FAKTA

Längd: 2 tim 23 min

Regissör: David Yates

Åldersgräns: 11 år

Genre: Fantasy

Skådespelare: Eddie Redmayne, Jude Law, Ezra Miller, Dan Fogler, Cara Mahoney, Mads Mikkelsen, Paul Low-Hang, Alison Sudol, Callum Turner

Inspelningsår: 2022

Distributör: Disney

 

 

 

 

Jag är så ledsen över var den här franchisen har gått och blivit. Harry Potter-filmerna är så himla bra, och första Fantastiska vidunder-filmen höll absolut måttet, och gav en spännande, ny inblick på den magiska världen. När tvåan – Grindelwalds brott – visade sig vara en besvikelse, hoppades jag att det var ett undantag snarare än en regel. Så det är med en extrem antiklimax jag medger att Dumbledores hemligheter inte bara är den sämsta filmen i franchisen, utan också att den inte är bra. Alls.

 

Filmen har mycket som talar för den. Den är sjukt välgjord, med grymma effekter, fantastiska panoramavyer, häpnadsväckande kostymer och vackra håruppsättningar. Skådespelarensemblen är dessutom stjärnspäckad. Men det är bara ytligt, och skrapar du lite hittar du inget på insidan.

 

Dumbledores hemligheter fick mig att känna mig extremt trög. Trots att jag nu både sett filmen och läst boken med filmmanuset har jag ändå knappt någon aning om vad den handlar om och vad som hände. Som tur är var jag inte den enda här hemma i biosoffan som kände så, vilket bekräftar att det faktiskt är filmen det är fel på och inte mig. Dumbledores hemligheter är löjligt invecklad på grund av en inkonsekvent handling, med många obetydliga sidospår, överflödiga karaktärer och noll fokus. Det finns inte en konsekvent ton, inte en tydlig protagonist och vi får ytterst få förklaringar. Resultatet? En rörig och väldigt förvirrande sörja.

 

 

Utöver detta är filmen långsam, endimensionell och känns lite som att den står och trampar på samma ställe. Leder den någon vart? Knappt. Den ger mig inte heller några känslor. Jag kom på mig själv med att varken bry mig om handlingen eller karaktärerna: ingen känns viktig. Istället känns alltsammans väldigt… tomt? Fast det händer saker hela tiden känns det som att inget händer.

 

Min pojkvän, som jag tittade på filmen med, poängterade också att det inte känns som att filmen utspelar sig i en magisk värld. Missförstå mig inte: där finns magi, trollkarlskamper och övernaturliga varelser. Men filmen ger ingen magisk känsla, och tonen liknar mer ett politiskt drama.

 

Vad gäller det faktum att Mads Mikkelsen tagit över rollen som Grindelwald efter Johnny Depp, så måste jag säga att jag är besviken. Jag gillar verkligen Mikkelsen i vanliga fall och gillar tanken med honom i rollen. Men ärligt talat gör han här inget intryck. Det hela är väldigt oberört och platt, och när jag tänker på Grindelwald ser jag fortfarande Depp framför mig.

 

 

Överlag kan jag lugnt sagt säga att jag inte klickade med filmen. Jag tyckte faktiskt inte alls om den, utan anser att den är oerhört underväldigande och förglömlig. Det är knappt jag vill förknippa Fantastiska vidunder-franchisen med Harry Potter längre, eftersom den magiska känslan sedan länge är borta.

 

BETYG: 2,5/10

FAKTA

Längd: 2 tim 17 min

Regissör: Robert Eggers

Åldersgräns: 15 år

Genre: Action, äventyr, drama

Skådespelare: Alexander Skarsgård, Nicole Kidman, Claes Bang, Ethan Hawke, Anya Taylor-Joy, Gustav Lindh, Elliot Rose, William Dafoe, Phill Martin, Björk

Inspelningsår: 2022

Distributör: SF Studios

 

 

 

 

 

 

Jag hade hört väldigt många blandade åsikter om THE NORTHMAN innan jag själv såg den. Det verkade vara en riktigt åsiktsdelare: antingen älskar du den, eller så tycker du inte alls om den. Så det var med viss tveksamhet jag satte mig i soffan och startade. Det kunde verkligen bli såväl en hit som en miss.

 

Och jag måste säga att jag är glatt överraskad.

