FAKTA

Författare: Mhairi McFarlane.

Originaltitel: If I Never Met You.

Genre: Romantik.

Traumatiskt innehåll: Otrohet, alkoholkonsumtion, pedofili.

Nyckelord: Låtsasförhållande, advokatbyrå.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 357 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: HarperCollins.

 

 

Mhairi McFarlane är en oerhört begåvad författare. VI KUNDE LIKA GÄRNA ALDRIG NÅNSIN MÖTTS är den fjärde boken jag läst av henne, och fast det inte är min favorit tyckte jag mycket om den.

 

För det första är jag väldigt svag för hela konceptet med låtsasförhållanden. Jag tycker helt enkelt att det är underhållande att läsa om två omaka karaktärer som låtsas vara tillsammans. Och den här boken är inget undantag. Att ta del av när Laurie och Jamie inscenerar foton till sociala medier och tafatt håller om varandra är helt enkelt kul.

 

För det andra fastnade jag för språket. Det är lättsamt, skämtsamt och med smarta dialoger. Därtill är Laurie som huvudkaraktär lätt att tycka om, och jag älskade den varma stämningen mellan henne och hennes närmaste kollegor.

 

Med det sagt, hade jag förväntat mig något mer. Boken är förutsägbar, fylld med troper och relativt långsam. En del händelser känns inte som att de bidrar med något särskilt, och jag störde mig på avsaknaden av kemi mellan Laurie och Jamie. Boken berättar gång på gång om deras växande attraktion för varandra, men jag kände det aldrig. Karaktärerna träffas ofta under professionella omständigheter och själva romansen mellan dem skyndas fram, vilket gör att den inte upplevs som särskilt trovärdig.

 

Överlag tycker jag om boken. Det är en varm och charmig läsning. Det är emellertid inte en ny favorit.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: Greta Gerwig.

Genre: Drama, historisk fiktion.

Längd: 2 hr 15 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Saoirse Ronan, Emma Watson, Florence Pugh, Eliza Scanlen, Laura Dern, Timothée Chalamet, Bob Odenkirk, James Norton, Tracy Letts.

Nyckelord: Livsberättelse, systerskap, feminism.

Releasedatum: 15 juni 2020.

Distributör: Sony Pictures.

 

 

 

 

 

LITTLE WOMEN baseras på den klassiska boken med samma namn (som skrevs 1868 av författaren Louisa May Alcott) och är en himla fin berättelse om systerskap och att våga följa drömmar. Kostymdraman är generellt en hit-eller-miss för mig, varpå jag var något ambivalent inställd till filmen innan jag startade den. Men åh, vad jag tyckte om den!

 

Filmen berättas utifrån två tidsparalleller, och hoppar mycket mellan nutid och dåtid utan någon direkt förvarning. Ändringar vad gäller färgfilter och stämning ger signaler om var vi befinner oss, men det gäller ändå att vara uppmärksam för att hänga med i svängarna. Tempot är nämligen förvånansvärt högt, och går du ifrån i fem minuter har du med stor sannolikhet missat flera viktiga saker. Innan jag förstod vad jag skulle hålla utkik efter för att fastställa vilken tid det var, var jag själv rätt förvirrad vad som hände. Men när man väl fått kläm på det fungerar det någorlunda smärtfritt, och upplägget når sin höjdpunkt när båda parallellerna skickligt vävs samman mot slutet.

 

Det här är en väldigt vacker film, i hela dess bemärkelse. Både bokstavligen – fotot, redigeringen och miljöerna är slående! – men även vad gäller handling, skådespelare och manus. Filmen utstrålar en fantastisk värme, och de charmiga karaktärernas samspel gjorde mig genuint lycklig. De inspirerar med sin kämpaglöd och deras rappa dialoger underhåller. Samtidigt har filmen ett grundläggande, feministiskt budskap som såväl berör som uppmuntrar.

 

Allt som allt är jag glatt förvånad över hur mycket jag tyckte om LITTLE WOMEN. Den är något för lång, men annars riktigt bra. Det låter vekt, men det är en himla fin film. Jag kommer definitivt att titta på den igen.

 

BETYG: 7/10

 

Antal lästa böcker: 15 stycken (5 på engelska, 10 på svenska)

Antal lästa sidor: 4845 stycken

Genomsnittlig längd: 323 sidor/bok

Genomsnittlig läsmängd: 161 sidor/dag

Antal nya böcker: 25 stycken (19 recex)

 

1. Words of radience av Brandon Sanderson

2. The cruel prince av Holly Black

3. The wicked king av Holly Black

4. Havets fångar av Michelle Paver

5. Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins

6. Den osynlige vännen del 1 av Stephen Chbosky

7. Den osynlige vännen del 2 av Stephen Chbosky

8. Det här kommer göra ont av Adam Kay

9. Tyrannens grav av Rick Riordan

10. Döden i floden av Agatha Christie

11. Den blå pelagonen av Agatha Christie

12. Diomedes hästar av Agatha Christie

13. Ett vattentätt alibi av Agatha Christie

14. Meet cute av Jennifer L. Armentrout m.fl.

15. The jungle book av Rudyard Kipling

 

 

Antal sedda filmer: 6 stycken

Antal nya filmer: 7 stycken (7 recex)

 

1. Star wars: the rise of skywalker

2. Frost 2 

3. Spies in disguise

4. Bad boys for life

5. Top gun

6. Dolittle

 

 

Antal sedda tv-serier: 1 stycken

Antal nya tv-serier: 0 stycken (0 recex)

 

1. Halvvägs till himlen säsong 2

FAKTA

Regissör: Stephen Gaghan.

Genre: Äventyr, komedi, familj.

Längd: 1 tim 37 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Robert Downey Jr. Antonio Banderas, Michael Sheen, Jim Broadbent, Jessie Buckley, Harry Collett, Emma Thompson, Rami Malek, John Cena, Octavia Spender, Tom Holland, Ralph Fiennes, Selena Gomez.

Nyckelord: Kommunicera med djur, kungligt uppdrag.

Releasedatum: 15 juni 2020.

Distributör: Universal Sony.

 

Efter att ha förlorat sin fru håller sig den excentriska Dr. Dolittle bakom de höga murarna på Dolittle Manor med endast sina exotiska djur som sällskap. Men när drottningen blir allvarligt sjuk tvingas Dolittle motvilligt bege sig till en mystisk ö på jakt efter ett botemedel.

 

 

Det här var inte en film för mig. Söta karaktärer, några små fniss och duktiga röstskådespelare döljer inte det faktum att DOLITTLE är en osammanhängande smörja. Barnsliga skämt, ett tråkigt händelseförlopp och en förvånansvärt likgiltig huvudrollsinnehavare gör att filmen inte gör intryck. 

 

 

Därtill är handlingen extremt ostrukturerad och rörig. Skaparna vill få med för mycket av allt, och det finns ingen logisk tanke eller struktur bakom händelserna. Resultatet är att DOLITTLE känns som ett tidigt – och ofärdigt – utkast snarare än en avslutad film.

