FAKTA

Författare: Kate Elliott

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, barndöd, misshandel, slaveri

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 164 sidor

Publiceringsår: 2022

Bokförlag: Tor

 

 

 

 

 

 

Jag ville verkligen älska den här boken, och jag ser så mycket potential. Men tråkigt nog faller den lite platt.

 

Det här gillade jag:

• Längden. SERVANT MAGE är ett unikt fall där boken inte bara är en fristående fantasy, utan också väldigt kort. Jag tycker att den är en superbra "palette cleanser" mellan längre, tyngre fantasy.
• Början. Boken startar fantastiskt, med en gripande premiss som utgår från en viljestark eldmagiker som hålls tillbaka som tjänare. Älskar verkligen det konceptet!
• Språket. Det fängslar från första början.
• Det intressanta magisystemet, som gör något helt nytt med den något uttjatade idén med elementarmagi. De olika krafterna och världen överlag är fascinerande att läsa om, och jag skulle absolut vilja läsa en normalstor bok med de ingredienserna.

Överlag ser jag stor potential i världen, magisystemet och idéerna bakom boken, men utförandet är något av en besvikelse.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Andrea Stewart

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, misshandel, människohandel, minnesförlust, medicinska experiment, fattigdom

Serie: The Drowning Empire #1

Målgrupp: Vuxna

Längd: 435 sidor

Publiceringsår: 2020

Bokförlag: Orbit

 

 

 

 

Det här är en imponerande debut och en av de bästa böckerna jag läst på länge. Om du gillar fantasyböcker med asiatisk inspiration, många starka karaktärer, unika magisystem och bedårande Sanderson-liknande djur-sidekicks så är den definitivt värd att plocka upp.

 

Boken berättas genom fem perspektiv. Vanligtvis är jag inte ett fan när fler än två eller tre perspektiv används, men här fungerar det. De har alla distinkta röster och är så pass välutvecklade och intressanta att jag omedelbart glömde de andra när perspektiven skiftade; och alltid trodde att perspektivet jag läste från var det enda. Det var länge sedan jag var så anknuten till karaktärerna i en bok.

 

Också: riktigt bra f/f-representation, hjärtevärmande vänskaper och snyggt ihopkopplande av perspektiv.

 

Därtill är det en väldigt beroendeframkallande läsning överlag. Premissen är intressant, boken är bra tempo och spännande vändningar, och magisysstemet är himla kul att läsa om. Det påminner mig lite om FOUNDRYSIDE, med avarelser som kontrolleras av ordrar som skrivits på benbitar. Jag gillar också att magin inte kommer utan konsekvenser; det ger tankeväckande djup och en slags olycksbådande exaltering.

 

Mitt enda klagomål är att boken är lite enkel. Den känns nästan som en ungdomsbok. Världsuppbyggnaden är något simpel, antagonisten något underutvecklad och problemen som karaktärerna stöter på löser sig ofta rätt fort. Med det sagt ser jag stor potential till att serien blir mer komplex allteftersom.

 

Allt som allt älskade jag THE BONE SHARD DAUGHTER. Det är sällan jag ger ett så här högt betyg, men boken hade verkligen min totala uppmärksamhet. Jag ser mycket fram emot fortsättningen.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: J.R.R. Tolkien

Svensk titel: Konungens återkomst

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Krig, dödsfall, misshandel

Serie: The Lord of the Rings #3

Målgrupp: Vuxna

Längd: 284 sidor

Publiceringsår: 2020 (org. 1955)

Bokförlag: HarperCollins

 

 

Jag respekterar Tolkien oerhört mycket. Hur han har byggt upp en värld så här stor och komplex är bortom vad jag kan begripa. Det är hänförande hur mycket tid och energi han lagt på sitt verk, och jag älskar att det är så välgrundat i verkliga händelser. Dessutom är några av bokens citat så vackra och tankeväckande att de kommer att stanna hos mig för alltid.

