Glöm inte att följa mig @bookbringer på Instagram!

 

Intresserad av förhandsrecensioner, tävlingar, roliga reels, fler bokrekommendationer, taggar och inlägg där jag visar alla mina bokiga inköp? Följ mitt Instagramkonto @bookbringer!

 

Intresserad av förhandsrecensioner, tävlingar, roliga reels, fler bokrekommendationer, taggar och inlägg där jag visar alla mina bokiga inköp? Följ mitt Instagramkonto @bookbringer!

 

Intresserad av förhandsrecensioner, tävlingar, roliga reels, fler bokrekommendationer, taggar och inlägg där jag visar alla mina bokiga inköp? Följ mitt Instagramkonto @bookbringer!

 

FAKTA

Författare: Andrzej Sapkowski.

Originaltitel: Miecz przeznaczenia.

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall.

Serie: The Witcher #0,7.

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 386 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 1992).

Bokförlag: Gondol/Albert Bonniers förlag.

 

 

 

 

Alltså. Jag hoppas verkligen att huvudserien är bättre än det här. För jisses. Ödet svärd var riktigt tråkig. Den fångade aldrig min uppmärksamhet, gjorde mig aldrig intresserad. Jag brydde mig helt enkelt inte, varken om handling eller karaktärer. Språket är torrt, tempot långsamt och ja, det var allt annat än en njutningsfull upplevelse.

 

Med det sagt har jag ofta svårt för novellsamlingar på grund av den ryckiga dispositionen. Och med det i åtanke har jag ändå hopp om att tycka om de andra böckerna mer.

 

BETYG: 3/10

 

Intresserad av wrap ups i videoformat, tävlingar, roliga reels, bokrekommendationer, taggar och inlägg där jag visar alla mina bokiga inköp? Följ mitt Instagramkonto @bookbringer!

 

FAKTA

Författare: Samantha Shannon.

Svensk titel: –

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, missfall.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 848 sidor.

Publiceringsår: 2019.

Bokförlag: Bloomsbury Publishing.

 

 

 

 

 

Jäklar, vad besviken jag är!

 

Den här boken är SÅ långsam. Grymt utdragen. Det känns som att inget pågår förutom världsuppbyggnad i flera hundra sidor. Dessutom kändes slutet alldeles för kort och abrupt i förhållande till den onödigt långa uppladdningen. Jag hadek unnat acceptera det mer om boken varit hälften sin längd.

 

Därtill fastnade jag inte för karaktärerna. Jag blandade ihop dem mycket i början och när jag äntligen började få koll på vem som var vem brydde jag mig inte längre.

 

Boken har några spännande scener, men dessa står i kontrast till delar som var rent plågsamma att ta sig igenom.

 

Överlag var boken inte alls lika gripande som jag hade hoppats. Jag är ärligt talat väldigt neutral, och ville älska boken mycket mycket mer.

 

BETYG: 4/10

Intresserad av wrap ups i videoformat, tävlingar, roliga reels, bokrekommendationer, taggar och inlägg där jag visar alla mina bokiga inköp? Följ mitt Instagramkonto @bookbringer!

 

FAKTA

Författare: Marieke Nijkamp.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Skolskjutning, misshandel, självmord, dödsfall.

Nyckelord: Skolskjutning.

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 282 sidor.

Publiceringsår: 2016.

Bokförlag: Sourcebooks Fire.

 

 

 

 

Den här boken har en så himla kraftfull premiss, men faller totalt på utförandet.

 

Jag var ärligt talat uttråkad. Karaktärerna är underutvecklade. Tempot är långsmat. Och det känns som att den klichéefyllda handlingen aldrig leder nånstans. Det är helt enkelt mycket prat och ingen verkstad, vilket gör att boken känns oerhört innehållslös.

 

Jag är också besviken på det ytliga perspektivet. Boken skildrar en skolskjutning, men skrapar bara på ytan. Den saknar trovärdighet och blir aldrig så psykologistk intressant och spännande som jag hade trott. Istället hålls allt enkelt och säkert, vilket inte väcker några känslor hos mig.

