FAKTA

Längd: 10 tim 56 min.

Antal avsnitt: 16 st.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama.

Skådespelare: Hayden Panettiere, Clare Bowen, Charles Esten, Jonathan Jackson, Sam Palladio, Lennon Stella, Maisy Stella, Chris Carmack, David Alford, Eric Close.

Nyckelord: Artistliv, kulter, country-musik.

Releasedatum: 17 augusti 2018.

Distributör: Lionsgate.

 

 

 

 

 

Den här säsongen gör mig så jäkla kluven.

 

Jag älskar NASHVILLE. Verkligen älskar. Det är en så grymt underskattad serie som jag vill skrika om från hustaken om att fler borde se. Och till viss del finns det kvar i den här säsongen. Den är varm, mysig, har bra musik. Jag njuter helhjärtat av att se vad de älskvärda karaktärerna tar för sig och sveps med av stämningen.

 

Men herrejäklar vad jag är besviken, ändå.

 

Missförstå mig inte, säsongen har riktigt fantastiska delar. Men överlag förstår jag faktiskt inte hur skaparna har tänkt här. Det är inte bara det faktum att det finns oerhört många logiska luckor och sammanträffanden. Det är inte bara att visa av handlingsspåren får otrovärdiga och abrupta vändningar. Och det är inte bara att en del frågor lämnas obesvarade. Nej, mitt största problem är att vissa av handlingsspåren inte ens kännss om att de hör hemma i Nashville.

 

Skaparna gör lite av en ”GAME OF THRONES” här, dvs. de har en massa i teorin jättebra idéer men har alldeles för bråttom att få dem överstökade. Det resulterar i att en del saker rör sig oförklarligt snabbt framåt, och handlingen känns överlag osammanhängande och spretig. Särskilt svårt hade jag för Juliettes parallell. I grund och botten gillade jag konceptet med den, men den kändes underligt malplacerad och oerhört påskyndad. Det kändes lite som att skaparna tänkt ”nu slänger vi in det här utan någon egentlig utveckling ditåt så att tittaren får en snyfthistoria, och sen gör vi nästa grej”, och det funkade helt enkelt inte. För att Juliettes handling skulle ha fungerat hade den behövt en helt egen säsong. Nu kändes det bara konstigt och krystat och fel.

 

Överlag… jag kan inte annat än att älska NASHVILLE. Det spelar ingen roll att jag tyckte att den här säsongen var konstig och hoppig och katastrofalt disponerad och långt ifrån vad serien en gång var. Jag älskar den ändå. 

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Kazuo Ishiguro.

Originaltitel: Klara and the Sun.

Genre: Science fiction.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall,

Nyckelord: Artificiell intelligens, meningen med livet.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 309 sidor.

Publiceringsår: 2021.

Bokförlag: Wahlströms och Widstrand.

 

 

 

Eftersom omslaget inte direkt tilltalar mig, hade jag aldrig plockat upp boken om jag inte hade fått den som recex. Men jag är så tacksam över att ha fått ta del av den här lilla pärlan.

 

KLARA OCH SOLEN är en riktigt fin berättelse. Tankeväckande, öm och härligt bitterljuv. Språket är vackert och jag förälskade mig totalt i protagonisten. Klara är så söt och godhjärtad, med en tydlig och övertygande berättarröst. Jag älskade hennes oskyldighet och den resa som hon går på, och ville bara krama henne hela tiden.

 

Men jag förstår att det inte är en bok för alla. Den är väldigt filosofisk och spekulativ. Och väldigt långsam. Så pass att jag – som verkligen älskade den första halvan – upplevde den som utdragen och något riktningslös i dess sista halva. Vilket är synd, för den börjar SÅ bra men förlorade en del av mitt intresse.

 

KLARA OCH SOLEN är överlag en bra bok. Vacker och sorglig på samma gång, särskilt i början. Det är bara synd att den inte håller sig lika starkt rakt igenom.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Författare: Marieke Nijkamp.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Skolskjutning, misshandel, självmord, dödsfall.

Nyckelord: Skolskjutning.

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 282 sidor.

Publiceringsår: 2016.

Bokförlag: Sourcebooks Fire.

