The Heir
The Heir är den fjärde delen i den omtalade The Selection-serien av Kiera Cass. Boken är 342 sidor lång och utspelar sig 20 år efter den tredje delen i serien. Den avslutande boken, The Crown, släpps maj 2016.
Handling
"Prinsessan Eadlyn har växt upp med att höra berättelserna om hur hennes föräldrar träffades. För tjugo år sedan deltog America Singer i Selection och vann prins Maxons hjärta - och de levde lyckliga i alla sina dagar. Eadlyn har alltid funnit deras berättelse romantisk, men har inget intresse av att försöka upprepa den. Om det var upp till henne skulle hon skjuta upp att gifta sig så långt som möjligt. Men en prinsessas liv är aldrig riktigt hennes eget och Eadlyn kan inte fly från hennes egna Selection. Eadlyn förväntar sig inte att hennes berättelse kommer att sluta romantiskt, men kanske kan en deltagare vinna hennes hjärta och visa vilka möjligheter som ligger framför henne... Kanske kan någon bevisa att det inte är så omöjligt att vara lycklig i alla sina dagar."
Recension
Kiera Cass är en mycket begåvad författare som kan komma undan med nästan vad som helst. Det spelar ingen roll att boken inte är det minsta trovärdig: hennes språk och berättelse gör ändå The Heir till en beroendeframkallande bladvändare.
Jag älskar Cass sätt att skriva. Boken är lättläst och har ett bra flyt. Hennes ord inger ett slags lugn i läsaren. Läsningen är glädjande, mysig och värmande. Fast boken har svagheter så fängslar språket så pass mycket att bristerna snabbt glöms bort.
The Heir skiljer sig mycket från de tidigare böckerna i The Selection-serien och det är intressant att följa den som håller i tävlingen istället för en som tävlar. I tidigare böcker har vi fått uppleva världen ur sympatiska Americas synvinkel. The Heir berättas istället från Eadlyns perspektiv. Hon är bortskämd och otroligt respektlös, och minst sagt svårare att tycka om än America. Men samtidigt ger hennes kontrasterande personlighet en större chans till utveckling. Jag vet att många har haft svårt för boken just på grund av Eadlyn, och fast jag håller med om att hon inte är lika charmig som America så är det tydligt att det är ett medvetet val från författarens håll och därför är det ingenting som jag stör mig på.
Precis som jag inledde med så är boken inte trovärdig. Världsuppbyggnaden är inte särskilt genomtänkt och många av händelserna är överdramatiserade och klyschiga. Men trots det kan jag inte undgå att älska boken. Jag tycker om värmen, karaktärerna och det faktum att jag inte kan sluta le när jag läser boken. I vilken annan bok som helst hade samma brister irriterat mig, men ärligt talat påverkar de mig inte alls i The Heir.