 

Överlag är THIS ENDS WITH US en väldigt svag bok enligt mig. Inte dålig, men definitivt inte ett måste att läsa.

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Alexandra Monir.

Svensk titel: –

Genre: Science Fiction.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall.

Serie: The Final Six #2.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 305 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: HarperTeen.

 

 

 

 

 

Okej. Det här är en bok som varken är bra eller dålig, men som överlag ger NOLL intryck.

 

Jag gillar verkligen premissen och tycker att själva konceptet har potential. Men det är också därför som jag blev besviken.

 

Det är en enkel läsning. Kul, visst, men den saknar någon form av komplexitet. Med tunn berättelse, bleka karaktärer och en innehållslös mittensektion, engagerar boken inte alls. Tvärtom så är den rätt ointressant och platt.

 

Inte mycket försiggår, och när något väl händer så känns det inte särskilt trovärdigt. Vidare är boken fylld med alldeles för mycket tonårsångest för att vuxna jag ska göra annat än att himla med ögonen. Jag brydde mig helt enkelt inte.

 

Sen är jag lite förvånad över slutet, och inte på ett bra sätt. Det känns abrupt och ofärdigt, som om en efterföljare var på väg fast detta markandsförts som en duologi.

 

Överlag skulle jag säga att THE LIFE BELOW är okej. Jag hatade inte boken. Det var den typen av hjärndöd kul som man behöver ibland. Men jag kommer inte att läsa om den.

 

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Jacob Grimm, Wilhelm Grimm.

Originaltitel: Kinder- und Hausmärchen.

Genre: Barnsagor.

Traumatiskt innehåll: -

Nyckelord: Klassiska sagor, prinsessor, lyckliga slut.

Serie: -

Målgrupp: Barn.

Längd: 301 sidor.

Publiceringsår: 2021 (org. 1812).

Bokförlag: Lind&co.

 

 

Den här boken definierar min barndom. Den innehåller 15 sagor av bröderna Grimm: alla oerhört nostalgiska och söta.

 

Jag hade en väldigt mysig upplevelse av att läsa den. Inte bara för att jag mindes hur mycket jag älskade berättelserna som barn, utan för att man ibland helt enkelt bara behöver ett lyckligt slut. En enkel berättelse där prinsessan får prinsen. Jag avgudar dessutom illustrationerna ,och tycker att de passar bra ihop med den överlag varma tonen.

 

Men fast jag tycker mycket om boken, kan jag inte ge ett högre betyg. Jag kan inte se förbi de logiska luckorna och enkla lösningarna. Det är inte konstigt att sagor är ologiska eller att deras enkelhet inte fängslar en 25-åring. Det är inte det de är till för. Men jag kan inte heller låtsas om att det inte är verkligheten och betygsätta boken baserat på nostalgi eller hur mitt yngre jag skulle betygsätta den.

 

Överlag är BRÖDERNA GRIMMS SAGOR en perfekt bok att högläsa till dina barn. Den är också toppen när du behöver en paus från att vara vuxen och helt enkelt vill ha något enkelt. Men om vi talar om ren underhållning för vuxna, så självklart är detta inte det.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Glennon Doyle.

Originaltitel: Untamed.

Genre: Facklitteratur, biografi, självhjälp.

Traumatiskt innehåll: Bulimi, otrohet, alkoholkonsumtion, droger, dödsfall, skjutning, våldtäkt, mobbning, rasism.

Nyckelord: Biografi, livshistoria, feminism.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 298 sidor.

Publiceringsår: 2021 (org. 2020).

Bokförlag: YourLife Books.

 

 

Jag tycker inte om att dissa en bok. Särskilt inte när det är en memoar. Men jag kämpade verkligen med OTÄMJBAR och tycker inte att den förtjänar all hajp.

 

Först och främst fångade den aldrig upp mitt intresse. Den är långsam, inte alltid trovärdig och ofta rätt uppenbar. Den är också ofokuserad, och diskuterar vad som känns som varenda populärt ämne på jorden. Feminism. Relationer. Teknologi. Våld. Rasism. Moderskap. Beroende. Mobbning. Ätstörningar. Och det blir för mycket. För mycket för en bok, och för mycket för en person att påstå ha bemästrat sin förståelse för.