 

 

 

 

Den här boken har en så himla kraftfull premiss, men faller totalt på utförandet.

 

Jag var ärligt talat uttråkad. Karaktärerna är underutvecklade. Tempot är långsmat. Och det känns som att den klichéefyllda handlingen aldrig leder nånstans. Det är helt enkelt mycket prat och ingen verkstad, vilket gör att boken känns oerhört innehållslös.

 

Jag är också besviken på det ytliga perspektivet. Boken skildrar en skolskjutning, men skrapar bara på ytan. Den saknar trovärdighet och blir aldrig så psykologistk intressant och spännande som jag hade trott. Istället hålls allt enkelt och säkert, vilket inte väcker några känslor hos mig.

 

Överlag är THIS ENDS WITH US en väldigt svag bok enligt mig. Inte dålig, men definitivt inte ett måste att läsa.

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Alexandra Monir.

Svensk titel: –

Genre: Science Fiction.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall.

Serie: The Final Six #2.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 305 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: HarperTeen.

 

 

 

 

 

Okej. Det här är en bok som varken är bra eller dålig, men som överlag ger NOLL intryck.

 

Jag gillar verkligen premissen och tycker att själva konceptet har potential. Men det är också därför som jag blev besviken.

 

Det är en enkel läsning. Kul, visst, men den saknar någon form av komplexitet. Med tunn berättelse, bleka karaktärer och en innehållslös mittensektion, engagerar boken inte alls. Tvärtom så är den rätt ointressant och platt.

 

Inte mycket försiggår, och när något väl händer så känns det inte särskilt trovärdigt. Vidare är boken fylld med alldeles för mycket tonårsångest för att vuxna jag ska göra annat än att himla med ögonen. Jag brydde mig helt enkelt inte.

 

Sen är jag lite förvånad över slutet, och inte på ett bra sätt. Det känns abrupt och ofärdigt, som om en efterföljare var på väg fast detta markandsförts som en duologi.

 

Överlag skulle jag säga att THE LIFE BELOW är okej. Jag hatade inte boken. Det var den typen av hjärndöd kul som man behöver ibland. Men jag kommer inte att läsa om den.

 

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Kate Stayman-London.

Svensk titel: –

Genre: Romantik.

Traumatiskt innehåll: Otrohet, näthat, body shaming, sexuella trakasserier.

Nyckelord: Kroppspositivitet, Bachelorette, tv-produktion.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 417 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Dial Press.

 

 

 

Den här boken har fantastisk potential, men faller något kort för mig.

 

Positiva tankar först. Jag älskar konceptet. En Bachelorette-liknande handling med en plus-size protagonist är helt enkelt... perfektion. Hela idén är intressant, gjort för drama och helt enkelt i tiden. Och överlag är ONE TO WATCH väldigt söt och enkel att ta till sig.

 

Jag hade lite problem dock.

 

Först och främst var jag inte förtjust i alla blogginlägg, artiklar, chattkonverstaioner, e-mail och liknande. Det var helt enkelt för mycekt av dem och de bidrog inte jättemycket till berättelsen. För det andra kände jag mig avlägsnad karaktärerna. Fokusen fokuserar för mycket på TV-produktion och tittaråsikter, snarare än Bea och hennes relationer, vilket tog udden av mitt engagemang.

 

Sist men inte minst så önskar jag att Bea som karaktär hade haft mer självförtroende. Hon förespråkar konstant om kroppspositivitet och ifrågasätter plus-size stereotyperna som finns, men är själv en. Hon skäms för sitt utseende, är osäker, äter onyttigt etc. Jag hade gärna sett henne vara stolt över sin kropp och enkelt krossa alla hatare med sitt självförtroende.

 

Överlag så tyckte jag om boken. Den blev aldrig riktigt beroendeframkallande, men överlag var jag underhållen. 

 

FAKTA

Författare: Brandon Sanderson.

Svensk titel: –

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, tortyr, föräldralöshet.

Nyckelord: Noveller, magiska krafter.

Serie: The Cosmere #0.

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 672 sidor.

Publiceringsår: 2017 (org. 2016).

Bokförlag: Gollancz.

