FAKTA

Längd: 8 timmar

Antal avsnitt: 8 stycken

Åldersgräns: 15 år

Genre: Historisk fiktion, romantik, drama

Skådespelare: Jonathan Bailey, Harriet Cains, Bessie Carter, Nicola Coughlan, Pheobe Dynevor, Ruth gemmell, Florence Hunt, Claudia Jessie, Luke Newton

Releasedatum: 25 december 2020

Distributör: Netflix

 

 

 

 

 

 

FAMILJEN BRIDGERTON har hyllats till skyarna och blivit en av Netflix mest populära serier. Så självfallet drog jag nytta av grupptrycket och tittade på den första säsongen. Ställer jag mig till den stora mängden hurrarop? Nja…

 

Jag vill börja med att säga att jag inte tycker att det här är en dålig serie. Den är mysig och puttrig och jag fastnade verkligen för vissa av karaktärerna, som Marina, Eloise och Penelope. Och jag kommer sannolikt att titta på nästa säsong, för det var helt enkelt trevligt.

 

Med det sagt så levde FAMILJEN BRIDGERTON inte upp till mina förväntningar. Den är inte bara klyschig, förutsägbar och utan trovärdighet. Den känns dessutom rätt urvattnad och ytlig. Jag saknar komplexitet och känsla och djup. Det jag fick nu var hjärndött kul, men inget mer än så.

 

Därtill fastnade jag inte för de flesta av karaktärerna. Särskilt svårt hade jag för protagonisterna, Daphne och Simon, som ärligt talat mest irriterade mig. De betedde sig båda två oerhört omoget och jag längtade ofta till perspektivet skulle bytas till någon av de andra, med mer personlighet och sunt förnuft.

 

Sen måste jag även medge att jag – trots att jag underhölls smått av det – tycker att serien är rätt fånig. Jag såg en annan recensent beskriva FAMILJEN BRIDGERTON som ”Walt Disney’s tolkning av perioddrama” och det var så on point. Sättet som karaktärerna beter sig på, trovärdigheten… det är verkligen Disney.

 

Allt som allt så tyckte jag ändå om FAMILJEN BRIDGERTON, även om det kanske inte låter som det. Det är absolut ingen ny favorit, men lite som att äta salta pinnar: det går inte att sluta ta fler trots att det inte är särskilt gott.

 

BETYG: 5,5/10