Smurfarna: den försvunna byn
Regissör: Kelly Asbury.
Genre: Äventyr, familj.
Längd: 1 hr 30 min.
Åldersgräns: 7 år.
Skådespelare: Demi Lovato, Rainn Wilson, Joe Manganiello, Jack McBrayer, Danny Pudi.
Releasedatum: 21 augusti 2017.
Distributör: Universal Sony.
"En mystisk karta får Smurfan och hennes vänner Glasögonsmurf, Klantsmurf och Muskelsmurf att ge sig ut på en spännande och fartfylld jakt genom förbjudna skogen för att hitta en mystisk försvunnen by innan den elake trollkarlen Gargamel gör det."
Smurfarna: den försvinna byn är en fristående och helanimerad fortsättning på tidigare spelfilmer. Det är ett förvånansvärt charmigt och underhållande familjeäventyr, som för en gångs skull gör smurfarna rättvisa. De kommer verkligen till sin rätt bland starka färger och svängig musik, och fast upplägget är väldigt stereotypiskt är det lätt att ryckas med.
Smurfgänget beger sig till Förbjudna skogen för att hitta en gömd by.
Förutom riktigt snygga animeringar och småroliga dialoger mellan smurfarna, tycker jag också mycket om den lite feministiska vändningen som filmen tar. I tidigare filmer har killsmurfarna varit i fokus, och Smurfan har inte haft något direkt syfte. Här får istället handlingskraftiga och modiga tjejsmurfar rädda dagen, vilket känns som en fräsch omväxling.
Onda trollkarlen Gargamel vill ha smurfarnas magi.
Men filmen når inte samma höjder som Vaiana, Trolls eller Insidan ut. Detta bland annat på grund av att manuset följer en väldigt uttjatad mall, fylld av förutsägbara klyschor. Dessutom är karaktärerna inte särskilt välgrundade. Visst är de småroliga och söta att titta på, men de känns stereotypiska och underutvecklade. Smurfarna har tilldelats ungefär en personlighet var, och känns därför inte som kompletta individer.
Pojksmurfarna hittar en by med bara tjejsmurfar.
Som helhet är Smurfarna: den försvunna byn över förväntan. Filmen är långt ifrån perfekt, men lyckas underhålla och locka fram skratt.
