FAKTA

Författare: Emma Rowley

Svensk titel: –

Genre: Thriller

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, sex med minderåring

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 294 sidor

Publiceringsår: 2010 (org. 2018)

Bokförlag: Kensington Publishing Corporation

 

 

 

 

Efter alla positiva recensioner jag sett, såg jag mycket fram emot WHERE THE MISSING GO. Men den passade inte alls min smak.

 

Jag gillar premissen och uppskattar att följa en frivillig på en jourtelefon för rymlingar, eftersom det inte är något jag läst om tidigare. Jag kände också starkt för mamman Kate, och tycker att hon är välskriven som karaktär. Men det är ungefär det jag gillade.

 

Jag är helt enkelt inte imponerad. Handlingen är förutsägbar och lite överallt. Och tempot är långsamt, med många upprepande vardagliga nonsens-saker som fyller sidorna. För lite försiggår och jag kände mig aldrig investerad. Tvärt om: jag var uttråkad mestadels av tiden.

 

Saker och ting blir bättre under bokens andra halva, men vid det laget hade jag tappat allt intresse.

 

Överlag var WHERE THE MISSING GO varken vad jag förväntade mig eller ville ha. Den var helt enkelt inte spännande, och fast jag inte nödvändigtvis ser det som en dålig bok, är den definitivt en bok jag kommer att glömma snabbt. Faktum är att den redan i skrivande börjat försvinna ur mitt minne.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Emily McIntire

Svensk titel: –

Genre: Romance

Traumatiskt innehåll: Misshandel, tortyr, sexuella övergrepp, mobbning.

Serie: Ever After #2

Målgrupp: Vuxna

Längd: 374 sidor

Publiceringsår: 2022

Bokförlag: Bloom Books

 

 

 

 

 

Okej, så jag gillade faktiskt föregångaren, Hooked, och var taggad över att fortsätta med Scarred, min allra första Lejonkungen-retelling. Och ja, retelling-delarna är rätt kul. Jag älskar den kreativa integrationen av de välbekanta elementen och McIntires mod att ta en populär Disneyfilm och göra den till en mörk romans. Jag tycker också det är trevligt med era-miljön, eftersom slott, hovintriger och kungligheter passar teman i Lejonkungen bättre än en nutida miljö.

 

Men fast jag älskar idén, upplever jag utförandet som bristfälligt.

 

Boken är långsam och har alldeles för utsmycket, ansträngt språk, med onaturliga dialoger och rent utav underliga beskrivningar. Den har många oanständigheter, men sexscenerna är snarare pinsamma än heta. Jag fastnade inte heller för karaktärerna. De känns ytliga och platta, och har alldeles för stora gudakomplex för mig. Jag upplever inte heller deras resonerande och agerande som logiskt, och kände noll kemi mellan "de romantiska turturduvorna".

 

Överlag är jag besviken. Scarred hade verkligen potential att vara något kul, nytt och nytänkande, men utförandet förstörde det för mig. Jag har dock hört att nästa bok, Wretched, är bättre, och hoppas att det här bara är en temporär svacka.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Kallie George, Stephanie Graegin

Svensk titel: –

Genre: Fabel

Traumatiskt innehåll: Föräldralöshet, hemlöshet

Serie: Heartwood Hotel #1

Målgrupp: Äldre barn

Längd: 163 sidor

Publiceringsår: 2017

Bokförlag: Little, Brown Books for Young Readers

 

 

 

 

Jag tycker att det här är en bra barnbok. Den är söt, med fin handling som förespråkar vänskap, fridfullt levande och likabehandling. Karaktärerna är sympatiska och det finns en bra balans mellan drama och lugn, och de fina illustrationerna av Graegin kompletterar texten bra.

 

Främsta anledningen till låga betyget är för att jag som vuxen inte var helt wow:ad. Fast jag medger att enkelheten, förutsägbarheten och de många sammanträffandena är för att jag inte tillhör bokens målgrupp, och därför inte dömer boken därefter, hindrade de mig ändå från att bli tillfredsställd. För mig var detta en "palette cleanser" och en lugnande stund, men inte en kvalitetsläsning.

