FAKTA

Längd: 7 tim 23 min.

Antal avsnitt: 8 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Science fiction, mysterium.

Skådespelare: Winona Ryder, David Harbour, Finn Wolfhard, Millie Bobby Brown, Gaten Matarazzo, Caleb McLaughlin, Natalia Dyer, Charlie Heaton, Joe Keery, Cara Bueno.

Releasedatum: 4 juli 2019.

Distributör: Netflix.

 

 

 

 

 

 

Stranger things är en väldigt bra serie. Det är något som måste klargöras redan från första början. De charmiga karaktärerna, de intressanta mysterierna och den nostalgiska stämningen får mig bokstavligen att sitta och le som ett fån till i princip alla avsnitt. Med det sagt, har serien tappat något. Den tredje säsongen är bra, men inte alls lika bra som de tidigare delarna.

 

Serien har börjat gå utför. Den innehåller fler klyschor, är mer överdriven och känns inte lika bra sammanhållen som tidigare. Ofta går handlingen runt som i cirklar, och de vaga reglerna kring hur det övernaturliga fungerar gör att alltsammans känns lite väl anpassningsbart. Därtill anser jag att skurkarna i denna säsong är sämre än tidigare antagonister. De framstår nästan som ryska karikatyrer, vilket gjorde att jag inte kunde ta dem på allvar.

 

Som helhet är den tredje säsongen av Stranger things bra. Jag har svårt att tänka mig att serien någonsin skulle kunna bli något annat än just bra. Det som är tråkigt är bara att den en gång i tiden var så mycket bättre.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Längd: 7 tim 20 min.

Antal avsnitt: 9 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Science fiction, mysterium.

Skådespelare: Winona Ryder, David Harbour, Finn Wolfhard, Millie Bobby Brown, Gaten Matarazzo, Caleb McLaughlin, Natalia Dyer, Charlie Heaton, Joe Keery, Sean Astin.

Releasedatum: 27 oktober 2017.

Distributör: Netflix.

 

 

 

 

 

Den andra säsongen av STRANGER THINGS tar vid ett år efter händelserna i senaste avsnittet. Men trots det långa tidshoppet återupptas spänningen direkt. Liksom i den första säsongen byggs stämningen successivt upp inför en storslagen klimax, och det är svårt att slita sig från skärmen. Det finns en balans mellan action, humor och nostalgi som håller tittaren fängslad. Och tack vare de härliga karaktärerna – deras skämtlynne och deras charm – hamnar det växande hotet i fin kontrast mot allt det gulliga och fluffiga.

 

Men säsongen är inte helt problemfri. Faktum är att den är relativt ojämn. Händelseförloppet är förutsägbart, något ologiskt och relativt upprepande. Några avsnitt känns mest som utfyllnad, och trots att säsongen överlag är väldigt spännande så fanns stunder då tristessen var påträngande. Därtill går serien verkligen "all in" när det kommer till destruktiva monster, och enligt mig blir det lite för mycket. Allt som allt är denna del av STRANGER THINGS riktigt bra, men inte lika bra eller strukturerad som sin föregångare.

 

Som helhet är den andra säsongen av STRANGER THINGS en värdig efterföljare. Det är en välgjord, genreöverskridande science fiction-serie som bjuder på så väl mystik och action, som humor och romantik. Trots att jag tyckte att denna säsong var något sämre än den tidigare, anser jag att den definitivt är värd att se.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Längd: 6 tim 46 min.

Antal avsnitt: 8 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Science fiction, mysterium.

Skådespelare: Winona Ryder, David Harbour, Finn Wolfhard, Millie Bobby Brown, Gaten Matarazzo, Caleb McLaughlin, Natalia Dyer, Charlie Heaton, Joe Keery, Cara Bueno.

Releasedatum: 15 juli 2016.

Distributör: Netflix.

 

 

 

 

 

 

En av de senaste årens stora snackisar har varit tv-serien STRANGER THINGS. Det verkar som att varenda människa är ett fan. Därför kändes det lite som ett måste att ta del av denna nya ”sensation”, och se vad all hajp handlar om. Och det måste jag ändå säga: jag ångrar inte mitt val.

 

Den första säsongen av STRANGER THINGS är toppen. Jag skulle beskriva den som E.T. möter Alien möter THE BREAKFAST CLUB. Värmen finns där, skräcken finns där, humorn finns där. Det är en genreöverskridande serie med såväl high school-drama som klassiska skräckfilms-vibbar. Det kanske låter som en salig blandning, men det fungerar faktiskt riktigt bra.

 

Och det är just kombinationen av allt som gör serien så härlig. STRANGER THINGS är mysig, med varma vänskapsrelationer, charmiga karaktärer och innovativ humor. Den är nostalgisk, med en tydlig 80-talsprägel som bland annat framhävs genom valet av musik och kläder och kulturella referenser. Men den är också mystisk och riktigt spännande. Det finns scener där pulsen ekar högt i öronen, där man inte alls vet hur det ska sluta. Det finns scener som fascinerar, och som tvingar tittaren att reflektera och analysera det som händer. Det enkla kombineras med det komplexa, och resultatet blir en oerhört fin serie.