 

Jag tror starkt att DOLITTLE går hem hos unga barn, men jag som vuxen underhölls väldigt lite. Ekorren är lite söt, och de animerade djurens uppförstorade reaktioner fick mig ibland att dra på smilbanden, men annars satt jag mest och gäspade. Jag föredrar versionen med Eddie Murphy. Alla dar’ i veckan.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Brandon Sanderson.

Svensk titel: –

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Slaveri, dödsfall, krig, fångenskap, grafiskt våld, diskriminering, rasism.

Nyckelord: Hovintriger, krig, lönnmördare, superkrafter.

Serie: The Stormlight Archives #2.

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 1080 sidor.

Publiceringsår: 2017 (org. 2014).

Bokförlag: Tor Books.

 

 

 

Holy crap on a cracker. WORDS OF RADIANCE är spektakulär.

 

För det första: världen. Brandon Sanderson tar ordentlig tid på sig att göra efterforskningar och stressar inte att bygga upp världen, vilket resulterar i en sällsynt komplexitet. Detaljnivån är otrolig för en fiktiv berättelse, och det går över mitt huvud hur Sanderson lyckats komma på allt. Han har en unik förmåga att skapa mytologi och magisystem som inte liknar något annat du läst, och WORDS OF RADIANCE är inget undantag.

 

För det andra: karaktärerna. Wow, alltså. Deras humor, deras list och deras rövsparkande grymhet är fantastisk att ta del utav. Här förs de dessutom samman, och det är himla kul att se dem interagera med varandra. Den främsta styrkan vad gäller karaktärerna i denna bok är emellertid deras utveckling. Jag är faktiskt omåttligt imponerad av deras successiva transformering, och det är häftigt att se hur mycket de härdas och stärks av sina prövningar.

 

För det tredje är boken riktigt, riktigt spännande. Jag satt ofta med hjärtat i halsgropen, och var genuint rädd för vad som skulle hända härnäst. Med det sagt gör sig sidantalet ibland känna genom långsamt tempo, och jag upplevde det ibland som påfrestande att ta sig igenom vissa kapitel. Därtill är det en hel del karaktärer att hålla reda på, och ibland hade jag svart att hänga med i svängarna. I de fallen ryckte jag mest på axlarna i hopp om att förstå senare, men för stunden blev det lite frustrerande att inte begripa.

 

Överlag… episk. WORDS OF RADIANCE är en grym efterföljare. Utmattande, ja, men spektakulär.

 

BETYG: 8,5/10

FAKTA

Författare: Agatha Christie.

Originaltitel: –

Genre: Pusseldeckare.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, droganvändning.

Nyckelord: Mordmysterium, gåtor.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 128 sidor.

Publiceringsår: 2015 (org. 1929-1947).

Bokförlag: Novellix.

 

 

 

 

Den här presentasken innehåller fyra klassiska noveller av Agatha Christie: ETT VATTENTÄTT ALIBI, DEN BLÅ PELAGONEN, DÖDEN I FLODEN och DIOMEDES HÄSTAR. Och som det Christie-fan som jag är måste jag säga att jag är… besviken.

 

Missförstå mig inte. Det här är små, söta pärlor som är kul att läsa en varm sommardag. Men precis som att det aldrig är tillräckligt att äta bara ett chips, blir det helt enkelt för lite av det goda. Varje novell har intressanta historier och potential till att bli fullfjädrade böcker. Men i sitt korta format blir det lite knapphändigt. Det hela blir påskyndat och förutsägbart, med snabba upplösningar och simpla gåtor. Novellerna känns som sammanfattningar snarare än kompletta berättelser, och det som gör Christie så speciell framhävs inte riktigt i det här formatet.

 

Med det sagt tycker jag att Agatha Christie-novellerna från Novellix är småcharmiga och smått underhållande läsningar. Men jämför man med Christies romaner känns de otillräckliga.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Regissör: Nick Bruno, Troy Quane.

Genre: Äventyr, action, familj.

Längd: 1 tim 42 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Will Smith, Tom Holland, Masi Oka, Rachel Brosnahan, Reba McEntire, Carla Jimenez, Ben Mendelsohn.

Nyckelord: Spioner, gadgetar.

Releasedatum: 22 juni 2020.

Distributör: 20th Century Fox.

 

 

 

 

SPIES IN DISGUISE är en väldigt ”meh” film. Den är inte dålig, men jag kommer ha glömt den innan dagen är slut.

 

Låt oss börja med det positiva. SPIES IN DISGUISE är en lättsam och småcharmig film, som bjuder på ett par skratt och aldrig blir tråkig. Trots att själva spionkonceptet är lika uttjatat och slitet som sulorna i mina skor (det vill säga väldigt) lyckas filmen etablera sig på kartan och bli egen genom att förvandla en av protagonisterna till en duva. Japp, du läste rätt. En av super-duper-spionerna spenderar största delen av filmen i form av en duva, vilket innebär kulturkrockar och flera skratt.

 

Överlag är SPIES IN DISGUISE emellertid väldigt… vanlig. Förutsägbar, klyschig och extremt barnvänlig. Som vuxen är den lite småkul, men den hade behövt mer vara mindre snäll för att på riktigt underhålla en äldre målgrupp. Sen är jag personligen inte särskilt förtjust i animeringsstilen. De överdimensionerade huvudena, smala benen och skarpa linjerna är något som jag tycker ser rätt fult ut. Det är emellertid en personlig preferens och inget som filmen gör fel, så ta den åsikten med en nypa salt.

 

Överlag skulle jag förklara SPIES IN DISGUISE som en medioker dussinfilm. Jag kan tänka mig att målgruppen skrattar sönder sig till den, men för mig som vuxen känns den mest ”meh”. Inte dålig, men jag kommer inte att se om den.

 

FAKTA

Författare: Adam Kay.

Originaltitel: This is going to hurt.

Genre: Självbiografi, memoar.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, missfall, abort, självskadebeteende.

Nyckelord: Läkarliv, sjukvård.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 241 sidor.

Publiceringsår: 2018 (org. 2017).

Bokförlag: Volante.

 

 

Jag plockar väldigt sällan upp facklitterära böcker och biografier. Faktum är att det sker så pass sällan att jag nästan kan påstå att jag aldrig gör det. Jag har nämligen svårt att fastna för den typen av böcker, då de ofta känns som hemläxa från skolan. Som ett måste.

 

Men något med DET HÄR KOMMER GÖRA ONT gjorde mig nyfiken. Kanske var det de positiva recensionerna. Kanske var det humorn. Eller så var det hoppet om att ta del utav en ärlig skildring av sjukvården. Oavsett anledningen, beslutade jag mig för att plocka upp boken.

 

Och hör och häpna: jag tyckte om den.