 

Det enda egentligen lite sämre elementet i boken är bristande bakgrund vad gäller en karaktär som behandlar protagonisten illa. Vi får inte en särskilt tydlig förklaring till hennes beteende, vilket gör att de inte heller känns helt förståeliga.

 

Överlag är det en trevlig och hjärtefylld bok. Den är perfekt att högläsa för barn; toppen som introduktionsbok för unga läsare som precis börjat upptäcka böckernas magiska värld, och passande för vuxna som bara vill ha en paus från komplexiteten i böcker inom deras egna åldersgrupp. Om jag skulle betygsätta boken i förhållande till målgruppen skulle jag ge den 7/10.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Ann Napolitano

Originaltitel: Dear Edward

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, ätstört beteende, missfall

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 332 sidor

Publiceringsår: 2020

Bokförlag: Wahlström och Widstrand

 

 

 

 

 

KÄRE EDWARD är långt ifrån en dålig bok. Men jag älskade den inte.

 

Premissen grep tag i mig direkt. Jag älskar själva berättelsen och tycker att det är gripande att läsa om hur mental hälsa och livssätt kan påverkas av att vara ensam överlevare till en tragedi. Det är känslofyllt och tankeväckande, och stundtals riktigt bra.

 

Men jag var inte intresserad rakt igenom. Skrivsättet är lite stelt, handlingen något spretig och jag fastnade inte särskilt för protagonisten. Jag tycker också att det finns för många karaktärer och var inte intresserad av att läsa om de andra passagerarna. Jag önskade också att bli en känslomässigt vrak, men hade väldigt neutrala känslor gentemot alltsammans.

 

Överlag var KÄRE EDWARD okej. Det är inte en bok som jag kommer tänka mycket på, men inte heller något som jag ogillade.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Mara Rutherford

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, magi som involverar självskada, djurdöd, tvingat äktenskap, depression

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 390 sidor

Publiceringsår: 2022

Bokförlag: Inkyard Press

 

 

 

 

 

 

Den här boken är som en fis. Det känns lite småbra under själva aktiviteten, men väl klar är det inget du tänker på igen.

 

Jag menar, THE POISON SEASON är okej. Det är en snabb läsning. Enkel, och ett bra sätt att rena smaklökarna mellan annat. Jag gillar premissen och min upplevelse överlag var just det: okej. Men boken lämnar inget direkt intryck.

 

Det är en extremt standardiserad fantasybok för ungdomar. Fast den inte gör något fel, erbjuder den inte heller något som vi inte redan läst om dussintals gånger. Den är mild, klyschig, förutsägbar och lite... tom. Halva jag gillade den simpa flykten, som inte kräver mycket hjärnaktivitet. Andra halvan tyckte att det var oerhört svårt att bli investerad och börja bry sig.

 

Därtill är boken lite för putti-nuttig för mig, och jag kunde inte heller undgå att göra en mental "face-palm" under några av de mycket lägliga och enkla-vägen-ut stunderna.

 

Mitt slutliga utlåtande är att THE POISON SEASON inte har något unikt innehåll att erbjuda. Det är inte kvalitetslitteratur eller något häpnadsväckande. Ärligt talat gav boken mig inte mycket alls, förutom att vara en väldigt behaglig och orävande läsning. Men – det var precis det jag behövde just nu, och därför hade jag ändå en trevlig stund.

 

BETYG: 4,5/10/10

FAKTA

Författare: Tatsuki Fujimoto

Svensk titel: –

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Dödsfall

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 144 sidor

Publiceringsår: 2022 (org. 2021)

Bokförlag: VIZ Media LLC

 

 

 

 

 

Jag är besviken. Fast detta är min första manga av Fujimoto, skaparen av CHAINSAW MAN, hade jag hört så pass mycket gott om honom att jag inte kunde hjälpa att ha höga förväntningar. Men LOOK BACK var inte för mig.