 

Jag ska medge att det tog lite tag för mig att fastna. Men ungefär en kvart in kände jag mig varm i kläderna och mitt engagemang höll sig filmen ut. Det finns mycket att tycka om. Vackra miljöer, stämningsfull musik, snyggt foto. En riktigt stjärnspäckad grupp skådespelare, som trots sitt redan starka rykte levererar över förväntan. Och spänning. Mycket spänning.

 

THE NORTHMAN har riktigt bra actionsekvenser och vågar ta för sig. Den är också så där härligt obehaglig, med en bra balans mellan att vara ruggigt mörk och blodig utan att bli för mycket. Jag greps tag av och chockerades stundtals av våldet men kände aldrig att det tog överhanden eller gick för långt.

 

Men trots att jag verkligen uppskattade tittarupplevelsen, gick filmen inte ända hem för mig. Jag är väl än av få som ställer mig lite mer mot mitten på skalan mellan ”älskar” och ”tycker inte alls om”. Det som förstörde det lite för mig var främst att jag gärna varit utan de magiska elementen. Utan någon egentlig anledning varför har jag svårt för magi i filmer som inte är renodlad fantasy. Och just i THE NORTHMAN är det ibland svårt att veta vad som är konstnärlig symbolik, inbillning av karaktärerna och faktiska fantasy-element, vilket ledde till viss förvirring. Därtill är filmen något för lång, och något för förutsägbar.

 

Summan av kardemumman skulle jag säga att THE NORTHMAN absolut är värd att se. Det är inte en extraordinär film, men en spännande och engagerande popcornrulle som jag kan tänka mig att se igen.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Längd: 1 tim 40 min

Regissör: Pierre Perifel

Åldersgräns: 7 år

Genre: Familj, äventyr, tecknat

Skådespelare: Sam Rockwell, Awkwafina, Marc Maron, Craig Robinson, Anthony Ramos, Richard Ayoade, Zazie Beetz, Alex Borstein

Releasedatum: 26 september 2022

Distributör: SF Studios

 

 

 

 

Hm. Jag måste medge att jag är besviken, vilket känns jättetråkigt. Jag älskar att koppla av till härliga familjefilmer, men den här föll mig tyvärr inte smaken.

 

Å ena sidan hade jag kanske för höga förväntningar efter allt gott jag hört. Samtidigt upplever jag att THE BAD GUYS inte riktigt är så innovativ som ryktet föreslår.

 

Ja, det är en trevlig film. Småmysig, med fint budskap. Och jag vet att jag inte tillhör den primära målgruppen. Icke-desto mindre brukar jag kunna underhållas av den här typen av film, och ärligt talat satt jag och kollade klockan lite för många gånger för att jag ska kunna räkna THE BAD GUYS som godkänd.

 

Mitt problem är främst att den inte sticker ut. Trots att själva konceptet med skurkar som försöker bli goda medborgare är riktigt intressant, följer filmen en rätt uttjatad mall. Filmen är oerhört förutsägbar, till den gräns att vi i soffan hade gissat oss till slutet redan efter bara en kvart in i filmen.

 

 

Därtill var det helt enkelt bara många aspekter som inte klickade med mig som person. Filmen försöker verkligen vara rolig, men själv skrattade jag aldrig. Det är inget direkt fel på animeringen, men den är något för plastig för min smak. Sen tycker jag också att det är lite udda att vi aldrig får någon förklaring på varför det finns så få djur (i förhållande till andelen människor) i den här världen.

 

Överlag… nja. THE BAD GUYS känns inte riktigt som sin egen film och den kommer falla bort från mitt minne relativt fort. Det är inte en dålig film, men inget speciellt.

 

BETYG: 4/10

 

FAKTA

Längd: 1 tim 38 min

Regissör: Kenneth Branagh

Åldersgräns: 11 år

Genre: Drama

Skådespelare: Jude Hill, Caitríona Balfe, Jamie Dornan, Judi Dench, Lewis McAskie, Ciarán Hinds, Josie Walker

Inspelningsår: 2021

Distributör: Universal

 

 

 

 

 

BELFAST är en förvånansvärt bra film. Jag hade inga förväntningar innan jag tittade på den, men är glatt överraskad.

 

Förutom det snygga fotot och den effektfulla användningen av svartvitt filter är det främst två saker som sticker ut. Den första är skådespelarna. Karaktärerna i BELFAST spelas av många välbekanta och duktiga ansikten, och deras enastående prestationer är filmens själ. Mest imponerad är jag över Balfe (OUTLANDER) som hänför i varje scen.

