FAKTA

Regissör: Mtt Bettinelli-Olpin, Tyler Gillett.

Genre: Rysare, komedi.

Längd: 1 tim 35 min.
Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Samara Weaving, Adam Brody, Mark O'Brien, Henry Czerny, Andie MacDowell, Melanie Scrofano, Kristian Bruun, Nicky Guadagni, Elyse Levesque, John Ralston.

Nyckelord: Dödlig lek, familjeförbannelse, kurragömma, monstruösa styvföräldrar.

Releasedatum: 27 januari 2020.

Distributör: 20th Century Fox.

 

 

 

 

READY OR NOT är en slasher-film med komisk touch, nästan som en modern tappning av kultklassikern EVIL DEAD. Det är våldsamt, det är blodigt men allt hålls på en så pass lättsam nivå att man snarare skrattar åt dödsfallen än beklagar dem. Handlingen är enkel och filmen tar inte sig själv på särskilt stort allvar, vilket gör det till en förvånansvärt njutningsfull upplevelse.

 

Jag är svag för filmer som kretsar kring dödliga spel, så det är inte konstigt att jag fastnade för premissen direkt. Trots logiska luckor, idiotiska karaktärer och så pass många absurda händelser att det blir fånigt, var det hela rätt kul. Jag roandes, och det är huvudsaken, eller hur?

 

Överlag är jag ändå nöjd med READY OR NOT. Det är en underhållande film. Bra skådespelare, kultklassisk stil. Något tradig emellanåt, men allt som allt kul.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Rune Andréasson.

Genre: Familjefilm, äventyr.

Längd: 1 tim.

Åldersgräns: Barntillåten.

Skådespelare: Olof Thunberg.

Nyckelord: Häxor, troll, vänskap, pirater.

Inspelningsår: 1991.

Distributör: Nordisk film.

 

 

 

 

BAMSE I TROLLSKOGEN är i själva verket tre stycken kortfilmer: BAMSE I TROLLSKOGEN, SKATTKARTAN och SKATTSÖKARFÄRDEN. Och oh boy var den nostalgisk att se! Så himla mysig, med illustrationer i gammeldags stil, fantastiska karaktärer och en berättarröst man inte glömmer i senaste laget. Handlingen rör sig lugnt framåt och räds inte att ta sin tid på sig, vilket gör att filmen sticker ut från moderna filmers lite mer ”stressade” tempo. Därtill älskar jag de lustiga ljudeffekterna. Jag vet inte hur många gånger vi i soffan brast ut i asgarv just för att rent utav absurda ljud används till skratt, flygande föremål, gråt och dylikt.

 

Jag är fullt medveten om att mina varma känslor gentemot BAMSE I TROLLSKOGEN främst grundar sig på nostalgi, och att det därför är värt att du tar mina åsikter med en nypa salt. Jag kan emellertid inte se BAMSE-filmerna objektivt, utan i samma sekund som första scenen börjar smälter mitt hjärta av ren sentimentalitet.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Quentin Tarantino.

Genre: Drama, thriller, komedi.

Längd: 2 tim 41 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Brad Pitt, Margot Robbie, Emile Hirsch, Margaret Qualley, Timothy Olyphant, Julia Butters, Dakota Fanning.

Nyckelord: Kändisliv, 60-tal.

Releasedatum: 27 december 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

ONCE UPON A TIME IN HOLLYWOOD är inte en dålig film. Det är emellertid Tarantinos sämsta. Hade det stått vilket annat namn som helst under kategorin ”regissör”, skulle filmen inte alls ha blivit lika väl bemött.

 

 

Men låt oss börja med det positiva. Filmen är snyggt filmad, har bra skådespelare och en trevlig vänskap mellan protagonisterna Rick och Cliff. Den ger en intressant insikt i Hollywoodlivet, och det är kul att se så många referenser till gamla filmer och verkliga händelser. Dessutom är en del scener – särskilt närmare slutet – riktigt spännande.

 

Så vad är egentligen problemet? Well. För det första är filmen för lång. Alldeles för lång. Det känns som att 80 % av filmen består av utfyllnad och sega transportsträckor, och väldigt mycket hade kunnat klippas bort. Sen är den också spretig, som om den inte riktigt kan bestämma sig för vilken genré den tillhör eller vilken parallell den ska fokusera på. Sist men inte minst blir ONCE UPON A TIME IN HOLLYWOOD framåt slutet överdriven, och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta av det absurda jag såg.

 

 

Överlag är ONCE UPON A TIME IN HOLLYWOOD rätt ”meh”. Det är en film man glömmer snabbt, och som inte alls är vad jag hade förväntat mig av Tarantino.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: Kyle Newacheck.

Genre: Mörk komedi.