 

 

Sist men inte minst vill jag nämna skådespelarna. Alla gör väldigt bra ifrån sig. Särskilt barnen, vilket förvånade mig. Enligt min erfarenhet brukar barnskådespelare inte vara övertygande i sina tolkningar, men i STRANGER THINGS är det svårt att inte fatta tycke för dem allesammans. Särskilt läspande Gaten Matarazzo, som är helt bedårande. Den enda skådespelaren som jag är måttligt imponerad av är Winona Ryder, som enligt mig överspelar något.

 

Överlag är den första säsongen av STRANGER THINGS en hit. En riktigt bra början på en serie med potential. Jag ser mycket fram emot fortsättningen.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Längd: 7 tim 4 min.

Antal avsnitt: 7 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama, kriminalare, biografi.

Skådespelare: Benicio Del Toro, Patricia Arquette, Paul Dano, Bonnie Hunt, Eric Lange, David Morse, Jeremy Bobb, Michael Beasley, Calvin Dutton.

Releasedatum: 15 juli 2019.

Distributör: Paramount.

 

 

 

 

 

ESCAPE AT DANNEMORA är en extremt underskattad miniserie. Alltså, på riktigt: varför pratar ingen om den? Jag har inte hört ett pip, vilket i min mening är helt sjukt. För den är så bra!

 

 

Serien baseras på den verkliga flykten som ägde rum 2015, där två fångar rymde från Clinton Correctional Facility genom att sexuellt manipulera en 51-årig vakt. Den är regisserad av Ben Stiller, som i sitt arbete bland annat har utgått från den ursprungliga polisrapporten. Allt är noggrant efterforskat, vilket märks tydligt på seriens kvalité och trovärdighet.

 

ESCAPE AT DANNEMORA drivs av en stark handling. Ändå är det karaktärerna och deras berättelser som ligger i fokus. Genom komplexa psykologiska analyser, tillbakablickar och djupdyk i deras vardagar lär vi känna såväl fångarna som fångvakten Tilly. Och tro mig, det är oerhört intressant och spännande att ta del utav. Serien är något långsamt uppbyggd, men den lågmälda stämningen är en fördel snarare än en nackdel. Den bidrar med en spänd atmosfär som gör det svårt att slita sig.

 

Sammanfattningsvis är ESCAPE AT DANNEMORA väl värd att se. Manuset är välskrivet, skådespelarna imponerande och händelseförloppet spännande att ta del utav. Om du tycker om lågintensiva och något bisarra rymningsberättelser så är detta definitivt en serie för dig.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Längd: 8 tim 40 min.

Antal avsnitt: 8 stycken + långfilmen The finale.

Åldersgräns: 11 år.

Genre: Drama.

Skådespelare: Hugh Bonneville, Michelle Dockery, Jim Carter, Laura Carmichael, Raquel Cassidy, Brendan Coyle, Kevin Doyle, Joanne Froggatt, Lily James, Robert James-Collier, Allen Leech, Phyllis Logan, Maggie Smith.

Releasedatum: 7 december 2015.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

Jag har älskat Downton Abbey sedan serien började. Ändå blir jag lika förvånad varje gång jag fullkomligt älskar de nya avsnitten. Och den sjätte säsongen tar verkligen priset. Den tar allt som varit bra, plockar bort sådant som stört och skapar en exceptionell, avslutande säsong. Resultatet är att seriens sjätte säsong även är den bästa.

 

 

Downton Abbey är en serie i världsklass. Oavsett om du engageras av humor, tragedi eller intriger, oavsett om du föredrar karaktärsdrivna eller handlingsdrivna serier, så passar den dig. Och det är något som den sjätte säsongen bevisar. Det händer saker hela tiden. Ett drama byts snabbt ut mot ett annat, skratt omvandlas tvärt till tårar och det är svårt att inte svepas med av alla känslor. Allt är genomtänkt och vältajmat, och och kombinationen av skådespelarnas insatser, det välskrivna manuset, de vackra vyerna och kostymerna, de fantastiska karaktärerna och den underbara musiken förmedlar en oförklarlig glädje som värmer ända in på själen.

 

Den sjätte säsongen av Downton Abbey är en väldigt fin avslutning på serien. Olikt många serier har den hållt hög kvalité rakt igenom, och jag anser personligen att det är en av tidernas bästa dramaserier. Jag känner en stor tacksamhetsskuld till Downton Abbey, och rekommenderar den varmt till alla.

 

BETYG: 8,5/10

FAKTA

Längd: 4 tim 55 min.

Antal avsnitt: 6 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama, kriminalare.