 

Den andra är filmens härliga atmosfär. En lagom dos humor, hjärtevärmande familjerelationer och den charmiga huvudkaraktären skapar riktigt härlig stämning och gör det till en mysig och trevlig film att se. Särskilt början grep tag i mig och gjorde det svårt att slita mig från skärmen.

 

Överlag är BELFAST över förväntan och jag kan absolut tänka mig att se den igen. Med det sagt så var det något som gjorde att mitt intresse svalnade efter en tid, och i sin helhet skulle jag inte säga att den är jättemärkvärdig. Men trevlig och värd att se, yes.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Längd: 1 tim 54 min

Regissör: Martin Campbell

Åldersgräns: 15 år

Genre: Action, thriller

Skådespelare: Liam Neeson, Guy Perace, Taj Atwal, Harold Torres, Ray Fearon, Monica Bellucci, Ray Stevenson, Mia Sanchez

Releasedatum: 15 augusti 2022

Distributör: SF Studios

 

 

 

 

 

 

MEMORY lämnade mig väldigt neutral.

 

 

Filmen gör inget fel. Den har en intressant premiss, snyggt foto och riktigt bra skådespelare. Liam Neeson är som förväntat superb som Alex – den här typen av roller kan han verkligen göra i sömnen. Allt som allt är det en gedigen actionfilm; trevlig för stunden och att snacksa till.

 

Men den är också väldigt generisk. MEMORY känns oinspirerad, nästan lite lat. Den följer en fullt fungerande men också väldigt uttjatad mall och bjuder inte på något nytt. Vi får se skjutningar och ta del av action, men aldrig riktigt känna någon sann spänning. Filmen är dessutom för lång i förhållande till sitt innehåll, och jag kom på mig själv med att kolla på klockan emellanåt för att se hur långt som var kvar.

 

Inte heller bryr vi oss tillräckligt mycket om karaktärerna för att faktiskt känna något. Vi lär aldrig riktigt känna dem, vilket gör att de framstår som oerhört endimensionella och personlighetslösa.

 

Med skillnad från exempelvis TAKEN, där vi får ordentlig bakgrundshistoria för varje karaktär och faktiskt vill att alla ska klara sig undan helskinnade, är de i MEMORY slätstrukna och intetsägande. Vi ser det de gör och kan underhållas av det för stunden. Men faktiskt bry oss? Nja.

 

Överlag är jag likgiltig. Trevlig popcorn-tittarfilm, men inget som jag kommer att titta på igen. Och precis som för huvudkaraktären kommer den inte stanna på minnet länge.

 

BETYG: 5/10

Längd: 1 tim 52 min

Regissör: Aaron Nee, Adam Nee

Åldersgräns: 11 år

Genre: Äventyr, komedi

Skådespelare: Sandra Bullock, Channing Tatum, Daniel Radcliffe, Brad Pitt, Da'Vine Joy Randolph, Oscar Nuñez, Patti Harrison, Stephen Lang, Bowen Yang, Sli Lewis, Héctor Aníbal

Releasedatum: 26 juli 2022

Distributör: Sf Studios

 

 

 

 

 

THE LOST CITY har inget som du inte har sett förut, men det betyder inte att filmen inte underhåller.

 

 

Filmen bjuder på precis det du kan förvänta dig. Den utgår från en väldigt standardiserad och generisk mall och får därigenom platta skurkar, en förutsägbar och småfånig handling, slappa vändningar och något forcerade dialoger. Det är en dussinvara; rumstempererad mellanmjölk som inte överraskar eller sticker ut.

 

Ändå fungerar det förvånansvärt bra. Ibland behöver man helt enkelt en film som bjuder på enkel och harmlös underhållning; som inte kräver mycket tankeverksamhet. Skådespelarna är duktiga, och kan lätt spela sina roller i sömnen. Trots att det överspelas ibland (Radcliffe, jag tittar på dig) kan ingen av dem beskyllas med att inte se ut att ha roligt. Det är dessutom ett småcharmigt och trevligt äventyr vi bjuds på. Snyggt filmat och lagom underhållande; perfekt att snacksa popcorn till och kunna samtala undertiden utan att missa något alltför viktigt.