 

Och ja, det känns lite som att Doyle sätter sig själv på ett piedestal. Hon klappar konstant sig själv på ryggen, ger självgoda föreläsningar och berättar för läsaren hur duktig hon är på livet. Och självklart är jag glad över att det går bra för henne. Men jag gillar inte ett nedlåtande sätt. Särskilt inte när det kommer från någon vars största bekymmer i livet verkar vara dålig självkänsla.

 

Överlag hade jag svårt för boken. Det finns säkert en jättefin tanke bakom den, men jag kunde bara inte fastna.

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Författare: Brit Bennett.

Originaltitel: The Vanishing Half.

Genre: Litterär fiktion.

Traumatiskt innehåll: Misshandel, dödsfall, mobbning, diskriminering.

Nyckelord: Ras, identitet, familj.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 363 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Albert Bonniers förlag.

 

 

 

 

Jag ville verkligen tycka om den här boken, men den levde verkligen inte upp till hajpen.

 

Jag förstår varför så många älskar HJÄRTLINJER. Den har en stark premiss och utforskar relevanta teman som klass, ras och identitet. Den har starka budskap och är absolut inte dåligt skriven.

 

Men jag kämpade med den.

 

Tempot är långsamt och jag upplevde handlingen som ytlig. Det kändes som att den bara skrapade på ytan. Jag ville ha en stark emotionell inverkan men kände mig avlägsen allt. Vi hoppar mellan tidslinjer och generationer av karaktärer och får bara se glimtar ur deras liv. Vi får inte känna deras smärta eller ta del av några ordentliga konsekvenser, vilket blev antiklimatiskt.

 

Vidare inkluderar Bennet så många olika teman att boken blir spretig. Samtidigt upplever jag berättelsen i sig som lite för rättfram och platt. Det finns inga tvister, inget upp- eller ner, inga konsekvenser. Den kör på säkra kort, och ärligt? Jag var rätt uttråkad.

 

Kort och gott kan jag konstatera att det inte var en bok för mig.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Amie Kaufman, Jay Kristoff.

Svensk titel: –

Genre: Science fiction.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, slaveri.

Nyckelord: Rymdstrider, utomjordingar, äventyrliga jakter.

Serie: The Aurora Cycle #2.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 495 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Knopf Books For Young Readers.

 

 

 

 

Det har gått lång tid sedan jag läste den första boken i den här serien. Jag minns att jag tyckte om den. Jag minns inte att den var så här cringe.

 

Kanske har alldeles för mycket tid passerat, kanske har min boksmak ändrats. Men jag tyckte verkligen inte att den här boken var underhållande. Jag hände inget gentemot vare sig handling eller karaktärer. Det som jag minns som en charmig grupp är här oerhört ytliga och osammanlänkande. De saknar kemi och ja... vi klickade bara inte.

 

Sen var jag överlag rätt uttåkad under läsningen. Boken känns långsam och påskyndad på samma gång. Många av de komplexa problemen får alldeles för enkla lösningar och överlag kändes som att något saknades. Och förresten, skrev Jay det tredje kapitlet som helt random är helt och hållet om bröst?

 

Jag tycker inte att AURORA BURNING är en dålig bok. Men jag vet faktiskt inte om jag kommer att fortsätta med serien.

 

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Becky Chambers.

Svensk titel: –

Genre: Science Fiction.

Traumatiskt innehåll: –

Nyckelord: Första kontakt med utomjordingar, rymdresor.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 138 sidor.

Publiceringsår: 2019.

Bokförlag: Hodder & Stroughton.

 

Det här var inte vad jag hade väntat mig av Becky Chambers. Hon är en fantastisk författare, och några av hennes verk platser på min lista över livstidsfavoriter. Så bra är de. Men den här... var inte för mig.

