FAKTA

Författare: Mhairi McFarlane.

Originaltitel: If I Never Met You.

Genre: Romantik.

Traumatiskt innehåll: Otrohet, alkoholkonsumtion, pedofili.

Nyckelord: Låtsasförhållande, advokatbyrå.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 357 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: HarperCollins.

 

 

Mhairi McFarlane är en oerhört begåvad författare. VI KUNDE LIKA GÄRNA ALDRIG NÅNSIN MÖTTS är den fjärde boken jag läst av henne, och fast det inte är min favorit tyckte jag mycket om den.

 

För det första är jag väldigt svag för hela konceptet med låtsasförhållanden. Jag tycker helt enkelt att det är underhållande att läsa om två omaka karaktärer som låtsas vara tillsammans. Och den här boken är inget undantag. Att ta del av när Laurie och Jamie inscenerar foton till sociala medier och tafatt håller om varandra är helt enkelt kul.

 

För det andra fastnade jag för språket. Det är lättsamt, skämtsamt och med smarta dialoger. Därtill är Laurie som huvudkaraktär lätt att tycka om, och jag älskade den varma stämningen mellan henne och hennes närmaste kollegor.

 

Med det sagt, hade jag förväntat mig något mer. Boken är förutsägbar, fylld med troper och relativt långsam. En del händelser känns inte som att de bidrar med något särskilt, och jag störde mig på avsaknaden av kemi mellan Laurie och Jamie. Boken berättar gång på gång om deras växande attraktion för varandra, men jag kände det aldrig. Karaktärerna träffas ofta under professionella omständigheter och själva romansen mellan dem skyndas fram, vilket gör att den inte upplevs som särskilt trovärdig.

 

Överlag tycker jag om boken. Det är en varm och charmig läsning. Det är emellertid inte en ny favorit.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Jennifer L. Armentrout m.fl.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: –

Nyckelord: Novellsamling, förälskelser.

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 314 sidor.

Publiceringsår: 2018.

Bokförlag: HMH Books for Young Readers.

 

 

 

 

MEET CUTE är en antologi med noveller av 14 populära ungdomsboksförfattare. Varje novell kretsar kring ett så kallat ”meet cute”, alltså första mötet mellan två karaktärer som kommer bli romantiskt involverade på något sätt.

 

Tyvärr var det här inte en bok för mig. Jag gillar verkligen konceptet och såg fram emot att ta del av de sockersöta mötena. Men novellerna är väldigt, väldigt korta och man hinner aldrig riktigt fastna för vare sig handling eller karaktärer. I samma sekund något började bli intressant, tog novellen slut och det fanns inget mer att läsa om det. Flera gånger tänkte jag undermedvetet att kapitlet efter skulle bli en fortsättning, men så var såklart inte fallet.

 

Och det är himla synd. Några av novellerna hade potential att bli supermysiga. Andra grundades på väldigt annorlunda koncept, och jag hade gärna läst vidare. Sen finns förstås även noveller som inte gav något alls, som bara… var. Men överlag led alla av det faktum att deras längd gjorde dem underutvecklade, påskyndade och klyschiga. Jag hade hellre sett en novellsamling med färre och lite längre noveller, än detta.

 

Allt som allt är MEET CUTE en novellsamling som inte ger intryck. Den fick mig inte att känna något, mestadels på grund av att novellerna aldrig hann etablera någon form av relation med läsaren.

 

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Jenny Han.

Originaltitel: The summer I turned pretty.

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Cancer, drog- och alkoholanvändning, mobbning, utseendefixering.

Nyckelord: Sommarstuga, olycklig kärlek.

Serie: Summer #1.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 266 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Lavender Lit.

 

SOMMAREN JAG BLEV VACKER är en riktigt härlig sommarläsning, i stil med Sarah Dessens verk. Det är en varm och atmosfärisk läsning, som väcker stark längtan till stränder och semester. Språket är enkelt, och Jenny Han beskriver alltsammans så levande att jag som läsare kan förnimma lukten av havet, känna sand mellan mina tår och höra måsarnas skri. Det är en bok som fick mig att känna mig alldeles gosig inombords.

 

Jag gillar verkligen dynamiken mellan karaktärerna, deras bus och deras kärleksfulla gnabb. Dock kunde jag inte undgå att störa mig lite på protagonisten, Belly. Halva jag tycker om henne; hennes oskuldsfullhet och ostiga förhoppningar, som jag själv kan relatera till. Men min andra halva tycker att hon är småbarnslig, och rätt omogen. Hon är 16 år, men lipar surt när hon inte får som hon vill, och beter sig allmänt otrevligt mot personerna i sin omgivning, däribland hennes mamma och Cam. Dessutom förstår jag faktiskt inte hennes tjusning till killen som hon väljer i slutet: jag upplevde inget romantiskt mellan dem.

