ELANTRIS
Författare: Brandon Sanderson.
Svensk titel: –
Genre: Fantasy
Traumatiskt innehåll: Svält, krig, misshandel, korruption, psykisk ohälsa.
Representativt innehåll: –
Nyckelord: Maktkamp, hovintrig, oförmåga att läka, demoner, fängelsestad.
Nyckelord: Maktkamp, hovintrig, oförmåga att läka, demoner, fängelsestad.
Serie: Elantris #1.
Längd: 558 sidor.
Publiceringsår: 2016 (org. 2005).
Bokförlag: Gollancz.
HANDLING
Elantris var en sagolik plats. Huvudstad i Arelon, hem till ett gudalikt folk. Men magin svek dem och Elantris började att ruttna. Nu har en ny huvudstad rests, och prinsessan Salene åker dit för att försegla en politisk allians genom giftemål. Men väl på plats får hon reda på att hennes prins är död. Fast besluten att befria landet från dess tyranni gräver hon fram Elantris hemligheter och upptäcker att de döda ännu har en roll att spela.
RECENSION
Det här är den första romanen som den bästsäljande fantasyförfattaren Brandon Sanderson fick publicerad. Det var därför med viss reservation som jag gav mig in i läsningen. Sanderson må vara min favoritförfattare, men kompetens växer ofta fram med tiden. Inte visste jag att ELANTRIS inte bara skulle vara bra, utan en av de bästa böckerna som jag någonsin läst.
ELANTRIS är makalöst bra. Legendarisk. Kreativt koncept, unikt magisystem och fantastiskt språk räcker inte för att beskriva boken. Den är magisk. Spännande rakt igenom, med saftig världsuppbyggnad, oväntade vändningar och en bra balans mellan politiska konspirationer och action. Häpnadsväckande analyser av psykisk ohälsa och korruption integreras i berättelsen, och referenser till andra böcker inom Cosmere-världen knyter ihop allt snyggt. Tempot är högt och trots högt sidantal och ett tillfredsställande slut hade jag lätt kunnat läsa några hundra sidor till. Allt är så genomtänkt, så on point, att jag bokstavligen fick gåshud medan jag läste.
Det som jag tyckte mest om med boken var emellertid karaktärerna. Vi följer tre protagonister: prinsessan Salene, elantrianen Raoden och prästen Hrathen. Och de är alla tre sjukt intressanta att följa. Sarene inspirerar med sin intelligens och sitt initiativtagande. Raoden förmedlar livsglädje med sin positivitet. Och Hrathen… ja, utan att säga för mycket kan jag berätta att jag älskade att hata honom. Men även sidkaraktärerna gör intryck och jag är oerhört imponerad över hur äkta varje individ känns.
Det här är fantasy när den är som bäst. Jag är ärligt talat rätt mållös. Jag satt som på nålar under hela läsningen och var uppe sent om nätterna för att få veta vad som skulle hända, för att sen känna en obeskrivlig tomhet när sista sidan var utläst. ELANTRIS fick mig att skratta, gråta, känna… och jag ska göra det till mitt livsuppdrag att få fler att läsa den.
BETYG: 9/10