 

För det första har boken inte en stark handling. Karaktärerna utforskar, hittar nya utomjordiska raser och pratar vetenskap med varandra. Men inte mycket annat händer. Och det underliga är: trots att boken utspelas på fyra helt påhittade planeter, känns det som en facklitterär bok. Så "fakta"tung är den.

 

Vidare är det en väldigt mjuk och långsam bok. Så långsam, faktiskt, att jag hade svårt att hålla mig uppmärksam. Jag upplevde också karaktärerna som underutvecklade och fastnade inte särskilt för dem.

 

På plussidan tycker jag att själva premissen är intressant och jag var generellt väldigt fascinerad av att läsa om de olika kropps-ändringarna som gruppen genomgick för att anpassa sina kroppar till de olika miljöerna. Jag gillade också det mystiska elementet i bokens senare halva och tyckte om att läsa om de interna striderna inom karaktärerna.

 

Med det sagt kan jag inte påstå att jag förstår hajpen. Missade jag något? Det känns som att det här är den typen av bok som låter bra i huvudet, men som helt enkelt inte är särskilt underhållande när den väl skrivits ut på papper.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Stephenie Meyer.

Originaltitel: Midnight Sun.

Genre: Urban Fantasy/Paranormal Romance.

Traumatiskt innehåll: Sexuella trakasserier, dödsfall.

Nyckelord: Vampyrer, kärlekshistoria.

Serie: The Twilight Saga #5.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 914 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: B. Wahlstrlms.

 

 

 

 

Herrejisses. Vart ska jag börja?

 

Å ena sidan kan jag inte hata den här boken. Den har för mycket nostalgi anknuten till sig, och kände mig oerhört gosig medan jag läste den.

 

Med det sagt, frustrerade MIDNATTSSOL skiten ur mig.

 

Den är ologisk. Klyschig. Och oerhört utdragen. MIDNATTSSOL är längre än TWILIGHT, trots att den inte bidrar med mycket nytt. Istället består sida upp och sida ner av Edwards klagofyllda tankar om. Varje. Liten. Sak. Vilket saktar ner tempot. Rejält.

 

Vidare känns boken ihoppuzzlad. Det är som att Meyer, mitt i sitt skrivande av Edwarts ack-så-tragiska-tankar plötsligt kommer på att händelserna behöver matcha de i TWILIGHT, så hon klistrar slumpartat in dem lite här och där. Det hela känns väldigt osammanhängande. Hur Edward talar och tänker matchar inte. Så pass att till och med Gollum känns mer följdriktig.

 

Det var dessutom väldigt tröttsamt (och cringy) att läsa om hur alla i hans omgivning faller pladask för Edward. Alla. Även fast han är rätt dryg mot dem alla. Jag uppelvde honom också som förvånansvärt obeslutsam, oförsiktig och relativt dum för att vara så gammal.

 

Sen vet jag inte om det är mindre framträdande i TWILIGHT eller om jag helt enkelt är en mer uppmärksam läsare nu, men jag avskydde Edwards motsägelsefulla beteende och dubbelmoral. En dialog med honom kunde bokstagligen se ut så här:

 

Edward: Du måste hålla dig borta från mig. Jag är farlig.

Också Edward: Förresten, vill du ha skjuts imorgon? Vi kanske kan hitta på något tillsammans, bara vi två?

Också Edward: Varför kan du aldrig lyssna på mig och hålla dig borta?!?

 

Ja... Överlag skulle tonårs-Melanie säkert älska den här boken. Men vad vuxna Melanie tyckte kan vi lämna osagt.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Katherine Arden.

Originaltitel: Small Spaces.

Genre: Paranormal.

Traumatiskt innehåll: –

Nyckelord: Fågelskrämmor, skolresa.

Serie: Small Spaces #1.

Målgrupp: Äldre barn.

Längd: 233 sidor.

Publiceringsår: 2019 (org. 2018).

Bokförlag: Lilla Piratförlaget.

 

 

Efter att ha läst och tyckt om Ardens vuxenroman THE BEAR AND THE NIGHTINGALE, så var mina förhoppningar på hennes barndebut rätt höga. Tråkigt nog var det inte en bok för mig.