 

DET HÄR KOMMER GÖRA ONT består av dagboksanteckningar: korta anekdoter från Adam Kays sex år som läkare. Och tro mig när jag skriver att de berättelserna bjöd på en riktig resa! De inkluderar allt från obehagliga olyckor och underliga patienter, till tankeväckande observationer. Jag skrattade högt flera gånger. Den sarkastiska och självkritiska tonen gjorde det lätt att fastna för Kay, och gav mig själv en portfolio med roliga berättelser att berätta för mina vänner. Samtidigt blev jag berörd, äcklad och även något skrämd. Av två anledningar. För det första, trots att boken förmänskligar läkare och väcker stor respekt för dem, fick den mig att ifrågasätta kompetensen på en del vårdpersonal. Till exempel kunde en av Kays lärarkollegor inte ens mäta en patienternas puls (han räknade antalet sekunder på en minut istället för antalet hjärtslag). Jag skulle inte lita på den läkaren med mitt liv. För det andra fick en del av patienterna mig att start tvivla på mänsklighetens intelligens.

 

Överlag är DET HÄR KOMMER GÖRA ONT en känslomässig berg- och dalbana. Det är en bra bok. Ögonöppnande. Rolig. Något långsam. Den fick mig både att förlora och få hopp på mänskligheten.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Holly Black.

Svensk titel: –

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, kidnappning, tortyr.

Nyckelord: Spioneri, hovintriger, feer.

Serie: The Folk of the Air #2.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 322 sidor.

Publiceringsår: 2019.

Bokförlag: Little, Brown Books for Young Readers.

 

 

 

Jag hade aldrig trott det, men som det ser ut nu är THE FOLK OF THE AIR-serien på väg att bli en ny favorit. Det är lite ironiskt, för jag har varken gillat feer eller Holly Blacks sätt att skriva tidigare. Men det här… det här är fantastiskt.

 

THE WICKED KING börjar rätt långsamt, och under den första halvan händer det inte särskilt mycket. Det gjorde mig lite orolig, eftersom jag tyckt så mycket om den första boken i trilogin. Men oh boy, kommer boken igång! Handlingen utvecklas till att bli riktigt spännande. Jag älskar de politiska intrigerna, spänningen mellan de olika ”spelpjäserna” i dem och det faktum att protagonisten Jade är så jäkla tuff! Jag älskar hennes förmåga att hålla sig i bakgrunden så att alla underskattar henne och behandlar henne som ett skämt, och att hon gång på gång motbevisar dem på de mest brutala sätt.

 

Sen är THE WICKED KING dessutom riktigt vackert skriven. Jag var aldrig uttråkad, inte ens under bokens första, långsamma halva, just för att språket i sig grep tag.

 

Överlag är det här en riktigt bra fortsättning. Inte riktigt lika bra som THE CRUEL PRINCE, men en värdig motståndare. Särskilt med det slutet. Slutet! Det här har visat sig vara en förvånansvärt stark och sofistikerad fantasytrilogi, och jag vill – nej, stryk det, måste – läsa nästa bok så snart som möjligt!

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Regissör: Tony Scott.

Genre: Action, drama.

Längd: 1 tim 50 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Tom Cruise, Kelly McGillis, Val Kilmer, Anthony Edwards, Tom Skerritt, Michael Ironside, John Stockwell.

Nyckelord: Pilotskola, romans.

Releasedatum: 1 juni 2020.

Distributör: Paramount.

 

 

 

 

 

 

TOP GUN har nyrelease på bluray nu inför att efterföljaren är på väg, 34 år efter skapandet av originalfilmen. Själv hade jag aldrig sett den mytomspunna klassikern tidigare, så det var med spänning jag startade skivan.

 

Jag måste säga att jag känner mig väldigt neutral.

 

TOP GUN är lågmäld. Enkel. Den har småcharmiga karaktärerna och är helt okej att titta på en slö onsdagskväll. Men jag kan inte påstå att den gjorde något större intryck. I ärlighetens namn minns jag inte särskilt mycket mer nu i efterhand än en kaxig bad boy, långa flygscener och en sexscen i slowmotion. Filmen gör några försök till att beröra, men jag har inte kommit så pass nära inpå vare sig handling eller karaktärer för att faktiskt känna något. Resultatet blir att sitter relativt likgiltig i soffan.

 

Jag skulle personligen beskriva TOP GUN som en småmysig men långsam pilotskole-film, där det inte händer särskilt mycket. En helt okej upplevelse, men inget som jag kommer att minnas särskilt långt efteråt.

 

PS: Värt att nämna är att vi hade ett herrans tjå att välja en bra volym på TVn, då ljudeffekterna är väldigt skarpa medan talet är så lågt att man knappt hör vad skådespelarna säger. Oklart om detta fenomen är specifikt för den här utgåvan eller präglar samtliga TOP GUN-versioner.

 

BETYG: 5/10

Författare: Rick Riordan.

Originaltitel: The Tyrant's Tomb.

Genre: Fantasy, mytologi.

Traumatiskt innehåll: Grafiskt våld, omtalande av dödsfall och otrohet.

Nyckelord: Halvgudar, mytologiska varelser, magiska krafter.

Serie: Apollon #4.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 458 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2019).

Bokförlag: Bonnier Carlsen.

 

 

 

Det här är den sextonde boken jag läst av Rick Riordan, och det visade sig vara precis den typen av bok jag behövde just nu: en underhållande, enkel och snabb läsning.

 

Det finns mycket att älska med TYRANNENS GRAV. Det snabba tempot. Den intelligenta integreringen av såväl grekisk som romersk mytologi. Och framför allt de charmanta karaktärerna. Jag gillar hur mycket Apollon har utvecklats genom serien, och fastnar skarpt för kamratskapen mellan honom och resten av gruppen. Deras vänskap känns så genuin, och deras skarkastiska gnabb bidrar med en avslappnande och varm stämning.

 

Men.

 

Jag kan inte undgå att känna mig något mättad på det här. Det är som att jag läser boken för sextonde gången. Det är underhållande, ja, men också väldigt förutsägbart. Riordan är en duktig författare, men alla hans böcker känns likadana och om du har läst en har du i princip läs alla. Och på grund av det blir TYRANNENS GRAV aldrig riktigt spännande. Jag fruktar aldrig för karaktärernas liv och undrar aldrig vad som kommer att hända, eftersom jag redan vet av egen erfarenhet av Riordans böcker.

 

Överlag gillar jag boken. Den är härligt fånig och söt och allmänt älskvärd. Men jag kan inte undgå att känna mig lite ledsen över att Riordan inte går mer utanför boxen.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Regissör: J.J. Abrams.

Genre: Science fiction, action, fantasy.

Längd: 2 tim 21 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Daisy Ridley, Adam Driver, Mark Hamill, John Boyega, Oscar Isaac, Carrie Fisher, Anthony Daniels, Naomi Ackie, Domhnall Gleeson, Lupita Nyong'o, Richard E. Grant.

Nyckelord: Rymdkrig, hitta sig själv.

Releasedatum: 4 maj 2020.

Distributör: ©Disney.

 

 

 

 

 

Jag tycker mycket om STAR WARS: THE RISE OF SKYWALKER. Det är en riktigt bra film. För det första ser den fantastisk ut. Det grafiska är rent utav hänförande. Allt från häftiga effekter till imponerande actionscener och scenbyggen. Riktigt betagande, är det. 