Längd: 1 tim 37 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Adam Sandler, Jennifer Aniston, Luke Evans, Terence Stamp, Gemma Arterton, David Walliams, Dany Boon, John Kani, Adeel Akhtar, Ólafur Darri Ólafsson.

Nyckelord: Mordmysterium, parodi, Agatha Christie, puzzelgåta.

Releasedatum: 28 augusti 2019.

Distributör: Netflix.

 

 

 

 

MURDER MYSTERY är en mörk komedi, uppenbar influerad av Agatha Christies välkända verk både när det kommer till upplägg som direkta referenser. Och ärligt talat är jag förvånad. Jag hade förväntat mig en överdriven och töntig B-film – och ja, det är det också – men jag underhölls faktiskt. Jag gillar den parodiska tolkningen av puzzelgåtor och fastnade för att lista ut vem mördaren egentligen var. Skådespelarna är (för det mesta) bra och jag kom på mig själv med att skratta ett flertal gånger. MURDER MYSTERY är en film som inte tar sig själv på för stort allvar, och det kräver att även tittaren ser den med en glimt i ögat.

 

 

Med det sagt, finns absolut möjlighet till förbättring. För det första: Adam Sandler. Bort! Hans överexcentriska kroppsspråk, klassiskt fåniga Sandler-skämt och allmänt irriterande personlighet sänkte filmen rejält. MURDER MYSTERY hade varit mycket bättre om någon annan spelat rollen. För det andra störde jag mig lite på de stereotypiska karaktärerna. Tro mig, jag förstår att det var ett medvetet val att göra alla till karikatyrer, men som resultat saknar de komplexitet och jag brydde mig aldrig vad som hände med dem. Lite mer originalitet hade skapat mer känsla.

 

Överlag… är jag ändå nöjd. MURDER MYSTERY må vara lat och klyschig, men det är en lättsmält och förvånansvärt underhållande film som medverkar till att kvällen blir så där lagom mysig. Det är inte en film som jag kommer att se igen, men inte heller en film som jag ångrar.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Chris Foggin.

Genre: Drama, komedi, biografi.

Längd: 1 tim 51 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: James Purefoy, Meadow Nobrega, David Hayman, Maggie Steed, Sam Swainsbury, Dave Johns, Daniel Mays, Noel Clarke, Christian Brassington, Vahid Gold.

Nyckelord: Fiskeby, pojkband, artistliv.

Releasedatum: 9 december 2019.

Distributör: Scanbox.

 

 

 

 

Jag är förvånad. Jag hade inte förväntat mig att tycka om FISHERMAN’S FRIENDS. Och kan du verkligen klandra mig? En verklighetsbaserad film om ett gäng sjungande gubbar låter inte direkt lockande. Men den överraskar genom att vara en solid må bra-film. Karaktärerna är småcharmiga, miljön gemytlig och relationsbanden riktigt fina. Jag gillade att se en film om ”den enkla vardagen” och tyckte att inslagen med sjömansmusik var lite kul. Överlag var filmen inte alls vad jag förväntat mig, utan mycket bättre.

 

Med det sagt är FISHERMAN’S FRIENDS inte en ny favorit. Mitt främsta problem med filmen är längden. Med en speltid på närmare två timmar töjs handlingen ut för mycket, och det blir lite utdraget. Som resultat kände jag mig inte lika investerad som jag borde ha gjort. Sen är det lite ledsamt att filmen inte utnyttjar hela sin potential. Det mesta görs nämligen halvhjärtat. Humor finns, men det blir aldrig särskilt roligt. Tragedier och konflikter finns där, men jag blir aldrig särskilt berörd. Och den romantiska aspekten känns rent utav överflödig. Med de aspekterna fixade skulle FISHERMAN’S FRIENDS ha kunnat bli riktigt bra.

 

Överlag är FISHERMAN’S FRIENDS helt okej. Rätt bra faktiskt, och överraskande mysig. Jag tror inte att jag kommer att se filmen igen, men är förvånansvärt glad över att ha sett den.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Patrick Gilmore, Tim Johnson.

Genre: Animerat, familj, äventyr.
Längd: 1 tim 22 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Brad Pitt, Catherine Zeta-Jones, Michelle Pfeiffer, Joseph Finnies, Dennis Haysbert, Timothy West, Adriano Giannini, Raman Hui.

Releasedatum: 11 februari 2004.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

Har du hört talas om SINBAD: LEGEND OF THE SEVEN SEAS? Inte? Det förvånar mig inte. Av någon anledning har denna tecknade pärla glömts bort. Det är himla synd, för ända sedan jag var barn har det varit en av mina favoriter och jag önskar att fler skulle ge den en chans. SINBAD: LEGEND OF THE SEVEN SEAS är en extremt underskattad film, i nivå med SPIRIT: HÄSTEN FRÅN VILDMARKEN och VÄGEN TILL EL DORADO. Om du gillar en av dessa, tycker du sannolikt om alla.

