Glöm mig

Författare: Alex Schulman.
Serie: Fristående.
Längd: 255 sidor.
Bokförlag: Bookmark.
 
"Alex är på väg till barndomstorpet i Värmland för att hämta hem sin mamma, som stängt in sig på ett rum och druckit flera dagar i sträck. I hemlighet har han redan kontaktat ett behandlingshem för alkoholister. Han när ett hopp, för någonstans djupt inom honom finns ljusa minnen. Minnen av en kärleksfull och närvarande mamma. Vad var det egentligen som gick fel mellan dem?"
 
 
 
Glöm mig är en självbiografisk roman om Alex Schulmans uppväxt med alkoholiserad mamma. Det är inte ett litterärt mästerverk, men ändå en mycket gripande läsning. Innehållet är lätt att ta till sig, och både språket samt textens grafiska utformning gör boken behaglig att läsa. De stora marginalerna ger ett luftigt och lättsamt intryck, medan den lågmälda och ärliga tonen fängslar. Schulman beskriver förhållandet till modern och hennes beroende på ett hjärtknipande sätt, och det blir tidigt tydligt att Glöm mig är svår att släppa taget om.
 
Emellertid känns vissa sekvenser i boken underutvecklade. Jag hade till exempel gärna tagit del av Alex senare liv, och läst om hur han tänker att hans bakgrund har påverkat honom som pappa och partner. Jag hade även förväntat mig att Glöm mig skulle beröra mig mer. Misstolka mig inte, det är en sorglig bok – men jag kände mig relativt neutral efter sista sidan var läst. Men kanske har jag bara blivit härdad av allt hemskt i världen.
 
Som helhet är Glöm mig en bra bok, med vackert språk och tankeväckande innehåll.
 

Dolda tillgångar

Författare: Margot Lee Shetterly.
OrigintaltitelHidden figures.
Serie: Fristående.
Längd: 326 sidor.
Bokförlag: HarperCollins Nordic.
 
"Det är tidigt 60-tal. En intensiv rymdkapplöpning pågår mellan USA och Sovjetunionen. I sin jakt på kompetent arbetskraft hittar NASA oanade talanger i en grupp svarta, kvinnliga matematiklärare. De har alla odds emot sig, men lyckas ändå bli NASA:s mänskliga räknemaskiner. Kvinnornas avancerade uträkningar ligger bakom en av de största bedrifterna i USA:s historia: att sända en astronaut till månen."
 
 
 
Dolda tillgångar är en genomtänkt och väl efterforskad roman. Den lärorika berättelsen väcker många viktiga tankar, och som läsare inspireras man av de starka, kvinnliga protagonisterna. Ändå fastnade jag inte. 
 
Jag hade svårt att ta till mig innehållet, och trots att boken endast består av 326 sidor kändes den väldigt lång på grund av upprepningar och Shetterlys sätt att skriva. Språket är tungt, neutralt och relativt formellt, och det torra uttryckssättet hindrade mig från att engageras. Dessutom är Dolda tillgångar väldigt informationstung, och faktadumpningen med årtal, namn och händelser skapade en distans till berättelsen. Det är som att läsa sakprosa till en skoluppgift, vilket försvårar att faktiskt lära känna kvinnorna och hänföras av deras liv.
 
Som helhet är Dolda tillgångar en extraordinär berättelse; men boken i sig gör inte ett särskilt stort intryck.
 

När andetagen blir till luft

Författare: Paul Kalanithi.
Serie: Fristående.
Längd: 247 sidor.
Bokförlag: Norstedts.
OriginaltitelWhen breath becomes air.
 
"Paul Kalanithi är nästan färdigutbildad neurokirurg när han får besked om att han lider av en svårartad cancerform. I ett slag går han från läkare till patient. Prognosen är dyster och alla framtidsplaner om arbete ohc familjeliv går förlorade. Vad gör livet värt att leva? Hur ska man ta vara på sina sista månader?"
 
 
 
 
 
När andetagen blir till luft är en inspirerande, självbiografisk roman som Kalanithi skrev innan han avled 37 år gammal. Det är en intressant bok, där man både får följa delar av hans läkarutbildning samt tiden när han kämpade för sitt eget liv. Den innehåller en hel del medicinskt språk, men Kalanithi förklarar termerna så att även lekmän förstår vad han menar utan problem. Han berör med ett nästintill poetiskt språk, samt lär både ut och väcker tankar om vad som gör livet värt att leva.
 
