Unravel me tar vid där Shatter me slutade, och följer Juliettes kamp mot Återetableringen. Det är en spännande och känslofylld roman: ena stunden fylld med action, den andra så het att fönstren nästan immar igen. Det som jag verkligen tycker om med boken är att den känns. Relationerna mellan karaktärerna är så intensiva, för Juliette känner allt så starkt, vilket också blir mer kraftfullt för läsaren.

 

Jag gillar också att karaktärerna utvecklas så pass mycket i denna. Warner får ett helt annat djup, Juliette är smått irriterande men känns mer trovärdig som person, Kenji är roligare än någonsin och till och med Adam utvecklar en helt annan komplexitet än tidigare. Det är underbart att se!

 

Sen påverkar såklart även det vackra språket helhetsintrycket. Boken är poetiskt skriven och innehållet är väldigt lätt att ta till sig, vilket gör läsningen smått beroendeframkallande. Det enda jag har att klaga på gällande Unravel me är att den har några småtråkiga delar. Därtill är miljön lite enformig, världsuppbyggnaden undermålig och på något sätt känns den som ett avtramp mot Ignite me, och inte riktigt som en ”egen” bok.

 

Allt som allt är Unravel me riktigt bra, och ett måste för alla som lockas av dystopier där action kombineras med romantik.