 

 

Det finns mycket som jag tycker om med SINBAD: LEGEND OF THE SEVEN SEAS. För det första innehåller filmen en av tidernas bästa skurkar: kaosgudinnan Eris, som förmedlar såväl sensualitet som genuin terror. För det andra är det roligt att för en gångs skull följa en antihjälte. Sinbad är ingen förlorad prins eller hyllad hjälte. Nej. Han är en ökänd pirat som både plundrar och stjäl, och som alltid sätter sig själv i första hand. Men vet du vad det fina är? Han utvecklas under filmens gång. Att följa perfekta karaktärer och deras perfekta liv blir lätt tråkigt, men att se Sinbad kämpa för att bli en bättre person är oerhört givande att ta del utav.

 

SINBAD: LEGEND OF THE SEVEN SEAS har dessutom grymt bra röstskådespelare, välkomponerad musik, sjukt snygga animationer och fantastisk humor. Visst mindes jag från min barndom att filmen är rolig, men jag förvånades ändå av det faktum att jag satt och skrattade var och varannan minut. Överlag är SINBAD: LEGEND OF THE SEVEN SEAS helt enkelt en bra film. Underskattad som tusan, men bra.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Regissör: Greg McLean.

Genre: Action, thriller.

Längd: 1 tim 29 min.
Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: John Gallagher Jr, Tony Goldwyn, Adria Arjona, John C. McGinley, Melonie Diaz, Sean Gunn, Brent Sexton, Michael Rooker, Rusty Schwimmer, Josh Brener.

Releasedatum: 8 augusti 2017.

Distributör: SF Studios.

 

 

 

Har du någonsin velat se en mash-up av BATTLE ROYAL och OFFICE SPACE? Nåväl, THE BELKO EXPERIMENT är nog det närmsta du kan komma. Det är en rå slasher-film i kontorsmiljö, som är bra för stunden men lätt att glömma bort. Filmen är bra, men hade potential till att bli ännu bättre.

 

Låt oss börja med det positiva. För det första är filmen riktigt spännande. Och nästan absurt brutal. Skallar slås in, hjärnor exploderar och kroppar spetsas. Gillar du inte blod så är det här inte filmen för dig. Det blir emellertid aldrig osmakligt, och integrationen av humor här och där lättar upp. För övrigt är startfältet med skådespelare riktigt starkt, och filmen har en perfekt längd på knappt en och en halv timme.

 

Men för att göra THE BELKO EXPERIMENT oförglömlig, behövdes mer. För det första saknar jag minnesvärda karaktärer. Att följa åttio personer på samma gång gör det svårt att komma någon nära. När de dessutom är vandrande stereotyper blir det ännu svårare att bilda någon form av emotionell förbindelse till dem. För det andra hade jag velat se mer nyansering och variation. Hela filmen går ut på att de anställda ska döda varandra: första ordern är att döda två personer, andra ordern är att döda trettio personer, tredje ordern är att döda… ja, men ni förstår. Jag hade personligen tyckt att det varit mer spännande om ”uppgiften” varierade. Sist men inte minst saknar jag en tillfredsställande klimax. Vi får i princip inga svar alls på varför det hände och vad som händer härnäst. Det finns alldeles för många obesvarade frågor och det känns nästan lite snopet när eftertexterna börjar rulla. Jag har ändå tittat i 89 minuter för att få reda på hur allt hänger ihop, och sen… inget.

 

 

Överlag underhölls jag av THE BELKO EXPERIMENT. Det är helt klart spännande film. Jag saknar emellertid komplexitet och framförallt svar, och ser en hel del förlorad potential med hur slutet hanterades.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Josh Cooley.

Genre: Äventyr, familj.

Längd: 1 hr 40 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Tom Hanks, TIm Allen, Annie Potts, Tony Hale, Keegan-Michael Key, Madeleine McGraw, Christina Hendricks, Jordan Peele, Keanu Reeves.

Releasedatum: 27 december 2019.

Distributör: Disney.

 

 

 

 

TOY STORY 4 är ett varmt äventyr som underhåller tittare i alla åldrar. Oavsett om du är ny till franchisen eller inbitet fan är du garanterad att charmas. Rösterna är bra, animeringarna snygga och det är härligt att återse de älskvärda karaktärerna.

 

 

Visst går det att klanka ner på att handlingen inte är särskilt originell, men TOY STORY 4 utgår från ett fungerande koncept och jag fastnar ändå. Och det går ju inte att se fjärde filmen i en franchise och förvänta sig något helt nytt. Äventyret är lagom spännande, lagom roligt och introducerar en fantastiskt skruvad, ny karaktär med existentiell ångest – Forky, eller Gaffe som han kallas på svenska – och det är tillräckligt för att få mig på fall.