 

För det andra väcker skådespelarna stor beundran. Vid det här laget kan de sina roller och de är sina karaktärer. Kemin mellan dem övertygar och det var en ren fröjd att se dem inteagera med varandra. Av någon anledning gjorde det mig lycklig.

 

Sen är STAR WARS: THE RISE OF SKYWALKER en allmänt spännande och underhållande film, helt enkelt kul att se. Men jag skulle inte säga att den är perfekt. Det finns några element som jag inte kan undgå att störas av. För det första tycker jag att filmen är för lång. Jag har väldigt svårt att motivera en två och en halv timmars speltid för egentligen vilken film som helst, och här blir det tydligt då mittsekvensen är rätt långsam. Därtill tycker jag att händelseförloppet är rätt förutsägbart, och en del vändningar i slutet kändes lite väl snabbt avklarade och något ogenomtänkta.

 

Överlag tycker jag att STAR WARS: THE RISE OF SKYWALKER är ett bra avslut på sagan. Den har charmiga karaktärer, duktiga skådespelare, action, drama, humor och tragedi. Det är svårt att inte låta sig underhållas, helt enkelt. Jag kommer säkerligen att se den igen.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Författare: Suzanne Collins.

Originaltitel: The Ballad of Songbirds and Snakes.

Genre: Dystopi.

Traumatiskt innehåll: Grafiskt våld, dödsfall, svält, fattigdom, kring, ormattacker, segregering.

Nyckelord: Hungerspelen, dödliga spel, väg mot makt.

Serie: The Hunger Games #0.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 552 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Bonnier Carlsen.

 

 

Det verkar som att den en gång förenade gruppen HUNGERSPELEN-fans har delats in i två: en sida som älskar den nysläppta prequeln BALLADEN OM SÅNGFÅGLAR OCH ORMAR, och en sida som hatar den med allt de är värda.

 

Jag tycker att det är en bra bok. Underhållande, välskriven, spännande. Den fångade mitt intresse redan från första sidan och höll kvar det ända till slutet. Jag tyckte att det var oerhört intressant att läsa om hur spelen såg ut 64 år innan den första HUNGERSPELEN-boken, och älskade att upptäcka hur allt utvecklats med åren. Dessutom, vem gillar inte en bra skurk-historia? Personligen är jag lite extra svag för böcker som följer berättelsens antagonist. Av någon anledning är antagonisten alltid intressantare än protagonisten.

 

Jag förstår emellertid kritiken som har riktats gentemot boken. För det första ville jag ha mer. Fler svar, fler sidor, mer berättelse. Trots att det är en tjock bok, kändes det som att vi hade kunnat få veta ännu mer om Coriolanus resa mot presidentskapet och hans ökande grymhet. För det andra gör Suzanne Collins en hel del fan-service genom den här boken. Lite väl mycket, faktiskt. Den innehåller väldigt många referenser till huvudtrilogin, varav en del känns påtvingade och slumpartade. Som att en del av referenserna finns enbart i syfte att få fansen att reagera "åååh, men det hänger ju ihop med det som händer i HUNGERSPELEN..." eller "vad coolt, för det är ju så det går till i originaltrilogin", istället för att det faktiskt har ett syfte och känns som ett trovärdigt inslag i den här boken. Sist men inte minst tyckte jag att romansen kändes malplacerad. Det kändes inte som att den riktigt passade in eller kom överens med Coriolanus som karaktär. Jag hade personligen föredragit om boken hade skippat romansen helt.

 

Med det sagt, uppskattade jag verkligen BALLADEN OM SÅNGFÅGLAR OCH ORMAR. Jag tycker definitivt inte att den förtjänar hatet som riktats mot den, och jag tror att jag kommer att läsa om den i framtiden. Om det skulle komma en efterföljare skulle jag läsa den utan att tveka.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Regissör: Cathy Yan.

Genre: Action.

Längd: 1 tim 48 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Margot Robbie, Rosie Perez, Mary Elizabeth Winstead, Jurnee Smollett, Ewan McGregor, Ella Jay Basco, Chris Messina, Ali Wong.

Nyckelord: DC, Harley Quinn.

Releasedatum: 15  juni 2020.

Distributör: Warner bros.

 

 

 

 

Jag har inte särskilt mycket åsikter när det kommer till BIRDS OF PREY. Jag skulle varken kalla den bra eller dålig, och det är inte en film som jag kommer ha i minnet särskilt länge till.

 

Det jag gillade med BIRDS OF PREY var en lättsamma stämningen och det överlag charmiga upplägget. Det är en småkul film, helt enkelt. Dessutom innehar den många duktiga skådespelare, vilket förhöjer upplevelsen.

 

Men alltsammans är väldigt förutsägbart och även något osammanhängande. Vi bjuds inte på något som vi inte har sett förut. Därtill känns karaktärerna underutvecklade och filmen blir allmänt platt. Det känns lite som en DEADPOOL-wannabe, men utan skratten.

 

Allt som allt skulle jag klassificera BIRDS OF PREY som okej. Varken mer eller mindre.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Författare: Rudyard Kipling.

Svensk titel: Djungelboken.

Genre: Klassiker, barnfiktion, fabel.

Traumatiskt innehåll: Våld mellan djur.

Nyckelord: Talande djur, djungelliv.

Serie: The Jungle Book #1.

Målgrupp: Barn.

Längd: 251 sidor.

Publiceringsår: 2018 (org. 1893).

Bokförlag: Wordsworth Editions.

 

 

 

Herrejisses.

 

Det här var inte min typ av bok. Jag ville gilla den, men det gick verkligen inte. Den här utgåvan har utsökta illustrationer, det medger jag, men för övrigt är THE JUNGLE BOOK ett riktigt bottennapp.

 

Så var ska jag börja?

 

Språket. Huh. Gammeldags. Extremt många bisatser. Och onödigt komplexa meningsuppbyggnader. Det här ska vara en barnbok, men den krävde sjukt mycket energi av mig som 24-åring att avläsa och ta in.

 

Sen var jag faktiskt inte beredd på att boken skulle skiljas så mycket från Disney-filmen. Om du funderar på att läsa THE JUNGLE BOOK för att du tycker om filmen kan jag bara säga en sak: låt bli. De är som natt och dag. Både händelseförloppet som sådant, men också det faktum att filmen enbart fokuserar på Mowgli. Boken består däremot av sju olika berättelser, varav tre handlar om Mowgli i olika livsskeden och de andra fyra om den Vita Sälen, Rikki-Tikki-Tavi, elefanten Tomai och slutligen om drottningens tjänare. Och det finns inget som förbinder dem med varandra. Faktum är att exempelvis berättelsen om Vita Sälen inte ens utspelar sig i djungeln. Alltsammans känns bara väldigt slumpartat och allmänt bisarrt, och jag kunde inte alls njuta av läsupplevelsen.

 

Överlag hade jag väldigt svårt för THE JUNGLE BOOK. Jag fastnade varken för språk, karaktärer eller handling. Klassiker i all ära, men den här boken är i min mening inte värd att lägga någon tid på. 

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Författare: Jennifer L. Armentrout m.fl.