Mitt problem med boken är dock att jag inte riktigt fick grepp om Paul Kalanithi som person. Det känns som att mycket utelämnats och så som han porträtterar sig själv uppfattade jag inte honom som verklig. Hade När andetagen blir till luft varit en fiktiv bok skulle jag ha förklarat det som att protagonisten saknar djup. En annan sak som gjorde att jag inte helt fastnade var tempot, samt det faktum att döden beskrivs lite för romantiserat.
 
Trots brister är När andetagen blir till luft en värdefull bok att läsa – speciellt om du har funderingar på att arbeta inom vården. Den väcker tankar om livet och skildrar det ansvar som läkaryrket verkligen innebär.
 

10 år i frihet

Författare: Natascha Kampusch.
Originaltitel10 jahre freiheit.
Serie: Fristående.
Längd: 219 sidor.
Bokförlag: Albert Bonnier.
 
"Tio år har gått sedan Natascha Kampusch lyckades fly från den källare där hon i många år satt fången. Hon trodde att ett nytt liv skulle börja, fullt av möjligheter. Men det var inte så enkelt. Nu berättar hon om livet i frihet: om svårigheterna att hitta en identitet, om mörkret som fortfarande följer henne, om varför hon trots allt inte förlorat sin tro på människan."
 
10 år i frihet är Natascha Kampuschs andra självbiografiska roman, som även den visar glimtar av hennes tid i fångenskap. Fokus ligger dock främst på hennes liv efter att hon lyckats fly. Kampusch berättar den fängslande historien med stor inlevelse och hennes styrka gör det omöjligt att inte sympatisera. Trots att boken behandlar en mycket tuff tid i hennes liv blottar hon sitt hjärta och reflekterar kring händelserna på ett väldigt rationellt och objektivt sätt. Hon framstår som en mycket insiktsfull människa och inspirerar genom att vägra dela in världen i svart och vitt.
 
Romanen är dock inte lika gripande som hennes debut, 3096 dagar. Detta troligen för att den boken skildrade den fasansfulla tiden då hon var inlåst, medan 10 år i frihet snarare handlar om efterverkningarna. Fast det är en mycket intressant läsning engagerades jag inte lika mycket, och jag känner mig nästan skyldig av det faktum att jag ibland blev lite uttråkad. 
 
Som helhet är 10 år i frihet en bra självbiografi och en någorlunda fängslande läsning.
 

Hatad och älskad

Genre: Självbiografi.
Serie: Fristående.
Längd: 112 sidor.
Bokförlag: Calidris.
Författare: Alexandra Nilsson, Ylva Enström.
 
"Alexandra Nilsson gjorde sig känd som femtonåring genom att trycka på sina bloggläsares knappar. Hon festade, bråkade, bantade och bloggade sen om kaoset utan hämningar. Idag, tio år senare, vill hon göra slut med den gamla, kaosälskande Kissie. Hon berättar om baksidan av hennes framgång, om hur vuxna i media-världen ständigt utnyttjade henne, och om hur hon till slut lyckades göra sig fri."
 
 
 
 
Jag har avsiktligt tagit avstånd från bloggen Kissies i det förflutna. Skribentens omogna beteende och vana att trycka ner andra är inte något som jag är villig att visa mitt stöd för. Men intrycket av den kända bloggaren förändrades efter att ha läst Hatad och älsk-ad. Boken ger inblick i delar av Kissies liv och skapar förståelse för hennes uppträdan-de. Romanens innehåll ursäktar inte hennes tidigare agerande, men gör att läsaren symp-atiserar för den härliga personen bakom alter egot Kissie.
 
Hatad och älskad är en riktigt intressant bok. Alexandra Nilsson (bloggaren bakom Kissies) har sänkt garden och skriver med en fängslande genuinitet. På bara några få sidor lyckas hon sammanfatta sitt liv och med en nyfunnen sårbarhet ger hon en grip-ande insikt i vad kändisskapet kan medföra. Med sina egna erfarenheter som utgångs-punkt diskuterar Nilsson även tankeväckande ämnen som näthat och feminism.
 
Den engagerande läsningen tyngs dessvärre av långa, kompakta stycken som ofta strä-cker sig över flera sidor. Därtill saknar romanen en tydlig disposition. Men eftersom Hatad och älskad är en bok man läser för att ta del av berättelsen om Kissie, snarare än att underhållas, kommer Nilsson undan med utformingen.
 
Hatad och älskad är en intressant och läsvärd bok som låter läsaren lära känna en allt mognare Kissie. Förändring sker inte över en natt, men genom denna bok har Alexandra Nilsson tagit ett steg mot att lämna den provocerande festprissen bakom sig och istället bli en förebild.
 