 

Överlag tycker jag mycket om TOY STORY 4. Det är inte den starkaste delen i franchisen, men definitivt värd att se.

 

BETYG: 6,5/10

 

FAKTA

Regissör: Maria Blom, Christian Ryltenius.

Genre: Äventyr, familj.

Längd: 1 tim 3 min.

Åldersgräns: Barntillåten.

Skådespelare: Dennis Storhøi, Jonas Karlsson, Peter Haber, Christer Fant, Leif Andrée, Shebly Niavarani, Ia Langhammer, Morgan Alling, Ingela Olsson.

Releasedatum: 1 november 2017.

Distributör: Nordisk film.

 

 

 

Precis som sin föregångare, är BAMSE OCH HÄXANS DOTTER en fantastiskt mysig film. Tack vare enkel handling, pedagogiskt manus och utsökta animationer är det lätt att luta sig tillbaka och bara njuta. Speltiden på dryga timmen gör dessutom att hela familjen kan titta på filmen utan att tröttna. Berättelsen är koncis utan irrelevanta sidospår. Ändå hinner filmen ta sin tid på sig, och den känns aldrig påskyndad. Det är helt enkelt en genomtänkt och väl utförd barnfilm.

 

BAMSE OCH HÄXANS DOTTER fick mig att må bra. Kombinationen av gammeldags charm, fina färger och bedårande karaktärer fick mitt hjärta att smälta. Därtill kombinerar filmen spänning med både drama och humor på ett snyggt sätt, och den innehåller såväl ”dramatiska actionscener” som skoldrama. Flera fina budskap lyfts fram, och trots att det för en vuxen ibland blev lite väl predikande tycker jag att det är härligt att BAMSE OCH HÄXANS DOTTER har hjärtat på rätta stället.

 

Det enda negativa som jag har att säga om BAMSE OCH HÄXANS DOTTER är valen av röstskådespelare. En del röster passar inte alls till karaktärernas utseenden och personligheter, och blir lite malplacerat. För övrigt är filmen emellertid mycket bra, och jag ser fram emot fortsättningen: BAMSE OCH DUNDERKLOCKAN.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: André Øvredal.

Genre: Rysare.

Längd: 1 tim 47 min.
Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Zoe Margaret Colletti, Michael Garza, Gabriel Rush, Austin Abrams, Dean Norris, Gil Bellows, Austin Zajur, Kathleen Pollard.

Releasedatum: 9 december 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

Jag som vanligtvis inte tycker om rysare, blev förvånad över hur mycket jag tyckte om SCARY STORIES TO TELL IN THE DARK. Det är en lågmäld skräckfilm som lyckas bli både spännande och obehaglig, utan att ta till en massa onödigt våld. Jag tyckte dessutom att själva premissen var himla intressant! Jag gillade att varje karaktär fick sin egen berättelse som infriades, likt spökhistorier som kommer till liv, samtidigt som de allesammans ändå knyts samman till en sammanhängande helhet.

 

Sen tycker jag visserligen att filmen tappar lite mot slutet. Den sista halvan blir lite lat, och faller tillbaka på den klassiska ”åh-nej-vi-jagas-av-ett-ruskigt-monster-och-måste-fly”-mallen, vilket blev lite tradigt att se. Därtill är vissa sekvenser lite överdrivna, slutet antiklimatiskt och animeringarna något ojämna. Vissa monster är himla snygga, andra... not so much.

 

 

Men överlag är jag glatt överraskad av SCARY STORIES TO TELL IN THE DARK. Jag tycker absolut att filmen sticker ut i skräck-träsket och kan till och med tänka mig att se den igen. Om du vill se en mer vuxen tagning på GOOSEBUMPS utan att behöva hantera en massa slasher-scener, är det filmen för dig.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Robert Budreau.

Genre: Biografi, komedi, drama.

Längd: 1 tim 32 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Ethan Hawke, Noomi Rapace, Mark Strong, Christopher Heyerdahl, Bea Santos, Mark Rendall.

Releasedatum: 18 november 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

Stockholmssyndromet blev ett begrepp efter Norrmalmstorgs-dramat 1973. Lars plan är att få loss en miljon dollar från Kreditbanken, få ut vännen Gunnar från fängelset och dra iväg i en flyktbil av samma märke som Steve McQueen körde i Bullitt. En av gisslan, den gifta tvåbarnsmamman Bianca, börjar sympatisera med Lars när hon inser att han innerst inne har ett gott hjärta.