 

För övrigt är boken relativt utseendefixerad, och slutet är tyvärr rätt påskyndat. Det känns lite som att Jenny Han glömde bort att hon behövde avrunda allt, och slängde med så mycket som möjligt för att snabbt knyta ihop berättelsen. Men överlag tycker jag mycket om boken. Mysig, varm och perfekt nu till sommaren. Jag kommer definitivt att läsa fortsättningen, och rekommenderar denna varmt till dig som längtar efter sol och bad och kärlek.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Författare: Karin Smirnoff.

Engelsk titel: –

Genre: Litterär fiktion.

Traumatiskt innehåll: Sexuella övergrepp, misshandel, dödsfall, alkoholmissbruk, självskadebeteende, djurmisshandel.

Nyckelord: Livsberättelse, socialrealism, religion, sekter.

Serie: Jana Kippo #2.

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 350 sidor.

Publiceringsår: 2019.

Bokförlag: Polaris.

 

 

 

VI FOR UPP MED MOR är en febrig, vild och uppslukande bok. Det är en bok som kräver ditt engagemang, en bok som river upp sår och som skapar mörka moln. Svår att läsa för mycket från på samma gång, men samtidigt omöjlig att lämna ifrån sig.

 

Om det fanns en motsats till må bra-genren, så skulle VI FOR UPP MED MOR tillhöra den. Boken är mörk, obehaglig och tung, och får mig till viss del att förlora hopp om mänskligheten. Allt med boken skriker ut påfrestning och angelägenhet. Alla maktspel, alla trauman och inte minst det stressade språket: Namn skrivs med gemener, dialoger är integrerade direkt i löptexten istället för att markeras med talstreck, inga skiljetecken utöver vanliga punkter används, ord slås samman till inofficiella sammansättningar. Metaforer och synekdoke tillämpas i stor utsträckning, och meningarna är korta, talspråkliga och lämnar mycket öppet för egen tolkning. Allt för att förstärka prövningarna som karaktärerna går igenom. Och det är en alldeles fantastisk upplevelse.

 

VI FOR UPP MED MOR är en svår bok att läsa, men en ännu svårare bok att beskriva. Den är brinnande, kraftfull, skrämmande, vacker och tankeväckande. Det är en härligt luddig bok som känns så äkta, men ändå så surrealistisk. Varje ord är noga valt, och det räcker med bara ett par sekunders ouppmärksamhet för att man som läsare ska missa något essentiellt i berättelsen. Överlag gillar jag VI FOR UPP MED MOR skarpt, men jag tillkännager att det inte är en bok för alla.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Författare: Christina Lindström.

Engelsk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Adoption.

Nyckelord: Vänskap, funktionsnedsättning.

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 271 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2018).

Bokförlag: B. Wahlströms.

 

 

 

Det här är en sån bok som jag känner ”meh” för rakt igenom. Jag känner mig nästan skyldig för min neutralitet, för FINNS DET BJÖRKAR I SARAJEVO? är så himla hajpad. Jag tror inte att jag har sett någon som ogillat den. Men ja, i mina ögon är den överskattad.

 

Jag kan inleda med att jag förälskade mig i premissen när jag läste på bokens baksida. Jag såg fram emot en road trip-likande berättelse med ”coming of age”-tema och existentiella frågor i fokus. Dessvärre lät alltsammans bättre på pappret än vad det visade sig vara i verkligheten. Boken känns bara… platt. Den är underutvecklad och har så många sidparalleller att jag knappt vet vad den huvudsakliga handlingen är. Inget tar direkt mer fokus än något annat, vilket gör att berättelsen känns ostrukturerad och riktningslös. Var och en för sig är parallellerna intressanta, men tillsammans blir det rörigt. Och jag hade personligen velat slopa det romantiska inslaget och haft mer fokus på relationen mellan Charlie och Kevin.

 

Därtill tyckte jag att det var lite frustrerande med mängden tillbakablickar som vävs in i berättelsen. De avbryter de nutida parallellerna och gör läsningen något hackig. Med det sagt finns det mycket som jag tycker om också: vänskapstemat, gruppens härliga dynamik till varandra och Charlie som karaktär. Åh, vad jag tyckte om honom! Så oskyldig och härlig att läsa om!

 

Överlag gjorde FINNS DET BJÖRKAR I SARAJEVO? inget större intryck på mig. Jag tycker varken att boken är bra eller dålig: den bara är. Och tyvärr kommer jag att ha glömt bort den inom snar framtid.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Fredrik Backman.