 

Jag var extremt uttråkad av den. Det är lite underligt: jag hade hört att det skulle vara en kraftfull och känslosam läsning, men den fick mig inte att känna något alls. Den har ett förvirrande narrativ, enkla karaktärer och en blek handling som aldrig grep tag. Därtill är karaktärerna väldigt liknande illustrerade, utan detaljer som tydligt utmärker dem från varandra, vilket fick boken att kännas lite opersonlig.

 

Överlag förstod jag inte riktigt LOOK BACK. För mig var den ett stort ingenting. Det betyder inte att boken är dålig; jag klickade bara inte med den.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Thi Bui

Svensk titel: –

Genre: Memoar

Traumatiskt innehåll: Depression, självmordsförsök, missfall, dödsfall, misshandel, krig, svält, otrohet

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 329 sidor

Publiceringsår: 2017 (org. 2018)

Bokförlag: Harry N. Abrams

 

 

 

 

 

 

Jag vill börja med att tydliggöra att mitt låga betyg inte är någon form av bedömning av händelserna som skildras i memoaren, utan baseras på min personliga underhållning av boken. Jag tycker att det här är en viktig berättelse att förtälja. Den var helt enkelt inte särskilt kul – för mig – att ta del utav.

 

 

 

Överlag kan jag rent objektivt säga att det är en bra bok, och jag kan se mig själv rekommendera den till en viss typ av läsare. Men baserad på enbart min egen underhållning var det ingen höjdare.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Orlando Weeks

Svensk titel: –

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Omnämner dödsfall.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 69 sidor

Publiceringsår: 2018

Bokförlag: Penguin

 

 

 

 

 

Illustrationerna i THE GRITTERMAN är utsökta. Stilrena och enkla, på ett vackert minimalistiskt sätt. Jag älskar också den hemtrevliga men ändå lite dystra tonen, och att den diskuterar ämnen så som mänskligt överflöd.

 

Men jag upplevde boken som något tom och innehållslös. Den har säkert en större mening och mer djup än jag kände av, men det for över mitt huvud. Överlag var det en rätt "meh" läsning.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Elizabeth Acevedo

Svensk titel: –

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Racism

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 46 sidor

Publiceringsår: 2022

Bokförlag: Quill Tree Books

 

 

 

 

 

Det här är ett jag-problem.

 

Jag älskar Acevedo och har gillat alla hennes böcker. Förutom denna. Men även här är det tydligt att hon kan skriva. Boken är kraftfull.

 

Men fast jag gillar lyriskt språk och böcker skrivna i vers, kämpar jag ofta med att knyta an och uppskatta dikter. Och INHERITANCE är en enda dikt: i princip en halv mening per sida, ihop med illustrationer. Och jag kände mig inte investerad, var inte förtjust i bildspråket och upplevde helt enkelt inte boken som minnesvärd.

 

Jag är dock glad att ha boken i min samling och kommer att fortsätta köpa allt Acevedo får publicerat.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Sarah J. Maas

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Fångenskap, tortyr, hot om sexuella övergrepp, dödsfall, självskadebeteende, PTSD, depression, djurmisshandel, djurdöd, misshandel, slaveri, krig

Serie: Throne of Glass #7

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 980 sidor

Publiceringsår: 2018

Bokförlag: Bloomsbury YA

 

 

Ger du någonsin upp med böcker? Vad får dig i så fall att ta det beslutet? Jag ger sällan upp på böcker jag börjat läsa, mest för att jag är rädd att missa om de faktiskt vänder och blir bra. Men det finns undantag, och nu senast var det KINGDOM OF ASH.

 

Boken är absolut inte dålig, och jag känner själv att jag gick in i läsningen med rätt orättvisa förutsättningar. Jag har aldrig varit ett stort fan av THRONE OF GLASS-serien. Eller, ärligt talat så gillade jag verkligen HEIR OF FIRE och QUEEN OF SHADOWS, men bortsett från det har jag tyckt att serien varit rätt generisk. Vilket ledde till att jag prokrastinerat att fortsätta med läsningen.

