LOCKLANDS
Författare: Robert Jackson Bennett
Svensk titel: –
Genre: Fantasy
Traumatiskt innehåll: Dödsfall, krig
Serie: The Founders #3
Målgrupp: Vuxna
Längd: 541 sidor
Publiceringsår: 2022
Bokförlag: Jo Fletcher Books
HANDLING
Sancia, Clef och Berenice möter en entitet vars intelligens spridit sig över halva planeten och som använder magi för att inte bara kontrollera objekt, utan också människors sinnen.
RECENSION
Efter att ha älskat såväl Foundryside som Shorefall såg jag väldigt mycket fram emot den här boken. Jag var säker på att Bennett skulle leverera en explosiv avslutning. Men ärligt? Boken levde inte upp till mina förväntningar.
Jag vill börja med att säga att Locklands är bra. Den är välskriven och en fullt fungerande final. Med det sagt är jag dock oerhört besviken. Mest på grund av fel saker:
↠Språket. Bennett är en duktig författare, men gör också mycket berättande istället för att "visa" oss som läsare. Och alla de långa beskrivningarna blir rätt utmattande efter ett tag.
↠Karaktärerna. Vi har fått lära känna och börja älska en härlig ensemble karaktärer. Men allt är annorlunda här. Boken berättas mestadels från Berenices perspektiv istället för Sancias, och nedgraderar henne från protagonist till sidkaraktär. Och fast jag gillar Berenice, klickade jag inte med hennes berättarperspektiv. Därtill upplevde jag de gamla karaktärerna som bleka versioner av sig själva, de nya karaktärerna som personlighetslösa, och jag saknade verkligen mina två favoriter från tidigare böcker.
↠Tidshoppet. Åtta år har passerat sedan händelserna i Shorefall. Det positiva är att saker har kunnat utvecklats och att vi kastas rakt in i en actionfylld handling. Det negativa är att vi har missat en hel del, vilket resulterar i känslomässig frånkoppling och en helt annan känsla från boken.
↠Teknikaliteterna. Jag älskar hela konceptet med så kallad "scriving"; det magisystem som Bennett byggt upp. Och jag tycker att det är fruktansvärt fascinerande att läsa om. Men inte när det är hela boken, och när det pushar undan en faktisk handling. Bennett blir här alldeles för detaljerad och teknisk, och jag satt allvarigt talat rätt uttråkad. The Bone Shard Daughter har liknande uppbyggnad på magisystemet, men väljer där att ha det mer i bakgrunden, vilket fungerar mycket bättre.
↠Det apokalytpiska scenariot. Missförstå mig inte. Jag älskar när hot och fiender i en serie blir större och större. Men det känns som att Locklands är för långt ifrån var serien började. Jag gillade den mer begränsade och lågmälda kupp-handlingen i Foundryside och känner att allt är för stort nu, i förhållande till där vi var. Magin är för allsmäktig; antagonisten för kraftfull. Och det känns bara inte... rätt.
Så för att avrunda: jag hade förväntat mig mer och brydde mig inte lika mycket som jag gjorde till tidigare böcker.
BETYG: 5,5/10
Glöm inte att följa mig @bookbringer på Instagram!