FAKTA

Regissör: Kevin Kölsch, Dennis Widmyer.

Genre: Rysare, thriller.

Längd: 1 tim 41 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Jason Clarke, Amy Seimetz, John Lithgow, Jeté Laurence, Hugo Lavoie.

Releasedatum: 19 augusti 2019.

Distributör: Paramount.

 

 

 

 

 

Vem har inte hört talas om JURTJYRKOGÅRDEN från -89, baserat på boken av skräckgeniet Stephen King? Jag har själv inte sett den, men efter otaliga referenser i såväl andra filmer som i verkligheten var jag nyfiken. Så när den här nytolkningen gjordes, hoppade jag upp och ner av iver att se den. Var den ivern befogad? Nja…

 

 

PET SEMATARY är en ganska medioker rysare. Utdragen, och inte alls läskig. Det tar filmen väldigt lång tid att komma igång, och ofta kändes den mer som ett drama än en skräckfilm. Jag kände aldrig något direkt obehag, och hoppade bara till en enda gång – och det var när en lastbil körde förbi, så det säger en hel del. Förövrigt upplevde jag den som lite spretig och oorginell, och trots snyggt foto och helt okej skådespelare kände jag bara ”meh” när eftertexterna började rulla. Inte dålig, men inte heller bra.

 

Överlag är PET SEMATARY den typen av film som kan vara trevlig att se en gång, men det långsamma tempot och den bristande spänningen hindrar mig från att vilja se den igen.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Regissör: Tim Burton.

Genre: Äventyr, drama, familj.

Längd: 1 tim 42 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Colin Farrell, Michael Keaton, Eva Green, Danny DeVito, Alan Arkin, Nico Parker.

Releasedatum: 12 augusti 2019.

Distributör: Disney.

 

 

 

 

Den senaste live action-versionen av Dumbo är den typen av film som är småmysig att se, men som samtidigt känns överflödig. Jag avgudar konceptet, gillar den söta stämningen och uppskattar valet av skådespelare, men upplever att vi inte får ta del av något nytt. Dumbo gav mig inget mer än tillfällig förströelse, och jag hade velat känna starkare för det som hände.

 

Hur mycket jag än ville gilla Dumbo, kan jag inte undgå att störa mig lite på filmen. Alla klyschor, de något överspelade karaktärerna och den bristande trovärdigheten. Även om man bortser från själva grundidén med en flygande elefant, fanns för många logiska luckor för att jag skulle underhållas. Dessutom syns datoranimeringarna väldigt tydligt. I min åsikt ska animeringar och effekter inte synas, för att ge en så naturlig känsla som möjligt. Men det är så uppenbart att djuren och flygsessionerna är fejk, att det förstör lite av känslan.

 

Som helhet skulle jag säga att Dumbo är ”meh”. Filmen är absolut inte dålig, men jag skulle inte heller kalla den bra. Jag hade helt enkelt förväntat mig mer.

 

BETYG: 5/10

 

FAKTA

Regissör: Jonathan Baker.

Genre: Thriller.

Längd: 1 tim 41 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Gina Gershon, Nicky Whelan, Nicolas Cage, Sienna Soho Baker, Harlow Bottarini, Natalie Eva Marie, Faye Dunaway.

Releasedatum: 30 oktober 2017.

Distributör: Noble entertainment.

 

 

 

 

Unthinkable är en sådan där lagom spännande thriller. Bristfylld, visst, men lättsmält och behaglig att se på. Själva konceptet är intressant, skådespelarna helt okej och överlag är det en trevlig tittarupplevelse. Det är en film som passar när man inte kan eller vill behöva engagera sig i handlingen hela tiden, men ändå hänga med i vad som försiggår.

 

 

Det som emellertid drar ner på helheten är klyschorna, den låga trovärdigheten och att filmen är något utdragen. Jag tycker också att spänningen förstörs lite av att relativt mycket avslöjas i tidigt skede. Tittaren vet mer än karaktärerna, vilket hindrar en från att bli involverad.