Svensk titel: –

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: –

Nyckelord: Novellsamling, förälskelser.

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 314 sidor.

Publiceringsår: 2018.

Bokförlag: HMH Books for Young Readers.

 

 

 

 

MEET CUTE är en antologi med noveller av 14 populära ungdomsboksförfattare. Varje novell kretsar kring ett så kallat ”meet cute”, alltså första mötet mellan två karaktärer som kommer bli romantiskt involverade på något sätt.

 

Tyvärr var det här inte en bok för mig. Jag gillar verkligen konceptet och såg fram emot att ta del av de sockersöta mötena. Men novellerna är väldigt, väldigt korta och man hinner aldrig riktigt fastna för vare sig handling eller karaktärer. I samma sekund något började bli intressant, tog novellen slut och det fanns inget mer att läsa om det. Flera gånger tänkte jag undermedvetet att kapitlet efter skulle bli en fortsättning, men så var såklart inte fallet.

 

Och det är himla synd. Några av novellerna hade potential att bli supermysiga. Andra grundades på väldigt annorlunda koncept, och jag hade gärna läst vidare. Sen finns förstås även noveller som inte gav något alls, som bara… var. Men överlag led alla av det faktum att deras längd gjorde dem underutvecklade, påskyndade och klyschiga. Jag hade hellre sett en novellsamling med färre och lite längre noveller, än detta.

 

Allt som allt är MEET CUTE en novellsamling som inte ger intryck. Den fick mig inte att känna något, mestadels på grund av att novellerna aldrig hann etablera någon form av relation med läsaren.

 

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Regissör: Adil El Arbi, Bilall Fallah.

Genre: Action, komedi.

Längd: 2 tim 4 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Will Smith, Martin Lawrence, Vanessa Hudgens, Alexander Ludwig, Charles Melton, Paola Nuñez.

Nyckelord: Polisaction, kartell, biljakter.

Releasedatum: 17 januari 2020.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

 

BAD BOYS FOR LIFE är den typen av dussinfilm som varken är bra eller dålig. Den har det som kan förväntas: fartfyllda biljakter, explosiva skjutscener och hämningsfulla rymningsförsök. Och allt det gör den väldigt bra. Å andra sidan saknar filmen djup och komplexitet, men det var inte heller något jag hade förväntat mig av den från första början.

 

 

Något som överraskade mig var hur himla snygg BAD BOYS FOR LIFE är. Vackra vyer, smidiga klippningar och ett allmänt imponerande foto gjorde intryck. Därtill är skådespelarna helt okej, och kemin och hjärtat mellan dem kompenserar för avsaknad när det kommer till hjärna.

 

Jag blev också förvånad över filmens allvarliga ton. Misstolka mig inte, BAD BOYS FOR LIFE skämtar fortfarande med råge, men karaktärerna har morskat upp sig, blivit män och humorn är inte lika påtaglig som i föregångarna.

 

Överlag skulle jag säga att det här är en rätt ojämn film. Den gör vad den ska, men är för lång, för långsam och för otrovärdig. Händelseförloppet är förutsägbart, och trots att jag underhölls för stunden så minns jag väldigt lite av det som hände nu i efterhand. Allt som allt, en godkänd popcornrulle som jag kan tänka mig att se igen, men ingen ny favorit.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Författare: Stephen Chbosky.

Originaltitel: Imaginary friend.

Genre: Skräck.

Traumatiskt innehåll: Arbetslöshet, mobbning, abort, alkoholkonsumtion, sexuella övergrepp, vanvård, dödsfall, självmord.

Nyckelord: Övernaturliga krafter, gott och ont, låtsaskompis.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna.

Längd: 772 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2019).

Bokförlag: Norstedts.

 

 

Aaagh!

 

DEN OSYNLIGE VÄNNEN är en riktig berg- och dalbana! Känslomässigt. Kvalitetsmässigt. På alla sätt och vis. Och jag kan verkligen inte bestämma mig för vad jag tycker.

 

Boken börjar oerhört starkt. Rentutav fantastiskt. Och jag blev själv förvånad över hur mycket jag fastnade. Välskriven, atmosfärisk och med underbara karaktärer. Chbosky gör ett fenomenalt arbete när det kommer till att bygga upp karaktärerna, och trots att det här är en skräckroman kände jag sån värme och kärlek när jag läste om Christoffer, hans mamma och hans vänner. Relationerna är realistiska och inspirerande och allmänt underbara.

 

Så vad finns inte att gilla? Varför har många recensioner varit så där lagom fisljumna?

 

Först förstod jag inte alls varför DEN OSYNLIGE VÄNNEN inte har varit mer omtalad. Början är som sagt fantastisk, så jag drog slutsatsen att boken helt enkelt inte lästs av rätt personer. Men sakta, sakta kände jag hur mitt intresse svek mig.

 

Boken är alldeles för lång. 772 sidor motiverade det svenska bokförlaget att dela upp berättelsen i två delar som säljes separat, men bättre hade varit om boken från första början kortats ner. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket innehåll som motiverar längden, och halvvägs igenom börjar man undra när alltsammans ska avrundas. Det behöver komma någon form av ”pay off” för att hålla läsaren engagerad, men den dök aldrig upp.

 

I takt med att berättelsen rör sig framåt minskar dessutom fokus från karaktärerna och deras relationer till det övernaturliga. Det är förstås förståeligt. DEN OSYNLIGE VÄNNEN är trots allt en skräckroman och inte ett feel good-drama. Men jag blev förtvivlad. För mig var det karaktärsfokuset som gjorde boken bra, och ju mer action och spänning som integrerades, desto mindre intresserad blev jag.

 

Därtill kändes det också som att mycket av komplexiteten släppte när mer övernaturligt integrerades. De första 250 sidorna hade en perfekt balans mellan familje- och skoldrama och en obehaglig, övernaturlighet som kokade lite atmosfäriskt i bakgrunden. Det var mystiskt, spännande och lagom ”magiskt”. Men ju mer det övernaturliga förklarades och ökades i mängd, desto rörigare och mer överdrivet blev det. Och till slut kom jag på mig själv att skumläsa boken för att snabbare komma till slutet.

 

Allt som allt… jag vet faktiskt inte vad jag tycker. Jag älskade början. Älskade! Om hela boken hade varit som de första två hundra sidorna skulle DEN OSYNLIGE VÄNNEN lätt blivit en ny favorit. Men längden och det övernaturliga påverkade min upplevelse negativt och drog ner helhetsintrycket. Överlag så är DEN OSYNLIGE VÄNNEN en bok som jag rekommenderar, men som jag såg så mycket mer potential i än vad som utnyttjades.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Regissör: Chris Buck, Jennifer Lee.

Genre: Äventyr, familj.

Längd: 1 tim 43 minuter.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Idina Menzel, Kristen Bell, Josh Gad, Jonathan Groff, Sterling K. Brown, Evan Rachel Wood, Alfred Molina.

Nyckelord: Magiska krafter, utforska sin historia.

Releasedatum: 25 maj 2020.

Distributör: ©Disney.