 

 

 

 

ARCANUM UNBOUNDED är en underhållande läsning, bestående av nio noveller som sammanlänkar till några av Sandersons Cosmere-böcker, inkluderande men inte begränsat till MISTBORN, STORMLIGHT ARCHIVES och ELANTRIS.

 

Jag älskade att lära mig mer om de olika sidkaraktärerna och världarna. Och jag älskade att Sanderson fick chans att stajla. Han är en av de bästa fantasyförfattarna där ute och har så många kreativa idéer, och jag tyckte det var himla kul att se dem samlade här. Hans magiska system är verkligen briljanta, och jag uppskattade helhjärtat att se mer av dem.

 

Jag fick kämpa en del med novellformaten dock. De noveller som jag inte brydde mig mycket om, som THE HOPE OF ELANTRIS, kändes underutvecklade på grund av deras korta längd. Och de som jag älskade hade gärna fått vara längre.

 

Mitt största problem är mitt eget fel dock. Jag tror att jag hade gillat boken mer om jag hade läst varje novell separat i direkt anslutning till respektive serie, istället för utanför sin kontext. Det blev lite förvirrande att läsa så många noveller från oliak serier utan att ha allt uppdaterat i huvudet.

 

Så ja, jag rekommenderar starkt den här boken om du är en Sandersonnörd. Men jag föreslår att du inte läser alla novellerna samtidigt.

 

Favoritnoveller i samlingen: EDGEDANCER, THE EMPORER'S SOUL och WHITE SAND.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Längd: 6 hr 24 min.

Antal avsnitt: 8 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Action/science fiction.

Skådespelare: Kento Yamazaki, Tao Tsuchiya, Keita Machida, Yûki Morinaga, Nijirô Murakami, Shô Aoyagi, Ayame Misaki.

Nyckelord: Dödligt spel, överlevnad, parallell värld.

Releasedatum: 10 december 2020.

Distributör: Netflix.

 

 

 

 

 

 

Herrej*vlar vilken serie! ALICE IN BORDERLAND baseras på mangaserien med samma namn av Haro Aso, och tog mig verkligen med storm. 

 

Innan jag började titta på den, visste jag inget mer om serien än att konceptet skulle anspela på dödliga spel, vilket är en av mina absoluta favorittroper. Och herregud vad den gjorde det bra!

 

Okej, djupt andetag. ALICE IN BORDERLAND är en japansk Netflix-serie i BATTLE ROYALE-anda. Premissen är att en grupp vänner utan förvarning befinner sig i ett tomt, alternativt Tokyo och behöver ta sig igenom en rad sadistiska spel för att ha chans att återvända. Det är mörkt, det är spänt, det är svårt att gissa vad som kommer hända och det är riktigt brutalt.

 

De första fyra avsnitten är de absolut bästa. Jag satt som på nålar och såväl skrek rätt ut av förfäran som storgrät. Och då menar jag storgrät: jag satt och hulkade med snoret rinnande ner för hakan. Riktigt attraktivt.

 

 

Andra halvan av serien är också bra, men den tappar lite av sin kreativitet och spänning. Med tanke på hur starkt säsongen började, hade jag förväntat mig en betydligt starkare upptrappning. Som tur är slutar säsongen i en rejäl cliffhanger som ändå gör mig sjukt nyfiken på hur allt kommer att fortskrida.

Allt som allt... puh. Den första säsongen av ALICE IN BORDERLAND fick mig verkligen att hålla andan. Och trots att de sista avsnitten var något platta vill jag redan se om alltsammans. Och ja, jag kommer definitivt att se nästa säsong.

 

FAKTA

Författare: Jessica Townsend.

Originaltitel: Hollowpox: The Hunt for Morrigan Crow.

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall.

Nyckelord: Magisk skola, epidemi.

Serie: Nevermoor #3.

Målgrupp: Äldre barn.

Längd: 470 sidor.

Publiceringsår: 2021.

Bokförlag: Semic.

 

 

 

NEVERMOOR-serien är grymt underskattad!

 

Det finns så mycket att tycka om. Först och främst: atmosfären. Att läsa en bok i den här serien är som att dra en varm filt över sig och bara känna sig hemma. Det är charmigt, sött och en hel del kul. Oavsett vad som försiggår kommer du känna dig mysig och underhållen. Antingen av de älskvärda karaktärerna som gnabbas med varandra, av det unika magiska systemet eller av något annat.

