Katherineteorin (org. An Abundance of Katherines) är en fristående bok skriven av John Green. Boken publiceras av Bonnier Carlsen och består av 288 sidor.
Handling:
"När det kommer till förhållanden söker sig de flesta till en viss sort. Colins sort heter Katherine. Men de är tyvärr också en sort som gör slut med Colin. 19 gånger har detta hänt noga räknat. I kölvattnen av den senaste dumpningskatastrofen drar Colin, före detta barngeni, ut på en road trip med sin (enda) kompis Hassan. Är Colin fortfarande ett geni, bara lite äldre? Kommer han att gå till historien genom att skapa en dumpningsformel som förutser när ett förhållande ska ta slut? Kommer han att vara den som gör slut nästa gång?"
Recension:
Jag är aningen besviken på Katherineteorin. John Green är en väldigt begåvad författare och det syns även i Katherineteorin, men för min smak är boken alldeles för tröttsam. Tempot är långsamt, boken är förutsägbar och mycket upprepas. Jag gillar inte heller användandet av fotnoter utan föredrar när saker och ting förklaras inbakat i texten.
Huvudkaraktären, Colin, är fascinerande och påminner mig om Colin från I Huvudet På Colin Fischer. Dock fängslades jag betydligt mer av den boken än Katherineteorin. Colin i Katherineteorin är ingen karaktär jag gillade särskilt mycket och hans tankar blev rätt tröttsamma ett tag. Jag gillar matematik men tycker inte att det hör ihop med skönlitteratur. Efter mindre än halva boken var jag minst sagt trött på alla formler, anagram, grafer och diagram. Jag gillar dock hur härligt udda Colins tankesätt är och jag tycker att det är intressant att läsa om ett före detta barngeni.
Jag tycker också att boken är orealistisk. Det var egentligen ingenting jag tänkte på under läsningens gång, utan snarare började fundera på nu medans jag skriver recensionen. För det första, hur har Colin lyckats hitta 18 olika Katherines i sin egna ålder? Personligen har jag inte träffat någon vid det namnet, så Colin måste verkligen ha gått runt och aktivt letat efter dem? Och varför skulle de vilja vara tillsammans med Colin allesammans? Tolka mig inte fel, jag tycker som sagt att Colin är fascinerande, men varför skulle alla Katherines omkring Colin falla för honom?
Allt som allt är Katherineteorin okej, men inte mycket mer än så. Gillar du lite annorlunda huvudkaraktärer och matematiska romaner, så ska du defintivt ge Katherineteorin en chans. Men stör du dig på fotnoter, upprepningar och ett relativt lågt tempo så tycker jag du ska läsa någon annan av John Greens böcker istället.