 

Allt som allt är Unthinkable helt okej. Inte särskilt märkvärdig egentligen, men absolut tillräckligt bra för att slötitta på.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: David F. Sandberg

Genre: Äventyr, fantasy, action.

Längd: 2 tim 11 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Zachary Levi, Mark Strong, Asher Angel, Jack Dylan Grazer, Adam Brody, Djimon Hounsou, Faithe Herman, Meagan Good, Grace Fulton, Ian Chen.

Releasedatum: 12 augusti 2019.

Distributör: Warner bros.

 

 

 

Shazam! skiljer sig från tidigare DC-filmer när det kommer till såväl ton som innehåll. Trots att filmen innehåller action och slagsmål, är det humorn snarare än strider som ligger i fokus. Ett kul koncept, underhållande skämt och charmiga karaktärer är det som man minns efteråt. Och för min del är det positivt. Filmens glimt i ögat gör den lite mer… egen.

 

Ändå anser jag att Shazam! är något överskattad. De många klyschorna, logiska luckorna och sammanträffandena gör att den känns lite… urvattnad. Det är inte svårt att lista ut vad som kommer att hända härnäst. Dessutom blev jag aldrig särskilt orolig över karaktärerna. Oavsett hur allsmäktig och kraftfull skurken blev, upplevde jag aldrig honom som ett hot. Den skada han orsakar är enbart på materiella ting, och varje gång han ska ge sig på en av karaktärerna dras allt ut på lite extra så att hen hinner komma undan.

 

Så… Shazam! är i min smak rätt ”meh”. En helt okej film, men lite för överdriven, lite för lång och lite för stereotypisk. Dock uppskattar jag humorn, och den härliga dynamiken inom fosterfamiljen gjorde att filmen stack ut från andra superhjältefilmer.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: André Øvredal.

Genre: Rysare.

Längd: 1 hr 26 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Brian Cox, Emile Hirsch, Ophelia Lovibond, Olwen Kelly, Michael McElhatton.

Releasedatum: 27 mars 2017.

Distributör: SF studios.

 

 

 

 

 

 

Allihop, hör och häpna! Jag gillade THE AUTOPSY OF JANE DOE. Jag upprepar: jag gillade en skräckfilm. Wow. Det är inte ofta jag skriver de orden, och jag är minst lika chockad som du över det.

 

 

THE AUTOPSY OF JANE DONE är enkel, men ack så välgjord. Den intima miljön, den sakta upptrappande spänningen och kemin mellan skådespelarna är trollbindande. Att det dessutom är karaktärerna som är i fokus, snarare än det som utgör fara för dem, känns som en frisk fläkt. Jag gillade att komma karaktärerna nära, att vara genuint rädd för deras välbefinnande och att faktiskt beröras när något hände dem. Det brukar jag aldrig göra i klassiska skräckfilmer, där det ena billiga knepet till att skrämmas avlöser det andra.

 

Filmen är dessutom förvånansvärt spännande och obehaglig. Jag hoppade aldrig till i soffan, men pulsen slog hårt och jag satt spänt i väntan på att se vad som skulle hända. Så överlag är filmen väldigt bra. Visst har den klyschor, några irriterande stereotyper och en något överdriven sista halva. Men allt som allt, well done!

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Regissör: Nadine Labaki.

Genre: Drama.

Längd: 2 tim 1 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Zain Al Rafeea, Yordanos Shiferaw, Boluwatife Treasure Bankole, Kawsar Al Haddad, Fadi Yousef.

Releasedatum: 22 juli 2019.

Distributör: Scanbox.

 

 

 

 

Kapernaum är inte ett drama som passar alla. Om du behöver högt tempo och saker som händer hela tiden för att engageras bör du antagligen leta vidare. Med det sagt: om du inte har problem med mer lågmälda filmer, där handlingen får tid att utvecklas i stillsam takt och där karaktärerna är i fokus, borde du absolut se den. Kapernaum föll mig precis i smaken, och trots att händelserna avlöser varandra i ett långsamt mak, hade jag svårt att slita mig.