 

För det andra älskar jag världen. Den är underbart kreativ och full av liv. Jag gillar den sociala strukturen, skolsystemet, de många olika magiska arterna och det faktum att det alltid finns något nytt att lära.

 

HOLLOWPOX är den del som jag tycker minst om i serien dock. Missförstå mig inte: boken är fortfarnade riktigt bra. Men den var inte lika gripande som de andra två. Den är tradigare och har mer utfyllnad, vilket gör att handlingen överlag rör sig framåt långsammare än vad vi är vana vid.

 

Allt som allt så uppskattade jag boken, även fast det inte blev en ny favorit. Jag ser mycket fram emot den fjärde delen.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Författare: Abi Daré.

Originaltitel: The Girl with the Louding Voice.

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Tvångsgiftemål, misshandel, dödsfall, hebefili, våldtäkt, otrohet, ofrivillig barnlöshet, prygling.

Nyckelord: Drömmar, hitta sig själv, kämpa för sitt liv, utnyttjan.

Serie: -

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 394 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Piratförlaget.

 

 

 

Den här boken var inte alls vad jag hade väntat mig. Den var oerhört annorlunda, och mycket mycket bättre.

 

Först och främst så älskar jag sättet som boken är skriven på. Huvudkaraktären har inte haft särskilt mycket utbildning, vilket betonas genom att hela boken är skriven med talspråk och "trasig" engelska, med felstavningar, feluppfattningar och felaktig grammatik. Och ja, det var något svårt att komma in i, men det skapade ett väldigt starkt band till karaktären och gjorde att det kändes som att jag som läsare befann mig i hennes huvud.

 

För det andra är jag förvånad över hur mörk boken visade sig vara. Särskilt för att vara ungdomsbok. Människor slås, piskas, våldtas, säljs och är psykiskt misshandlade på de hemskaste av sätt. Boken ger en ärlig och kraftfull skildring av hur lätt det är för fattiga kvinnor att utnyttjas, och man kan inte undgå att verkligen känna med karaktärerna.

 

Sist men inte minst så fastnade jag verkligen för Adunni. Hon är en så bedårande karaktär! Hennes oskyldighet, optimism och kämpaglöd är minst sagt inspirerande, och kontrastrerar snyggt mot det annars bleka innehållet.

 

Överlag är jag chockad över att detta är en debut. Det är en vacker pärla till bok. Kraftfull, berörande och intrycksfull. Absolut värd att läsa.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Längd: 7 hr 40 min.

Antal avsnitt: 10 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Science Fiction.

Skådespelare: Patrick Stewart, Alison Pill, Isa Briones, Michelle Hurd, Santiago Cabrera, Harry Treadaway, Evan Evagora, Peyton List, Tamlyn Tomita, Jeri Ryan.

Nyckelord: Rymdstrider, upptäcka nya planeter, artificiell intelligens.

Releasedatum: 8 februari 2021.

Distributör: Disney.

 

 

 

Den här serien har blivit extremt kritiserad. Kollar man recensionerna på IMDb präglas de av ord som ”katastrofal”, ”meningslös” och ”skräp”. Allt jag kan tänka är… Såg vi samma serie?

 

Jag tyckte riktigt mycket om den första säsongen av STAR TREK: PICARD. Ja, den får ibland lite såpopera-känsla och är någorlunda klyschig och förutsägbar. Men den är också riktigt spännande och snyggt gjord, med imponerande effekter och vyer.

 

Jag gillar dessutom hela konceptet med artificiell intelligens, och det faktum att många av skådespelarna återkommer från STAR TREK: ENTERPRISE. Jag har visserligen inte sett den serien, men kunde ändå känna en trygghet i de äldre skådespelarna och uppskatta deras samspel med varandra.

 

Överlag är jag nöjd. Förvånansvärd nöjd, med tanke på mängden negativa recensioner. Visst, PICARD är inte lika klockren som STAR TREK: DISCOVERY, som jag älskar. Men den är bra och sevärd, och jag kommer absolut att se fortsättningen.

 

BETYG: 7/10