Jag är riktigt besviken. Jag älskade Fantastiska vidunder och var man hittar dem. Den var magisk, rolig, lättsam och helt enkelt underhållande. Och visst har Grindelwalds brott sina stunder: skådespelarna är duktiga, effekterna briljanta och humorn värmande. Men… magin finns inte där.

 

 

Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott har en massiv brist: avsaknad av handling. Jag har ärligt talat svårt att minnas vad filmen ville berätta. Den har så många olika paralleller med olika toner och stilar att det hela blir förvirrande: vill den skildra en lättsam och fluffig story om magiska varelser, en varm romantisk historia eller en mörk berättelse om Grindelwald? Grindelwalds brott kan inte riktigt bestämma sig, vilket gör riktningen otydlig och spretig. Och tyvärr resulterade det i ett allt mer falnande intresse.

 

 

Med den tunna handlingen i bakhuvudet känns det lite som att Grindelwalds brott är mer fokuserad på att bygga upp en franchise snarare än att bli en egen, solid film. Den känns som en blek brygga till efterföljaren. Med det sagt är det inte en dålig film. Långt ifrån. Men den går inte att jämföra kvalitetsmässigt med resten av filmerna i Harry Potter-universumet.