 

Det som gör Kapernaum så himla bra, är den emotiva inverkan som filmen har. Den ger en ärlig skildring av barns utsatthet och berör ända in på själen, om den bara får chansen. Det är en mörk och dyster film, som innehåller såväl barnmisshandel som fattigdom. Trots detta är det inte en film utan humor. Det finns en del scener som får det att dra i smilbanden, och fast de inte är många lättar de upp den annars nattsvarta stämningen.

 

För övrigt är jag riktigt imponerad av skådespelarna. Särskilt huvudrollsinnehavaren: Zain Al Rafeea. Trots sin unga ålder, gör han en hjärtskärande och övertygande insats. Utöver detta är Kapernaum vackert filmad och allmänt snyggt ihopsatt, vilket bidrar till att den känns genomtänkt och professionellt gjord.

 

Överlag är Kapernaum en alldeles för underskattad film. Varför pratar alla om Marvel eller den senaste skräckfilmen, när det i själva verket borde vara denna som borde vara på allas läppar?

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Regissör: Christopher Landon.

Genre: Rysare, komedi.

Längd: 1 tim 40 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Jessica Rothe, Isreael Broussard, Phi Vu, Suraj Sharma, Sarah Yarkin, Rachel Matthews, Ruby Modine, Steve Zissis, Charles Aitken, Laura Clifton.

Releasedatum: 1 juli 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

Trots att jag tyckte om den första filmen mer, är HAPPY DEATH DAY 2U en värdig efterföljare. Särskilt om du fastnat för de komiska elementen. HAPPY DEATH DAY 2U låter nämligen skämten ta ännu större plats, och filmen låter mer åt att vara en komedi än en skräckfilm. Och hur makabert det än låter, så är det riktigt underhållande att se Tree ta sitt liv gång på gång, på allt mer kreativa sätt. Det väckte såväl fniss som en välkommen må bra-känsla.

 

Men, jag uppskattade som sagt den första delen i franchisen mer. För det första såg jag filmerna direkt efter varandra, vilket inte är att rekommendera. Koncepten är trots allt väldigt lika, och mycket av det som händer är direkt kopierat från den första filmen. Att se filmerna rygg mot rygg blir därför väldigt repetitivt. Och alla logiska luckor som fanns tidigare, finns kvar i denna. Den andra anledningen till att jag inte tyckte att HAPPY DEATH DAY 2U var lika bra, var den ökade andelen övernaturligt. Filmen introducerar en idé om multiversum, vilket i sig är intressant men här blir lite för mycket.

 

Överlag är HAPPY DEATH DAY 2U en bra efterföljare. Underhållande, och lättsam att se – men inget mästerverk.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: Christopher Landon.

Genre: Rysare, thriller, komedi.

Längd: 1 tim 32 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Jessica Rothe, Israel Broussard, Ruby Modine, Charles Aitken, Laura Clifton, Jason Bayle, Rob Mello, Rachel Matthews.

Releasedatum: 5 mars 2018.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

Happy death day är en skräckfilm inspirerad av Måndag hela veckan, där samma dag återupplevs gång på gång. Och det är ett koncept som fungerar riktigt bra. Jag gillar idén med att Tree behöver lösa sitt eget mord, och det hela bidrar med en lättsam feelgood-känsla till en annars mordisk film. Happy death day har en påtaglig humor, som överlag gör detta till en trevlig och underhållande rysare.

 

Det finns dock saker som jag stör mig på. För det första innehåller Happy death day en hel del logiska luckor. Sen är jag personligen inte ett fan av när karaktärer tänker högt för att förklara saker för tittaren. Det blir så uppenbart, och i det här fallet, för överförklarande. Utöver detta anser jag att skurkens motiv var rätt fånigt, och slutet som helhet kändes lite antiklimatiskt.

 

Allt som allt är Happy death day en småkul film. Ingen wow-upplevelse, men definitivt underhållande.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Anna Boden, Ryan Fleck.

Genre: Action, science fiction.