Skådespelare: Hanna Ardéhn, William Spetz, David Dencik, Maria Sundbom, Arvid Sand, Anna Björk, Felix Sandman, Ella Rappich, Reuben Sallamander, Rebecka Hemse.

Releasedatum: 5 april 2019.

Distributör: Netflix.

 

 

 

 

 

Störst av allt – kallad Quicksand på amerikanska skärmar – är baserad på boken med samma namn av Malin Persson Giolito. Det är en miniserie som följer karaktären Maja under två olika paralleller: den ena visar dåtid och vad som ledde fram till en skolskjutning, den andra utspelar sig efteråt och skildrar undersökning och rättegång. Och jag måste medge att jag är riktigt förvånad. Svenska serier är sällan något att hurra över, men Störst av allt är över förväntan.

 

Det här är en lågmäld och väldigt atmosfärisk serie. Fokus ligger på karaktärerna och intrigerna, snarare än på kriminaldramat som sådant. Störst av allt är den typen av serie som kittlar känslorna och engagerar hjärnan, och som skapar en vilja av att se mer. Skådespelarna är dessutom rätt bra. Samspelet mellan dem och kemin är något platt, men överlag är jag nöjd.

 

Som helhet är Störst av allt överraskande bra. Visst, den är lite ojämn, med bristande komplexitet och ett förutsägbart händelseförlopp som hindrar den från att bli ”wow”. Men den är intressant, och väl värd att se.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Längd: 8 tim 3 min.

Antal avsnitt: 21 stycken.

Åldersgräns: Barntillåten.

Genre: Äventyr, komedi, fantasy.

Skådespelare: Jason Ritter, Alex Hirsch, Kristen Schaal, Linda Cardellini, Kevin Michael Richardson.

Inspelningsår: 2014.

Distributör: Disney.

 

 

 

 

 

 

 

GRAVITY FALLS är verkligen en barnserie i egen klass. Jag önskar att jag hade sett den här serien när jag växte upp! Den innehåller underbara karaktärer, som har så där härligt udda och färgstarka personligheter. Den har intressanta mysterier och spännande upplösningar. Och min personliga favorit: den levererar inspirerande samhällskritik med ett leende på läpparna. Även som vuxen är det lätt att bara luta sig tillbaka och njuta.

 

Just den andra säsongen av GRAVITY FALLS, är mörkare än den första. Den innehåller mer action, fler övernaturliga monster och fler konfrontationer med protagonisternas fiender. Och det funkar bra, men jag personligen föredrar lättsamheten hos den första säsongen. Den var roligare och… mer magisk? Med det sagt är inte den här säsongen dålig – långt ifrån! – men skulle jag välja mellan dem så skulle jag hellre titta på föregångaren.

 

Den andra säsongen av GRAVITY FALLS nådde definitivt mina förväntningar. Det här är en serie jag rekommenderar såväl barn som vuxna.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Längd: 6 hr 40 min.

Antal avsnitt: 8 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Action, thriller.

Skådespelare: John Krasinski, Wendell Pierce, Ali Suliman, Dina Shihabi, Haaz Sleiman, Karim Zein, John Hoogenakker, Abbie Cornish, Kevin Kent, Emmanuelle Lussier Martinez.

Releasedatum: 1 juli 2019.

Distributör: Paramount.

 

 

 

 

När jag startade det första avsnittet av Jack Ryan var jag beredd på att bli besviken. Det låter kanske som en negativ inställning att ha vid starten av en ny serie, men min erfarenhet med actionserier har inte varit den bästa. Just den genren är ofta en ”hit-eller-miss” för mig. Vissa serier – som Homeland och 24 – har imponerat enormt. Merparten brukar emellertid vara repetitiva och nästan slentriala – och därav mindre roande att se på. Men den första säsongen av Jack Ryan var bra. Riktigt bra.

 

Har du sett någon av Jack Ryan-filmerna? Jag har tittat på en eller två stycken, och tyckt att de varit helt okej – men en i mängden. Tv-serien sticker emellertid ut. Tempot är högt, skådespelarna duktiga och vändningarna många. Den ena spännande händelsen efter den andra avlöser varandra, och när eftertexterna efter varje avsnitt börjar rulla uppstår ett omedelbart begär att genast se ett till. Serien är atmosfärisk och komplex, och väldigt underhållande att ta del av.

 

 

Den första säsongen av Jack Ryan är förvånansvärt bra. Den må se ut som din typiska actionserie, men den har så mycket mer hjärta och själ – och spänning – än vad första ögonkastet avslöjar. Om du gillar spion- eller terroristserier rekommenderar jag denna varmt. Det är en av årets hittills bästa serier.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Längd: 9 hr 12 min.

Antal avsnitt: 8 stycken + långfilmen A moorland holiday.

Åldersgräns: 11 år.

Genre: Drama, historisk fiktion.