 

Även Alan Lee, personen bakom de vackra illustrationerna i boken, förtjänar en eloge. Jag kan stirra på hans bilder hur länge som helst.

 

Med det sagt. Jisses, vad skönt att vara färdig. Det var en kamp.

 

THE RETURN OF THE KING var inte en underhållande bok. Den är tung, långsam och oerhört torr. Jag hatar att erkänna det, men jag var uttråkad från sida 1.

 

Boken är indelad i två delar, och till min lättnad var den andra delen (som följer Frodo och Sam) bättre än den första, tack vare karaktärernas värmande relation. Men ändå: jag hade inte en rolig stund.

 

Jag älskar idén med boken men engagerades inte. Den föll helt enkelt platt och jag började aldrig bry mig på grund av hur långsamt allt var. Det kändes som den aldrig tog slut och jag var nära att ge upp varje gång jag plockade upp boken.

 

För att bevisa min poäng: det är inte ett bra tecken när det känns som att en väska fylld med tegelstenar lyfts från din rygg när du läst klart sista sidan.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Robin Hobb

Svensk titel: Vargbroder

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, abuse, mention of rape

Serie: Farseer #2

Målgrupp: Vuxna

Längd: 648 sidor

Publiceringsår: 2014 (org. 1996)

Bokförlag: Harper Voyager

 

 

 

 

Det finns mycket att uppskatta med den här boken.

 

Den är vackert skriven, med en gammeldags ton och beskrivningar som hänför. Boken är elegant utformad och bara språket i sig är en upplevelse som är värd att ta del utav. 

 

Bokens största styrka är dock karaktärerna. Jag älskar hur realistiska de känns. Jag älskar att vi får se Fitz påverkas av händelserna i första boken, och att Hobb låter sina karaktärer utvecklas. Jag tycker också att Nighteyes är ett briljant tillskott till serien. Jag älskar det broderliga bandet mellan honom och Fitz, och tycker att det gjorde vår protagonist mer intressant att läsa om. Deras gulliga vänskap påminner mig om Torak och Ulv från Han som föddes att möta mörkret (också känd som Vargbröder) av Michelle Paver, och det är absolut inget dåligt.

 

Men fast det finns delar jag älskar, finns också delar som tråkade ut mig. Boken är väldigt karaktärsdriven och som ett resultat, även väldigt långsam. Handlingen är inte alltid tydlig och vissa delar segar, pågår för länge utan något särskilt viktigt som händer, vilket gör boken stundtals påfrestande att ta sig igenom.

 

Jag störde mig också lite på det tunga fokuset på romantik. Missförstå mig inte: jag gillar relationen mellan Fitz och Molly. Men att konstant läsa om hur Fitz trånar efter henne blev upprepande och småtråkigt.

 

Överlag gillade jag Royal Assassin. Till och med mer än första Farseer-boken. Det är inte en ny favorit, men sättet som den slutade på förvånade mig och gör mig hoppfull om en riktigt bra avslutning på trilogin.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Författare: Tricia Levenseller

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Social fobi, panikattacker, dödsfall, mobbning

Serie: Bladesmith #1

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 322 sidor

Publiceringsår: 2021

Bokförlag: Feiwel & Friends

 

 

 

 

 

Efter att ha älskat WARRIOR OF THE WILD och uppskattat THE SHADOWS BETWEEN US för vad den var, känner jag mig extremt besviken på den här boken.

 

Den är ärligt talat inte särskilt bra.

 

Den börjar toppen. Handlingen läggs fram på ett snyggt sätt och vi får som läsare en härlig känsla av nalkande äventyr. Jag älskar representationen av ångest och Levensellers språk. Det är något med hennes sätt att skriva som gör alla hennes böcker oerhört lättsamma och beroendeframkallande.

 

Men ju mer jag läste desto mindre tyckte jag om.