Längd: 2 tim 4 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Brie Larson, Samuel L. Jackson, Ben Mendelsohn, Jude Law, Annette Bening, Djimon Hounsou, Lee Pace, Lashana Lynch, Gemma Chan.

Releasedatum: 22 juli 2019.

Distributör: ©Disney.

 

 

 

 

 

Captain Marvel är en gedigen superhjälterulle, som håller ungefär samma kvalité och stil som de flesta andra Marvelfilmerna. Filmen innehåller en rejäl dos humor, lunkar på i ett bra tempo och har mycket action utan att bli alltför hjärndöd. Dessutom är skådespelarna imponerande: Samuel L. Jackson lyser, och Brie Larson – som jag tidigare ogillat på grund av monotona ansiktsuttryck – levererar förvånansvärt starkt.

 

Sen finns det förstås saker som jag stör mig på, men som egentligen inte rör specifikt Captain Marvel utan superhjältefilmer generellt. Jag är trött på den överanvända formalia som varken erbjuder överraskningar eller verkliga faror. Även när hela jorden – eller universum – står på spel, finns en känsla av säkerhet eftersom ”magisystemet” är så pass övermäktigt. Superhjältarna har få svagheter, få begränsningar och allt för mycket är möjligt – vilket gör att jag aldrig riktigt sveps med i spänningen. Men som sagt: det gäller Marvels filmer generellt och inte enbart denna.

 

Som helhet tycker jag att Captian Marvel är bra. Den är inte en ny favoritfilm, men i havet med superhjältefilmer så tycker jag att den presterar väl. Så om du tycker om tidigare filmer från Marvel, bör du absolut se denna också.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Sean Anders.

Genre: Komedi.

Längd: 1 tim 58 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Mark Wahlberg, Rose Byrne, Isabela Moner, Gustavo Escobar, Julianna Gamiz, Octavia Spencer, Ti Notaro, Tom Regura, Margo Martindale, Joan Cusack.

Releasedatum: 15 juli 2019.

Distributör: Paramount.

 

 

 

 

Instant family är inget mästerverk. Det är en relativt klassisk komedi, som inte tar för sig något utöver det vanliga. Manuset är något platt, handlingen saknar komplexitet och humorn är stundtals för skruvad. Men det finns något behagligt med filmens enkelhet. Den lättsamma tonen och det okomplicerade händelseförloppet gör Instant family trevlig att se på, och överlag är jag förvånansvärt nöjd.

 

Instant family är en fin må bra-film om föräldraskap och värdet av en familj. Jobbiga ämnen som drogmissbruk och föräldralöshet tas upp, men hamnar aldrig i sånt fokus att komedin blir ett tungt drama. Istället hålls allt på en gladlynt och relativt sorglös nivå, vilket gör filmupplevelsen mysig. Både Wahlberg och Byrne gör dessutom bra ifrån sig, och trots att deras insatser inte är något häpnadsväckande så är det tillräckligt för att underhålla från början till slut.

 

Som helhet är Instant family en fullt fungerande modern komedi. Smårolig, charmig och allmänt angenäm att se på.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Dean Deblois.

Genre: Familj, äventyr.

Längd: 1 hr 44 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Jay Baruchel, America Ferrera, F. Murray Abraham, Cate Blanchett, Gerald Butler, Craig Ferguson, Jonah Hill, Christopher Mintz-Plasse, Kristen Wiig, Kit Harington.

Releasedatum: 8 juli 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

HOW TO TRAIN YOUR DRAGON: THE HIDDEN WORLD är den tredje och avslutande långfilmen I franchisen. Och precis som sina föregångare är den lätt att tycka om. Karaktärerna är charmiga, animeringarna riktigt snygga och musiken välkomponerad. Det är helt enkelt en välgjord film, och ett måste att se för dig som uppskattat ettan och tvåan.