 

Summan av kardemumman är att THE LOST CITY inte är något speciellt, men den utger sig inte heller för att vara det. Det är en enkel och kul film, lagom underhållning när man är trött och bara vill ha en trevlig stund, men inget man minns efteråt. Beroende på humör kan jag absolut tänka mig att slötitta på den igen.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Längd: 1 tim 45 min

Regissör: Felix Herngren

Åldersgräns: 11 år

Genre: Komedi, drama

Skådespelare: Sven Wollter, Tomas von Brömssen, Marianne Mörck, Martina Haag, William Spetz, Felix Herngren, Peter Magnusson

Releasedatum: 4 juli 2022

Distributör: SF Studios

 

 

 

 

 

 

Svensk film är inte alltid något som fungerar för mig, och sällan något jag plockar upp. Min upplevelse är att de ofta är väldigt överdrivna, nästan på gränsen till larviga. Men jag blev förvånansvärt gripen av DAG FÖR DAG.

 

Det första som slog mig var hur himla fantastiska karaktärerna är. Så charmiga, spelade av kompetenta skådespelare med bra samspel och med en härlig found-family känsla. Deras berättelser fastnade hos mig, och jag brydde mig mycket om dem. Ett stort plus är deras sköna humor. De fick mig att skratta vid flertalet tillfällen.

 

För övrigt är det överlag en överraskande fin och varm film. Trots att det är en komedi vågar den ta upp en handfull olika tuffare ämnen och lämnar därigenom ingen tittare oberörd.

 

Nej, själva konceptet är inte särskilt unikt och jag har sett liknande filmer förut. Men jag hade allt som allt en trevlig stund och är själv förvånad över hur mycket jag kom att tycka om filmen.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Längd: 1 tim 59 min

Regissör: Joe Wright

Åldersgräns: 11 år

Genre: Drama, romantik, musikal

Skådespelare: Peter Dinklage, Haley Bennett, Kelvin Harrison Jr, Ben Mendelsohn, Monica Dolan, Bashir Salahuddin, Joshua James, Anjana Vasan

Inspelningsår: 2022

Distributör: SF Studios

 

 

Det känns som att den här filmen lite oförtjänt har gått under mångas radar. Visst är CYRANO kanske inget extraordinärt som jag kommer tänka på av och till om dagarna, men jag tycker definitivt att den bra. Trevlig. Förtjänt av mer hajp.

 

Jag startade filmen utan att veta mycket om den. Jag visste inte ens om att det var en musikal, vilket gjorde att första musikalnumret fick mig att stanna upp – vad var det här, hade jag att förvänta? Men jag tycker att filmen gjorde det hela bra. Det är inga låtar som lagt sig på minnet och som jag går runt och nynnar på nu efteråt, men jag minns att jag tyckte att flera av dem var väldigt fina och behagliga att lyssna på. Jag tycker också det är väldigt kul att se Peter Dinklage i den här typen av roll, och fast han ibland svajar är jag förvånad över hur väl han sjöng.

 

Det som verkligen imponerar är skådespelarnas prestationer och det estetiska. Rent visuellt är filmen häpnadsväckande, med snyggt foto, vackra kostymer och intagande miljöer.

 

 

Till filmens nackdel är den något för lång, och ibland känns handlingen lite styltig. Men överlag gillar jag den. Det är ett lågmält kostymdrama med annorlunda touch, och jag gillade såväl berättelsen som rollinnehavarna.

 

BETYG: 5,5/10

Längd: 2 tim 2 min

Regissör: Jeff Fowler

Åldersgräns: 7 år

Genre: Äventyr, fantasy, action

Skådespelare: James Marsden, Jim Carrey, Ben Schwartz, Tika Sumpter, Idris Elba, Natasha Rothwell, Adam Pally, Shemar Moore

Inspelningsår: 2022

Distributör: SF Studios

 

 

 

 

SONIC THE HEDGEHOG 2 en riktigt härlig familjefilm. Kanske till och med bättre än sin föregångare.

 

För det första: den är hur mysig som helst. Sonic är en förtjusande karaktär att följa och jag ville bara krama honom genom hela filmen. Filmen är dessutom rolig. Inte så att jag sitter och gapskrattar och att tårarna rinner, men det blev några småfniss och den lättsamma atmosfären gav mig en behagligt varm känsla. Det hela blir bara bättre av att Jim Carrey har rollen som Robotnik. Det är omöjligt att inte låtas charmas av honom, och fast jag sett dussintals av hans filmer kan jag inte undgå att imponeras av hur en sextioårig man har sån energi och glöd.

 

SONIC THE HEDGEHOG 2 är också en väldigt snygg film. Snygga animeringar, snygga effekter. Därtill tycker jag att det är himla kul att filmen integrerar så många element från spelen, både vad gäller i själva handlingen och små detaljer som att det är samma person som gör rösten till Tails i filmen som i spelen.