 

Det. Är. Så. Ytligt. Lägliga sammanträffanden samlas på hög. Det finns knappt någon världsuppbyggnad. Och romansen tar så stor plats att det nästan äter upp hela berättelsen. Trots att karaktärerna är på flykt och riskerar sina liv, får vi i princip bara läsa om dem flirtandes, fnittrandes, vara attraherade av varandra och tänka på sina utseenden. Det är fluffigt till den punkt att jag nästan trodde att de snart skulle börja spy upp regnbågsfärgad sockervadd.

 

Och ärligt talat är romansen väldigt ologisk. Den är inte bara överrepresenterad, utan också svagt utförd med insta-kärlek och oerhört mycket tonårsångest. Och eftersom det finns en så stor dos av det, känns största delen av boken som ren och skär utfyllnad.

 

Därtill brydde jag mig inte om karaktärerna. Jag gillade systrarna och deras relation i början, men förlorade intresse på grund av klyschor och dålig utveckling. Därtill får vi knappt se eller lära känna antagonisten, vilket gjorde henne till ett väldigt vagt hot.

 

För att summera är jag oerhört besviken. BLADE OF SECRETS är tropig, upprepande, fånig och saknade överlag en kvinnliga kick-ass-andan som jag kommit att accosiera Levenseller med. Jag kommer att läsa efterföljaren av den enkla anledningen att jag redan hade förbokat den innan jag började med denna, men kan inte direkt säga att jag ser fram emot det.

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Författare: AidaIro

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: –

Serie: Toilet-Bound Hanaku-Kun #2

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 176 sidor

Publiceringsår: 2020 (org. 2015)

Bokförlag: Yen Press

 

 

 

 

Okej, så jag vet att det här en opopulär åsikt, men jag tycker inte att den här serien är särskilt bra. Det kanske är ett helt och hållet jag-problem, men jag känner det helt enkelt inte.

 

Berättelsen är väldigt "eh", upprepande och känns slumpartad ibland. Jag bryr mig inte om karaktärerna alls. Och strukturen känns rörig och förvirrande. Halva tiden vet jag knappt vad det är som händer. Och ärligt. Jag var extremt uttråkad.

 

Jag medger att volymen har sina charmiga stunder, och jag gillar de småsöta illustrationerna. Men det kompenserar inte på något sätt, och inget direkt fångar mitt intresse.

 

Ärligt så är det här den manga jag gillar minst hittills av de jag läst. Trots att jag är en obotlig "completionist" överväger jag att ge upp om serien. Den är helt enkelt inte för mig.

 

BETYG: 2/10

FAKTA

Författare: Robert Jackson Bennett

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, självskada, självmord, slaveri, misshandel, tortyr, omnämner våldtäkt

Serie: Founders #2

Målgrupp: Vuxna

Längd: 496 sidor

Publiceringsår: 2020

Bokförlag: Jo Fletcher Books

 

 

 

 

 

Det är inte en ny favorit-favorit, men attans vad jag gillade SHOREFALL! Kanske till och med mer än FOUNDRYSIDE.

 

Först och främst uppskattar jag att det var så lätt att återvända till världen. Eftersom boken utspelar sig tre år efter händelserna i föregångarna, och tack vare tillräckligt mycket återberättande i de första kapitlen, fanns inget behov av att på egen hand erinera sig om händelserna från Foundryside för att förstå vad som hände.

 

Angående själva boken som sådan så är det en riktigt bra efterföljare. Actionpackad, atmosfärisk och med högt tempo. Världen är komplex men inte svår att förstå, och jag älskar de sociala kommentarerna. Jag gillar också de "hittade familj"-elementen och kände mig mycket mer anknuten till karaktärerna i denna än i första boken.

 

Det jag gillar mest är dock antagonisten. Jag älskar hans kraftfullhet, de underbara konflitkerna han skapar och de höga insatserna som hans handlingar resulterar i. Jag gillar också att Bennett vågar gå mörkt. Kalla mig enkelt, men en välskriven mördarsekvens håller mig nöjd länge.