Skådespelare: Hugh Bonneville, Michelle Dockery, Jim Carter, Laura Carmichael, Raquel Cassidy, Brendan Coyle, Kevin Doyle, Joanne Froggatt, Lily James, Robert James-Collier, Allen Leech, Phyllis Logan, Maggie Smith.

Releasedatum: 10 december 2014.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

Den femte säsongen av Downton Abbey är så nära excellens det går att komma. Humor varvas med tragedi, och säsongens många emotiva stunder – där skratt snabbt växlar till gråt – skapar en kakofoni av känslor. Manuset är genomtänkt. Skådespelarna kompetenta. Och dialogerna framförs rappt och fyndigt. Det hela skapar en säsong omöjlig att glömma.

 

Det är lätt att försjunka ner i en angenäm känsla av kärlek och värme när man tittar på Downton Abbey. Den vackra miljön, ljuvliga musiken och de komplexa karaktärerna låter tittaren glömma bort allt som har med modernitet att göra, för att istället svepas iväg till en annan tid med förhållandevis främmande problem. Det är spännande, men inte minst intressant, att ta del av de historiska vändningarna som vävs in i handlingen – och trots att karaktärernas liv är fiktion, har jag lärt mig en hel del om mänsklighetens förflutna.

 

Som helhet är den femte säsongen av Downton Abbey riktigt, riktigt bra. Det är en sån där varm och puttrig myspys-serie, som trots allt fluff innehåller såväl intriger som drama. Helt klart värd att se.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Längd: 8 hr 30 min.

Antal avsnitt: 8 stycken + långfilmen The London season.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Hugh Bonneville, Laura Carmichael, Jim Carter, Brendan Coyle, Michelle Dockery, Joanne Froggatt, Robert James- Collier, Phyllis Logan, Elizabeth McShera, Maggie Smith, Allen Leech, Ed Speelers, Lily James.

Releasedatum: 22 januari 2014.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

Den fjärde säsongen av Downton Abbey är nog den som jag tycker minst om. Det är svårt att sätta fingret på varför, men den håller mig inte lika engagerad som de tidigare säsongerna. Med det sagt är serien fortfarande fantastisk, och i jämförelse med andra draman håller serien en väldigt hög nivå.

 

Det finns främst fyra saker som gör att jag tycker om den fjärde säsongen av Downton Abbey. Den första anledningen är att den inger en så oerhört mysig känsla. Stämningen är glädjefylld, miljöerna vackra och jag mår allmänt bra när jag tittar på avsnitten. Den sätter ett bestående leende på mina läppar, och trots att episoderna präglas av drama drama drama kan jag inte undgå att bli lycklig av dem.

 

Den andra anledningen till att den fjärde säsongen fastnar, är alla intriger. Det går inte att förklara mycket närmare inpå utan att spoila händelserna, men jag kan försäkra om att det föregår en hel del lurendrejerier och fiffel. Vidare är den tredje anledningen till säsongens briljans den historiska anknytningen. Jag gillar verkligen att den fiktiva serien anammar verkliga händelser som ägt rum, och att den skildrar de förändringar som skedde i samhället under 1900-talet. Vi får bland annat ta del av moderniseringen och kvinnornas politiska kamp, vilket är oerhört intressant.

 

Den fjärde och främsta anledningen till att den fjärde säsongen – liksom alla tidigare säsonger – ligger mig varmt om hjärtat, är skådespelarna.  De. Är. Lysande. Det finns inte en enda person som inte fullständigt lever sig in i sin roll och gör att alltsammans känns äkta. Seriens drottning är emellertid Maggie Smith, som är så fantastisk att jag knappt vet var jag ska ta vägen. Hon levererar på högsta nivå och får med enkla medel mig att skratta fler gånger än vad jag kan räkna till.

 

För att sammanfatta är alltså den fjärde säsongen av Downton Abbey seriens svagaste säsong hittills. Ändå håller den en skrämmande hög nivå, och det är en självklarhet för mig att titta vidare.

 

BETYG: 7,5/10

Längd: 8 hr 27 min.

Antal avsnitt: 8 stycken + långfilmen A journey to the highlands.

Åldersgräns: 11 år.

Genre: Drama.

Skådespelare: Hugh Bonneville, Laura Carmichael, Jim Carter, Brendan Coyle, Michelle Dockery, Joanne Froggatt, Robert James- Collier, Phyllis Logan, Elizabeth McShera, Maggie Smith, Allen Leech, Dan Stevens, Ed Speelers, Jessica Brown Findlay, Lily James.

Releasedatum: 23 januari 2013.

Distribötur: Universal.

 

 

 

 

Alltför ofta blir tv-serier sämre och sämre ju längre de pågår. Vi har sedan länge lärt oss att kvalitet och kvalité inte går ihop. Men den tredje säsongen av Downton Abbey låter sig inte hållas tillbaka, och motbevisar tesen med råge. Trots att serien börjar få några år på nacken, håller den sig med lätthet uppe. Den klarar dessutom något som de flesta tv-serier aspirerar att göra men ofta misslyckas med: att hålla sig originell. Varje säsong är den andra olik, och jag kan med lätthet peka ut vad som utmärker dem från varandra. Alla fokuserar de på ett särskilt tema, vilket tyder på ett nytänkande produktionsteam samtidigt som det gör att man som tittare aldrig vet vad man har att vänta sig.