 

Filmens styrka ligger just i humorn och… ja, Jim Carrey. Svagheten ligger däremot i handlingen, som är lite det man kan vänta sig av den här typen av film. Klyschig, förutsägbar, fylld med logiska luckor. Det finns en del överdrivna scener och speltiden överlag hade kunnat kortas ned något. Det här var dock inget som jag störde mig på eftersom jag gick in med de förväntningarna.

 

Allt som allt – en kul film. Inget extraordinärt, men trevlig att se och kan absolut tänka mig att se igen.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Sam Raimi

Längd: 2 tim 7 min

Åldersgräns: 11 år

Genre: Action, fantasy

Skådespelare: Benedict Cumberbatch, Elizabeth Olsen, Chiwetel Ejifor, Benedict Wong, Xochitl Gomez, Rachel McAdams

Releasedatum: 25 juli 2022

Distributör: SF

 

 

 

 

 

Jag är nöjd och besviken på samma gång vad gäller DOCTOR STRANGE IN THE MULTIVERSE OF MADNESS.

 

Å ena sidan är det en galet snygg film. Effekterna är spektakulära. Miljöerna häpnadsväckande. Och kostymerna sjukt välgjorda. Filmen är dessutom härligt stjärnspäckad, och förutom huvudrollsinnehavarna finns en hel del cameos som förgyller det hela. Särskilt uppspelt blev jag över att se Patrick Stewart i rollen som Charles Xavier, trots att det kändes lite udda att X MEN-franchisen integreras i det här universumet när jag är van vid att hålla dem relativt separat.

 

Därtill tyckte jag mycket om att se Wanda som skurk. Trots att jag inte sett tv-serien WANDAVISION på Disney+ hade jag inget problem med att hänga med i hennes motiv tack vare att vi får en lättare backstory, och jag tycker att Elizabeth Olsen gör ett himla bra jobb att få liv i sin karaktär.

 

Men Marvel är alltid Marvel, och jag kan inte direkt påstå att filmen sticker ut. Det är alltid samma grej: massor CGI, likvärdig handling som upprepar liknande element, och en alldeles för lång speltid. Det är underhållande, men också hjärndött, rörigt och väldigt klyschigt, med en ihållande känsla av att jag sett alltsammans förut.

 

Därtill tycker jag att alltsammans löser sig alldeles för snabbt och enkelt i relation till uppladdningen och allt drama inför klimaxet. Det kändes… rätt B.

 

Sen är jag personligen inte ett stort fan vad gäller just multiuniversum, av den enkla anledningen att all förödelse och alla dödsfall förlorar betydelse eftersom det alltid finns ett annat universum med ”samma” karaktär som kan dyka upp igen. Saker och ting tar inte lika hårt på grund av vetskapen att vi säkerligen kommer se de som dött igen, även fast det då tekniskt sett inte är karaktären från ”vårt” universum.

 

Allt som allt: en underhållande popcornfilm som ger precis det man kan förvänta sig. Inget särskilt minnesvärt, men inte heller något dåligt. Jag föredrog personligen den första DOCTOR STRANGE-filmen, mest för att jag tyckte den var något mer unik.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Längd: 1 hr 40 min

Regissör: Domee Shi

Åldersgräns: 7 år

Genre: Familjefilm, komedi, äventyr

Skådespelare: Rosalie Chiang, Sandra Oh, Ava Morse, Hyein Park, Tristan Allerick Chen, Wai Ching Ho, Orion Lee, Maitreyi Ramakrishnan

Releasedatum: 2 maj 2022

Distributör: © 2022 Disney/Pixar

 

 

 

 

 

TURNING RED har fått mycket oförtjänt kritik. Upprörda föräldrar har anmärkt på att filmen tar upp för många tabubelagda ämnen och att det gör filmen olämplig för alltför unga barn. Själv tycker jag att det är fantastiskt att TURNING RED gör det den gör. Inte nog med att jag tyckte riktigt mycket om filmen som sådan, jag älskar att den – trots allt det övernaturliga – tar en mer realistisk vändning än många Disney Pixar-filmer och faktiskt vågar inkludera ”tabubelagda” ämnen som till exempel mens.

