På grund av att det är två år sedan som jag såg seriens första säsong, hade jag till en början svårt att hänga med ordentligt i Vikings andra del. Vi kastas direkt in i handlingen, och det är fullt ös från första början. Efter några avsnitt var jag dock helt uppdaterad om de viktigaste händelserna och, fast jag intalat mig själv att Vikings inte är min typ av serie, var jag helt tagen av berättelsen.

 

 

Vikings är en välspelad och spännande serie, fylld med intriger och intressanta gestaltningar av vikingatiden. Fast serien inte är helt historiskt korrekt, är det lärorikt och fascinerande att följa de verklighetsbaserade personerna. Därtill är fotot riktigt snyggt, och skönheten i det estetiska får en häftig kontrast mot det brutala våldet.

 

 

Säsongens svaghet är att berättelsen för sig för fort framåt. År passerar under avsnittens gång, och karaktärernas liv fortskrider snabbare än vad tittaren är förmögen att hänga med. Exempelvis kan det innebära att en person tillkännagiver sin graviditet i ett avsnitt, för att sedan i efterföljande avsnitt redan ha fött sitt barn. Som ett resultat gör det lite stressade upplägget att tittaren går miste om värdefull utveckling, och intim närhet till karaktärerna. 

 

 

Som helhet är den andra säsongen av Vikings riktigt bra. Fast ett mindre tidspressat upplägg hade gjort att jag knutit an till karaktärerna bättre, går det inte att neka att spänningen kompenserar för den förlorade intimiteten.