 

 

Denna tredje installation är emellertid inte min favorit, mest för att handlingen faller lite platt. Den ekar tomt på innehåll och når inte riktigt fram till tittaren med sitt engagemang. Den har inte riktigt ”det”. Dessutom innehåller THE HIDDEN WORLD fler klyschor än vad vi är vana vid att se, och de många sidospåren upptar lite väl mycket tid.

 

Överlag är HOW TO TRAIN YOUR DRAGON: THE HIDDEN WORLD bra. Väl utförd och mysig, men kanske inte det mest imponerande som jag har sett.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Jake Kasdan.

Genre: Komedi.

Längd: 1 tim 31 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Cameron Diaz, Jason Segel, Rob Corddry, Ellie Kemper, Rob Lowe, Nat Faxon, Nancy Lenehan.

Releasedatum: 9 februari 2015.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

 

 

Sex tape har fått mycket kritik. Och visst är det långt ifrån ett mästerverk. Filmen är förutsägbar. Klyschig. Överdriven. Den har många sidospår som inte leder någonstans, låg trovärdighet och många uppstyltade situationer. Det är tillgjort och ytligt. Men samtidigt: vad kan man förvänta sig av den här typen av film? Jag anser att många har varit lite väl hårda. För trots att jag håller med om stora delar av kritiken, så underhölls jag.

 

Det här är en enkel film. Enkel att hänga med i, enkel att förstå och enkel att släppa taget om. Och ibland är det precis vad man behöver. Trots att Sex tape inte erbjöd något utöver det vanliga, njöt jag av den lättsamma stämningen och den lagom underhållande humorn. Det blir inga höga skratt, men några småfniss här och där duger det också. Dessutom har Diaz och Segel en bra kemi, och båda två passar i den här typen av roller.

 

Som helhet tycker jag att Sex tape är rätt bra. Det är inte årets skarpaste komedi, men filmen passar bra att slötitta på en regnig kväll.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Jeff Wadlow.

Genre: Rysare.

Längd: 1 tim 40 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Lucy Hale, Tyler Posey, Violett Beane, Hayden Szeto, Sophia Ali, Nolan Gerard Funk, Landon Liboiron, Sam Lerner, Tom Choi.

Releasedatum: 10 september 2018.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

Det här är den typen av film som är så uppenbart dålig att den blir bra. Jag ser brister i var och varannan scen, men kan inte undgå från att njuta. Det är lättsamt, underhållande och helt enkelt kul.

 

 

Konceptet är en fullpoängare. Jag är svag för filmer som kretsar kring ett spel som utvecklas till en dödlig lek. Jag älskar utmaningarna, och inte minst konsekvenserna av att misslyckas. Truth or dare når emellertid inte ända vägen fram, främst på grund av det övernaturliga. Om vännerna hade varit inlåsta i ett hus med en psykopat som tvingade dem att leka för att ta sig ut ur byggnaden, skulle jag ha fallit pladask. Men när en allsmäktig demon istället agerar spelledigare, blir det för mycket. För det första ser personerna som demonen tagit över störtlöjliga ut. För det andra gör den bristande trovärdigheten att jag inte kan ta filmen på allvar, och hur mycket Truth or dare än försöker så blir den aldrig läskig. 

 

Min känsla överlag är att Truth or dare riktar sig mot en väldigt ung målgrupp. Det småfåniga manuset, de förutsägbara händelserna och mediokra skådespelarna ger helt enkelt inte ett särskilt ”vuxet” intryck. Truth or dare är småtrevlig att titta på. Lättsam, roande, men inget wow.

 

Ur en filmkritisk synvinkel skulle jag såga Truth or dare till fotknölarna. Den har så många brister. Samtidigt kan jag inte neka dess underhållningsvärde. Det är en trivsam film att proppa i sig chips till. Och ärligt talat älskade jag slutet. Sista scenen kom förvånansvärt oväntat och var ärligt talat rätt kreativt. Så hur pissig du än tror att Truth or dare är, så borde du ge den en chans. Den kanske överraskar dig.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: Vadim Perelman.

Genre: Drama, thriller.