 

Den tredje säsongen av Downton Abbey andas kvalité. Professionalism syns i så väl kostymarbetet och produktionsmiljön som skådespelarnas insatser. Alltsammans är så uppenbart välarbetat att det känns sant. Jag tror på det jag ser: att det är en verklig plats, med verkliga personer och verkliga saker som händer. Trots att jag såklart vet att det är fiktion, finns inget i serien som påvisar det. Tillsammans med referenser till verkliga händelser och kända personer under 1900-talet gör seriens genomarbetade yttre Downton Abbey till sanning.

 

Som du säkert vet, är Downton Abbey – trots all drama och alla konflikter – en karaktärsdriven serie. Det är karaktärerna som charmar, som får tittaren att skratta och som berör till tårar. Det är karaktärerna som får tittaren att bry sig. Det som jag tycker särskilt mycket om med den tredje säsongen är emellertid de flertaliga försoningsarken. Bland det bästa jag vet är när en riktigt hemsk och elak karaktär råkar ut för en massa skit och sakta men säkert blir en bättre människa. Och precis det händer här, och det görs riktigt riktigt bra.

 

Som helhet är den tredje säsongen av Downton Abbey föga förvånande underbar.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Längd: 5 hr 9 min.

Antal avsnitt: 5 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Biografi, drama.

Skådespelare: Jared Harris, Stellan Skarsgård, Emily Watson, Paul Ritter, Jessie Buckley, Adam Nagaitis, Sam Troughton, Robert Emms, Fares Fares.

Releasedatum: 12 juli 2017 i England.

Distributör: Acorn Media.

 

 

 

 

 

Wow. Bara… wow.

 

Chernobyl är en enastående produktion: utan tvekan årets starkaste drama. Om du bara ska se en serie i år, låt det då bli denna. Serien är verklighetsbaserad och skildrar den största katastrofen genom tiderna, men kräver inte att du är insatt i situationen. Tro mig, jag hade inte ens hört talas om Tjernobyls kärnkraftolycka men blev fullständigt hänförd. Så bra är den.

 

Det här är inte en serie för klenmodiga. Bleka vyer, melankolisk musik och en krypande atmosfär sätter tonen snabbt. Därefter följer den ena hemska händelsen efter den andra. Explosioner där människor dör som flugor. Kroppar som förmultnar i strålskador. Djur som skoningslöst avlivas för att inte sprida strålningen vidare. Jag anser mig vara motståndskraftig, men några av bilderna i Chernobyl kommer att hemsöka mig för livet. Trots att det är ett drama, gör det faktum att händelserna ägt rum i verkligheten det hela så mycket mer oroande och skrämmande än alla rysare i världen.

 

Chernobyl är en väldigt välarbetad serie, som ger en autentisk bild av händelsen. Den är dessutom påkostad – med snygga effekter, kompetenta stjärnskådespelare och ett genomarbetat manus. Tack vare att serien är så noggrant planerad byggs stämningen successivt upp avsnitt för avsnitt, och det finns en tydlig dramaturgisk kurva som tillåter händelserna att stegra. Jag skulle ljuga om jag skrev att jag inte fick gåshud.

 

Så vad finns det mer att säga? HBO har gjort det igen. Chernobyl är årets serie: den som med all rätt finns på allas läppar. Den griper tag, den berör och viktigast av allt: den tillåter oss att ta del av mänsklighetens mest katastrofala händelse, så att vi kan undvika att se en liknande situation igen.

 

BETYG: 9/10

FAKTA

Längd: 6 hr.

Antal avsnitt: 7 avsnitt.

Åldersgräns: 11 år.

Genre: Drama.

Skådespelare: Hugh Bonneville, Jim Carter, Michelle Dockery, Joanne Froggatt, Robert James-Collier, Phyllis Logan, Elizabeth McGovern, Sophie McShera, Maggie Smith, Penelope Wilton, Dan Stevens.

Releasedatum: 8 april 2011.

Distributör: Universal.

 

 

 

 

 

 

Det var fem år sedan som jag upptäckte magin med Downton Abbey. Fem år sedan jag fick en ny favoritserie. Men fem år är lång tid. Några minnen glöms bort, andra förvrängs till oigenkännlighet. Inför premiären av den kommande Downton Abbey-filmen ville jag därför fräscha upp mina minnen och förnya min kärlek till serien.

 

Och wow. Alltså wow. Trots att jag har fått åtnjuta denna skimrande skatt till tv-serie i många år, överträffade den första säsongen alla förväntningar. Den rädsla som jag känt om en potentiellt förändrad smak eller att upptäcka tidigare dolda brister var obefogad. Allt var så mycket bättre än vad jag mindes.