 

Den här filmen känns härligt uppfräschande. Fast den innehåller magi och stundtals överdrivna animeringar upplever jag den som betydligt mer verklighetstrogen än många andra barnfilmer. Karaktärerna känns förvånansvärt realistiska och äkta och är väldigt lätta att relatera till, och filmens budskap är både superfint och viktigt.

 

Jag älskar också den tydliga, kinesiska inspirationen: både vad gäller kultur men också den stundtals anime-inspirerade animeringen. Himla kul! Bäst av allt är dock att filmen är riktigt rolig. Jag (26 år) och min pojkvän (30 år) tittade på den tillsammans och skrattade båda två många, många gånger.

 

Överlag: helt klart över förväntan. TURNING RED är enligt min mening mycket bättre än exempelvis ENCANTO och LUCA, som hajpats upp betydligt mer. Filmen är rolig, snygg och jag älskar den annorlunda känslan som uppstår just av att såväl har en kinesisk inspiration som mer verklighetsförankring. En toppenbra familjefilm som absolut inte förtjänar den kritik som den fått.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Längd: 2 tim 7 min

Regissör: Kenneth Branagh

Åldersgräns: 11 år

Genre: Drama, kriminalare

Skådespelare: Kenneth Branagh, Annette Bening, Russell Brand, Tom Bateman, Ali Fazal, Dawn French, Gal Gadot, Armie Hammer, Rose Lesli, Emma Mackey, Sophie Okonedo, Jennifer Saunders, Letita Wright.

Releasedatum: 13 april 2022

Distributör: ©20th Century Studios

 

 

 

 

 

DEATH ON THE NILE är en film som hamnar ganska exakt i mitten på betygsskalan. Det är inte en dålig film någonstans. Många duktiga skådespelare, fantastiska miljöer och utsökta kostymer. Det visuella är en fröjd för ögat och det är tydligt en påkostad produktion. Sen har vi några vändningar man inte kan gissa sig till och en överlag trevlig känsla.

 

Med det sagt fick filmen mig inte att känna mycket. Fast jag gillar den och hade trevligt medan jag såg den, sticker den inte ut mycket. Var är spänningen, den klassiska Christie-stämningen? Filmen är dessutom för lång och har vissa mindre roande partier.

 

Summan av kardemumman skulle jag säga att den inte är i närheten lika bra som boken, men ändå helt klart godkänd som hjärndöd popcornrulle en fredagskväll.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Längd: 2 tim 36 min

Regissör: Steven Spielberg

Åldersgräns: 11 år

Genre: Drama, musikal

Skådespelare: Ansel Elgort, Rachel Zegler, Ariana DeBose, David Alvarez, Rita Moreno, Brian d'Arcy James, Corey Stoll, Mike Faist, Josh Andrés Rivera, Iris Menas, Sebastian Serra

Releasedatum: 7 mars 2022

Distributör: ©20th Century Studios

 

 

 

 

 

 

Jag varken älskade eller hatade WEST SIDE STORY. Det blev istället ett fisljummet mellanting; trevlig att titta på för stunden men en upplevelse jag kommer att glömma inom kort.

 

Filmen baseras på musikalen från 1957, vilket jag inte sett och därför inte kan jämföra med. Det jag kan konstatera vad gäller nytolkningen är dock att den är riktigt bra gjord. Gudomliga kostymer, snygg scenografi och riktigt bra koreografi på danserna. Skådespelarna är duktiga och sjunger förvånansvärt bra (hallå, vem visste att Ansel Elgort kunde sjunga?) och överlag så är det en småmysig film. Jag hade en trevlig stund.

 

Med det sagt så var det inte heller något som fastnade. Musiken är bra utan att bli fantastisk. Du vet, inga låtar som direkt fastnar i huvudet eller som man går runt och nynnar på månader efteråt som jag gjort vid musikaler som MAMMA MIA! , PHANTOM OF THE OPERA och THE GREATEST SHOWMAN. Den här… bara ”var”.

 

Därtill är musikalnumren alldeles för långa i min smak, och de gör att handlingen kommer lite i kläm och att filmen blir ofokuserad. Musikscenerna pausar snarare än driver handlingen framåt, och jag hade önskat ett mer rappt tempo. WEST SIDE STORY är över 2,5 timme lång – och det kändes verkligen.

 

Och sen mitt största problem. Jag fixar verkligen inte kärlek vid första ögonkastet. Jag kunde verkligen inte ta Tonys och Marias relation på allvar. De i princip kärleksförklarar varandra och lovar varandra evig trohet efter att ha träffats på en dans, innan de ens kan varandras namn. Deras romans var inte övertygande nånstans och jag skrattade inombords när de gjorde stora livsuppoffringar för varandra. Liksom, hallå, ni vet inget om varandra och har umgåtts i ett par timmar?

