Enclave
Fakta:
Enclave är första delen i Razorland-trilogin av Ann Aguirre. Hittills finns även tvåan, Outpost, och en mellanbok kallad Endurance. Razorland-trilogin är en dystopisk bokserie om en zombieapokalyps.
Handling:
"In Deuce’s world, people earn the right to a name only if they survive their first fifteen years. By that point, each unnamed ‘brat’ has trained into one of three groups–Breeders, Builders, or Hunters, identifiable by the number of scars they bear on their arms. Deuce has wanted to be a Huntress for as long as she can remember.
As a Huntress, her purpose is clear—to brave the dangerous tunnels outside the enclave and bring back meat to feed the group while evading ferocious monsters known as Freaks. She’s worked toward this goal her whole life, and nothing’s going to stop her, not even a beautiful, brooding Hunter named Fade. When the mysterious boy becomes her partner, Deuce’s troubles are just beginning. Down below, deviation from the rules is punished swiftly and harshly, and Fade doesn’t like following orders. At first Deuce thinks he’s crazy, but as death stalks their sanctuary, and it becomes clear the elders don’t always know best, Deuce wonders if Fade might be telling the truth. Her partner confuses her; she’s never known a boy like him before, as prone to touching her gently as using his knives with feral grace. As Deuce’s perception shifts, so does the balance in the constant battle for survival. The mindless Freaks, once considered a threat only due to their sheer numbers, show signs of cunning and strategy… but the elders refuse to heed any warnings. Despite imminent disaster, the enclave puts their faith in strictures and sacrifice instead. No matter how she tries, Deuce cannot stem the dark tide that carries her far from the only world she’s ever known."
"In Deuce’s world, people earn the right to a name only if they survive their first fifteen years. By that point, each unnamed ‘brat’ has trained into one of three groups–Breeders, Builders, or Hunters, identifiable by the number of scars they bear on their arms. Deuce has wanted to be a Huntress for as long as she can remember.
As a Huntress, her purpose is clear—to brave the dangerous tunnels outside the enclave and bring back meat to feed the group while evading ferocious monsters known as Freaks. She’s worked toward this goal her whole life, and nothing’s going to stop her, not even a beautiful, brooding Hunter named Fade. When the mysterious boy becomes her partner, Deuce’s troubles are just beginning. Down below, deviation from the rules is punished swiftly and harshly, and Fade doesn’t like following orders. At first Deuce thinks he’s crazy, but as death stalks their sanctuary, and it becomes clear the elders don’t always know best, Deuce wonders if Fade might be telling the truth. Her partner confuses her; she’s never known a boy like him before, as prone to touching her gently as using his knives with feral grace. As Deuce’s perception shifts, so does the balance in the constant battle for survival. The mindless Freaks, once considered a threat only due to their sheer numbers, show signs of cunning and strategy… but the elders refuse to heed any warnings. Despite imminent disaster, the enclave puts their faith in strictures and sacrifice instead. No matter how she tries, Deuce cannot stem the dark tide that carries her far from the only world she’s ever known."
Recension:
Boken var inte som jag förväntat mig. Jag hade trott att den skulle vara mer våldsam och läskig, men i själva verket tyckte jag faktigst att den var lättsam. Själva känslan liknade lite en blandning av Divergent och The Forest of Hands of Teeth.
Boken var inte som jag förväntat mig. Jag hade trott att den skulle vara mer våldsam och läskig, men i själva verket tyckte jag faktigst att den var lättsam. Själva känslan liknade lite en blandning av Divergent och The Forest of Hands of Teeth.
Dock var zombisarna inte så stor del. Visst fanns de där och de slogs mot dem ibland, men boken handlar huvudsakligen om andra saker. Vissa delar liknar faktigst Hungerspelen, och dem delarna älskade jag. Jag gillade början av boken. Allting kändes nytt, unikt, och spännande. Hela sättet som karaktärerna lever på i deras "Enclave" blev både spännande och intressant.
Även när boken tog en ny vändning höll sig spänningn och tempot. Dock var det vissa saker jag störde mig enormt mycket på. För det första: obesvarade frågor. Det var inte bara så att det var vissa saker som förblev oklara för mystikens skull, utan vissa saker som jag känner är viktig för handlingen uteblevs helt. Jag skulle gissa på att vissa av dem inte kommer tas upp i nästa bok heller, för det kändes som om de helt enkelt glömdes bort.
Dessutom lägger Aguirre till nya saker till handlingen, som egentligen inte har med saken att göra. Detta lade jag speciellt märke till intill slutet. Vissa saker som står passar helt enkelt inte in i bokens upplägg och i de paranormala ingredienserna som finns. Det kändes helt enkelt som om Aguirre kom på nya saker och bara klämde in dem i boken, utan att tänka på om hon höll en röd tråd.
Ännu en negativ sak är "romantiken". Var kom den in egentligen? Den fanns där ett tag, men nämndes knappt. Den kändes helt enkelt malplacerad. Enligt mig skulle hon antingen utvecklat karaktärernas förhållande till varandra eller helt och hållet utebli från att ta förhållandet till nästa steg. Nu blev det lixom att det blev mittemellan, och det störde jag mig verkligen på.
Och slutet! Alltså jag hade verkligen trott att slutet skulle vara storslaget, mystisk och bara helt otroligt. Men vad fick jag? Ren besvikenhet. Det kändes verkligen som om Aguirre hade klippt bort några sidor från boken. Det fanns ingen spänning i sista kapitlet, och jag blev så besviken när boken plötsligt var slut. Allvarligt. Jag bläddrade de sista sidorna (med acknowledgements o.s.v.) bara för att försäkra mig om att boken inte var felpubliserad. Nej, jag känner mig faktigst inte sugen att läsa Outpost efter Enclaves slut. Bra bok, dålig avslutning.
Men boken var trots allt bra, med spänning och tempo. Jag gillade karaktärerna och tyckte att boken allt som allt hade ett bra upplägg. Aguirre skriver bra och lättsamt och gör att man fastnar för texten. Trots Enclaves brister uppskattade jag ändå läsningen.
Betyg: 7/10
Favoritkaraktär: Fade
Sidantal: 259
Favoritkaraktär: Fade
Sidantal: 259
Åldersrekomendation: 11+
Första meningen: "I was born in the second holocaust."
Rekomenderar för: er som gillar äventyr och inte alltför logiska slutsatser.
Rekomenderar inte för: er som vill ha svar på allt och som stör sig på tappade handlingstrådar.
Författare:
Antal böcker lästa 2013: 21
Första meningen: "I was born in the second holocaust."
Rekomenderar för: er som gillar äventyr och inte alltför logiska slutsatser.
Rekomenderar inte för: er som vill ha svar på allt och som stör sig på tappade handlingstrådar.
Författare:
Antal böcker lästa 2013: 21