 

Downton Abbey är en av de mest välskrivna serierna som jag har sett. Kombinationen av varm stämning, lättjefull humor och berörande drama gör det till en tv-serie som passar alla: såväl unga som gamla, män som kvinnor, oavsett vad du tittar på i vanliga fall. Karaktärerna har en fantastisk komplexitet, skådespelarna är exemplariska och kostymerna häpnadsväckande vackra. Faktum är att allt är en fröjd för ögat: från det färgstarka fotot till de detaljrika håruppsättningarna. Därtill är musiken föredömlig, och serien som helhet inger en enastående må bra-känsla som sitter kvar i flera dagar efteråt.

 

 

Den första säsongen av Downton Abbey är alltså mycket bättre än vad jag mindes, och då mindes jag den ändå som underbar. Det är så här ett riktigt bra drama ser ut. Om du inte har tittat på tidernas starkaste kostymdrama, är det dags att göra det nu.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Längd: 15 hr 40 min.

Antal avsnitt: 22 stycken.

Åldersgräns: 11 år-

Genre: Drama, äventyr, fantasy.

Skådespelare: Lana Parrilla, Colin O'Donoghue, Andrew J. West, Dania Ramirez, Alison Fernandez, Robert Carlyle, Gabrielle Anwar, Mekia Cox.

Releasedatum: 8 oktober 2018.

Distributör: ABC Studios.

 

 

 

 

Fy farao vilken kass säsong! Vad hände med serien? Once upon a time har i många år varit min guilty pleasure. Jag har hänförts av den rosaskimrande, fluffiga stämningen och njutit av den härliga nostalgin som sagorna medförde. Men seriefinalen går bara att beskriva med ett ord. Patetisk.

 

Handlingen i seriens sista säsong är identisk med den i seriens första. Alla karaktärerna har förlorat minnet, och det är upp till ett litet barn att få dem att återigen tro på att de i själva verket är sagofigurer. Det är alltså exakt samma koncept, fast betydligt sämre utfört. Dessutom syns de flesta från den ursprungliga skådespelarensemblen inte till. Regina, Rumpelstiltskin och Hook och betydande roller, men resterande karaktärer är som bortglömda. De har ersatts av en grupp bleka karaktärer som spelas av ännu blekare skådespelare: något som gör serien katastrofalt tråkig. Faktum är att jag DNF:ade säsongen halvvägs igenom, för jag såg inget syfte med att fortsätta titta.

 

Allt som allt är den sjunde och sista säsongen av Once upon a time riktigt usel. Och det kommer från någon som älskat serien under flera år.

 

BETYG: 2,5/10

FAKTA

Längd: 6 hr 50 min.

Antal avsnitt: 6 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Fantasy, drama.

Skådespelare: Emilia Clarke, Peter Dinklage, Kit Harington, Lena Headey, Sophie Turner, Maisie Williams, Nikolaj Coster-Waldau, Liam Cunningham, Rory McCann, Nathalie Emmanuel.

Premiärdatum: 15 april 2019.

Distributör: Warner bros.

 

 

 

 

 

 

Herrejävlar vad besviken jag är. Game of thrones har varit min favoritserie i många år, men nu – efter seriefinalen – är jag inte bara bitter. Nej, bitter räcker inte för att beskriva den smärta som jag känner av att se Game of thrones förfalla. Jag är förbannad.

 

Logiska luckor, klyschor och ett manus som ignorerar det mesta som har byggts upp i tidigare säsonger. Är det något som du förknippar Game of thrones med? Det gjorde jag inte heller, men den åttonde säsongen gör det svårt att låta bli.

 

Manuset överlag känns väldigt lat, men framför allt väldigt slarvigt genomfört. Det känns som att skaparna har haft väldigt bråttom med att få klart säsongen. Allt känns påskyndat. Händelserna stressas fram, scener nödvändiga för att ge sammanhang slopas och gigantiska tidshopp adresseras aldrig. Genvägar tas hela tiden och som tittare är det svårt att förstå hur händelse A plötsligt ledde till händelse B. Särskilt besviken är jag över Den långa natten och Daenerys livsöde. Båda parallellerna hade potential till att bli briljanta, men bristen på följdriktig uppladdning och ordentliga efterföljder skapar världens antiklimax. Säsongen borde ha haft fler avsnitt och händelserna getts mer tid.

 

 

Den åttonde och sista säsongen av Game of thrones är ett sorgligt kapitel i franchisens historia. Och då menar jag inte att jag berördes av serien, utan att mitt hjärta krossades brutalt i småbitar av hur mediokert utfört alltsammans är. På sin höjd tyckte jag om ”The bells”, men precis som resterande avsnitt lider det av ett extremt stressyndrom. Det känns som att skaparna helt enkelt var angelägna om ett snabbt avslut, oavsett kvalité, och tyvärr är det så man förstör en av tv-historiens bästa serier.

