FAKTA

Författare: J.K. Rowling.

Originaltitel: The crimes of Grindelwald.

Serie: Fantastiska vidunder #2.

Längd: 258 sidor.

Bokförlag: Rabén&Sjögren.

 

 

 

 

 

 

 

 

Grindelwalds brott: filmmanuset är precis som det låter: manuset som använts vid inspelningen av filmen med samma namn. Jag ville verkligen tycka om boken. Harry Potter utgör trots allt hela min uppväxt, och det har aldrig funnits på kartan att jag någonsin skulle kunna ogilla en bok skriven av J.K. Rowling. Men här är jag nu. Besviken och nedslagen.

 

Inledningsvis vill jag förtydliga att Grindelwalds brott: filmmanuset inte är en dålig bok. Den är bara inte vad jag hade förväntat mig. Strukturen är rörig och handlingen distanserad. Boken har en del action framåt slutet, men mittendelen är nästan tråkig. En anledning till detta är formatet som boken är skriven i. På grund av att Grindelwalds brott: filmmanuset är skriven i manusform, ges ofta känsloneutrala påståenden och konstateranden utan värdering snarare än stämningsfulla beskrivningar. Det gör tyvärr upplevelsen lite platt.

 

Något som jag däremot tycker om är karaktärerna, särskilt Queenie och Leta. De har båda två så oerhört härliga och färgrika personligheter att det är omöjligt att inte bli totalt förälskad. Dessutom är att jag är en av få läsare som faktiskt uppskattar hur deras paralleller utvecklas i denna bok. Det är okonventionellt, ja, men jag gillar det som deras ark tillförde berättelsen.

 

Jag tycker också om att vi får återse så många karaktärer från Harry Potter-serien. Dumbledore, McGonagall, Nagini och Nicholas Flammel är bara några exempel. Samtidigt upplever jag att alltför många bakgrundsberättelser försöker trängas ihop i samma bok. Det påverkar tempot negativt och tar fokus från den huvudsakliga handlingen. Sen gör också mängden återkommande karaktärer att deras skildringar blir korta och relativt intetsägande. De saknar komplexitet och trots att det som sagt är kul att ta del av deras liv igen, tillför deras berättelser inte särskilt mycket.

 

En sista synpunkt som jag har angående boken är slutet. Ugh. Den allra sista scenen tilltalar mig inte alls. Den känns ogenomtänkt och ärligt talat rätt billig. Den passar inte heller ihop med det vi vet sedan tidigare, vilket stör mig enormt. Jag förstår att vändningen ämnar chockera läsaren/tittaren och bygga upp spänning inför fortsättningen, men för mig blev effekten den motsatta. Världens antiklimax.

 

Allt som allt är Grindelwalds brott: filmmanuset medioker. Jag har glad över att ha tagit del av den – boken är trots allt ytterligare en pusselbit i Harry Potter-universumet – men den gjorde inget större intryck.

 

BETYG: 4,5/10