Häxmästaren
Fakta:
Häxmästaren är den första boken i Legenden om Morwhayle trilogin av svenska författaren och illustratören Peter Bergting. Efterföljarna är Demonprinsessan och Dödens stad. Boken är på 303 sidor och publiceras av Semic bokförlag.
Häxmästaren är den första boken i Legenden om Morwhayle trilogin av svenska författaren och illustratören Peter Bergting. Efterföljarna är Demonprinsessan och Dödens stad. Boken är på 303 sidor och publiceras av Semic bokförlag.
Handling:
"Arteil Krills öde är för evigt beseglat när hans syster som varit försvunnen i tio år en dag återvänder utan förvarning. Hon tar honom till Morwhayle, på andra sidan havet. Där försöker hon övertala Arteil att hjälpa henne återuppväcka en ondskefull häxmästare från de döda. Men deras far, ärkemagikern Gilrem Krill, har följt efter. Och gamla fiender är dem i hälarna. Vem kan de lita på? Vem är vän och vem är fiende? Kan Arteil ens lita på Malda, sin egen syster?"
"Arteil Krills öde är för evigt beseglat när hans syster som varit försvunnen i tio år en dag återvänder utan förvarning. Hon tar honom till Morwhayle, på andra sidan havet. Där försöker hon övertala Arteil att hjälpa henne återuppväcka en ondskefull häxmästare från de döda. Men deras far, ärkemagikern Gilrem Krill, har följt efter. Och gamla fiender är dem i hälarna. Vem kan de lita på? Vem är vän och vem är fiende? Kan Arteil ens lita på Malda, sin egen syster?"
Recension:
Jag visste inte särskilt mycket om Häxmästaren innan jag fick den, förutom att den hade ett otroligt sött och bedårande omslag. Och nu efter läsningen kan jag klargöra att insidan var minst lika gullig den.
Jag visste inte särskilt mycket om Häxmästaren innan jag fick den, förutom att den hade ett otroligt sött och bedårande omslag. Och nu efter läsningen kan jag klargöra att insidan var minst lika gullig den.
Boken är väldigt lättläst och Peter Bergting skriver på ett simpelt sätt. Hans text har tempo och boken segar aldrig. Jag trodde att boken skulle vara en barnbok eller liknande, så jag blev glatt förvånad när jag märkte att det faktiskt är en YA-bok.
Men trots att det är YA känns den otroligt mysig och gullig - just för att den har så pass många middle-grade fantasy ingredienser, som drakar och magiska svärd. Men den var definitivt inte som alla andra MGF-böcker, utan den var unik under skalet av igenkänning.
Bergting beskriver allting väldigt bra och jag fick en klar bild framför mig hur allting såg ut. De fåtal illustrationerna han har gjort till boken passade bra in och levandegjorde texten och karaktärerna. Och på tal om karaktärerna så fastnade jag verkligen för många av dem - de kändes på något sätt realistiska och inte överdrivna som vissa karaktärer inom fantasy kan bli.
Sammanfattningsvis så gillade jag verkligen Häxmästaren eftersom den hade spänning och mystik, tillsammans med Bergtings mysiga språk. Äventyret kändes både episkt och unikt och boken slutade i en liten cliffhanger. Visst kunde boken bli lite förvirrande ibland, och jag gillar dessutom mörka fantasy-böcker mer, men det var en nostalgisk läsning som jag rekommenderar. Jag borde definitivt läsa fler middle-grade böcker eftersom de är så mysiga, och nu har jag även fått upp smaken för drakböcker. Jag längtar verkligen till nästa del i trilogin: Demonprinsessan.
Favoritkaraktär: Gorgobestor
Rekommenderar till: er som gillar söta fantasyböcker.
Rekommenderar inte till: er som vill ha mycket action och söker romantiska eller mörka böcker.
Första meningen: "Något slog till fönstret, skrapade sidan på droskan och var borta."
Andra omslag:
-