 

BETYG: 5/10

Längd: 8 hr 45 min.

Antal avsnitt: 10 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama.

Skådespelare: Elisabeth Moss, Max Minghella, Amanda Brugel, Yvonne Strahovski, Joseph Fiennes, Ann Dowd, Madeline Brewer, Alexis Bledel, Samira Wiley, Nina Kiri.

Releasedatum: 15 mars 2018.

Distributör: SF Studios.

 

 

 

Den första säsongen av The handmaid’s tale baseras på boken med samma namn, skriven av Margaret Atwood 1985. Den svensköversatta titeln är Tjänarinnans berättelse. Jag läste boken för några månader sedan och avskydde den. Det var bland de tråkigaste romanerna som jag har läst, och det var knappt som jag tog mig igenom den. Det var därför med viss restriktion som jag började att titta på tv-serien.

 

Tv-serien är bättre. Helt klart. Det intressanta konceptet gör sig så mycket starkare och intrycksfullt på skärm än på papper, och jag upplever att vi får lära känna karaktärerna mer på djupet. Dessutom innebär formatbytet ett ökat tempo. Trots att tv-serien är lågmäld och så kallat ”slow burning”, händer mycket mer än i boken. Och även när det inte händer särskilt mycket, finns så pass mycket att tolka in i scenerna att de ändå griper tag.

 

The handmaid’s tale är en dystopisk serie, vilket innebär att den utspelar sig i fiktiv framtid där regeringen anses vara det stora hotet. Serien har emellertid djupa rötter i den kristna historien, och har blivit starkt influerad av nutida diktaturer. Det gör att serien upplevs som trovärdig, trots att det som sker förhoppningsvis ligger långt borta. The handmaid’s tale är inte särskilt explicit, men väcker obehagliga tankar om maktmissbruk och en skrämmande – och vad som känns som möjlig - framtid.

 

 

Jag anser emellertid inte att The handmaid’s tale är lika ”wow” som ryktet föreslår. Det är absolut en sevärd serie, och jag kommer definitivt att titta på nästkommande säsong, men baserat på allt som jag har hört tycker jag att den är något överskattad. Hur som helst: helt klart en bra serie.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Längd: 5 hr 49 min.
Antal avsnitt: 13 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama.

Skådespelare: Mary-Louise Parker, Hunter Parrish, Alexander Gould, Kevin Nealon, Justin Kirk, Elizabeth Perkins.

Releasedatum: 19 augusti 2009.

Distributör: Sony Pictures.

 

 

 

 

Den fjärde säsongen av Weeds är lite av en besvikelse. Inte för att serien någonsin har varit en stor favorit, men jag har uppskattat humorn och den lättsamma stämningen. Men lite av den varmhjärtade känslan har försvunnit.

 

 

För det första upplever jag att karaktärerna utvecklas åt fel håll. Nancy blir mer odräglig. Silas och Shane blir skitstövlar. Och Celia går från att rolig till riktigt irriterande. Utöver detta kan jag inte undgå att känna mig smått uttråkad av säsongen. Det händer saker – men jag kom på mig själv med att aldrig riktigt bry mig. Det känns sällan som att det står något viktigt på spel. Istället ger den fjärde säsongen av Weeds upplevelsen att vad som än händer så kommer det att lösa sig, vilket gör att mitt engagemang sjunker.

 

Som helhet är den fjärde säsongen av Weeds okej. Den är inte dålig, men gjorde så pass lågt intryck att jag med stor sannolikt kommer att glömma bort den snart.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Längd: 4 hr 27 min.

Antal avsnitt: 3 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama, thriller, mystik.

Skådespelare: Benedict Cumberbatch, Martin Freeman, Mark Gatiss, Una Stubbs, Rupert Graves, Louise Brealey, Amanda Abbington, Andrew Scott, Sian Brooke.

Releasedatum: 8 januari 2018.

Distributör: Sf Studios.

 

 

 

 

 

 

Precis som tidigare delar av tv-serien, är den fjärde säsongen av Sherlock en modern nytolkning av berättelsen om detektiven Sherlock Holmes, som skrevs av Sir Arthur Conan Doyle under 1880-talet. Och precis som tidigare delar, är säsongen riktigt jävla bra.

 

Jag har verkligen saknat serien. Spänningen som får pulsen att dundra i mina öron. Humorn som får mig att skratta rätt ut. Och den atmosfäriska stämningen som får mig att känna mig som hemma. Jag har saknat de invecklade kriminalfallen och de oförutsägbara vändningarna. Jag har saknat det intelligenta och något pretentiösa manuset. Och inte minst har jag saknat de charmiga karaktärerna. Jag fullkomligt älskar Sherlocks arrogans och excentriska sätt att vara, och det var ljuvligt att återigen få grotta ner sig i hans komplexa sinne. Benedict Cumberbatch briljerar, och tillsammans med resterande skådespelare, utsökt komponerad musik och ett makalöst foto utstrålar varje avsnitt en sällsynt expertis.