 

Mina klagomål är få:

 

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: Rebecca Ross

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall

Serie: The Queen's Rising #1

Målgrupp: Young Adult

Längd: 439 sidor

Publiceringsår: 2018

Bokförlag: HarperTeen

 

 

 

 

 

Okej. Den här boken var inte för mig.

 

Jag gillade den till en början, men förlorade snabbt intresset och blev uttråkad. Boken är inte direkt dålig, men den hade inget som fångade mitt intresse, lämnade inget intryck och kändes överlag väldigt generisk.

 

Den har en trivial och förutsägbar handling. Svag världsuppbyggnad. Endimensionella karaktärer som aldrig utvecklas. En romans utan kemi Och underligt tempo. Ena stunden var boken riktigt långsam och händelselös, för att sen växla till en sektion där allt händer på samma gång alldeles för påskyndat.

 

Jag upplevde också boken som platt, utan djup och utan någon känslomässig påverkan. Den har väldigt få konflikter och lite innehåll, och alldeles för många klyschor och lägliga vändningar.

 

Överlag... nah. Den höll helt enkelt inte mitt intresse. För enkel och nästan enkligt en standardmall för YA-fantasy. Jag kommer att fortsätta med duologin för att jag är bestämt måste avsluta de serier jag påbörjat, men jag har väldigt låga förväntningar på fortsättningen.

 

BETYG: 3,5/10

FAKTA

Författare: Brandon Sanderson

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, ableism

Serie: The Stormlight Archives #3,5

Målgrupp: Vuxna

Längd: 247 sidor

Publiceringsår: 2020

Bokförlag: Titan books

 

 

 

 

 

Jag var rätt nervös över att plocka upp DAWNSHARD. Inte bara för att jag blev oerhört besviken på CYTONIC, vilket var den senaste boken jag läst av Sanderson. Men också för att jag generellt inte är så förtjust i noveller som utspelar sig mellan huvudböckerna i en serie.

 

Men DAWNSHARD är förvånansvärt engagerande. Den har en gripande premiss och riktigt bra karaktärsarbete. Boken berättas från två perspektiv, och jag kände mig oväntat anknuten till dem båda. Rysn är fantastiskt nyanserad och enkel att tycka om. Hennes karaktär ger också insiktsfull och tankeväckande representation av vad det innebär att leva med en funktionsvariation. Den andra protagonisten, Lopen, bidrar å andra sidan med härlig komik som balanserar upp det annars lite tyngre innehållet.

 

En stor del av boken består av att karaktärerna reser till havs, och fast jag generellt inte är förtjust i långa res-sektioner blev det faktiskt aldrig tråkigt här. Tvärtom uppskattade jag miljöombytet.

 

Det enda som egentligen störde mig var att konflikten löstes så enkelt. Jag upplever att klimaxet är något svagt och att allt gick ihop lite för smidigt i relation till uppbyggnaden.

 

Allt som allt tyckte jag mycket om DAWNSHARD, och föredrar den definitivt framför EDGEDANCER. Den har mer spänning, fler intriger, starkare koppling till karaktärerna och känns bättre anknuten till huvudserien. Jag ser fram emot att läsa RHYTHM OF WAR!

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Författare: T. Kingfisher

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Kannibalism, dödsfall, missfall, misshandel

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 319 sidor

Publiceringsår: 2022

Bokförlag: Titan Books

 

 

 

 

 

Letar du efter en kreativ och originell fristående fantasy? Här har du den!

 

NETTLE AND BONE är en riktigt bra bok. Den är mörk och grym och diskuterar svåra ämnen som hemmavåld och kannibalism på ett tankeväckande och nästan filosofiskt sätt. Den har suggestivt språk och riktigt bra moral till berättelsen.

 

Samtidigt känns det som en saga för vuxna. Vi har en klassisk "prinsessa på uppdreag"-premiss och ett mjukt magisystem med allt från troll och hundar av ben, till en måne på burk och en kyckling hemsökt av en demon. Vi får inte mycket förklaring kring världen eller vad som är möjligt, men det är gjort på ett medvetet sätt, vilket ger boken en underhållande och härligt nyckfull stämning.

