Blå Tråd
Blå Tråd (org. Gathering Blue) är den andra delen i Den Utvalda-serien (org. The Giver Quartet), av Lois Lowry. Boken är 251 sidor lång och publiceras av Natur & Kultur.
Handling:
"Kira växer upp i ett inskränkt och brutalt samhälle där de sjuka och svara lämnas att dö. Hon är född med ett deformerat ben och efter moderns död tvingas hon kämpa för rätten till sitt liv. Hopp finner hon i vänskapen med gatpojken Matt och den mystiska talang som göms i hennes broderier."
Recension:
Fast Blå Tråd är fortsättningen på Den Utvalde så får vi inte fortsätta att följa samma karaktärer och handlingsparalleller som tidigare. Istället utspelar sig boken i en annan by, flera år efter händelserna i första boken. Lois Lowry bygger upp Blå Tråd riktigt bra, men då den inte har den invecklade och rika världen från första boken kan jag inte undgå att gilla Den Utvalde mer.
I de flera dystopier jag har läst är det varit fullt ös och action redan på första sidan. Blå Tråd är lugnare, men det är faktiskt till bokens fördel. Hade den haft det där tempot skulle världsuppbyggnaden gått förlorad. Nu får vi istället i lugn och ro lära känna karaktärerna och samhället. Det gör att atmosfären blir mer påträngande och som läsare hinner man fundera mer över det som sker.
Huvudkaraktärerna – Kira och Matt – är båda två riktigt intressanta att följa. Matt är en söta och trogne följeslagaren medan Kira är den med ett fascinerande förflutet. Det är otroligt intressant att läsa om Kiras barndom och uppväxt och jag rycktes verkligen med i tillbakablickarna. Dock måste jag också skriva att jag tycker att Kira är alldeles för passiv som person. Hon får aldrig själv saker att hända, utan påverkas bara av andras val.
Något som är synd är att läsaren räknar ut ”mysteriet” långt innan karaktärerna gör det, vilket gör att det inte blir ett lika storslaget avslut som boken har kompentens till. Dessutom får vi inte svar på en hel del frågor om samhället; boken slutar nämligen ännu mer öppet än Den Utvalda. Men förhoppningsvis så kastas ett ljus över de mörkbelagda frågorna senare i serien.
Som helhet tycker jag mycket om Blå Tråd. Karaktärerna och världsuppbyggnaden är som förväntat riktigt noggrant gjorda och Lowrys språk griper tag i läsaren direkt. Trots att boken är rätt stillsam så är den intressant. Jag kommer definitivt att läsa de två resterande delarna i serien och hoppas att de håller sig på samma höga nivå.