 

Hela säsongen är bra. Men eftersom jag är extra svag för intriger och spelliknande utmaningar, blev jag särskilt förtjust i säsongens avslutande avsnitt: ”The Final Problem”. I det avsnittet måste karaktärerna genomgå ett antal dödliga tester för att ta sig till den slutliga kammaren och nå sitt mål. Det hela är väldigt snyggt uppbyggt, och det är omöjligt att gissa hur alltsammans ska sluta. Dessvärre brister trovärdigheten på sina ställen, och själva upplösningen är rätt antiklimatisk då allt löses för enkelt. Men helheten… wow.

 

 

Allt som allt är den fjärde säsongen av Sherlock föga förvånande rent utav skitbra. Jag kommer att gråta blod om vi inte får en fortsättning.

 

BETYG: 8/10

 

FAKTA

Längd: 6 hr 54 min.

Antal avsnitt: 20 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Äventyr, historisk fiktion, fantasy.

Skådespelare: Travis Fimmel, Katheryn Winnick, Gustaf Skarsgård, Alexander Ludwig, Alysas Sutherland, John Kavanagh, Alex Høgh Andersen, Maude Hirst, Jasper Pääkkönen, Linus Roache.

Releasedatum: 7 augusti 2017.

Distributör: SF Studios.

 

 

 

 

Vikings har sedan tv-seriens början gjort mig likgiltig. Det är en helt okej serie, men den saknar det där lilla extra. Den fjärde säsongens avslutande del är inget undantag. Alltsammans hålls på en neutral mellan-nivå: skådespelarna är duktiga men inte överväldigande, avsnitten spännande utan att chockera, händelserna emotionella men inte riktigt berörande. Det är som att känslorna finns där i bakgrunden, men inte når ända vägen fram.

 

I den fjärde säsongens andra volym händer emellertid några saker som får mig att hoppas på seriens fortsättning. Karaktärer som jag aldrig riktigt har gillat försvinner, och ett löfte om ett nytt, fräscht koncept utlovas. Nu finns potential för serien att få nytt liv. Frågan är bara om Vikings tar vara på den chansen.

 

Som helhet är Vikings säsong 4 volym 2 okej. Lite utdragen och innehållslös ibland, men likaså småspännande.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Längd: 5 hr 25 min.

Antal avsnitt: 8 avsnitt.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama, thriller.

Skådespelare: Jessica Biel, Bill Pullman, Dohn Norwood, Christopher Abbott, Abby Miller, Jacob Pitts, Enid Graham, Nadia Alexander, Robert Funaro, Eric Todd, Orlagh Cassidy, Susan Pourfar.

Releasedatum: 5 mars 2018.

 

 

 

 

 

Den första säsongen av The Sinner är början av en antologisk serie där varje säsong följer en ny protagonist och ett nytt brott. Just den här delen baseras på boken med samma namn av tyska författaren Petra Hammesfahr, och är en fantastisk debut. Det är inte ofta jag fastnar vid en series första avsnitt: ofta tar det tid innan jag är bekväm med de nya karaktärerna och den nya handlingen. Men så mycket försiggick redan i första scenen av The Sinner, att jag fångades direkt. Och efter det var jag fast.

 

De flesta kriminaldraman följer en given mall, där ett brott sker och en grupp agenter sedan försöker lista ut vem som är skyldig. Men The Sinner fnyser åt normen och banar egen väg. Istället för att fokusera på ”vem” och ”vad”, inriktar sig serien på att nysta upp varför protagonistenCora begick brottet. Det är annorlunda, nytt och fräscht – och fungerar alldeles utmärkt. Tro mig. Jag kände en viss oro för hur serien skulle klara av att bära upp handlingen på hela åtta avsnitt när vi redan visste vem som var skyldig, men den oron var obefogad. Vi får utforska Coras förflutna och hennes psyke, vilket kort och gott är en känslomässig och intellektuell berg- och dalbana. Alla intriger, all mystik… det får en att sitta som på nålar.

 

Det här är en lågmäld serie där inga specialeffekter eller karate-scener behövs för att skapa spänning. Istället är det interaktionen mellan de olika karaktärerna och hur deras förflutna sammanlänkas som griper tag. Och det må jag säga: skådespelarna briljerar. Särskilt Jessica Biel, som spelar huvudpersonen Cora. Hennes prestation är rent utav skakande.

 

 

Den första säsongen av The Sinner är definitivt värd att se, särskilt om du gillar serier där du som tittare behöver puzzla ihop alla bitar och knyta samman lösa trådar. Serien håller en väldigt stark nivå från den explosiva början, till det tillfredsställande – och aningen förutsägbara – slutet.

 

BETYG: 7,5/10