 

Överlag… meh. Snygg, visuellt tilltalande och trevlig att titta på. Men också grymt utdragen och med troper jag helt enkelt inte fixar. Fisljummet är ordet.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Längd: 2 tim 30 min

Regissör: Guillermo del Toro

Åldersgräns: 15 år

Genre: Psykologisk thriller, drama

Skådespelare: Bradley Cooper, Cate Blanchett, Toni Collette, Willem Dafoe, Richard Jenkins, Rooney Mara, Ron Perlman, Mary Steenburger, David Strathairn.

Releasedatum: 16 mars 2022

Distributör: ©20th Century Studios

 

 

 

 

 

Herr-e-gud! Vilken film!

 

Jag gav mig in i NIGHTMARE ALLEY helt blind. Jag visste inte vad den handlade om, vilka som medverkade eller något. Och i början kände jag mig lite tveksam. Det fanns något där som fängslade mig, men jag hade svårt att sätta fingret på vad och kände att jag inte riktigt visste var jag hade filmen. En halvtimme in och jag visste fortfarande inte riktigt vad jag tittade på. Och jag kunde inte riktigt avgöra: gillar jag det jag ser, eller inte?

 

Men återigen, herr-e-gud vad glad jag är att jag fortsatte titta. NIGHTMARE ALLEY visade sig inte bara vara en riktigt bra film, utan en av de bästa som jag sett på länge.

 

För det första är premissen toppen. Jag är oerhört svag för filmer om ”riktig” magi, illusioner, tanketrick och lurendrejerier. Det är något riktigt fascinerande med det hela, och jag kom på mig själv att hänfört försöka hänga med i alla manipulativa tricks som karaktärerna utförde.

 

För det andra har filmen en alldeles fantastisk atmosfär. NIGHTMARE ALLEY har en påtaglig noir-stil med dämpade färger, olycksbådande stämning och cynisk framtoning. Den är mörk och rå, utan att bli särskilt grafisk. Allt ligger i känslan, i hur människorna i filmen behandlar varandra, snarare än actionfyllt splatter. Och jisses vad den atmosfären griper tag.

 

För övrigt har filmen en stjärnspäckad rollista med talanger som levererar starkt. Bra musik, snyggt foto samt mycket drama och intriger. Vi följer en komplex skara grå karaktärer som hamnar i en nedåtgående spiral och successivt förlorar perspektiv på skillnaden mellan gott och ont; något som enligt mig blev oerhört spännande och förebådande att följa. Trots ett relativt långsamt och lågmält tempo satt jag med spänning i väntan på fortsättningen.

 

NIGHTMARE ALLEY är dessutom en film som överraskar. Den följer inte en uttjatad mall som gör det lätt att gissa vad som kommer att hända, utan banar egen väg. Samtidigt slänger Del Toro ut en del förebådande ledtrådar som skapar tillräckligt mycket vetskap för att öka på spänningen ytterligare genom att få tittaren att undra: ”kommer verkligen det där att hända?”.

 

Sist men inte minst är slutet oerhört snyggt. Det cirkulerar konstfullt tillbaka till filmens början och knyter ärligt talat ihop säcken på ett briljant sätt. Jag satt och studsade upp och ner i soffan med händerna för mun för att jag blev så exalterad över hur skickligt sammanvävt alltsammans var. Och det säger en hel del.

 

Summan av kardemumman är att jag rekommenderar NIGHTMARE ALLEY varmt. Det är en stilfull, mörk och härligt komplex psykologisk thriller som utforskar mänsklighetens mörka sida på ett oerhört skickligt sätt. Bravo, del Toro, bravo.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Längd: 2 tim 7 min

Regissör: Jaume Collet-Serra

Åldersgräns: 11 år

Genre: Äventyr

Skådespelare: Dwayne Johnson, Emily Blunt, Edgar Ramírez, Jack Whitehall, Jesse Plemons, Paul Giamatti.

Releasedatum: 4 oktober 2021

Distributör: © 2021 Disney

 

 

 

 

 

 

 

JUNGLE CRUISE är en helt okej film.

 

Mysig, med bra början och charmiga skådespelare. Det är omöjligt att på något sätt vantrivas när Blunt och Johnson har huvudrollerna. De gör filmen till en härligt lättsam popcornrulle.