 

Det är en fantasy som skiljer sig från andra böcker jag läst. Karaktärsdriven, lågmäld och innehållsrik, trots att den är kort. Jag gillar också humorn och det härliga kamratskapen.

 

Boken tar dock lite tid att vänja sig vid, och det är lite för mycket resande för min smak. Och eftersom magisystemet är mjukt och boken växlar mellan att vara mörk och sagolik, känns den ibland lite svår att definiera.

 

Med det sagt gillade jag verkligen NETTLE AND BONE. Det är min första bok av Kingfisher, men absolut inte den sista.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Författare: Robert Jackson Bennett

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, misshandel, djurdöd, PTSD, cannibalism, försök till sexuellt övergrepp, slaveri

Serie: The Founders #1

Målgrupp: Vuxna

Längd: 503 sidor

Publiceringsår: 2018

Bokförlag: Jo Fletcher Books

 

 

 

 

 

Tjoho! Den här boken levde upp till hajpen för mig!

 

Det finns mycket som jag är besatt av. Jag älskar kupp-premissen. Jag älskar den spännande, konstanta actionen. Och jag älskar att boken vågar vara mörk. Jag tycker också att världsuppbyggnaden och magisystemet är väldigt kreativt. Vissa aspekter påminde mig till och med om Sanderson, vilket såklart är ett stort plus eftersom han är min favoritförfattare. Därtill gillar jag gruppen med missanpassade individer som vi får följa, och fiender-till-allierade-tropen som används.

 

På pappret skulle det här vara ett toppbetyg. Men det håller inte riktigt hela vägen. Boken berättar mycket istället för att visa, och blir ibland lite väl teknisk vilket gjorde att jag lätt började tänka på annat. Jag tycker också att magisystemet var lite lägligt ibland. Därtill är språket ibland lite småtorrt och stekt, som att Bennett egentligen vill ha härligt Lockwood & co-liknande smågnabb men inte riktigt lyckas.

 

Med det sagt är boken riktigt bra och den förtjänar all kärlek som den får. Jag ser fram emot att läsa Shorefall.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Författare: Rachel Smythe

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Misshandel, sexuellt trauma

Serie: Lore Olympus #1

Målgrupp: Vuxna

Längd: 384 sidor

Publiceringsår: 2021

Bokförlag: Del Rey

 

 

Jag... förstår inte riktigt hajpen.

 

Å ena sidan är det en väldigt fin grafisk roman. Jag gillar särskilt färgsättningen, som påminner om stilen på den Olympus vi lärt känna via Disneys tolkning av Herkules. Jag tycker också att det är kul att Smythe gjort en modern tolkning av den mytologiska berättelsen. Persefone går på högskolan, gudarna har mobiltelefoner... vilket är udda men på ett bra sätt.

 

Med det sagt fanns inte mycket annat som fångade mitt intresse eller imponerade. För att vara ärligt var jag rätt uttråkad. Handlingen är vag och förvirrande. Inte mycket händer. Och jag fastnade aldrig för karaktärerna. Trots att det är en snabb läsning kändes den obekvämt lång.

 

Så... japp. Jag trodde att jag skulle gilla boken mer än vad jag faktiskt gjorde.

 

BETYG: 2,5/10

FAKTA

Författare: Robin Hobb

Svensk titel: Mördarens lärling

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Misshandel, dödsfall, djurdöd, ofrivillig barnlöshet

Serie: Farseer #1

Målgrupp: Vuxna

Längd: 392 sidor

Publiceringsår: 2014 (org. 1995)

Bokförlag: Harper Voyager

 

 

 

 

 

Okej, så jag är riktigt kluven.

 

Jag började med att älska boken. Nästan till gränsen till besatthet. Jag greps tag av maktkamperna och att lära mig navigera hovet tillsammans med protagonisten. Och jag fastnade verkligen för Fitz som person, och älskade att följa hans bedårande relationer till djur och hans utveckling.