Originaltitel: En man som heter Ove.

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Självmordsförsök, eldsvåda, mobbning, djurmisshandel, dödsfall, cancer, bilolycka, missfall, homofobi.

Nyckelord: Livshistoria, psykisk ohälsa.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 294 sidor.

Publiceringsår: 2015 (org. 2012).

Bokförlag: Sceptre.

 

 

Tanken på att plocka upp en bok om en gnällig, gammal man var inte direkt upplyftande. För hur kul kan det egentligen vara att läsa om en 59-åring som klagar över sina grannar och går inspektionsrundor?

 

Väldigt kul, tydligen.

 

A MAN CALLED OVE är en förvånansvärt rolig och berörande berättelse, som knyter an med läsaren på ett mycket djupare plan än vad jag trodde var möjligt. Det är en vackert skriven bok, unikt skriven med en berättarteknik som smidigt skiftar mellan dåtid och nutid, och skapar snygg cirkulation mellan början och slut.

 

Boken väckte alla möjliga sorters känslor hos mig. Det var underhållande att ta del av Oves interaktion med sina grannar och hur han missförstår moderna koncept som IT och estetik. Samtidigt är det väldigt tragiskt att lära känna hans bakgrund och allt han varit med om, och mitt hjärta krossades mer än en gång. Faktum är att A MAN CALLED OVE är den första boken i år som faktiskt fyllde mina ögon med tårar.

 

Trots att Ove som karaktär är mossig och ovillig att vidga sitt perspektiv, är han lätt att tycka om. Han är en man av principer, som håller ordning och reda, och som bryr sig mer om andra än vad han vill visa. Och som läsare kände jag väldigt stark sympati för honom, även när han betedde sig som ett as.

 

Överlag är A MAN CALLED OVE riktigt bra. Boken har stort hjärta och förtjänar definitivt all uppmärksamhet som den fått. Det är en tragisk komedi om förlust och ofrivillig ensamhet, som såväl inspirerar och förmedlar glädje, som berör.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: John Boyne.

Originaltitel: My brother's name is Jessica.

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Transfobi, transmisandri, frånvarande föräldrar.

Nyckelord: HBTQ, hitta sig själv.

Serie: – 

Längd: 205 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2019).

Bokförlag: B. Wahlströms.

 

 

 

MIN BROR HETER JESSICA har fått väldigt mycket kritik. Boken har kallats transfobisk och sågats ner till fotknölarna, till och med av personer som bara dömer romanen utifrån dess titel. Å ena sidan tycker jag att mycket av hatet som kastats mot boken är oförtjänt, och jag blir nästan lite irriterad på människor som fäller utan att ha läst den. Men en del av reflektionerna är välgrundade, och jag kan inte göra annat än att hålla med.

 

Låt mig börja med att skriva att jag gillade den här boken. MIN BROR HETER JESSICA är inte ett mästerverk, men jag underhölls och ville hela tiden läsa vidare. Mycket berodde på karaktären Jessica. Jag älskar hur hon står upp för sig själv och vågar sätta alla – inklusive sin familj – på plats. Jag blev dessutom berörd vid flera tidpunkter, och tyckte även om boken berättade utifrån lillebrodern Sams perspektiv. Det blev en intressant vändning på berättelsen, att läsa från någon annan än den som egentligen låg i centrum.

 

Men. På grund av att vi läser ur Sams synvinkel blir också fokus något skevt. Det faktum att Sam har svårt att se sin bror som en syster framstår som viktigare och ett mer allvarligt problem än den psykologiska påfrestningen som allt har på Jessica. Ur Sams synvinkel är Jessica problemet, boven i dramat, vilket är förståeligt men blir snedvridet då det är hon som möts av intolerans och avsaknad av respekt. Så när det kommer till kritan skapar MIN BROR HETER JESSICA inte riktigt den förståelse som den ämnar göra.

 

För övrigt är boken väldigt enkelt skriven, och jag hade önskat mer komplexitet. Berättelsen håller sig linjär och överraskar inte direkt med något. Boken är vad man kan vänta sig. Jag störde mig däremot på alla sidparallellerna. Boken är väldigt kort, och därför hade jag uppskattat ett större fokus på huvuddilemmat. Istället får vi ta del av moderns politiska karriär och en romans mellan två 14-åringar, vilket tog onödig plats och kändes överflödigt.

 

Överlag tycker jag att MIN BROR HETER JESSICA är helt okej. Som underhållning fungerar boken definitivt. Om syftet med boken däremot är att skapa förståelse, misslyckas den rejält.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Författare: Sandra Beijer.

Engelsk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Mobbning, minderårig alkohol- och cigarettkonsumption, ätstörning.