Längd: 2 timmar.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Jennifer Connelly, Ben Kingsley, Shohreh Aghdashloo, Kim Dickens, Jonathan Ahdout, Frances Fisher, Ron Eldard.

Releasedatum: 17 november 2004.

Distributör: SF studios.

 

 

 

Det var länge sedan jag berördes så här mycket. Ett hus av sand och dimma är en känslomässig berg- och dalbana, som krävde all min styrka för att hindra tårarna från att komma. ”Tragisk” räcker inte till för att beskriva filmen. Den fick mig att sympatisera med och känna för båda protagonisterna, och slet sedan ut mitt hjärta och krossade det i småbitar.

 

 

Det tog ett tag för mig att komma in i filmen och uppskatta det som jag såg. Jag skulle inte kalla Ett hus av sand och dimma långsam. Den är snarare lågmäld och försynt. Den stressar inte fram, utan tar tid på sig att bygga upp såväl karaktärer som stämning. Och det var något som jag i slutändan älskade, men som helt enkelt tog tid att vänja mig vid.

 

Förutom handling och atmosfär, är skådespelarna filmens starkaste kort. Ett hus av sand och dimma är oerhört välspelad, och oberoende av roll presterar alla starkt. Mest imponerad är jag över Kingsley, Aghdasloo och Connelly: tre mycket kompetenta skådespelare med sådan stark inlevelse att deras karaktärer känns äkta. De bygger upp riktiga individer, vars komplexa personligheter är mer än bara svart och vitt.  Trots intensiva konflikter och självcentrerade handlingar är det inte svårt att förstå deras motiv och känna sympati för dem, vilket gör det hjärtslitande slutet ännu mer plågsamt.

 

Ett hus av sand och dimma är ett oerhört starkt drama. Spännande, fängslande och inte minst berörande. Den för intressanta reflektioner kring mänskligt beteende och vad som i slutändan är det enda som betyder något.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Regissör: Peter Farrelly.

Genre: Drama, biografi.

Längd: 2 hr 9 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Viggo Mortensen, Mahershala Ali, Linda Cardellini, Sebastian Maniscalco, Dimiter D. Marinov, Mike Hatton, P.J. Byrne, Joe Cortese, Maggie Nixon.

Releasedatum: 6 maj 2019.

Distributör: Nordisk film.

 

 

 

 

Det är inte ofta jag använder ä-ordet, men här är det befogat. Jag älskade Green book. Älskade, älskade, älskade. Jag hade hört nästan enbart bra saker om filmen: ändå levererade den över förväntan. Green book är en biografi som påminner lite om franska En oväntad vänskap. Filmen är på samma sätt karaktärsdriven, och hanterar tuffa ämnen med välintegrerad humor. Den största skillnaden är emellertid att Green book, enligt mig, är lättare att ta till sig.

 

Green book är årets må bra-film. Genom varm humor, lättsam stämning och charmanta karaktärer är det lätt att bli förälskad. Båda protagonisterna har väldigt intressanta utvecklingskurvor, och sättet som deras personligheter kolliderar på är både underhållande och tankeväckande.Skådespelarna är dessutom lysande. Samspelet mellan Mortensen och Ali är felfritt, och deras personkemi är fantastisk. De har en dynamik som verkligen talar till tittaren, och som gör även de mest stillsamma scenerna en fröjd att ta del utav.

 

Som helhet är Green book riktigt bra, kanske till och med årets hittills starkaste drama. Den fick mig att skratta, den gjorde mig berörd och trots en lång speltid blev filmen aldrig tråkig. Om du gillar karaktärsdrivna filmer om vänskap och rasism, är Green book definitivt för dig.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Regissör: Barry Jenkins.

Genre: Drama.

Längd: 1 hr 59 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Kiki Layne, Stephan James, Regina King, Teyonah Parris, Colman Domingo, Ebony Obsidian, Michael Beach, Diego Luna.

