Paper Towns är baserad på boken med samma titel av John Green. Filmen är regisserad av Jake Schreier och i huvudrollerna får vi se bland annat Nat Wolff, Austin Abrams, Justice Smith, Halston Sage, Jaz Sinclair och Cara Delevingne. Den är 109 minuter lång, rekommenderas från 7 år och släpps 23 november 2015 av 20th Century Fox.
Handling
"Quentin är förälskad i sin hemlighetsfulla granne Margo. När hon plötsligt försvinner ger sig Quentin ut på en storslagen roadtrip för att finna henne - och betydelsen av kärlek och vänskap."
Recension
Trots att Paper Towns har sin egen charm så lär du bli besviken om du förväntar dig en film på samma nivå som The Fault in Our Stars. Fast John Green är en gemensam faktor så spelar skådespelarna, manuset och känslan i The Fault in Our Stars i en helt annan liga. Med det sagt så tycker jag ändå att Paper Towns är bra.
Margo lär Quentin att våga leva livet.
Tempot i filmen är inte särskilt högt vilket resulterar i att vissa scener känns tråkiga. Detta är dock inte ett konstant fenomen, utan kompletteras med glädjefyllda och roande scener. Vissa delar av filmen är riktigt underhållande och Paper Towns lyckades framkalla några skratt.
Efter försvinnandet ger sig vännerna ut på en roadtrip.
Skådespelarna är okej. Jag tycker om Justice Smith (The Get Down), Austin Abrams (The Kings of Summer) samt Jaz Sinclair (Ordained) då de bjuder på sig själva och har god utstrålning. Nat Wolff (The Fault in Our Stars) är även han duktig, men har inte riktigt tillräckligt med karisma för att bära upp huvudrollen. Den jag är mest kluven för är Cara Delevingne (Suicide Squad). Jag kan inte direkt påstå att hon presterar dåligt, men även hon är rätt platt i sitt utförande och ärligt talat var filmen som bäst när hon var ute ur bilden.
Gruppen färdas från plats till plats i sin sökan efter Margo.
Delevingne spelar Quentins förälskelse Margo, och precis som med skådespelaren har jag ett delat tycke för Margo som karaktär. Jag värdesätter det faktum att hon vågar ta för sig och att hon verkligen lever sitt liv. Det är inspirerande och ger filmen ett fint budskap. Men samtidigt känns Margo desperat: hon har ett maniskt behov av att vara originell och att bli ihågkommen. Hon känns självupptagen och trots att jag inte tycker att Margo är påfrestande som karaktär så tror jag att det hade varit mycket slitsamt och frustrerande att vara vän med en sådan person i verkligheten.
Ovärderliga vänskapsband knyts mellan dem.
Som helhet tycker jag om Paper Towns. Trots att den är småtråkig och aningen intetsägande så lyckades den underhålla mig. Jag fastnade för sidkaraktärerna och Paper Towns lyckades framkalla några skratt. Filmen har dessutom några minnesvärda scener som gör att jag antagligen kommer att se den igen.