 

Så när jag plockade upp KINGDOM OF ASH – den sista delen – hade en hel del tid passerat. Och inte nog med att mitt intresse redan begynnelsevis var fisljummet. Jag noterade också snabbt att jag varken mindes karaktärerna eller vad som hänt i tidigare böcker. Dialogerna och händelserna gick över mitt huvud och betydde verkligen ingenting för mig, och jag brydde mig inte tillräckligt för att läsa om böckerna eller ens kolla upp en sammanfattning.

 

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: C.S. Pacat

Svensk titel: –

Genre: Fantasy, romance

Traumatiskt innehåll: Slaveri, misshandel, dödsfall, tortyr, våldtäkt, djurdöd, sexuella övergrepp, krig, omnämner missfall och självmord, pedofili, prostitution

Serie: Captive Prince #1-3

Målgrupp: Vuxna

Längd: 244, 388 respektive 341 sidor

Publiceringsår: 2013-2016

Bokförlag: Berkley

 

 

 

 

 

Jag klickade verkligen inte med den här serien.

 

Men låt oss börja positivt, ey? Jag gillar verkligen att berättelsen börjar direkt, utan en lång uppbyggnad. Jag tycker också att språket är bra och att böckerna är lätta och snabba att ta sig igenom.

 

Men. Oy vey.

 

De saknar världsuppbyggnad. Jag började aldrig bry mig om karaktärerna. Det finns för mycket ångest och för lita handling. Jag var ärligt talat rätt uttråkad.

 

Mitt största problem är dock det stora fokuset på inte bara sex, utan sexuella övergrepp.

 

Hör här. Jag gillar heta läsupplevelser. Jag tycker också att det är intressant att läsa om tabubelagda ämnen. Så det har absolut inget med det att göra.

 

Men när en serie har större fokus på sexuella övergrepp än en faktisk handling, har jag svårt att underhållas. Inte bara är handlingen en dålig förklädad för oändliga sexuella beskrivningar; jag var också riktigt obekväm med "romansen". Den är inte romantisk! Tvärt om romantiserar den destruktiva förhållanden, och var rätt smaklös.

 

Tonen i CAPTIVE PRINCE påminner mig lite om GILD av Raven Kennedy, men jag gillade den serien mycket mer tack vare intressant magisystem och en handling som faktiskt utvecklas under serien. Det här är bara våldtäkt efter våldtäkt. Och handlingen är i princip att en konstant misshandlad och förnedrad sex slav faller för personen som håller honom fången. Superkul.

 

Överlag var det en kamp för mig att ta mig igenom böckerna, och det var en lättnad när jag äntligen bestämde mig att lägga ifrån mig den tredje boken efter ungefär 90 sidor och inte plocka upp den igen.

 

BETYG: 3,5/10

Författare: Agatha Christie, Rudyard Kipling, Richard Ford, Majgull Axelsson

Svensk titel: Näst efter en hund, Garm, Valpen, Långt livs färd mot Molly

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Djurdöd, självmordstankar

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd:

Publiceringsår: 2022

Bokförlag: Novellix

 

 

 

 

Jag trodde verkligen att jag skulle älska de här novellerna. Jag menar, de är skrivna av fyra fantastiska författare och fokuserar allihopa på hundar. Vad kan gå fel?

 

Men de gjorde inget direkt intryck på mig och jag kände inte att de gav något; de varken fick mig att tänka eller känna. Jag hade högst förväntningar på Näst efter en hund av Christie, eftersom hon är en av mina absoluta favoritförfattare vad gäller klassiker. Men fast jag gillade konceptet var den slutliga produkten inte mer än okej. Samma sak med de av Kipling och Ford: bra premisser, "meh" utförande. Den av Majgull Axelsson var den jag gillade minst, och jag måste nedstämt medge att jag faktiskt inte minns något av den.

 

Så överlag hade alla fyra novellerna potential, men i slutändan föll de kort. Jag ville ha söthet och fluff och vackra berättelser om människans bästa vän. Men de var istället rätt förglömliga och torra.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Midori Motohashi, Makoto Shinkai

Svensk titel: –

Genre: Romantik

Traumatiskt innehåll: Mobbning, misshandel

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 190 sidor

Publiceringsår: 2014 (org. 2013)

Bokförlag: Vertical Comics

 

 

 

 

Jag troddde verkligen att jag skulle gilla THE GARDEN OF WORDS mer än vad jag gjorde.