 

 

 

STOCKHOLM är en verklighetsbaserad film om hur det första fallet av allmänt kända ”stockholmssyndromet” uppstod. Trots ett kontroversiellt ämne är det en lättsam film, och den fångar snabbt tag i tittarens intresse. Ena halvan av mig älskar verkligen det jag ser. Skådespelarna är fantastiska och trots att en del sekvenser minst sagt är absurda går det inte att neka underhållningsnivån. Att filmen sen utspelas i Sverige under 70-talet, ger den en härligt nostalgisk prägel.

 

Samtidigt känns själva stilen lite oplanerad. Det känns som att STOCKHOLM vill för mycket, och därför har en hand inne i alla kakburkar. Den kan inte riktigt bestämma sig för om den ska vara rolig komedi eller spännande thriller, och som resultat blir den varken eller. Den blir aldrig ”haha”-rolig eller ”shit, jag kissar på mig”-spännande, utan ett mer fisljummet mellanting: en kombination mellan fars, drama och romantisk thriller. Filmen är bra, men hade kunnat bättre om den vetat på vilket ben den skulle stå.

 

Överlag tycker jag om STOCKHOLM. Filmen är välgjord och tveklöst underhållande. Men kommer jag se den igen? Antagligen inte.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Christian Ryltenius.

Genre: Familj, äventyr.

Längd: 1 tim 3 min.

Åldersgräns: Barntillåten.

Skådespelare: Peter Haber, Morgan Alling, Steve Kratz, Magnus Härenstam, Leif Andrée, Tomas Bolme, Tea Stjärne.

Releasedatum: 10 november 2014.

Distributör: Nordisk film.

 

 

 

 

 

 

 

BAMSE OCH TJUVSTADEN är en himla mysig film. Det är härligt att återse de klassiska karaktärerna, och den lugna berättarrösten ger nostalgiska flashbacks till originalfilmerna. Jag tycker dessutom riktigt mycket om animeringarna. Livfulla färger och mjuka linjer gör filmen behaglig att se på, samtidigt som filmen förblir trogen illustrationerna av Rune Andréasson utan att förlora sin chans till en modern tillputsning. Riktigt snyggt gjort!

 

 

Det enda som jag egentligen har att klaga över, är att karaktärerna är något bleka. Särskilt antagonisten Reinard Räv, som är ond mest för sakens skull. Men det är en petitess, och överlag tyckte jag verkligen om BAMSE OCH TJUVSTADEN. Den är lagom lång, lagom mysig och så där härligt värmande. En fin film, helt enkelt.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Chris Renaud, Yarrow Cheney.

Genre: Äventyr, familj.

Längd: 1 tim 26 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Patton Oswalt, Kevin Hart, Harrison Ford, Eric Stonestreet, Jenny Slate, Tiffany Haddish, Lake Bell, Dana Carvey, Bobby Moynihan.

Releasedatum: 18 november 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

THE SECRET LIFE OF PETS 2 är en lättsam familjefilm i samma anda som sin föregångare. Det är sött, det är fluffigt och det är så där lagom underhållande. Tittaren behöver inte direkt anstränga sig för att hänga med i svängarna, utan det är bara att luta sig tillbaka och slötitta på det som händer, vilket kan vara perfekt efter en lång dag på jobbet.

 

Jag känner mig relativt neutral gentemot THE SECRET LIFE OF PETS 2. Å ena sidan är den smårolig. De sekvenser som går att relatera till och som känns ”trovärdiga” är förvånansvärt underhållande, och jag kom på mig själv med att fnissa åt Max veterinärskräck, Chloes påverkan av kattmynta och Gidgets besatthet av ett leksaksbi. Filmen har dessutom bra röstskådespelare, fina animeringar och utstrålar en härlig värme. Den är också lagom lång.

 

Samtidigt anser jag inte att THE SECRET LIFE OF PETS 2 bjuder på något utöver det vanliga. Utöver de relaterbara scenerna som kretsar kring djuriskt beteende, känns det som en dussinfilm. THE SECRET LIFE OF PETS 2 håller sig inom ramen för vad vi är vana vid, vilket blir bra men inte särskilt minnesvärt. Äventyret som sådant är rätt tråkigt, och metoderna för att skapa spänning känns billiga. Därtill blir filmens humor ibland lite för larvig, och de svaga sidparallellerna ger ett något spretigt intryck.

 

Överlag är THE SECRET LIFE OF PETS 2 en trevlig och lagom underhållande familjefilm. Det är emellertid inte något som jag som vuxen kommer att titta på om och om igen.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Danny Boyle.

Genre: Drama, komedi.

Längd: 1 tim 51 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Himesh Patel, Lily James, Sophia Di Martino, Ed Sheeran, Kate McKinnon, Ellise Chappell.

