The Lost World: Jurassic Park
The Lost World: Jurassic Park är regisserad av Steven Spielberg, med bland annat Jeff Goldblum, Julianne Moore, Pete Postlethwaite, Arliss Howard, Vince Vaughn, Vanessa Lee Chester och Richard Schiff i huvudrollerna. Filmen är 128 minuter lång, rekommenderas från 11 år och spelades in 1997.
Handling:
"Det har gått fyra år sedan katastrofen i Jurassic Park och två grupper befinner sig i en kapplöpning mot tiden. De ska avgöra framtiden för öns förhistoriska invånare."
Recension:
The Lost World: Jurassic Park är enligt mig en underskattad film, men samtidigt förstår jag varför så många har problem med den. Den är bra men når inte upp till den första filmens nivå på grund av allt för många slarviga misstag.
Ian Malcolm åker till ön för att hitta sin flickvän.
Jag gillar att The Lost World kopplas samman med den första filmen trots skiftet av huvudkaraktärer. Vi får återse Tim, Lex och John i några kortare scener, och så är förstås Jeff Goldblum (Som hund och katt) i filmens huvudroll. Han gör ett bra jobb och bildar tillsammans med Julianne Moore (Mockingjay) en härlig duo. Vanessa Lee Chester som spelar Kelly är även hon duktig, men når inte upp till den höga ribban Joseph Mazzello och Ariana Richards satte i föregående film.
Det dröjer inte länge innan gänget tvingas fly för sina liv.
Filmen är spännande och lyckas också få med några underhållande scener. Det som dock sänker filmen rejält är alla logiska luckorna. De förstör en hel del och slutet är under all kritik. Några exempel att Kelly lyckades gömma sig i husbilen under hela resan utan att bli upptäckt, och att hon gjorde upp en eld utanför husvagnen för att laga mat när det fanns ett modernt system för matlagning inuti husvagnen. Dessutom verkade ingen av soldaterna vara beredd på vad de skulle möta och de verkade inte ha fått någon som helst träning av fältarbeten. De flesta beter sig idiotiskt och skriker och springer omkring i livshotande situationer. En man lyssnar till och med på musik i hörlurar, vilket är helt pantat när man är på en ö med dödliga dinosaurier. De är inte organiserade och verkar inte särskilt vana med soldatyrket.
T-Rexen får uppleva får moderna värld i San Diego.
En av de största logiska luckorna kommer dock närmare slutet, när det är ungefär en halvtimme kvar av filmen. Den ökända ”båtscenen”. Hur lyckades T-rexen på skeppet döda hela besättningen, fortsätta att styra skeppet rakt fram mot hamnen och sedan låsa in sig själv i lastutrymmet igen? Och hur lyckades den rymma i första taget, när den var fastspänd i en stor metallbehållare? Själva San Diego-scenen i sig har jag inget problem med, men just att T-rexen lyckades göra allt det där på egen hand och ändå vara inlåst… det är så otroligt ologiskt att det förstör hela slutet.
Sarah Hardin är djupt fascinerad av öns varelser.
Allt som allt tycker jag att The Lost World: Jurassic Park är en bra film. I alla fall fram tills slutet. Filmen är spännande och har en hel del duktiga skådespelare. Det som förstör är att filmen får ett slarvigt uppseende eftersom så pass många misstag och logiska luckor finns med.