 

Jag menar... jag älskar premissen. Illustrationerna är vackra och berättelsen i sig har en hel del potential, och flera intressanta teman. Men jag förlorade intresset ungefär halvvägs igenom, och boken fick mig aldrig att känna. Karaktärerna är tusen gånger mer emotionella än vad jag blev; jag berördes helt enkelt inte. Istället kändes boken något platt och underutvecklad. Och tyvärr blev placeringen av vissa pratpubblor något förvirrande.

 

Så ja... THE GARDEN OF WORDS är okej, men inte mer. Jag har dock hört att filmen, som boken är baserad på, är bättre, så kanske ger den en chans.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Olivie Blake

Originaltitel: The Atlas Six

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Otrohet, prostitution, omnämner självmord

Serie: The Atlas #1

Målgrupp: Nyvuxna

Längd: 477 sidor

Publiceringsår: 2022 (org. 2020)

Bokförlag: Bokfabriken

 

 

 

 

 

Jag ville verkligen gilla den här boken. Magiska skolor, hemliga sällskap... det är några av mina favorittroper. Men huh, jag behövde verkligen kämpa.

 

För full transparans ska jag vara ärlig med att boken har bra delar. Och jag älskar illustrationerna. Men överlag gjorde den mig SÅ frustrerad.

 

Språket är torrt, med alldeles för mycket berättande istället för visande. Författaren dumpar också väldigt mycket information på läsaren, som för att bevisa sin egen kunskap. Dialogerna känns onaturliga och det finns överdrivet mycket sexsnack. Världsuppbyggnaden? Blek. Handlingen? Oerhört spretig. Och karaktärerna är inte bara ointressanta, utan barnsliga och riktigt svåra att tycka om. Tillsammans med ett långsamt tempo, kändes upplevelsen överlag intetsägande.

 

Så nej, jag förstår inte riktigt populariteten. ATLAS: DE UTVALDA är inte nödvändigtvis en dålig bok, men definitivt dussinvara.

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Författare: Alexandre Dumas

Svensk titel: Greven av Monte Cristo

Genre: Historisk fiktion, äventyr

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, alkoholism, svält, självmordstankar, försök till barnamord, missfall, våldtäkt, tortyr

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 1243 sidor

Publiceringsår: 2012 (org. 1844)

Bokförlag: Penguin Classics

 

 

Jag ville verkligen gilla den här boken. Och för att vara ärlig, gjorde jag det ett tag.

 

Jag tyckte om början. Uppladdningen är gjord oerhört snyggt, tempot är förvånansvärt högt och jag tyckte att det var fascinerande att läsa om hur Dantes anklagas för brottet och hans tid i fängelset. Under det här segmentet trodde jag genuint att jag skulle ge boken 3/5, eller till och med 4/5, i betyg.

 

Men boken är fög lång och har för mycket utfyllnad. Antalet karaktärer och sidospår känns meandrande och fick mig att förlora intresse. Och ungefär 300 sidor igenom, när perspektivet byts från Dantes till Franz, insåg jag att jag inte längre brydde mig. De delar som inte berättas av Dantes var helt enkelt inte intressanta, utan snarare tröttsamma och utdragna, och jag kom på mig själv med att bara vänta på att det skulle bytas tillbaka.

 

Jag är inte heller ett fan av att så mycket berättas i efterhand istället för att upplevas direkt av mig som läsare. Därtill är meningarna överlag rätt långa, med många bisatser, vilket blev tungt att läsa och påverkade såväl tempot som min läshastighet negativt.

 

Överlag har boken några riktigt toppendelar och jag gillar berättelsen i sig. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag njöt av upplevelsen i sin helhet. Den är välskriven, men inte för mig. I slutändan beslutade jag mig att DNF:a boken på sidan 792.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Tricia Levenseller

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, krig

Serie: Bladesmith #2

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 385 sidor

Publiceringsår: 2022

Bokförlag: Feiwel & Friends

 

 

 

 

 

Jag har gillat det jag läst av Levenseller tidigare, men klickade inte alls med den här duologin.