 

Och fast det gammeldagsa språket krävde mycket av min koncentration och resulterade i att boken tog rätt lång tid för mig att läsa, fann jag det också oerhört vackert och atmosfäriskt.

 

Med det sagt är boken också hemskt långsam. Ungefär halvvägs igenom insåg jag att jag inte var särskilt underhållen av handlingen. Väldigt lite händer och det känns som att boken står och trampar på samma ställe. Det finns knappt någon action och efter några hundra sidor började den kännas... slätstruken.

 

Överlag är jag lite besviken. Vilket är beklagligt eftersom boken började så lovande. Jag har fortfarande förväntningar på fortsättningen dock, och hoppas att serien förbättrar sitt tempo.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Aida Iro

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll:

Serie: Toilet-bound Hanako-kun #1

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 174 sidor

Publiceringsår: 2020 (org. 2015)

Bokförlag: Yen Press

 

 

 

 

En kreativ premiss + stor popularitet = en framgång? Nja, inte för mig...

 

Jag älskar idén med boken. Jag föreställde mig det som en Miss Myrtle-liknande fantasy med härlig integration av japanska legender och myter. Jag var SÅ taggad. Men fast boken har några bra stunder, var den inte alls vad jag väntat mig och själva utförandet klickade inte med mig.

 

Den första volymen fick mig aldrig att bry mig. Den är skriven mycket yngre än jag väntat mig, jag fastnade inte för karaktärerna och handlingen är väldigt vag. Jag upplevde den också som rörig och ofokuserad. Den landar aldrig på en ton, vilket resulterar i en känsla av riktningslöshet och förvirring.

 

Därtill - och det här är kontroversiellt - var jag inte imponerad av illustrationerna. De är fina, absolut, men sticker inte ut i förhållande till annan manga.

 

Överlag var den här boken för underlig och ofokuserad för mig. Jag kommer att fortsätta med serien ett tag i hopp om att fastna lite senare. Men just nu förstår jag inte riktigt hajpen.

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Författare: Sarah Beth Durst

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 528 sidor

Publiceringsår: 2020

Bokförlag: Harper Voyager

 

 

 

 

 

Den här boken är helt okej. Bra, till och med. Men i och med att jag älskade The Queens of Renthia-serien av samma författare, kan jag inte undgå att känna mig lite besviken.

 

Det som är positivt är bland annat språket. Race the Sands är skrivet på ett väldigt tillgängligt sätt, vilket gör det till en snabbläst och lättsam bok. Jag älskar också hela premissen med reikarnation och det faktum att huvudpersonen har en dotter. Det är inte särskilt vanligt i fantasy.

 

Men fast jag gillar idén med boken, föll själva utförandet något platt. Boken känns helt enkelt väldigt... basic och blek. Inget sätts upp riktigt ordentligt: världsuppbyggnaden är vag och vi lär inte känna karaktärerna särskilt bra. Och eftersom det inte finns mycket djup landar också vändningarna lite fel.

 

Jag upplever också boken som tropig, förutsägbar och något fånig ibland. Jag menar, hela grejen med att hemska människor kan försona sin själ genom att vinna en tävling känns rätt billig. Sist men inte minst är språket nästan för enkelt och "ungt" för mig. Boken markandsförs mot vuxna, men känns överlag väldigt väldigt ung.

 

Allt som allt gillade jag boken helt okej. Fast den inte gör mycket som står ut är det fortfarande en fungerande fantasy. Jag rekommenderar dock författarens Queens of Renthia-serie betydligt mer.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: R. F. Kuang

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Drogberoende, självskadebeteende, misshandel, abort, våldtäkt, självmordsförsök, dödsfall, djurdöd

Serie: The Poppy War #2

Målgrupp: Vuxna

Längd: 654 sidor

Publiceringsår: 2019

Bokförlag: Harper Voyager

 

 

 

 

 

Jag har blandade åsiker om THE DRAGON REPUBLIC.