 

Elsa, Anna, Kristoffer, Olof och Sven beger sig in i den okända, förtrollade skogen och de mörka haven bortom Arendal. Där upptäcker Elsa inte bara sanningen om sitt förflutna, utan även ett hot mot sitt kungarike.

 

 

 

 

Jag är tjugofyra år gammal och medger stolt att jag älskar den första FROST-filmen. Den är charmig, lättsam och så där lagom säregen. När det däremot kommer till FROST 2, så är filmen bra, men inte alls lika klockren. Animeringarna är fortfarande fantastiska, röstskådespelarna gör ett bra jobb och karaktären Olof är söt som alltid. Men för övrigt är jag faktiskt rätt besviken.

 

 

Den första filmen hade många element som gjorde att den stack ut ur mängden. Den skämtade medvetet om sina klyschor och använde paradoxer för att underhålla, så som att snögubben Olof älskar sommaren. FROST 2 är dessvärre inte lika speciell. Den följer strömmen, håller sig innanför ramen och innehåller klyschor utan att de vänds till filmens fördel. Det är himla synd, för potentialen finns där.

 

För det andra är handlingen som sådan svagare än i första filmen. Och inte bara svagare, den är allmänt otydligare. Här finns ingen antagonist eller ett klart hot, utan alltsammans kretsar kring mer abstrakta koncept. Det är något som jag i vanliga fall är all for, men här tycker jag att det blir lite väl luddigt och sockersött.

 

Sist men inte minst agerar FROST 2 lite väl mycket musikal i min smak. Missförstå mig inte, jag älskar glädjen i Disneylåtar, men när det kommer en ny var och varannan minut blir det mer störande än upplyftande. Låtarna är dessutom långt ifrån lika medryckande som i den första filmen. Ingen av dem träffade mig i hjärtat, och ärligt talat skulle jag inte kunna nynna på någon av dem nu i efterhand om du så hotade mig med pistol.

 

Nu blev den här recensionen rätt negativ, och det är inte min mening att ge bild av att FROST 2 är dålig, för det är den inte. Den är visuellt imponerande och allmänt charmig, och jag kommer säkerligen att se den igen. Jag hade bara hoppats på mer.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Holly Black.

Svensk titel: –

Genre: Fantasy.

Traumatiskt innehåll: Mobbning, dödsfall, föräldralöshet, misshandel, självmord.

Nyckelord: Spioneri, hovintriger, feer, 

Serie: The Folk of the Air #1.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 370 sidor.

Publiceringsår: 2018.

Bokförlag: Little, Brown Books for Young Readers.

 

 

 

THE CRUEL PRINCE är inte alls vad jag hade förväntat mig. Om jag ska vara ärlig var den enda anledningen till att jag plockade upp boken dess popularitet. Jag ville inte förbli utelämnad, men trodde faktiskt att boken skulle vara rätt dålig. När jag läste om handlingen lät den äckligt klyschig, och tillsammans med det faktum att jag varken är förtjust i feer eller Holly Black som författare gjorde mig måttligt taggad på läsningen.

 

Men jag är överraskad.

 

Trots en något seg början, gillade jag THE CRUEL PRINCE skarpt. Den är kreativt uppbyggd, med intressant värld, vitsiga dialoger och fascinerande karaktärer. Jag älskar att protagonisten är blodtörstig och maktlysten, men att det kompenseras av hennes sårbarhet och rädslor. Hon är kaxig, våghalsig och nästan dumdristig, men ändå så väldigt skör och lätt att relatera till. Hon har dessutom en spännande dynamik till sina systrar och sin ”adoptivfamilj”, och jag är så lättad över att hon inte blev romantiskt involverad med någon under bokens gång. Det är himla uppfriskande att läsa en ungdomsfantasy utan att alla ska tråna efter varandra hela tiden.

 

För övrigt är jag ett stort fan av all spioneri och alla hovintriger. Det är verkligen my cup of tea att läsa om någon som kastar sig in i fara, stjäl värdefulla dokument och planerar kupper mot tronen. Me like very much.

 

Sist men inte minst vill jag ge en eloge till Holly Blacks språk. Som tidigare nämnt är jag generellt inte särskilt förtjust i hennes böcker, men här gör hon verkligen bra ifrån sig! Hon skriver enkelt men gripande, och fångar det paradoxala med världens skönhet och mörker på ett himla snyggt sätt.

 

Överlag tyckte jag mycket om THE CRUEL PRINCE, vilket chockerar mig själv. Jag ser faktiskt väldigt mycket fram emot att läsa fortsättningen.

 

BETYG: 7,5/10

Längd: 2 tim 31 min.

Antal avsnitt: 8 stycken.

Åldersgräns: 11 år.

Genre: Komedi.

Skådespelare: Johan Glans, Anders Jansson, Jenny Skavlan, Michael Segerström, Boel Larsson.

Nyckelord: Präster, livet i kyrkan, kristendomen.

Inspelningsår: 2014.

Distributör: TV4.

 

 

 

 

 

HALVVÄGS TILL HIMLEN är en sån där småputtrig och mild serie som jag varken ogillar eller tycker om. Inget är direkt dåligt, men inget sticker heller ut.

 

 

Skådespelarna, med Johan Glans i täten, gör ett så där lagom charmigt intryck men det är aldrig riktigt att man fastnar för deras karaktärer. De är för karikatyriska för att faktiskt väcka några känslor. Och när det kommer till själva humorn så skulle jag ljuga om jag skrev att jag inte fnissade några gånger. Däremot kan jag inte påstå att jag skrattade. Skämten är inte tillräckligt nytänkande för att framkalla några starkare reaktioner.

 

Överlag är den andra säsongen av HALVVÄGS TILL HIMLEN småtrevlig och så där lagom, typiskt svenskt. Serien håller sig inom ramarna och är skön att slappna av till efter en hård dag på jobbet, men är inget man minns några dagar efteråt.

 

BETYG: 5/10

FAKTA

Författare: Michelle Paver.

Originaltitel: Spirit Walker.

Genre: Fantasy, äventyr.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, dödlig sjukdom, kidnappning, våld mot djur.

Nyckelord: Epidemi, demoner, stenåldern.

Serie: Chronicles of Ancient Darkness #2.

Målgrupp: Äldre barn/unga vuxna.

Längd: 357 sidor.

Publiceringsår: 2020 (org. 2005).

Bokförlag: Semic.

 

 

 

Åh! Varför har jag inte läst den här serien tidigare? Jag har hört så mycket gott om den men länge tänkt att jag är för gammal för att uppskatta den. Men tji fick jag!

 

HAVETS FÅNGAR är riktigt bra. Bättre än sin föregångare, VARGBRÖDER. Trots att målgruppen är äldre barn kan jag som 24-åring inte undgå att ryckas med av spänningen. Kanske är det för att boken innehåller en annan slags spänning än jag är van vid. Istället för koreografiska svärdstrider och hovintriger, handlar det snarare om att överleva i naturen: att simma i vilt vatten, att spåra djur för att få mat mat, att bygga skydd och gömma sig från vilddjur i skogen. Vildmarksliv, helt enkelt, vilket är oerhört intressant och spännande att ta del utav. Jag gillar dessutom mysterie-inslagen, och det faktum att en dödlig epidemi sprider sig. Kalla mig enkel, men jag älskar att läsa om dödliga sjukdomar.