 

Å ena sidan är MASTER OF IRON bättre än sin föregångare på så sätt att karaktärerna redan har etablerade relationer. Så vi behöver bara acceptera att de finns där snarare än att irriteras över hur klyschigt de uppstår.

 

Med det sagt finns för många brister för mig att förbise.

 

Boken är svag vad gäller handling, djup och karaktärer. Den är läglig, ostig och extremt underutvecklad. Den saknar personlighet och är alldeles för dramafylld, platt och enkel. Jag var uttråkad och började aldrig bry mig.

 

MASTER OF IRON har också en väldigt repetitiv struktur, och cirkulerar mellan kyssar och mys, till ett svagt hot, till ångest och sen tillbaka igen. Och missförstå mig inte. Jag älskar representationen av social fobi. Men jag tycker också att det presenterades på ett väldigt ojämnt sätt. I vissa scener känns det överdrivet. Och i andra känns det ologiskt underrepresenterat. Det görs tydligt för oss att protagonisten tycker att det är svårt att veta hur hon ska agera och vad hon ska säga i sociala situationer, men hon har alltid svar på tal och står upp för sig själv utan problem.

 

Om du söker efter en hjärndöd fantasy och bara vill ta det lugnt passar boken bra. Men rent objektivt kan jag inte säga att det är en bra bok.

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Författare: Alexander Gordon Smith

Svensk titel: –

Genre: Skräck, dystopi

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, mänskliga experiment

Serie: Escape from Furnace #5

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 312 sidor

Publiceringsår: 2013 (org. 2011)

Bokförlag: Square Fish

 

 

Jag kommer ihåg att jag läste den första boken i den här serien för fem år sedan, och älskade den. Den intressanta premissen om felaktig fängsling, den mörka atmosfären och det härligt brutala klimatet var något nytt för mig, och fick mig att fastna.

 

Men efter en stark start, märkte jag att jag förlorade intresse ju mer av serien som jag läste. Om det beror på en avtagande kvalitet eller att jag växte ifrån serien vet jag inte. Men faktum är, att när jag plockade upp EXECUTION märkte jag att det fanns för många brister att förbise, och att jag helt enkelt inte brydde mig längre.

 

Det här är ett fall där serien tagit ordspråket "go big or go home" för bokstavligt. Den ursprungliga handlingen går knappt att urskilja. Den har gått från en berättelse om att rymma från fängelset till en fullskalig apokalyps, och det känns för extremt i förhållande till var vi började. Jag älskade den begränsade miljön och (någorlunda) trovärdiga konceptet i första boken, och brydde mig helt nekelt inte om den storskaliga riktningen som serien tog.

 

I sin helhet är EXECUTION ofokuserad, ordig, upprepande och blek. Den har stora luckor vad gäller logik, mycket utfyllnad och trots att det är en skräck känns boken barnslig och ostig. Jag brydde mig inte om karaktärerna och tyckte inte om att så mycket av boken består av minnen och cykliska tankar istället för faktiska händelser.

 

För att vara ärlig avslutade jag bara serien av ren förpliktelse; för att känna att jag läst ut hela. Jag älskade verkligen var den började, men här i slutet kände jag inget annat än tristess.

 

BETYG: 3,5/10

FAKTA

Författare: Jacqueline Woodson

Originaltitel: After Tupac and D Foster

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Homofobi, skjutning, racism, dödsfall

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 160 sidor

Publiceringsår: 2022 (org. 2008)

Bokförlag: Natur och Kultur

 

 

 

 

Vid det här laget har jag läst flera böcker av Woodson och upptäckt att de antingen passar som handen i handsken eller inte alls fungerar för mig. Vissa, som GENOM MÄRG OCH BEN, älskar jag. Andra, som den här, klickar helt enkelt inte med mig.

 

Självklart finns saker som jag tycker om med den. Prosan är vacker, som alltid. Jag gillar den hoppfulla tonen. Och jag tycker att det är intressant att få en glimt av hur det kan se ut att vara mörkhyad i dagens samhälle.