Releasedatum: 11 november 2019.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

YESTERDAY är en sån där lagom småputtrig romantisk komedi. Med en kreativ premiss, varm humor och ett smått satiriskt budskap är det helt klart en film värd att se. Skådespelarna är duktiga, stämningen mysig och trots att det inte blev några asgarv för min del fick filmen mig att må bra.

 

Det finns emellertid saker som jag stör mig på, och som drar ner YESTERDAY som helhet. För det första är karaktärerna lite för enkla, och jag hade gärna velat se dem utvecklas lite mer för att få publiken att verkligen fastna. För det andra är tempot ibland rätt långsamt, och en del av klyschorna som filmen innehåller är rätt påfrestande. Vissa scener är äckligt glättiga och förutsägbara, vilket tyvärr påverkar upplevelsen negativt. Detta handlar emellertid bara om korta snuttar här och där, och om man tittar på det stora hela så är filmen charmig och härligt annorlunda.

 

Allt som allt är YESTERDAY en harmlös romantisk komedi, med flera sköna hits från The Beatles. Om du behöver en djupsinnig handling och komplexa karaktärer, är det inte en film för dig. Men om du istället är ute efter att se en lättsam och smått komisk hyllning till den klassiska popgruppen, rekommenderar jag YESTERDAY varmt.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Dome Karukoski.

Genre: Drama, krig, biografi.

Längd: 1 tim 51 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Nicholas Hoult, Lily Collins, Colm Meaney, Harry Gilby, Laura Donnelly, Guillermo Bedward.

Releasedatum: 18 november 2019.

Distributör: 20th Century Fox.

 

 

 

 

TOLKIEN var inte vad jag hade förväntat mig, och jag måste medge att jag är besviken. Filmen är inte dålig men gjorde inte heller särskilt stort intryck, vilket är himla tråkigt med tanke på att jag älskar såväl Tolkiens fiktiva verk som livshistoria.

 

Filmen känns som en i mängden. Trots att J.R.R. Tolkien levde ett väldigt unikt liv, sticker filmen inte ut från andra biografier. Den känns vinklad för att passa den moderna mallen för biografier, och det gör den såväl förutsägbar som tom. För trots att det är intressant att följa de olika skedena i J.R.R. Tolkiens liv, är min upplevelse att TOLKIEN bara skrapar på ytan och att det finns mycket mer att utforska i författarens liv. En djupdykning i hans vänskapsrelationer, ett mer framträdande förhållande med Edith och en mer komplex analys av hans psykiska ohälsa hade gett filmen det där lilla extra.

 

Det finns emellertid mycket som jag tyckte om med filmen. För det första är filmen fantastiskt snyggt gjord. Fotot är utsökt och effekterna grymma. Jag gillar dessutom hur fantastik-element blandas med verkligheten. Till exempel får vi se Smaug och vyer från Midgård sammanvävt i första världskriget, som ett sätt att betona vad som inspirerat den berömda författaren i skapandet av hans verk. Förövrigt uppskattade jag också den varma stämningen, den lättsamma relationen mellan Tolkien och hans vänner och att vi i eftertexterna får läsa mer om vad som hände sen. Faktum är att det var det som gjorde störst intryck på mig: eftertexterna. De vackra bilderna, den fina musiken och den information som tillhandahålls träffade mig rakt i hjärtat och gjorde mig nästan tårögd. Men samtidigt som jag värderade detta högt, kan jag tycka att det är skevt att eftertexterna var den delen av filmen som berörde mig mest.

 

Överlag är TOLKIEN okej. Den är lite för ytlig och lite för återhållsam för min smak, men en fungerande biografi. Jag är glad över att ha sett den, men kommer inte att titta på den igen. Jag blev däremot väldigt sugen på att läsa om SAGAN OM RINGEN-böckerna.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: Justin Copeland, Sam Liu.

Genre: Action, tecknat.

Längd: 1 tim 22 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Rosario Dawson, Jeffrey Donovan, Marie Avgeropoulos, Kimberly Brooks, Ray Chase, Michael Dorn.

Releasedatum: 11 november 2019.

Distributör: Warner bros.

 

 

 

 

 

 

WONDER WOMAN: BLOODLINES har blivit bemött med hård kritik, främst från fans som väntat i över tio år på en efterföljare till den omtyckta originalfilmen. Och visst förstår jag dem: om jag hade väntat ett decennium på det här, ja då skulle jag också ha blivit besviken. Som tur är, visste jag inte ens om den här filmens existens förrän nu. Därför är det lättare för mig att se WONDER WOMAN: BLOODLINES för det som den är: lättsam underhållning. Och fast det inte blev en ny favorit, tyckte jag ändå att den var kul att se på.