Nyckelord: Skoldrama, popularitetstävling.

Serie: –

Längd: 182 sidor.

Publiceringsår: 2019.

Bokförlag: Natur&kultur.

 

 

 Jag ville verkligen gilla den här boken. Och till en början trodde jag att jag skulle göra det. För hallå, finns någon som kan skriva lika vackert som Sandra Beijer? Hennes sätt att uttrycka sig är ofattbart vackert: så okonstlat men ändå komplext, så enkelt men ändå ärligt och rått. Men det räckte inte hela vägen.

 

För det första hade jag väldigt svårt för karaktärerna, och då MELLAN OSS är en karaktärsdriven bok ställde det till med problem. Jag kunde inte alls relatera till dem och deras besatthet av att bli populära. Istället störde jag mig på deras ytlighet och deras omogna sätt att behandla varandra. Hallå, de är i sin unga tonår och tänker bara på killar och smink, och kastar bort sina vänner likt gårdagens sopor om det säkrar deras plats i hierarkin. Jag har inget minne av att jag eller mina klasskamrater var så, och jag kände absolut ingenting för karaktärerna på grund av det.

 

Något annat som är värt att nämna är att hur mycket jag än älskar Beijers språk, så blir det ibland påfrestande att ta del av. Det är så pass symboliskt och abstrakt och fragmentariskt att viss förvirring uppstår, och ibland blir det irriterande att behöva avläsa vad det är som faktiskt står bakom alla metaforer.

 

Överlag är jag… måttligt imponerad. MELLAN OSS är en vacker bok, men utan en engagerande handling eller sympatiska karaktärer. Helt okej att läsa en gång, men något som jag kommer att glömma väldigt snart.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Elizabeth Acevedo.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Tonårsgraviditet, mobbning, fattigdom, minderårigt sex, frånvarande föräldrar, dödsfall.

Nyckelord: Matlagning, skoldrama, ungt föräldraskap.

Serie: –

Längd: 388 sidor.

Publiceringsår: 2019.

Bokförlag: Hot Key Books.

 

 

 

Åh, vad jag tycker om WITH THE FIRE ON HIGH! Så himla mysig! Den varma atmosfären och de härliga karaktärerna gör det svårt att inte känna sig alldeles gosig inombords.

 

Det finns så mycket som jag uppskattade med WITH THE FIRE ON HIGH. En av dem är sättet som den är skriven på. Boken är välskriven, med okonstlat språk och lättsam stämning. Kapitlen är korta, och det kändes helt enkelt bekymmerslöst att ta till mig innehållet. Acevedo har dessutom konstruerat en fantastisk ensemble karaktärer, som jag verkligen kände samhörighet med. Deras konflikter och imperfekten gör att de känns levande. Särskilt mycket tycker jag om protagonisten Emori. Hon är initiativtagande, mogen och väldigt inspirerande. Hon kämpar hårt för att nå dit hon vill, och att läsa om hur hon både går sista året på gymnasiet, arbetar helgar/kvällar, tar hand om ett tvåårigt barn och en massa annat på samma gång tänder till en glöd inom mig som jag inte trodde fanns. För om hon klarar att ha tio bollar i luften, då gör ju jag också det. Eller hur?  

 

Jag uppskattar dessutom all representation i boken. Emori blir gravid vid 14 års ålder och vi får en realistisk skildring av hur det är att vara ung tonårsförälder. Därtill inkluderas även kvinna-kvinna-romanser, olika etniciteter, funktionsnedsättningar och socioekonomiska skillnader, vilket såväl ökar romanens realism som komplexitet.

 

Jag gillar också att matlagning tar så stor plats i boken, för av någon anledning gillar jag all form av media som fokuserar på mat. Något som jag däremot suckade lite åt är det faktum att en romans inkluderas. Visserligen är den rätt gullig, men kom igen – alla ungdomsböcker behöver inte ha romantik, och i detta fall var det faktiskt rätt överflödigt. Sen slutar alltsammans lite väl förutsägbart och perfekt, men överlag är jag väldigt nöjd.

 

Allt som allt är jag glatt överraskad över hur mycket jag tyckte om WITH THE FIRE ON HIGH. Det är en inspirerande och hoppfylld bok, som jag tror skulle bli en supermysig film. Det här var precis vad jag behövde, och om du är ute efter en gosig roman med mycket representation rekommenderar jag den varmt.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Författare: Marie Aubert.

Originaltitel: Voksne mennesker.

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Ofrivillig ensamhet, barnlöshet, missfall, otrohet.

Nyckelord: Familjekonflikter, ensamhet, singelliv.

Serie: –

Längd: 111 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2019).