 

Något som jag gillar skarpt med boken är dessutom karaktärernas stora respekt för såväl djur och natur. De skadar inget om det inte är absolut nödvändigt, och tar tillvara på allt, vilket jag tycker signalerar ett himla fint budskap. Det väckte dessutom en stark vördnad från min sida, till karaktärerna.

 

Överlag är jag glatt överraskad av HAVETS FÅNGAR. Trots att jag verkligen tyckte om VARGBRÖDER blev jag förvånad över min kärlek till den här boken. Den är bedårande, spännande och allmänt tilldragande. Det enda jag har att klaga på är att allt löser sig lite väl enkelt mot slutet, men det är en petitess.

 

BETYG: 7/10

Antal lästa böcker: 11 stycken (5 på engelska, 6 på svenska)

Antal lästa sidor: 3561 stycken

Genomsnittlig längd: 324 sidor/bok

Genomsnittlig läsmängd: 115 sidor/dag

Antal nya böcker: 25 stycken (15 recex)

 

1. Educated av Tara Westover

2. All Your Perfects av Colleen Hoover

3. Middlegame av Seanan McGuire

4. Vi for upp med mor av Karin Smirnoff

5. Sommaren jag blev vacker av Jenny Han

6. Negans hämnd av Robert Kirkman

7. Clockwork Princess av Cassandra Clare

8. The Rithmatist av Brandon Sanderson

9. Vargbröder av Michelle Paver

10. Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström

11. En studie i rött av Ian Edginton och Arthur Conan Doyle

 

 

Antal sedda filmer: 5 stycken

Antal nya filmer: 8 stycken (8 recex)

 

1. Jojo Rabbit

2. Casino Royale

3. Quantum of Solace

4. Bloodshot

5. Black and Blue

 

 

Antal sedda tv-serier: 5 stycken

Antal nya tv-serier: 0 stycken (0 recex)

 

1. True Blood säsong 2

2. Community säsong 4

3. True Blood säsong 3

4. Community säsong 5

5. Skam säsong 2

FAKTA

Längd: 10 tim 32 min.

Antal avsnitt: 12 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Thriller, drama, fantasy.

Skådespelare: Anna Paquin, Stephen Moyer, Sam Trammell, Ryan Kwanten, Chris Bauer, Nelsan Ellis, Carrie Preston, Rutina Wesley, Alexander Skarsgård, Deborah Ann Woll, Jim Parrick, Evan Rachel Wood.

Nyckelord: Vampyrer, formbytare, mysterium.

Releasedatum: 25 maj 2011.

Distributör: Warner bros.

 

 

Precis som tidigare säsonger baseras den tredje säsongen av TRUE BLOOD på SOUTHERN VAMPIRE MYSTERIES-böckerna av Charlaine Harris. Det är en stark tredje säsong, men något svagare än de två föregående. Kvar finns spänningen och cliffhangers, de härliga karaktärerna och de rafflande intrigerna. Men här finns också mer utfyllnad. När det väl händer något så händer det verkligen något, men ibland upplevde jag att serien gick runt i cirklar och återanvände material sedan tidigare.

 

Något som jag tyckt om med de tidigare säsongerna är att fantasyelementen har använts sparsamt. Mysterium och mord har legat i fokus, och sen har vampyrer funnits på sidan om. Men i den tredje säsongen expanderar världen med mytologiska varelser. Något för mycket, om du frågar mig. Vampyrer, varulvar, formbytare, varpantrar, feer, häxor… det blir lite too much, och jag blir snabbt mättad. Säsongen är som bäst när fokus ligger på karaktärsdrama, inte när en handfull olika raser slåss mot varandra.

 

I min mening kommer även slutet som en besvikelse, då det inte bygger upp särskilt mycket spänning inför nästkommande säsong. Med det sagt, tycker jag fortfarande mycket om den tredje säsongen. Den är beroendeframkallande, rolig, sexig och spännande. Och jag ser fram emot att se den fjärde igen.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Författare: Cassandra Clare.

Svensk titel: – 

Genre: Urban fantasy.

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, sjukdom, droganvändning, kidnappning.

Nyckelord: Demoner, magi, robotar.

Serie: The infernal devices #3.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 568 sidor.

Publiceringsår: 2013.

Bokförlag: Margaret K. McElderry.

 

 

 

CLOCKWORK PRINCESS är bra. En bra bok, och en bra avslutning på trilogin. Den är actionpackad och överlag rätt charmig. Språket är lättläst och jag kom på mig själv att läsa alltsammans väldigt fort.

 

Men jag kan inte undgå att känna mig besviken. Jag älskade föregångaren, CLOCKWORK PRINCE, och hade hört att den här skulle vara ännu bättre. Men för mig var den inte det. Det är en bra bok, absolut, men också väldigt upprepande och något för lång. Dessutom slutar alltsammans lite för snyggt och prydligt för min smak, och jag stör mig lite på att alla måste hitta en partner och få ett lyckligt slut. Vidare tyckte jag att några av karaktärerna (okej, mer specifikt en) förtjänade mer än de fick.

 

Överlag tycker jag om CLOCKWORK PRINCESS. Boken är definitivt bra, bara inte så fantastisk som jag hoppats på.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Regissör: Taika Waititi.

Genre: Komedi, drama.

Längd: 1 tim 48 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Roman Griffin Davis, Thomasin McKenzie, Taika Waititi, Rebel Wilson, Stephen Merchant, Alfie Allen, Scarlett Johansson, Sam Rockwell.

Nyckelord: Andra världskriget, Hitler, satir.

Releasedatum: 1 juni 2020.

Distributör: 20th Century Fox.

 

 

 

Jag var väldigt tveksamt inställt till JOJO RABBIT innan jag såg den. Gränsen mellan att vara rolig och förolämpande är hårfin, och En komedi om andra världskriget kan lätt bli osmaklig och alldeles för politiskt inkorrekt. Men vet du vad? Jag älskade den!

 

 

Det här är en väldigt annorlunda tolkning av andra världskriget, med anti-hat-satiriskt upplägg. MovieZine beskriver filmen som ”Inglorious Basterds för barn”, vilket jag tycker är en oerhört passandra beskrivning. Rappa dialoger, skruvade tyskar och bisarra skämt utmärker filmen, utan att den förlorar sitt allvar. JOJO RABBIT är skrattframkallande rolig och fantastiskt tokig, men ändå historiskt korrekt och berörande. Även när man skrattar som mest finns en känsla av förföljelse och hot i bakgrunden, som balanserar den annars lite barnsliga tonen.

