; Sansa lyssnar på Littlefinger; Jamie far till Dorne för att hämta sin dotter; Arya blir de ansiktslösas lärling; Cerseis makt sviktar och Stannis vänder blicken mot Vinterhed. Samtidigt närmar sig vintern - och med snön kommer de döda."
 
Recension
En lite seg uppstart utvecklas till en för övrigt fantastisk säsong. Mötet mellan humor, spänning, fantasy och politik gör den mångsidig och intelligent. Därtill imponerar serien med vackra kostymer, förtjusande håruppsättningar, detaljrika stadskonstruktioner och enastående animeringar.
 
Cersei lär sig den hårda vägen att inte alla går att kontrollera.
 
Den femte säsongen omfattar nio huvudparalleller, med en handfull protagonister närvarande i varje. Varje karaktär har ett rikt personlighetsark och det finns ingen som inte är intressant att följa. Att därtill se några av de tidigare handlingsspåren sammanstråla till en enhet är mycket uppskattat. Men med det stora antalet karaktärer uppstår även bekymmer: vissa får nämligen väldigt lite skärmtid och glöms nästan bort under säsongens gång.
 
Melisandre fortsätter predika för Ljusets Gud.
 
Skådespelarna gör stort intryck. De äger sina roller och inger stor respekt för deras talanger. Rollerna präglas utav begåvade stjärnor vars erfarenheter får dem att utstråla en naturlig karisma. Samtliga har en fallenhet för yrket och en förmåga att med en enkel skiftning i kroppsspråk och tonfall skapa känslostormar. Storartade Lena Headey (300) är exempel på det.
 
I Dorne söker Ellaria Sand hämnd.
 
Sedan sin första säsong har Game of Thrones utvecklats enormt. De fiktiva personerna har förändrats oerhört mycket och det är engagerande att följa deras framåtskridande. Därtill har handlingen och vad som står på spel växt sig större och världen blir för varje avsnitt allt mer komplex. Samhällets genomtänkta uppbyggnad fängslar och att hela upptäcka nya saker väcker stor entusiasm.
 
Arya påbörjar ett lärningsskap hos de ansökslösa männen.
 
Manuset är välskrivet och jag älskar att mycket förblir osagt. Karaktärerna talar poetiskt i gåtor och det gäller ofta att läsa mellan raderna. Att det ideligen gömmer sig hotfulla undermeningar bakom de vänligaste dialogerna är otroligt hänförande. Därtill är språket i sig mycket tjusande och omfattar många minnesvärda repliker.
 
Vintern kommer, och de döda kommer med den.
 
Seriens musik spelas med storslagen inlevelse. Därtill får vi ta del utav vackra vyer och fantastiska miljöer. Vi får för första gången besöka Dorne, vars starka färger fängslar i kontrast mot nordens kalla kulörer. Dock måste jag medge att jag är aningen besviken på Dorne-upplevelsen. Vi får inte spendera särskilt mycket tid där och då jag förväntat mig en intensiv, farofylld resa med blodtörstiga Sand Snakes föll besöket lite platt.
 
Daenerys måste slå tillbaka mot stadens rebeller.
 
I sin helhet är den femte säsongen ett fantastiskt tillskott till Game of Thrones-serien. Det är en fartfylld och överväldigande säsong, som bjuder på både humor och spänning. Karaktärerna växer, handlingen utvecklas och som tittare får vi uppleva mer av vad Westeros har ett erbjuda. 
 

RSS 2.0