 

Jag tyckte att premissen med en skolresa fylld med mystiska händelser lät intressant. Jag hade dessutom aldrig läst en bok om skräckfyllda fågelskrämmor, vilket jag fann så himla fascinerande. Därtill fastnade jag verkligen för den atmosfäriska, höstiga känslan och de kusliga vibbarna.

 

Men berättelsen drog aldrig in mig.

 

Det tog handlingen alldeles för lång tid att starta och den fångade aldrig min uppmärksamhet. Karaktärerna kändes platta och jag behövde konstant påminna mig om att fokusera. Boken underhöll mig helt enkelt inte.

 

Överlag är GÖMSTÄLLEN okej, men inte en bok som gjorde något större intryck.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Laurie Halse Anderson.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Mobbning, våldtäkt, depression.

Nyckelord: Gymnasiedrama, vänskap.

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 198 sidor.

Publiceringsår: 2011 (org. 1999).

Bokförlag: Square Fish.

 

 

 

 

För några år sedan var SPEAK en av de mest populära böckerna inom den här genren. Den vann priser och skrevs om världen runt. Den fick till och med en film 2004, med Kristen Stewart i huvudrollen.

 

Föga förvånande hade jag höga förhoppningar. Alldeles för höga.

 

Visst kan jag förstå att berättelsen som skildras här är viktig, men jag kan inte ignorera det faktum att jag var extremt uttråkad av den. Tempot är riktigt någsamt och boken känns allmänt innehållslös. Jag upplevde majoriteten av sidorna som en utdragen uppladdning och när vi äntligen kom till klimaxet kändes det för påskyndat. För snyggt. Och alldeles för orealistiskt.

 

Fast SPEAK tacklar några riktigt tuffa ämnen hade den ingen inverkan på mig. Den gjorde mig inte känslosam och jag kunde lätt släppa taget om den samma sekund som sista sidan var utläst. Jag kände mig avlägsen berättelsen, karaktärerna, språket... Och vad som hade kunnat vara en kraftfull berättelse om våldtäktskultur och depression fick mig istället att gäspa.

 

Så, hur hjärtekrossande det är, måste jag medge att det här var en mycket besvikelsefylld läsning.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Andrzej Sapkowski.

Originaltitel: Ostatnie życzenie.

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, våldtäkt.

Nyckelord: Monsterjägare.

Serie: The Witcher #0,5.

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 320 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 1993).

Bokförlag: Gondol (Albert Bonnier).

 

 

 

DEN SISTA ÖNSKNINGEN är en antologi bestående av sju noveller som utspelar sig innan den första boken i THE WITCHER-serien. Och ärligt talat så kämpade jag med den.

 

Boken började bra. Riktigt bra. Jag var förvånansvärt intresserad av berättelsen och älskade att lära mig mer om Geralt och världen.

 

Men. Det hela blev snabbt frustrerande. Först och främst är några noveller inte relevanta. De är långsamma, intetsägande och ärligt talat rätt tråkiga. Sen tyckte jag att själva upplägget var något förvirrande, och boken kändes inte strukturerat planerad. Novellerna sammanlänkas genom huvudkaraktären Geralt, men känns förövrigt väldigt osammanhängande.

 

Jag ser potential hos DEN SISTA ÖNSKNINGEN, men själva upplevelsen blev platt och tröttsam. Min förhoppning är dock att jag gillar den huvudsakliga serien mer, eftersom de böckerna inte är i samma antologiska format.

 

BETYG: 4/10

Författare: Daniel Handler (pseudonym: Lemony Snicket).

Svensk titel: Den gruvliga grottan, Den fördröjda finalen, Slutet.

Genre: Äventyr, barnfiktion, gotisk fiktion.

Traumatiskt innehåll: Förgiftning, dödsfall.

Nyckelord: Förföljelse, förmögenhet, räddningsuppdrag.

Serie: A series of unfortunate events #11-13.

Målgrupp: Äldre barn.

Längd: 323, 353 resp. 324 sidor.

Publiceringsår: 2004, 2005 resp. 2006.

Bokförlag: HarperCollins Publishers.