 

 

För det första tycker jag väldigt mycket om Diana, alltså Wonder Woman, som karaktär. Jag gillar hennes sympati, hennes ovana med ”riktiga” världen och hennes sjuka förmåga att sparka röv. För övrigt har filmen bra röstskådespelare, lagom spännande actionsekvenser och riktigt snygga animeringar.

 

Å andra sidan är handlingen som sådan inte särskilt engagerande. Filmen håller sig till den klassiska superhjälte-mallen, vilket känns lite lat samtidigt som händelseförloppet blir väldigt förutsägbart. Klyschor och ostiga dialoger tar plats istället för nytänkande idéer, vilket gör att WONDER WOMAN: BLOODLINES känns aningen innehållslös i förhållande till sin (ändå korta) speltid.

 

Överlag tycker jag att WONDER WOMAN: BLOODLINES är okej. Det är en ruggigt snygg film, med lagom mycket spänning. Om du inte bryr dig om en trivial handling, lär du tycka om denna. Om du däremot har väntat i tio år på att se den här filmen… ja, då kan du räkna med att bli besviken.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Regissör: David Bruckner.

Genre: Skräck.

Längd: 1 tim 30 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Rafe Spall, Robert James-Collier, Arsher Ali, Sam Troughton, Paul Reid, Maria Erwolter.

Releasedatum: 16 februari 2018.

Distributör: 20 Century Fox.

 

 

 

 

 

THE RITUAL baseras på den brittiska skräckromanen med samma namn, skriven av Adam Nevill 2011. Och det är faktiskt en helt okej rysare. Smått obehaglig, med bra skådespelare och riktigt snyggt foto. Ett plus är dessutom att filmen utspelas i vårt eget avlånga land. Ja, du läste rätt: THE RITUAL äger rum i Sveriges urskogar, vilket medför såväl bekanta vyer som skämt om våra härliga temperaturer.

 

 

Mitt främsta problem med THE RITUAL är emellertid att filmen inte direkt bjuder på något nytt. Det som filmen gör, gör den bra – men det känns som att jag har sett det förut. Det hade varit trevligt om handlingen rört sig utanför boxen något. Därtill är karaktärerna rätt bleka, och hur mycket jag än gillar monstret – som är både ovanligt och förvånansvärt snyggt – innebar det för många obesvarade frågor. Varför dödar den människor så som den gör? Varför håller den till i skogen? Vad har den för syfte i livet?

 

Överlag är THE RITUAL bra. Nästan lite mysig att se på, så här under vinterhalvåret. Jag gillar stämningen och jag ville hela tiden veta vad som skulle hända. Så absolut, är du sugen på att se en skräckis som utspelar sig i Sverige, kör hårt och se denna. Risken är dock att du aldrig mer kommer våga dig ut i skogen igen.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: F. Gary Gray.

Genre: Science fiction, action, komedi.

Längd: 1 tim 56 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Chris Hemsworth, Tessa Thompson, Kumail Nanjiani, Liam Neeson, Emma Thompson, Rebecca Ferguson, Rafe Spall, Lauren och Larry Bourgeois.

Releasedatum: 28 oktober 2019.
Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

 

Starka skådespelarprestationer, påkostade effekter och häftiga gadgetar gör MEN IN BLACK: INTERNATIONAL till en minnesvärd och lagom underhållande actionkomedi. Jag har faktiskt inte sett någon av de tidigare MEN IN BLACK-filmerna, men ämnar göra det efter denna. Det var helt enkelt en kul film. Tempot är högt, karaktärerna härligt kaxiga och de läckra actionsekvenserna kombineras skickligt med inslag av lättsam humor. Jag gillar’t.

 

 

Det finns dock några saker som jag störde mig på. För det första är MEN IN BLACK: INTERNATIONAL väldigt klyschig och förutsägbar. Filmen har vändningar, men alla är enkla att se komma långt innan de faktiskt äger rum. För det andra är handlingen lite väl enkel, på gränsen till tunn. Och hur slående effekterna och actionscenerna än är, går det inte att bära upp en film enbart på det. MEN IN BLACK: INTERNATIONAL hade behövt lite mer komplexitet, lite mer originalitet och betydligt mer intrycksfulla skurkar.

 

Överlag tycker jag om MEN IN BLACK: INTERNATIONAL. Det är en enkel film, ja, men en skitbra popcorn-rulle som definitivt underhåller för stunden.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Simon Kinberg.

Genre: Science fiction, action.

Längd: 1 tim 56 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: James McAvoy, Sophie Turner, Michael Fassbender, Jennifer Lawrence, Nicholas Hoult, Tye Sheridan, Alexandra Shipp, Evan Peters, Kodi Smit-McPhee, Jessica Chastain.

Releasedatum: 21 oktober 2019.

Distributör: 20th Century Fox.

