GRÖN STORM
Författare: Philip Reeve.
Originaltitel: Infernal devices.
Genre: Dystopi, science fiction, steampunk.
Traumatiskt innehåll: Barnmisshandel.
Representativt innehåll: –
Serie: Mortal engines #3.
Längd: 406 sidor.
Publiceringsår: 2019 (org. 2005).
Bokförlag: B. Wahlströms.
HANDLING
Staden Anchorages mäktiga motorer är numera rostiga och ålderdomliga, och har varit tysta i många år. Hester och Tom har slagit sig till ro, men känslan av säkerhet är bedräglig. Deras dotter Wren drömmer däremot om äventyr, och när en ubåtspirat dyker upp tvekar hon inte att följa med. Men snart blir hon lockbete i en fälla som hennes föräldrar ska fångas in i.
RECENSION
Jag är så trött på Mortal Engines-serien vid det här laget. Visserligen är konceptet intressant och jag gillar att Grön storm utspelar sig 16 år efter händelserna i Förrädarens guld, men det räcker inte långt när själva utförandet är mediokert.
Mitt främsta problem med Grön storm är Philip Reeves sätt att skriva. Jag har väldigt svårt för hans språk. Det är för enkelt, och alldeles för barnsligt. Hans beskrivningar är övertydliga och outvecklade på samma gång, och trots att boken är för tonåringar gör Reeves ordval att Grön storm utstrålar infantilitet.
Utöver detta har jag svårt för bokens karaktärer. Grön storm följer Wren, vilket är dotter till tidigare böckers protagonister. Och jisses vad jag ogillade henne! Otacksam, bortskämd och oerhört ointelligent. Fastnade inte alls för henne. Dessvärre var inte heller Hester och Tom något att hurra över. De går knappt att känna igen från tidigare.
Nej, Grön storm var inget för mig. Den känns slarvigt skriven och värst av allt: väldigt tråkig. Jag underhölls inte alls av läsningen utan räknade snarare ner tills det äntligen bar slut.
BETYG: 2,5/10