 

Jag är dessutom riktigt imponerad av skådespelarna. Allihopa, faktiskt, men särskilt barnen. Roman Griffin Davis, Archi Yates och Thomasin McKenzie är tre unga skådespelaran som alla utmärker sig stort. Det är svårt att förklara hur fantastiska de är, men flera gånger skrattade jag rätt ut för att de var så absurt duktiga, och sken starkare än solen i sina scener. Men även de vuxna skådespelarna förtjänar en eloge. De som sticker ut mest är Taika Waitiki som excentriska Hitler, Sam Rockwell som en Jack Sparrow-liknande soldat och Rebel Wilson… som är en tysk version av sig själv.

 

JOJO RABBIT är verkligen en fantastisk film. Trots att den följer en aspirerande nazist, är den både rolig, berörande och tankeväckande. Bedårande och hemsk på samma gång. Det är definitivt en film jag vill se igen!

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: Colleen Hoover.

Svensk titel: –

Genre: Romantik.

Traumatiskt innehåll: Otrohet, ofrivillig barnlöshet, alkoholkonsumption, missfall, depression.

Nyckelord: Giftemål, trasig relation, barnlöshet.

Serie: –

Målgrupp: Nyvuxna (new adult).

Längd: 305 sidor.

Publiceringsår: 2018.

Bokförlag: Atria books.

 

 

 

ALL YOUR PERFECTS är en riktigt bra bok. Lättsam, med högt tempo och djupa känslor, med en lagom dos hetta. Jag gillar hur den kombinerar komik med tragedi med romantik, och hur den på ett känsligt sätt hanterar svåra frågor så som ofrivillig barnlöshet och psykisk ohälsa. Det hela görs på ett riktigt snyggt och respektfullt sätt, som väcker såväl känslor som viktiga tankar.

 

Det som jag upplever kunde hanterats bättre är slutet. Det slutar lite för fint och prydligt i min smak. Men bortsett från det finns inte mycket att klaga på. Jag gillar värmen, humorn, passionen mellan karaktärerna. Och jag gillar att känna så mycket för dem, och konstant önska att allt ska lösa sig för dem.

 

Rekommenderar ALL YOUR PERFECTS varmt om du är sugen på en känslofylld romantisk novell, utan alltför grafiska sexscener. Det är inte Hoovers bästa bok, men inte heller hennes sämsta.

 

Och kom ihåg allihopa: kommunikation är nyckeln till allt!

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Författare: Jenny Han.

Originaltitel: The summer I turned pretty.

Genre: Contemporary.

Traumatiskt innehåll: Cancer, drog- och alkoholanvändning, mobbning, utseendefixering.

Nyckelord: Sommarstuga, olycklig kärlek.

Serie: Summer #1.

Målgrupp: Unga vuxna.

Längd: 266 sidor.

Publiceringsår: 2020.

Bokförlag: Lavender Lit.

 

SOMMAREN JAG BLEV VACKER är en riktigt härlig sommarläsning, i stil med Sarah Dessens verk. Det är en varm och atmosfärisk läsning, som väcker stark längtan till stränder och semester. Språket är enkelt, och Jenny Han beskriver alltsammans så levande att jag som läsare kan förnimma lukten av havet, känna sand mellan mina tår och höra måsarnas skri. Det är en bok som fick mig att känna mig alldeles gosig inombords.

 

Jag gillar verkligen dynamiken mellan karaktärerna, deras bus och deras kärleksfulla gnabb. Dock kunde jag inte undgå att störa mig lite på protagonisten, Belly. Halva jag tycker om henne; hennes oskuldsfullhet och ostiga förhoppningar, som jag själv kan relatera till. Men min andra halva tycker att hon är småbarnslig, och rätt omogen. Hon är 16 år, men lipar surt när hon inte får som hon vill, och beter sig allmänt otrevligt mot personerna i sin omgivning, däribland hennes mamma och Cam. Dessutom förstår jag faktiskt inte hennes tjusning till killen som hon väljer i slutet: jag upplevde inget romantiskt mellan dem.

 

För övrigt är boken relativt utseendefixerad, och slutet är tyvärr rätt påskyndat. Det känns lite som att Jenny Han glömde bort att hon behövde avrunda allt, och slängde med så mycket som möjligt för att snabbt knyta ihop berättelsen. Men överlag tycker jag mycket om boken. Mysig, varm och perfekt nu till sommaren. Jag kommer definitivt att läsa fortsättningen, och rekommenderar denna varmt till dig som längtar efter sol och bad och kärlek.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Regissör: Marc Forster.

Genre: Action.

Längd: 1 tim 40 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Daniel Craig, Olga Kurylenko, Mathieu Amalric, Judi Dench, Giancarlo Giannini, Gemma Arterton, Jeffrey Wright, David Harbour.

Nyckelord: Spioner, hemliga uppdrag, biljakter.

Releasedatum: 18 februari 2013.

Distributör: SF.

 

 

 

QUANTUM OF SOLACE är en gedigen actionfilm. Inte den bästa Bond-filmen, och inte lika bra som sin föregångare CASINO ROYALE, men gedigen. Med snyggt foto, duktiga skådespelare och ett spännande händelseförlopp underhåller den från början till slut. Så var är det som det brister?

 

 

Det finns en handfull olika anledningar till att jag föredrar CASINO ROYALE framför denna. Handlingen är starkare, antagonisten mer komplex och händelserna mer oförutsägbara. Dessutom är QUANTUM OF SOLACE något utdragen och ryckigt klippt, vilket ger en paradoxal känsla eftersom scenerna växlar mellan att kännas enformiga och stressiga.

 

Men överlag är QUANTUM OF SOLACE en bra film, i JASON BOURNE-anda snarare än BOND-stil. Så är du sugen på en tempofylld actionrulle, kan jag absolut rekommendera denna.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

 

 

 Jag är ett stort fan av berättelser om Sherlock Holmes, och har sett otaliga filmer och serier som kretsar kring den briljanta karaktären. Jag har emellertid inte läst den ursprungliga romanen av Arthur Conan Doyle, och såg den här grafiska romanen som en chans för mig att försiktigt ge mig in i det litterära territoriet.

 

Jag fastnade emellertid inte.

 

Som jag nämnde ovan gillar  konceptet och själva idén med Sherlock Holmes, men serieformatet fungerade inte för mig i det här fallet. Den känns oerhört… innehållsfattig. Karaktärerna är platta, och själva berättelsen är så pass förenklad att det känns lite snopet. Jag förstår också att en grafisk roman eller serietidning inte ska vara särskilt lång och komplex, men i förhållande till materialet och vad boken vill säga så känns det helt enkelt inte som en story lämpad för det formatet. Det är för få sidor och för få ord för att få till det snyggt. Jag hade förväntat mig mer.

 

Sen hade jag personligen hellre velat se handlingen berättad utifrån Sherlocks synvinkel. Nu är det Watson som styr, och fast det fortfarande är intressant så känns det som att det skapar ett avstånd till läsaren då vi inte alltid är där för att se allt utspelas genom egna ögon, utan snarare får det berättat för oss.

 

Allt som allt var jag inte särskilt förtjust i den grafiska versionen av EN STUDIE RÖTT. Jag vill däremot läsa originalversionen, och hoppas att det passar mig bättre.

 

BETYG: 3,5/10