 

 

 

 

 

Många har sett fram emot X-MEN: DARK PHOENIX. Parallellen om Jean Grey och hennes mörka alter ego är något som vi sett tidigare, men THE LAST STAND blev inte väl emottagen och ända sedan dess har fans suktat efter en nytolkning. Är den tolfte installationen i X-MEN svaret på deras böner?

 

Dessvärre är X-MEN: DARK PHOENIX allt annat än en fågel fenix som reser sig ur askan. Det är snarare en pannkaka som landat i en sorglig hög på golvet efter att någon med för stora ambitioner försökt göra en snygg vändning i luften. Filmen hade behövt mer eftertanke och framför allt planering för att bli en hit. Som den är nu känns den lat genomförd och massproducerad. Handlingen är tunn, upplägget spretigt och det finns ett överflöd med action. Tidigare filmer i franchisen har såväl berört som engagerat, men X-MEN: DARK PHOENIX väcker inget annat än apati. Karaktärerna som vi tidigare älskat känns urvattnade, och jag kunde inte förmå mig att bry mig om dem längre. Mycket beror på manuset, då replikerna är krystade och sidkaraktärerna inte får den uppmärksamhet som de förtjänar. Men att se uttryckslösa skådespelare som Sophie Turner, Alexandra Shipp och Kodi Smit-McPhee slakta de charmiga karaktärerna, får mitt hjärta att värka av saknad efter de ursprungliga skådespelarna.

 

X-MEN: DARK PHOENIX ska däremot ha en eloge för sin estetik. Effekterna är helt fabulous. Bara något så litet som att Jeans hår alltid flyter omkring som i vatten är oerhört tilltalande. Jag har också hört att filmen följer sitt källmaterial mer troget än THE LAST STAND: något som jag personligen inte kan uttala mig om eller bryr mig om, men som kanske är viktigt för någon av er. Summan av kardemumman är helt enkelt att allt ser bra ut på pappret, men när det kommer till själva utförandet är det inte alls särskilt bra.

 

Så nej, jag var inte ett fan av X-MEN: DARK PHOENIX. Jag skulle lätt se THE LAST STAND tio gånger i rad, framför att se denna en gång till. Den är inte dålig, bara väldigt… meh. Blek antagonist, ihålig handling och riktigt intetsägande karaktärer. Definitionen av förlorad potential.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: Guy Ritchie.

Genre: Äventyr, familj, fantasy.

Längd: 2 tim 8 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Will Smith, Mena Massoud, Naomi Scott, Marwan Kenzari, Navid Negahbam, Nasin Pedrad.

Releasedatum: 23 september 2019.

Distributör: ©Disney.

 

 

 

 

 

Som du säkert redan vet, har Disney valt att storsatsa på live action-adaptioner av deras klassiska filmer. Och filmbolaget har kommit med några riktiga succéer, däribland SJÖNHETEN OCH ODJURET och DJUNGELBOKEN. Men ALADDIN är långt ifrån succé.

 

Låt oss börja med det som jag tycker att ALADDIN har gjort rätt. Vad sägs om färgsprakande miljöer, utsökta kostymer och riktigt svängig musik? Och Will Smith är i en klass för sig. Robin Williams kan aldrig ersättas i rollen som Anden, men Will Smith gör ett riktigt bra jobb och lyckas göra karaktären till sin egen. Han är den som håller filmen uppe och som bidrar med såväl charm som professionalitet.

 

För övrigt gjorde filmen emellertid inte ett särskilt positivt intryck. Många av dialogerna är krystade och filmen är alldeles för lång. Live action-versionen är ungefär 40 minuter längre än originalet, men har inget extra innehåll som motiverar den utökade speltiden. Resultatet blir att en del sekvenser känns relativt tråkiga.

 

Mitt största problem med filmen är emellertid valet av skådespelare. Eller lättare sagt, valet av en specifik skådespelare: Marwan Kenzari, som spelar Jafar. Jag säger inte att han är en dålig skådespelare, men han är helt fel för den här typen av roll. Jafar ska vara hotfull och skrämmande, men Kenzari är snarare komisk i sin tolkning. Han överspelar på ett nästintill löjligt sätt, och klarar inte av att bära upp ALADDIN i rollen som filmens antagonist. Det känns snarare som att han provspelar för rollen som skurk för en Nickelodeon-film. Ett riktigt magplask blir det, och tyvärr drar hans porträttering ner filmen som helhet rejält.

 

Överlag känns nytolkningen av ALADDIN medioker; inte alls lika bra som originalet. Filmen har några riktigt bra scener (hallå, framförningen av ”Prins Ali” är spektakulär!), men tyvärr är mitt helhetsintryck rätt ”meh”.

 

BETYG: 5/10