Releasedatum: 24 juni 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

 

IF BEALE STREET COULD TALK måste vara årets hittills vackraste film. En drömlik idyll byggs upp av ett utsökt foto, med effektfulla kontraster och rika miljöer som vibrerar av liv. Alltsammans är enkelt och sparsamt, men samtidigt stilfullt och med en outgrundlig mänsklighet inbäddad i scenerna. Det är som att se poesi personifierad. Allt det vackra förstärks dessutom av den varma kärlekshistorien och den ömma dynamiken mellan medlemmarna i Tishs familj, och hamnar i en behaglig kontrast till den mörkare parallellen om främlingsfientlighet och fördomar.

 

Det tog ett tag för mig att komma in ordentligt i IF BEALE STREET COULD TALK. Filmen börjar rätt intetsägande, och på grund av utfyllnadsscener och ett långsamt tempo gjorde jag snabbt bedömningen att filmen skulle floppa. Tack och lov hade jag fel, för inom kort ryckte den upp sig och började leverera. Berättelsen i sig är kraftfull och berörande, och jag imponerades av skådespelarnas prestationer. Jag gillar hur de lågmält kunde förmedla en känsla och ett budskap genom kroppsspråk och blickar, snarare än att alltid verbalisera det i ord. Det gav filmen mer styrka. En annan sak som jag tyckte om med filmen, var att inte alla svar levereras på silverfat. Till exempel är slutet öppet för egna tolkningar, vilket jag alltid tyckt är ett spännande koncept så länge det utförs väl. Och det gör det här.

 

Jag har emellertid några klagomål. IF BEALE STREET COULD TALK hade kunnat bli oerhört kraftfull, men det känns som att den hålls tillbaka lite. Den vill skildra en historia om rasism och fördomar, men håller sig från att visa det i form av verkningsfulla scener. Utöver detta är filmen stundtals lite väl predikande, speltiden något för lång och karaktärerna hade mått bra av ytterligare komplexitet.

 

 

Som helhet är IF BEALE STREET COULD TALK bra. Jag gillar den lågmälda tonen, och skönheten i det vackra berättandet. Det är synd att känslorna inte når ända fram, för potential fanns för denna film att bli årets pärla.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Regissör: Karyn Kusama.

Genre: Action, drama.

Längd: 2 hrs.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Nicole Kidman, Toby Kebbell, Tatiana Maslany, Sebastian Stan, Scoot McNairy, Bradley Whitford, Toby Huss, James Jordan.

Releasedatum: 17 juni 2019.

Distributör: Scanbox/Universal Sony.

 

 

 

Destroyer är inte min typ av film. Den verkade väldigt lovande: med bra skådespelare och ett spännande koncept. Men det blev lite plattfall, och när eftertexterna började rulla kände jag lättnad snarare än besvikelse. Upplevelsen var för slätstruken, för ”meh”, för att ge ett bestående intryck.

 

Problemet med filmen är främst att den aldrig fångar upp tittarens intresse. Den följer en väldigt typisk mall för kriminalare och blir aldrig riktigt sin egen. Handlingen sträcker sig tunt över alldeles för lång tid, och de många hoppen mellan nu- och dåtid påverkar tempot negativt. Kidman gör sitt bästa för att bidra med kvalité, men även hennes prestation är relativt intetsägande. Det är dessutom något med hennes sminkning som gjorde att jag inte kunde ta henne på allvar.

 

Helhetsintrycket är att Destroyer är väldigt underväldigande. Den har inget ”wow”, ingen oförutsägbarhet. Med det sagt är filmen inte dålig, men jag saknar den där behagliga tillfredsställelsen som bara riktigt bra filmer ger. Nu blev Destroyer istället en i mängden.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Regissör: Guy Hamilton.

Genre: Action.

Längd: 1 hr 45 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Sean Connery, Gert Gröbe, Honor Blackman, Shirley Eaton, Tania Mallet, Harold Sakata, Bernard Lee.

Inspelningsår: 1964.

Distributör: SF films.

 

 

 

 

 

Den ena Bond-filmen som jag ser visar sig vara bättre än den andra. Efter att ha sett såväl The living daylights som From Russia with love såg jag mycket fram emot att ta del utav Goldfinger – och den gjorde mig inte besviken! Snarare tvärt om, tycker jag att den är den starkaste installationen hittills.