 

Å ena sidan är boken välskriven. Den är genomtänkt och mer sammanhållen än sin föregångare. Jag älskar att den kombinerar verklig, kinesisk historia med klassiska fantasyelement och ett fascinerande magisystem. Jag avgudar dessutom cliffhangern i slutet. Jag såg absolut inte den vändningen komma.

 

Men jag älskade inte boken.

 

Först och främst har jag bara fastnat för Rin. Sidkaraktärerna är för många och för underutvecklade, vilket resulterar i att jag inte riktigt bryr mig om dem. För det andra tycker jag inte att boken är särskilt originell.

 

Mitt största problem är dock tempot. Ironiskt nog har den här boken motsatt problem från dess föregångare. THE POPPY WAR rörde sig alldeles för snabbt framåt, medan THE DRAGON REPUBLIC är utdragen och har mycket utfyllnad. Handlingen är väldigt politisk, vilket jag uppskattar upp till en gräns. Och tråkigt nog gör de många, långa beskrivningarna av krigsstrategi att handlingen segar sig.

 

Överlag tycker jag att det är en bra bok. Inte fantastisk, inte dålig, utan ett fisljummet mellanting.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: N.K. Jemisin

Svensk titel: Den femte årstiden

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, misshandel, diskriminering, folkmord, kannibalism mellan arter.

Serie: The Broken Earth #1

Målgrupp: Vuxna

Längd: 468 sidor

Publiceringsår: 2015

Bokförlag: Orbit

 

 

 

 

 

 

Den här boken... var inte för mig, och jag är förkrossad. Jag har inte läst något annat än positiva saker om den, och det kanske är det som är problemet: jag hade alldeles för höga förväntningar.

 

Det är kanske onödigt att säga, men THE FIFTH SEASON hänförde mig inte som för många andra. Istället förvirrade den skiten ur mig. Missförstå mig inte, jag älskar kompelx fantasy... men jag gillar också att inte känna mig komplett dum i huvudet. Och ärligt kämpade jag väldigt mycket, vilket gjorde det svårt för mig att relatera och bry mig. Därtill är tempot rätt långsamt och den unika dispositionen (som jag tycker var väldigt modigt att prova) fungerade inte riktigt för mig.

 

Så... japp. Jag önskar att jag älskade THE FIFTH SEASON mer än jag gjorde. Ärligt talat var jag nära att avbryta läsningen och ge upp, och jag ångrar grovt att jag redan planerat in efterföljaren på min läslista de kommande månaderna.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: J.K. Rowling, Steve Kloves

Originaltitel: The Secrets of Dumbledore

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Djurdöd

Serie: Fantastiska vidunder #3

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 271 sidor

Publiceringsår: 2022 (org. 2022)

Bokförlag: Rabén & Sjögren

 

 

 

 

 

Den här boken är varken dålig eller bra.

 

Är den nödvändig att läsa? Nej. Det är trots allt ett filmmanus för den tredje FANTASTIC BEASTS-filmen. Ingen adatpion eller tolkning, utan exakt som filmen; och varken lägger till eller tar bort innehåll. Det du ser i filmen är det du får här.

 

Därtill är den något innehållslös. Den har inte en stark handling och har mycket utfyllnad. Och eftersom det är ett manus är boken inte särskilt detaljerad eller målande, och strukturen känns lite ryckig jämfört med en vanlig bok. Sen är jag lite besviken är formatteringen: att varken storleken eller utseendet matchar de två andra manusböckerna. Ytlig kommentar, jag vet, men icke desto mindre något jag stör mig på.

 

Med det sagt tycker jag att det är en häftig upplevelse. Det är en kul upplevelse, som ger bra bakgrundshistoria kring Dumbledore och gör läsaren uppspelt över att se filmen. Det tar också väldigt lite tid att läsa boken, eftersom en stor del består av vitt utrymme, tekniska filmspecifikationer och innehåll som intervjuudrag, skisser, renderingar och annan konceptkonst. Och de här delarna älskade jag. Illustrationerna är himla fina, och jag tycker att det är intressant att läsa kommentarer från de som varit involverad i filmproduktionen.