 

Med det sagt, så hade jag förväntat mig mer. Filmen är inte på något sätt dålig, men den känns lat. Eftersom den baseras på en en åkattration förstår jag att Disney inte hade mycket att gå på handlingsmässigt, men det känns som att de slängt ihop populära troper från tidigare filmer och på så sätt gör JUNGLE CRUISE till en… härmapa. Ingenting känns nytt och nytänkande. Karaktärerna är oerhört stereotypiska, skurken saknar tydlig motivation och handlingen är rätt blek.

 

JUNGLE CRUISE är en väldigt typisk äventyrsfilm från Disney, på både gott och ont. Mycket CGI, många klyschor, ett förutsägbart händelseförlopp och en något för lång speltid. Samtidigt har du också lättsamheten, de fantastiska miljöerna och det sköna samspelet mellan skådespelarna. Om det är den här stilen du gillar, så kommer du att älska JUNGLE CRUISE. Men om du är sugen på något nyskapande så kan du inte förvänta dig att få det här.

 

Allt som allt… en helt okej film. Småkul men också småtråkig. Snyggt gjord, men också väldigt tillgjord. Bra skådespelare, men med extremt stereotypiska karaktärer. Bra början, mediokert slut. Tänk dig PIRATES OF THE CARIBBEAN fast med JUMANJI-känsla, så har du filmen i ett nötskal.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: Cate Shortland

Längd: 2 hr 14 min

Åldersgräns: 11 år

Genre: Action

Skådespelare: Scarlett Johansson, Florence Pugh, Rachel Weisz, David Harbour, Ray Winstone, Ever Anderson, Violet McGraw, O-T Fagbenle, William Hurt, Olga Kurylenko.

Releasedatum: 14 september 2021

Distributör: ©Disney

 

 

 

 

BLACK WIDOW börjar riktigt bra. Alltså, de 15 första minuterna är riktigt spännande och rätter ribban otroligt högt. Vi kastas in i handlingen och får dussintals frågor som vi sitter som på nålar att få besvarade.

 

 

Fortsättningen är… inte lika bra.

 

Missförstå mig inte. Filmen håller definitivt måttet. Det är en oerhört välproducerad och snygg film, med grymma effekter, fantastiskt foto, genomtänkta actionscener och duktiga skådespelare. Jag blev dessutom förvånad över humorn: jag småskrattade genom hela filmen och kände mig definitivt road.

 

BLACK WIDOW är dock alldeles för lång och utdragen. Den innehåller mycket utfyllnad och känns överlag lite… generisk. Det är en bra popcornrulle som underhåller här och nu, men handlingen sticker inte ut och om några dagar kommer jag ha glömt bort den.

 

Därtill fastnade jag inte riktigt för karaktärerna. Särskilt viktigt för mig när det kommer till den här typen av filmer är att fastna för och frukta skurken, men här föll boven lite platt, och jag kände mig inte särskilt investerad i de övriga karaktärernas liv.

 

Överlag… en bra actionrulle. Inte en wow-film som jag kommer gå och tänka på, men inte heller något dåligt som jag kommer väga att se igen.

 

BETYG: 6/10

Skådespelare: Jacob Tremblay, Jack Dylan Grazer, Emma Berman, Saverio Raimondo, Maya Rudolph, Jim Gaffigan

Releasedatum: 6 september 2021

Distributör: ©Disney

 

 

 

 

 

 

 

LUCA är en helt okej Pixar-film. Inget banbrytande, men mysig att titta på efter en hård arbetsdag. Jag gillar det H20 Just Add Water-liknande konceptet och förtrollades av den fina italienska miljön. Animeringarna är snygga, budskapet fint och vänskapen trevlig att följa. Det blev också nåra små fniss från oss i soffan, och det var överlag en härlig film att titta på.

 

Dock känns handlingen rätt… liten? I jämförelse med många andra Pixarfilmer kändes det som att LUCA inte hade mycket att säga. Den är dessutom väldigt klyschig, stereotypisk och förutsägbar, och jag kunde inte undgå att himla med ögonen åt det överdrivet lyckliga slutet.

 

Överlag kan jag varken säga ”åh, vad jag gillade den!” eller ”vilken dålig film!”. Den är i ett fisljummet mellanting. Trevlig och småputtrig, absolut mysig, men inget särskilt minnesvärt. Jag kommer säkert titta på den igen någon gång dock.

 

BETYG: 6/10