Ja jag har mens, hurså?

Fakta:
Ja jag har mens, hurså? är vloggaren Clara Henrys debutbok. Den är 188 sidor lång och publiceras av Forum förlag.
 
Handling:
"Har du alltid undrat vad mens är, varför det kan göra så fruktansvärt ont i magen eller varför det enda du vill göra ibland är att äta choklad och titta på söta kattvideor? Har du reagerat på hur tabubelagt det är att prata om något som hälften av jordens befolkning går igenom en gång i månaden under hela sitt fruktbara liv? Och framför allt: har du letat efter det bästa svaret till frågan »har du mens eller?« Komikern och Youtube-fenomenet Clara Henry har svaren."
 
Recension:
Det är en sak att uttrycka sig och få fram sin personlighet på Youtube, men en helt annan sak att via skrivna ord förmedla ett budskap till sin publik. Clara Henry lyckas dock galant. På ett underhållande och lärorikt sätt berättar Henry om allt mellan himmel och jord som har med mens att göra; från mensmyter, sex och PMS till konkreta tips om vilka skydd man kan använda, hur man kan maxa sin mens och hur man kan ge slagfärdiga svar på idiotiska kommenterar. 
 
Skämtsamma historier om hennes egna erfarenheter balanseras med åsikter, lärdomsrika tips och renodlad fakta. Det märks att Henry engagerat sig i ämnet länge. Som läsare blir man helt uppslukad av Henrys berättelser och hennes ärlighet är otroligt inspirerande. Som kvinna och erfaren ”mensare” känns det riktigt bra att äntligen få se någon som vågar stå upp och ifrågasätta normerna. Jag kan relatera till Clara Henrys berättelser och jag fick en slags tillfredsställande känsla av att inse att fler än jag har haft ångest över mensens tabu. Henry diskuterar också feminism, vilket gör boken lite extra intressant och tankeväckande. 
 
Jag gillar verkligen Henrys skrivteknik. Den är lättsam, humoristisk och greppar tag i läsaren. Texten kompletteras av en snygg grafisk form; med passande illustrationer och färgglada foton. 
 
Det enda jag kände var lite jobbigt var att boken är skriven i artikelform. Det är definitivt inte fel, men jag kan tycka att det blir lite rörigt och tungt med spalter, drop-quotes och dylikt. Det är dock en smaksak och ingenting jag kritiserar Henry för.
 
Det är starkt gjort att våga blotta sig för läsaren så som Henry har gjort och jag är otroligt imponerad av hur målmedveten och hängiven hon är. Som läsare känner man verkligen att Henry bryr sig. Jag har länge tyckt om Henry och följt hennes videor på Youtube, men Ja jag har mens, hurså? väckte en helt annan respekt för henne. 
 
Som helhet tycker jag att Ja jag har mens, hurså? är en inspirerande bok som både kvinnor och män borde läsa; unga som gamla. Med humor och glädje berättar Clara Henry om sig själv, mens och feminism på ett lärorikt och tankeväckande sätt. Trots att detta är hennes debut så känns hon som en världsvan skribent.
 

Herregud & Co.

Fakta:
Herregud & co. är en spiralbunden bok skriven och illustrerad av Royne Mercurio. Den är 372 sidor lång och publiceras av Libris förlag.
 
Handling:
"Mercurio har valt ut 365 bilder för ett år på temat: världen går att göra lite vackrare, lite varmare. Det vill hans bilder påminna om. Boken innehåller enkla tecknade ögonblicksbilder som sprider glädje, hopp och eftertanke."
 
Recension:
”En dag bestämde han sig för att sluta existera och börja leva”. Så lyder ett av de inspirerande citaten från Herregud & Co. av Royne Mercurio. Bokens texter må vara korta, men de lyckas allesammans att förmedla hopp och livsglädje.
 
Herregud och Co. är inte en bok som är ämnad att bara bläddras igenom. Många av texterna ger rejäla tankeställare som får läsaren att stanna upp i flera minuter och fundera över sin egen vardag. Jag kan personligen relatera till mycket som tas upp i boken och kände inspirationen flöda genom mig.
 
 
Texterna är väldigt jordnära och det är just för att de är så uppenbara och äkta som de påverkar läsaren och sätter perspektiv på vardagen. Mercurio har både skrivit egna korta texter och citerat kändisar och välkända ordspråk. En stor favorit för mig är det afrikanska ordspråket:
 
”Yxan glömmer men trädet minns.”
 