 

För det första upplever jag lite av en tonändring i Goldfinger. De två andra Bond-filmerna som jag har sett har haft någon form av humoristiskt inslag, men Goldfinger tar det snäppet längre. Den känns mer öppenhjärtlig, mer lättsam och fick mig att skratta flera gånger. Stämningen är avslappnad och jag gillar att filmen inte tar sig själv på för stort allvar. Sen är det förstås en fråga om filmen ämnar vara rolig eller om den enbart blir rolig med modernt perspektiv, men rolig är den icke desto mindre.

 

Något annat som jag uppskattar med Goldfinger är antagonisten. Filmens skurk känns betydligt mer välutvecklad och intressant än tidigare. Gert Fröbe, som spelar rollen, levererar starkt och som tittare kunde jag inte undgå att lite diskret heja på Bonds fiende. Den enda egentliga bristen som jag ser med Goldfinger är att handlingen är så enkel – i havet med actionfilmer finns i grund och botten inte mycket som skiljer den från sina syskon i genren.

 

Som helhet är Goldfinger ett stabilt tillskott till franchisen. Underhållande, småspännande och välspelad. Helt klart godkänd.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Tuva Novotny.

Genre: Drama, komedi.

Längd: 1 hr 37 min.

Åldersgräns: Barntillåten.

Skådespelare: Pernilla August, Vera Vitali, Peter Haber, Olle Sarri, Malin Levanon, Mahmut Suvakci, Anders Mossling, Lancelot Ncube.

Releasedatum: 10 juni 2019.

Distributör: SF Studios.

 

 

 

 

Britt-Marie var här baseras på boken med samma namn av Fredrick Backman, mer känd för En man som heter Ove och Björnstad. Och det är en gedigen film, så där typiskt behagligt svensk – med lugnt tempo, mysig atmosfär och småcharmiga karaktärer. Pernilla August passar som handen i handsken i rollen som pedantiska Britt-Marie och överlag är det en trevlig tittarupplevelse.

 

Men konceptet hade potential till att bli mer än bara ”trevligt”. Bakom ytan gömmer sig en komplexitet som aldrig riktigt visas, och en emotiv kraft som inte träder fram. Britt-Marie var här går på säkra kort, vilket fungerar men hindrar filmen från att göra riktigt intryck. Det skapar också många fler klyschor och ett mer förutsägbart händelseförlopp än om svängarna hade tagits ut mer.

 

Allt som allt är Britt-Marie var här snäll och lättsmält. Det blir lite plattfall med känslorna som filmen vill frambringa, men i sin helhet är det en hygglig, svensk komedi.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: Terence Young.

Genre: Action.

Längd: 1 hr 55 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Sean Connery, Daniela Bianchi, Pedro Armendáriz, Lotte Lenya, Robert Shaw, Bernard Lee, Eunice Gayson, Walter Gotell.

Inspelningsår: 1963.

Distributör: SF films.

 

 

 

 

From Russia with love har en gammeldags charm. Filmen har en stark 60-talskarisma, och trots att den såklart ämnar (och lyckas) vara spännande är det främst ordet ”mysig” som dyker upp i mitt huvud när jag ska beskriva den. Stämningen är lättsam, och trots att jag i vanliga fall varken uppskattar stereotyper eller överdrivet koreograferade stuntscener så var det just sådant som gjorde From Russia with love rolig att se.

 

Faktum är att jag tyckte mycket om filmen. Jag gillar karaktärerna, jag gillar de häftiga gadgetarna och jag gillar det faktum att det inte är en renodlad actionfilm utan att den har starka inslag av intriger och spioneri. Det är kort och gott en underhållande film. Jag har alltid dragit mig för att se filmerna i Bond-franchisen, men efter att ha sett både The living daylights och nu From Russia with love är jag glatt överraskad. Jag gillar det som jag har sett och vill definitivt se mer.

 

BETYG: 6/10