 

Överlag skulle jag inte säga att boken är extraordinär eller att du behöver läsa den. Ärligt talat så är den rätt förglömlig. Med det sagt, dock, så är jag glad över att ha läst den och att ha den i min samling. 

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Hiromu Arakawa

Svensk titel: Fullmetal Alchemist volym 1-7

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, misshandel, djurdöd

Serie: Fullmetal Alchemist #1-7

Målgrupp: Ungdomar

Längd: ca 180 sidor/bok

Publiceringsår: 2002

Bokförlag: VIZ Media LLC

 

 

 

 

 

Det här är den fjärde mangaserien som jag påbörjat, och tveklöst den bästa hittills.

 

Jag älskar de båda protagonisterna: deras starka personligheter, charmiga humor, kärleksfulla gnabb och lojala bror-relation. De får mig att skratta, genuint bry mig och känna sån glädje. Actionen i serien är toppen, men det är just de små stunderna mellan och de stående skämten som gör böckerna minnesvärda.

 

Jag är också riktigt intresserad av själva premissen och det kreativa magisystemet, och gillar hur alltsammans utvecklas och förklaras långsamt genom volymerna. Därtill är jag förvånad över den rika bakgrundsberättelsen, de tankeväckande filosofiska frågorna som ställs och det oväntade djupet.

 

Med det sagt så är inte alla sju volymerna som jag läst lika bra, och de har några mindre underhållande delar. Böckerna avviker ofta från huvudhandlingen, och fast jag ofta tycker om sidospåren önskar jag ibland att de kunde hålla mer fokus. Därtill bryr jag mig inte särskilt om sidkaraktärerna, bortsett från Winry.

 

Allt som allt är jag glatt överraskad hittills. De sju första volymerna av serien etablerar en stark grund för fortsättningen, och jag hoppas verkligen att resterande böcker håller samma nivå.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Författare: R. F. Kuang

Svensk titel: -

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Misshandel, mobbning, dödsfall, djurvanvård, självskada, krig, folkmord, droganvändning

Serie: The Poppy War #1

Målgrupp: Vuxna

Längd: 527 sidor

Publiceringsår: 2018

Bokförlag: Harper Voyager

 

 

 

 

 

THE POPPY WAR är ett intressant fall där jag älskar boken, samtidigt som jag tycker att den är överhypad.

 

Låt mig förklara.

 

Boken grep tag i mig direkt. Jag visste från första sidan att jag skulle tycka om den; frågan var bara hur mycket. Jag fastnade för Rin och älskade hennes attityd. Jag älskade den akademiska miljön och tyckte det var riktigt intressant med de levande miljöbeskrivningarna och den tydliga kopplingen till kinesisk kultur och religion. Det är en fascinerande bok, och jag läste den fort.

 

Men trots att jag uppskattade den mycket, gick jag aldrig in och galet-älskade den.

 

För många karaktärer introduceras samtidigt och hastigt i början, vilket gjorde att jag bara fastnade för protagonisten. Boken har också ett underligt tempo. Å ena sidan rör den sig för snabbt förbi några större händelser, och känns påskyndad och får några riktigt abrupta vändningar. Samtidigt känns den ibland långsam och händelselös.

 

Jag uppelvde den också som något läglig och förutsägbar. Jag såg vändningarna komma långt i förväg och blev aldrig särskilt överraskad. Och fast jag uppskattade all action och att se krigets hemskheter, satt jag aldrig som på nålar av spänning, du vet?

 

Sist men inte minst marknadsförs boken mot vuxna, men skolmiljön och Rins beteende fick det att kännas som en mörkare ungdomsbok.

 

Överlag är THE POPPY WAR en riktigt bra debut, absolut värd att läsa. Jag längtar redan efter fortsättningen. Det ÄR uppenbart, dock, att det är en debut.

 

BETYG: 7,5/10