Många av texterna är väldigt djupa och kan tolkas på flera olika sätt. Är man tillräckligt tålmodig skulle man kunna sitta och begrunda varje text hur länge som helst.
 
 
Illustrationerna är enkla men söta och bidrar till att läsaren tar till sig orden. Texten, den grafiska formen och illustrationerna kompletterar helt enkelt varandra.
 
Det är svårt ge boken ett rättvist betyg, eftersom majoriteten av böckerna jag läser är skönlitterära och inte går att jämföra med Herregud och Co. Därför sätter jag ett så neutralt betyg som möjligt. Det är självfallet inte den mest spännande boken att sträckläsa, men Herregud och Co. är en söt, inspirerande och tankeväckande bok, med glädjefyllda illustrationer och jordnära citat.  
 

Uppkopplad: En Guide till Sociala Mediers Möjligheter

Fakta:
Uppkopplad: En Guide till Sociala Mediers Möjligheter är skriven av Felicia Margineanu och publiceras av Modernista bokförlag. Boken är 128 sidor lång och i den får vi också läsa om Patricia Richter, Michael McEachrane, MissLisibell, Rackartygarna, Kia Mohebi och många fler.
 
Handling:
"Det pratas fortfarande ofta om ungas användning av sociala medier i negativa termer, om att ungdomars internetanvändande skulle vara skadligt och om 90-talisterna som »den egocentriska generationen«. Nu gör Felicia Margineanu - fotograf, inspiratör och social entreprenör - upp med den bilden. För henne och många andra är internet en plats och ett effektivt verktyg för att driva samhällsförändring och kämpa för demokrati och människors lika värde. Hon visar hur sociala medier ger sina användare unika möjligheter att förverkliga kreativa och politiska projekt, bryta normer, anta och förkasta identiteter."
 
Recension:
Uppkopplad: En Guide till Sociala Mediers Möjligheter skiljer sig från de böckerna jag är van att läsa. Jag håller mig vanligtvis till skönlitteratur av olika slag och plockar sällan upp facklitteratur, biografier och liknande. Men när jag fick syn på Uppkopplad på Modernistas hemsida kände jag direkt att jag ville läsa den, och underbara som de är skickade de mig boken.
 
Jag kan inte påstå att jag tycker att Uppkopplad är en särskilt lärorik bok. Trots att jag känner att jag tillhör den tilltänkta målgruppen så hade jag en hum om det mesta som Margineanu tog upp. Jag hade velat ha fler konkreta råd, och jag hade velat att Margineanu gick in lite mer på djupet. Uppkopplad är inte vad jag skulle kalla för en ”guide”, just för att den är så ytligt övergripande.  Jag skulle snarare kalla det för en inspirerande självbiografi.
 
För inspirerande är just vad Uppkopplad är. Det är väldigt intressant att läsa om hur mycket Felicia Margineanu åstadkommit redan vid 17 års ålder. Hon berättar om hur hon tack vare Internet som medel blev känd över ett dygn och hur hennes många olika erfarenheter tagit henne dit hon är idag. Hon har gjort allt från att hållit tal mot racism inför 10 000 personer till att vara med i skönhetstävlingen Miss World Sweden.
 
Margineanu skriver riktigt bra. Som debutförfattare skriver hon lättförståeligt samtidigt som hon fortfarande känns professionell och erfaren. Margineanu känns genuin och hennes omtanke och styrka tränger igenom bokens sidor. Läsaren får en tydlig bild över hur Margineanu är som person och det som är just så inspirerande är att hon är en av de få personerna som faktiskt vågar och orkar ta sina tankar och göra dem till handling.
 
I boken tar Margineanu även fram perspektiven från andra. Många olika personer har gett sina åsikter och erfarenheter med Internet. Den yngsta som intervjuats var åtta år men åldrarna breder ut sig och sträcker sig upp till äldre vuxna. Dessutom varieras det mellan kända Internet-proffs och nybörjare.
 
Som jag inledde med så kände jag personligen att jag inte lärde mig särskilt mycket från Uppkopplad, men jag blev verkligen inspirerad. De jag tror skulle ha störst användning för boken är lärare och föräldrar, eftersom Margineanu visar hur Internet kan integreras i undervisning och lek. Men även du som bara letar efter en inspirerande självbiografisk läsning kommer finna boken bra. Den är lite spretigt disponerad och beskriver inte saker och ting på djupet, men den ger läsaren en tankeställare.
 

RSS 2.0