 

 

Trots att jag har stannat med serien och nu läst alla böckerna - och gillat delar av dem - kan jag inte påstå att det är värt att läsa alla tretton.

 

Å ena sidan är de mysiga. De är söta, småroliga och lättsamma, med en egen personlighet. Jag gillar att se de olika miljöerna som syskonen rör sig genom och uppskattar författarens satiriska kommentarer.

 

Men. Puh. Jag har totalt tappat intresset vid det här laget. Alla böckerna känns likadana. Handlingen rör sig ingenstans och händelserna känns extremt repetitiva, vilekt gör upplevelsen riktigt tröttsam. En majoritet av inenhållet hade kunnat raderats helt utan att påverka slutresultatet.

 

Vidare blir allt för storskaligt här i slutet av serien. Jag gillade seriens början, där Olof och hans girighet var i fokus. Men i samma stund som hemliga organisationer och konspirationer introducerades, blev allt överdrivet rörigt och underligt.

 

Sist men inte minst påverkades min läsupplevelse negativt av de många sammanträffandena och karaktärernas dumma val. Dessutom är slutet väldigt svagt. Jag hade väntat mig ett minnesvärt klimax efter en 13 böcker lång uppladdning, men blev verkligen besviken. Serien knyts inte ihop ordentligt. Det finns fortfarande lösa trådar och hela sättet som serien slutade på kändes... slumpartad.

 

Överlag är jag besviken. Alltså, de här tre sista delarna är okej. Enkla och snabblästa. Men herrejisses vad de är utdragna.

 

BETYG: 4/10

Författare: J.R.R. Tolkien.

Svensk titel: Ringens brödraskap.

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Death.

Nyckelord: Alver, ond härskare, vandring.

Serie: The Lord of the Rings #1.

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 407 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 1954).

Bokförlag: HarperCollins.

 

 

 

Jag älskar Sagan om Ringen-filmerna. Därför är det smärtsamt att erkänna att jag inte gillade den här boken särskilt mycket.

 

Den är för utdragen. Tempot är långsamt, handlingen segar och det finns en påtaglig brist på action. Trots att boken utspelas under nästan två årtioenden, händer nästan inget av vikt under de första 300 sidorna. Karaktärerna reser från plats till plats, pratar och äter och sjunger, och går sedan vidare. Och jag satt ärligt talat rätt uttråkad.

 

Jag blev dessutom frustrerad över allt info-dumpande. Världen förklaras för det mesta istället för att visas, och många av händelserna beskrivs i efterhand istället för att upplevas av läsaren. Det resulterar i långa konversationer och många sidor fyllda med tråkig fakta.

 

Sen hade jag också rätt svårt för karaktärerna. De kändes platta och... bleka.

 

Med det sagt gillar jag konceptet i sig. Jag uppskattar dessutom hur genomtänkt allt är, och älskar illustrationerna av Alan Lee i den här specifika utgåvan.

 

Allt som allt var detta inte en ny favorit. Jag respekterar boken för den stora inverkan den haft på fantasygenren, men underhölls inte mycket. Jag kommer att fortsätta med serien dock, och hoppas att jag gillar efterföljarna mer.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Rivers Solomon, Daveed Diggs, William Hutson och Jonathan Snipes.

Svensk titel: –

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Självmordsförsök, dödsfall, drunkning, slaveri, djurdöd.

Nyckelord: Sjöjungfrur, LGBT.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 155 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2019).

Bokförlag: Hodder Paperbacks.

 

 

 

 

Jag hade riktigt höga förväntningar på den här boken. För det första skriker omslaget "läs mig, läs mig!". Men sen lät hela konceptet och bakgrunden till berättelsen riktigt intressant. Liksom, hur kan en berättelse om sjöjungfrur med slavbakgrund inte vara gripande och berörande?

 

Men jag är så besviken. The Deep var inte alls vad jag hade väntat mig. Det här är varför:

 

 

 

 

BETYG: 3/10

 

Intresserad av tävlingar, bokrekommendationer och roliga taggar? Följ mitt Instagramkonto @bookbringer!