Bokförlag: Wahlstrlm & Widstrand.

 

 

 

 

Jag hade inte några förväntningar när jag började läsa VUXNA MÄNNISKOR. Jag hade inte hört talas om författaren. Jag visste inte vad boken handlade om. Och utifrån omslaget kändes den inte som en bok i min smak. Men herregud vad jag hade fel! VUXNA MÄNNISKOR överraskade mig rejält, och är en av årets hittills största favoriter.

 

VUXNA MÄNNISKOR är bara lite mer än hundra sidor lång, men får under de sidorna till ett större djup än i många långromaner. Det är en hårt träffande och komplex berättelse; en rå och ärlig historia om ofrivillig barnlöshet och destruktiva familjeförhållanden. Det är en mörk och smärtfylld läsning som utforskar varje individs värde och påfrestningen av att alltid befinna sig i en annan persons skugga. Boken är vackert skriven, tankeväckande och skrämmande lätt att relatera till.

 

Det här är en bok vars sidor flyger förbi, samtidigt som man vill stanna upp och ta till vara på varje ord. Det är en imponerande och kraftfull läsning, som verkligen lämnar intryck. Den fick mig att känna. Och jag ser mycket fram emot att läsa mer av den här strålande författaren.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: Jennifer Niven.

Originaltitel: All the bright places.

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Bilolycka, självmordstankar, mobbning.

Nyckelord: Psykisk ohälsa.

Serie: –

Längd: 385 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2015).

Bokförlag: Gilla böcker.

 

 

 

Jag är väldigt kluven. SOM STJÄRNOR I NATTEN är i grunden en bra bok, men den hade potential till att bli så mycket mer.

 

Jag gillar att läsa romaner som kretsar kring psykisk ohälsa. Det griper ofta tag i mig, och blir väldigt lätt att relatera till då jag själv har brottats med det länge. Men fast jag kunde relatera och fast jag blev berörd av Finchs och Violets berättelser i den här boken, hade jag väldigt svårt att känna samhörighet med dem. De är inget mer än vandrande depressioner: det finns inget med dem – inga personligheter, intressen, egenskaper – bortom deras psykiska välmående. De är tomma skal, en personifiering av ohälsa fast utan någon form av mänsklig aspekt. Det känns knappt som att boken har någon handling. Allt handlar om att karaktärerna mår dåligt, vilket i längden faller platt och inte alls känns trovärdigt.

 

Med det sagt tyckte jag ändå att SOM STJÄRNOR I NATTEN är okej. Jag ville hela tiden läsa vidare och var nyfiken (och rädd) över hur alltsammans skulle sluta. Jag kände bara inte något för karaktärerna, ingen solidaritet eller sympati. De blev för… omänskliga i mina ögon. 

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Kate DiCamillo.

Originaltitel: Louisiana's way home.

Genre: Realistisk fiktion.

Traumatiskt innehåll: Fattigdom, psykisk ohälsa, föräldralöshet.

Nyckelord: Roadtrip, försoning.

Serie: Three Rancheros #2.

Längd: 196 sidor.

Publiceringsår: 2018 (org. 2018).

Bokförlag: Lilla Piratförlaget.

 

 

Jag introducerades för DiCamillos romaner förra året, då jag läste SAGAN OM DESPERAUX, och jag måste medge att jag var relativt kritiskt inställd. Jag brukar trots allt inte underhållas av ”barnböcker”, och förväntade mig en enkel och relativt tråkig läsning som inte skulle ge mig något av värde. För att göra en lång historia kort, blev SAGAN OM DESPERAUX en av årets bästa böcker, och det var med nyfunnen entusiasm som jag plockade upp ännu en bok av DiCamillo: LOUISIANAS VÄG HEM.

 

LOUISIANAS VÄG HEM är en fristående del i serien THREE RANCHEROS, och är en minst sagt speciell läsning. Tankeväckande och gripande, även för vuxna läsare. Det är något visst med DiCamillos sätt att skriva: så lätt men ändå tillräckligt komplext för att tilltala en bred målgrupp. Jag älskar karaktärerna, deras syn på världen och den varma tonen. Stämningen och stilen påminner lite om EN Ö I HAVET-serien av Annika Thor, och känns så där härligt gosig samtidigt som boken inte drar sig för att reflektera över tuffa teman. Och det finns något nostalgiskt över den, trots att jag inte läst LOUISIANAS VÄG HEM tidigare.

 

Det enda som jag har att kritisera är att LOUISIANAS VÄG HEM är något innehållslös. När sista sidan var läst kunde jag inte undgå att tänka: ”var det allt?”. Men bortsett från det är det en himla fin berättelse. Perfekt att läsa tillsammans med familjens alla medlemmar.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Kasie West.

Originaltitel: P.S. I like you.

Genre: Romantik, contemporary.

Traumatiskt innehåll: Mobbning.

Nyckelord: Brevvänner, låtskrivare, dikter, gymnasiedrama.

Serie: –

Längd: 340 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2016).

Bokförlag: LavenderLit.

 

 

Det finns mycket som brister med SÅNGER FRÅN HJÄRTAT. Handlingen är enkel och allt annat än originell. Klyschorna hopar sig, och karaktärerna är vandrande stereotyper. Dessutom är händelseförloppet väldigt förutsägbart. Jag visste redan från början vem det var som Lily skrev med, och de olika ”vändningarna” syntes långt i förväg. Därtill fastnade jag aldrig riktigt heller för kärleksintresset. Jag är trött på litterära pojkar med bad boy-stil och har inte tålamod att se bortom den fasaden.

 

Vidare är det även synd att hela boken kretsar kring romansen i fråga. Just den här gången råkade det vara precis vad jag behövde: ett hjärndött rosa fluff. Men vid ett annat tillfälle hade jag sannolikt hatat det. Allt kretsar kring Lily. Hennes bästa vän existerar enbart för att ge henne råd och för att knuffa henne i rätt riktning. Vännen har inte liv för sig själv, och Lily har knappt ett liv utanför relationen. Hon tänker, pratar och andas pojkar. Boken hade fått en helt annan komplexitet om vi fått ta del av annat än bara romansen.

 

Med det sagt, tyckte jag ändå om boken. Mycket. Den är lättsam. Underhållande. Och väldigt söt. Jag fastnade för Lily som karaktär, och älskade att följa hennes familj, med vilka hon har en underbar dynamik till. Dessutom är själva premissen riktigt intressant: jag gillar verkligen idén med att Lily och hennes brevkamrat kommer varandra närmare och närmare utan att vara medvetna om varandras identiteter. Så trots alla brister, kunde jag inte undgå att hela tiden längta efter att läsa mer och mer. SÅNGER FRÅN HJÄRTAT är en mysig bladvändare, helt enkelt!

 

Allt som allt är SÅNGER FRÅN HJÄRTAT en bra bok. Den är inte särskilt komplex, men söker du ett rosa fluff utan särskilt stora konflikter är den perfekt för dig.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Författare: Alice Oseman.

Svensk titel: –

Genre: Romantik, drama.

Traumatiskt innehåll: Homofobi, mobbning, självskadebeteende, ätstörning, psykisk ohälsa, alkoholkonsumtion.

Nyckelord: Paris, klassresa, HBTQ-romans, grafisk roman.

Serie: Hearstopper #3.

Längd: 384 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Hodder Children's Books.

 

 

 

 

 

Den tredje volymen av HEARTSTOPPER är allt jag önskat mig, och lite till. Om du mätte mitt hjärta, skulle du se att det växt tio gånger sin storlek under min läsning av boken. Den är så mysig, så kärleksfull, så värmande. Boken känns ärlig i sitt berättande och fick mig att skratta rätt ut. Högt. Framför människor. Men jag brydde mig inte, för den fick mig att må så bra. Stämningen är öm och karaktärerna underbara. Om du frågar mig vilket mitt fiktiva favoritpar är, svarar jag Nick och Charlie utan att tveka. De är bedårande!

 

Men fast vi får ta del av en hel del fluff, introduceras även en del tuffa ämnen i boken. Tidigare romaner har inbegripit homofobi och mobbning, men i HEARTSTOPPER VOLUME 3 omnämns även självskadebeteende och självsvält. Och Alice Oseman porträtterar det hela väldigt snyggt, och lyckas såväl beröra som väcka tankar. Jag är väldigt nyfiken på vart det hela kommer att leda.

 

HEARTSTOPPER är en bokserie som började väldigt starkt, men som hela tiden blir bättre och bättre. Den tredje delen är utan tvekan också den som gjorde störst intryck på mig. Den fick mitt hjärta att slå ett extra slag, samtidigt som den spelade mina känslotrådar likt gitarrsträngar. I samma sekund som jag läste klart sista sidan kände jag ett maniskt begär efter att läsa vidare, och jag förutspår en plågsam väntan på fortsättningen.

 

BETYG: 9/10

FAKTA

Författare: Colleen Hoover.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, cancer.

Nyckelord: Poesi, förbjuden kärlek.

Serie: Slammed #1.

Längd: 317 sidor.

Publiceringsår: 2012.

Bokförlag: Simon & Schuster.

 

 

 

 

 

Åh, vad jag är besviken! Misstolka mig inte: SLAMMED ör en bra bok, men med tanke på den repertoar som Colleen Hoover har bakom sig hade jag förväntat mig så mycket mer. För tusan, IT ENDS WITH US är trots allt en av mina favoritböcker, och jag såg fram emot att addera SLAMMED till den listan.

 

SLAMMED är Colleen Hoovers debutroman, och det märks. Boken är trevlig och lättsam att ta del utav, men har inte direkt något som sticker ut. Handlingen är trivial, händelseförloppet förutsägbart och klyschorna många. Det som händer saknar trovärdighet, och om man bortser från den charmiga vännen Eddie som är härligt rak på sak så fastnade jag inte för karaktärerna. Layken är för omogen, och Will… Will är en douche. Och tyvärr saknar de kemi. Jag kände ingen gnista, det hoppade aldrig till i bröstet av glädje. De var bara väldigt ”meh” tillsammans.

 

Överlag är SLAMMED okej. En bra bok, men långt ifrån Hoovers bästa. Romanen hade potential till ett emotionellt djup, men kastade bort det på stereotyper och en romans som följer mallen till punkt och pricka. Om jag hade läst den för fem år sedan hade jag säkert älskat den, men i nuläget kan jag inte ge den mer än godkänt.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Karin Smirnoff.

Engelsk titel: –

Genre: Litterär fiktion.

Traumatiskt innehåll: Adoption, misshandel, sexuella övergrepp, våldtäkt, aga, djurmisshandel, dödsfall, alkohol- och drogmissbruk.

Nyckelord: Livsberättelse, en människas vardag, socialrealism.

Serie: Jana Kippo #1.

Längd: 319 sidor.

Publiceringsår: 2018.

Bokförlag: Polaris.

Läs mer och jämför priser: Omnible

FAKTA

Författare: Jason Reynolds.
Svensk titel: –
Genre: Contemporary, poesi.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, psykisk ohälsa, gängkrig.

Representativt innehåll: –

Serie: –

Längd: 306 sidor.

Publiceringsår: 2019 (org. 2017).

Bokförlag: Antheneum Caitlyn Dlouhy Books.

 

 

 

 

 

LONG WAY DOWN är den typen av bok som blir bättre och bättre ju mer jag tänker på den. Det är nästan att jag vill läsa om den nu direkt för att försäkra mig om att mina tankar och känslor stämmer, vilket jag aldrig har varit med om tidigare.

 

Den här boken har en oerhört kraftfull premiss. Konceptet kretsar kring samhällets oändliga våldscykel och hela grejen med ”ett öga för ett öga”, och utspelas under så lite som 60 sekunders tid. Under de 60 sekunderna får vi följa karaktären Will som åker hiss. Vid varje våning stannar hissen och släpper in en person som på något sätt är anknuten till hans storebror, som blivit ihjälskjuten. Ingen av personerna som går in i hissen är egentligen där, utan existerar bara i Wills huvud som ett sätt för honom att kommunicera med sig själv reflektera över det han tänker göra. Det hela är tankeväckande och riktigt träffande.

 

Boken är emellertid skriven i diktform, vilket jag gillar i teorin men har desto svårare för i praktiken. Varje gång som jag läser en bok med poetiskt lagd text, har jag svårt att fastna. Det spelar ingen roll att jag älskar premissen, jag får ändå svårt att klicka. Jag önskar därför att LONG WAY DOWN var skriven i traditionellt format, för oh boy vad jag hade älskat den då!

 

Själva slutet är något förvirrande, men jag gillar ändå att allt lämnas öppet för egen tolkning. Överlag är LONG WAY DOWN en annorlunda och gripande bok, om att rättfärdiga mord och ha styrkan att avbryta ett påbörjat vendetta. En snabbläst och stark berättelse som jag tror att de flesta skulle bli berörda av.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Alice Oseman.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Psykisk ohälsa, djurmisshandel.
Representativt innehåll: HBTQ.

Serie: –

Längd: 474 sidor.

Publiceringsår: 2019 (org. 2016).

Bokförlag: HarperTeen.

 

 

Jag har svårt att placera RADIO SILENCE. Å ena sidan klickade boken inte riktigt med mig, men samtidigt fanns delar som jag verkligen tyckte om. Jag önskar att jag läste den när jag var yngre, för femtonåriga jag hade säkerligen älskat den. Nu känner jag mest ”meh”.

 

En av mina favoritböcker är ELIZA OCH HENNES MONSTER. Det var därför med glädje som jag försjönk i läsningen av RADIO SILENCE, som har ett liknande koncept kring nördighet och fandom. Det ironiska är emellertid att inslagen från podcasten var det som jag ansåg var tråkigast i boken. Till slut hoppade jag till och med över dem, för att jag inte tyckte att de var relevanta för berättelsen. Oh well. Det som jag däremot tyckte väldigt mycket om att läsa om var Frances pluggmani och kamp för att komma in på universitetet. Det fick henne att kännas mänsklig.

 

Det som gjorde att jag hade svårt för boken var dock främst Alice Osemans sätt att skriva. Språket är lite för enkelt och karaktärerna känns platta och orealistiska. Sättet som de reagerar och agerar på saknar trovärdighet, och vänskapsrelationen mellan Frances och Aled växer fram för snabbt. Och det är faktiskt en gemensam nämnare för mycket av innehållet: det rör sig för fort. Trots att tempot är långsamt och att det inte händer särskilt mycket, känns handlingen paradoxalt nog påskyndad. En bidragande faktor till det är det för att berättelsen hoppar runt en del, vilket skapar hinder för läsaren att verkligen bli grundad i det som sker.

 

Överlag förstår jag hajpen över RADIO SILENCE, men jag kan inte påstå att det är en bok för mig. Det fanns delar som jag verkligen tyckte om, men allt som allt känns det som en relativt lättglömd läsning.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Jerry Spinelli.

Svensk titel: –
Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: –
Representativt innehåll: –
Serie: Stargirl #1.

Längd: 186 sidor.

Publiceringsår: 2002 (org. 2000).

Bokförlag: Knopf.

 

HANDLING 

 

 

Jag ville verkligen tycka om STARGIRL. Jag har hört så mycket gott om boken och hade sett fram emot att läsa den i flera månader. Men det blev lite av ett magplask.

 

Låt mig börja med att skriva att jag tyckte om Stargirl som karaktär. Jag fastnade för hennes genuinitet och frihetskänsla, och inspirerades av hennes glädje. Hon för med sig ett himla fint budskap om att våga bryta normen och vara unik, och fick mig att vilja släppa loss lite mer och sluta bry mig om vad andra tycker. Med det sagt, känns hon inte som en riktig person. Trots en fantastisk personlighet, upplever jag henne som endimensionell och utan djup. Hon har inga som helst brister, är för obrydd när det kommer till andras hat och genomgår ingen direkt utveckling under bokens gång. Och förutom Stargirl, fanns faktiskt inte en enda karaktär som jag tyckte om.

 

Jag fastnade inte heller för handlingen. Finns det ens en ordentlig handling? Tempot är långsamt, det som händer saknar trovärdighet, språket imponerade inte på mig och överlag gjorde läsningen inget intryck. Det låter kanske hårt, men fast jag inte anser att STARGIRL är dålig tog det mindre än en timme för mig att glömma bort det jag läst.

 

Överlag är STARGIRL rätt ”meh”. Jag förstår varför en del personer tycker om boken, men för mig kändes den för innehållslös.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Rainbow Rowell.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary, romantik, grafisk roman.

Traumatiskt innehåll: Kroppsfixering.

Representativt innehåll: HBTQ.

Serie: –

Längd: 211 sidor.

Publiceringsår: 2019.

Bokförlag: First second.

 

 

Den här boken är SÅ. HIMLA. SÖT! Jag är vanligtvis inte ett särskilt stor fan av Rainbow Rowell, då jag anser att hennes böcker är överskattade och triviala. Men DET HÄR. Bedårande!

 

För det första: illustrationerna. Bilderna är ritade av Faith Erin Hicks och är utsökta. Jag älskar stilen, jag älskar färgerna, jag älskar den perfekta balansen mellan detaljer och enkelhet. Det är en ren fröjd att läsa boken, just för att den är så snyggt gjord.

 

Men PUMPKINHEADS är inte bara ett fint yttre. Boken är himla mysig, rakt igenom. Handlingen är enkel och lätt att hänga med i, stämningen är varm och karaktärerna underbara. Särskilt den kvinnliga protagonisten, Deja. Hon är så där härligt bubblig, en riktig ”ta tillvara på livet”-typ, som tar lättsamt på livet och har en inspirerande optimism. Hon känns så genuin, och jag skulle göra allt för att få vara vän med henne. Men även Josiah gör intryck, och de båda karaktärerna kompletterar varandra väl.

 

Det enda som jag har att klaga över är slutet. Det känns förutsägbart och något påskyndat, och jag anser inte att "vändningen" var nödvändig. Min åsikt är att boken hade fungerat minst lika bra – till och med bättre – utan den. Det är egentligen allt jag kan säga utan att spoila vad som händer.

 

Överlag tycker jag mycket om PUMPKINHEADS. Det är en söt och varm bok som försätter läsaren i riktig höststämning.

 

BETYG: 7/10