Alla hjärtans mirakel är en kort, het berättelse som fick håret på armarna att resa sig. På få sidor lyckas Simona Ahrnstedt skapa mer känsla än vad som finns i de flesta romance-böckerna som jag har läst. Novellen är omöjlig att inte sträckläsa, och när sista sidan är läst är det svårt att inte vilja ha mer.

 

Det här är inte en novell för de pryda. Den innehåller nämligen väldigt detaljerade, explicit beskrivna sexscener. Ahrnstedts språk gör emellertid att boken aldrig känns smaklös eller vulgär. Den är välskriven och genomtänkt från början till slut, och trots den erotiska genren känns Alla hjärtans mirakel elegant.

 

Som helhet tycker jag om Alla hjärtans mirakel. Novellen har noll trovärdighet, men vad gör egentligen det?