 

Med det sagt gjorde boken inte ett särskilt stort intryck. För att vara ärlig föll den rätt platt. Jag fastnade inte för karaktärerna och tyckte att det var svårt att urskilja en ordentlig handling. Det känns lite oschysst att säga, men jag förstod inte riktigt syftet med berättelsen. Den kändes urvattnad och fick mig inte att känna något.

 

Så överlag blev det är alltså ingen ny favorit. Jag vet faktiskt inte om jag kommer att plocka upp fler böcker av Woodson. Hon har några guldklimtar, men för det mesta klickar vi bara inte.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: J.R.R. Tolkien

Svensk titel: Konungens återkomst

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Krig, dödsfall, misshandel

Serie: The Lord of the Rings #3

Målgrupp: Vuxna

Längd: 284 sidor

Publiceringsår: 2020 (org. 1955)

Bokförlag: HarperCollins

 

 

Jag respekterar Tolkien oerhört mycket. Hur han har byggt upp en värld så här stor och komplex är bortom vad jag kan begripa. Det är hänförande hur mycket tid och energi han lagt på sitt verk, och jag älskar att det är så välgrundat i verkliga händelser. Dessutom är några av bokens citat så vackra och tankeväckande att de kommer att stanna hos mig för alltid.

 

Även Alan Lee, personen bakom de vackra illustrationerna i boken, förtjänar en eloge. Jag kan stirra på hans bilder hur länge som helst.

 

Med det sagt. Jisses, vad skönt att vara färdig. Det var en kamp.

 

THE RETURN OF THE KING var inte en underhållande bok. Den är tung, långsam och oerhört torr. Jag hatar att erkänna det, men jag var uttråkad från sida 1.

 

Boken är indelad i två delar, och till min lättnad var den andra delen (som följer Frodo och Sam) bättre än den första, tack vare karaktärernas värmande relation. Men ändå: jag hade inte en rolig stund.

 

Jag älskar idén med boken men engagerades inte. Den föll helt enkelt platt och jag började aldrig bry mig på grund av hur långsamt allt var. Det kändes som den aldrig tog slut och jag var nära att ge upp varje gång jag plockade upp boken.

 

För att bevisa min poäng: det är inte ett bra tecken när det känns som att en väska fylld med tegelstenar lyfts från din rygg när du läst klart sista sidan.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Cassandra Clare

Svensk titel: Kedja av guld

Genre: Urban fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, alkoholism, självmordsplaner

Serie: The Last Hours #1

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 582 sidor

Publiceringsår: 2020

Bokförlag: Margaret K. McElderry Books

 

 

 

 

Beroende på vilket humör du är på, kan CHAIN OF GOLD både vara den perfekta och värsta boken att läsa.

 

Å ena sidan är det en lättsam, underhållande, mysig och snabb läsning. Jag hade en trevlig stund. Men herrejisses vad boken är bristfällig.

 

Vi introduceras för alldeles för många karaktärer i början, det finns för många personer att hålla reda på och vi får ta del av för många perspektiv. På grund av det lär vi inte känna protagonisterna bortom en ytnivå, och deras röster är väldigt lika varandra.

 

Handlingen är tunn, på gränsen till icke-existerande. Väldigt lite händer och boken sticker inte ut i förhållande till Clare's andra verk. Den saknar djup och originalitet, och överanvänder lägliga sammanträffanden som sätt att skapa och lösa problem.

 

Det finns också så himla mycket onödigt drama som utfyllnad. För att vara krass innehåller boken mer romantik och tonårsångest än handling. Boken kan nästan summeras som "heta människor som är kära i fel personer", för det är i princip allt den är.

 

CHAIN OF GOLD är vad jag skulle klassa som "guilty-pleasure". Inte för att jag känner mig skyldig för att gilla den, utan snarare för att jag inte har någon bra anledning till det. Det är knappast kvalitativ literatur, men den låter dig ha en trevlig stund. Och ärligt? Att återvända till SHADOWHUNTER-världen kommer alltid vara som att återvända hem.

 

BETYG: 4/10