Välkommen till LA, baby
Fakta:
Välkommen till LA, baby är skriven av Moa Eriksson Sandberg och publiceras av Rabén&Sjögren. Boken är 212 sidor lång.Handling:
"Doris lever i skuggan av en sorg. Hon söker bekräftelse i andra och har svårt att stå ut med sitt eget sällskap, att ta plats. Tillsammans med bästa kompisen Ottilia har hon tagit paus från universitetsstudierna för att åka iväg på drömresan till San Francisco. Hemma i Sverige finns Niklas, killen som Doris är i det närmaste besatt av. Han vill inte ha henne, vilket bara gör honom ännu mer intressant. I San Francisco ska Doris förvandlas, bli någon annan. Någon som golvar Niklas, får honom att fatta! Men drömresan blir en mardrömsresa när Ottilias självcentrerade pojkvän dyker upp. Helt plötsligt står Doris ensam i en främmande stad. Hon har en kompis i Los Angeles som hon kan bo hos ett tag. Kanske är det där den stora förvandlingen ska ske?"
"Doris lever i skuggan av en sorg. Hon söker bekräftelse i andra och har svårt att stå ut med sitt eget sällskap, att ta plats. Tillsammans med bästa kompisen Ottilia har hon tagit paus från universitetsstudierna för att åka iväg på drömresan till San Francisco. Hemma i Sverige finns Niklas, killen som Doris är i det närmaste besatt av. Han vill inte ha henne, vilket bara gör honom ännu mer intressant. I San Francisco ska Doris förvandlas, bli någon annan. Någon som golvar Niklas, får honom att fatta! Men drömresan blir en mardrömsresa när Ottilias självcentrerade pojkvän dyker upp. Helt plötsligt står Doris ensam i en främmande stad. Hon har en kompis i Los Angeles som hon kan bo hos ett tag. Kanske är det där den stora förvandlingen ska ske?"
Recension:
Välkommen till LA, baby är i sin helhet helt okej. Handlingen är bra, men inte särskilt nytänkande eller revolutionerande. Jag känner också att jag aldrig riktigt kom in i boken eftersom jag inte fastnade för Sandbergs skrivande.
Nu vet inte jag hur mycket erfarenhet och träning Sandberg har, men det känns som att hon är oerfaren och ovan vid att skriva, och språket känns rätt osäkert och väldigt simpelt. Boken är otroligt lättskriven och om det inte hade funnits prat om sex och så vidare så hade jag definitivt trott att boken var ämnad för en yngre målgrupp. En annan sak angående språket som jag inte riktigt uppskattar var att det fanns otroligt mycket onödig information om vad karaktärerna gjorde, och ibland var det skrattretande irriterande att läsa. Ett exempel är när karaktären Doris skäms över att fisa inne på toaletten. Det är sådant läsaren inte tycker är intressant att veta och det tillför inte heller något till handlingen.
Boken var ärligt talat rätt monoton; händelselös och enformig, vilket kändes platt och tråkigt. Men samtidigt fanns det någonting med den som jag gillade, som jag inte riktigt kan sätta fingret på, och därför blev det inte ett bottennapp.
Genomsnittlig känsla:
Välkommen till LA, baby är i sin helhet helt okej. Handlingen är bra, men inte särskilt nytänkande eller revolutionerande. Jag känner också att jag aldrig riktigt kom in i boken eftersom jag inte fastnade för Sandbergs skrivande.
Nu vet inte jag hur mycket erfarenhet och träning Sandberg har, men det känns som att hon är oerfaren och ovan vid att skriva, och språket känns rätt osäkert och väldigt simpelt. Boken är otroligt lättskriven och om det inte hade funnits prat om sex och så vidare så hade jag definitivt trott att boken var ämnad för en yngre målgrupp. En annan sak angående språket som jag inte riktigt uppskattar var att det fanns otroligt mycket onödig information om vad karaktärerna gjorde, och ibland var det skrattretande irriterande att läsa. Ett exempel är när karaktären Doris skäms över att fisa inne på toaletten. Det är sådant läsaren inte tycker är intressant att veta och det tillför inte heller något till handlingen.
Boken var ärligt talat rätt monoton; händelselös och enformig, vilket kändes platt och tråkigt. Men samtidigt fanns det någonting med den som jag gillade, som jag inte riktigt kan sätta fingret på, och därför blev det inte ett bottennapp.
Genomsnittlig känsla:
