FAKTA

Författare: Colleen Hoover

Svensk titel: –

Genre: Romance

Traumatiskt innehåll: Ge upp ett barn, indirekt refererande till kidnappning och misshandel.

Serie: Hopeless #2,5

Målgrupp: Nyvuxna

Längd: 130 sidor

Publiceringsår: 2014 (org. 2013)

Bokförlag: Atria Books

 

 

 

 

 

Den här boken är en fluffboll med söthet.

 

FINDING CINDERELLA är definitivt inte perfekt. Den är överlag påskyndad, både vad gäller insta-kärleken och det abrupta avslutet. Den är också väldigt läglig och inte särskilt trovärdig.

 

Men den är även härlig. Jag gillar verkligen hur Hoover skriver, och atmosfären utstrålar värme och mysighet. FINDING CINDERELLA är kort, lättsam och underhållande, och jag älskade att läsa om Six och Daniel ihop. Deras retande och ärlighet var som en varm kram.

 

Överlag, precis som med LOSING HOPE, är det inte en nödvändig läsning. Men med tillräcklig tid mellan böckerna i serien kommer den fortfarande underhålla och vara värd din tid.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Längd: 3 tim 57 min

Antal avsnitt: 8 stycken

Åldersgräns: 11 år

Genre: Drama, romantik

Skådespelare: Joe Locke, Kit Connor, Yasmin Finney, William Gao, Cormac Hyde-Corrin, Tobie Donovan, Rhea Norwood, Sebastian Croft.

Releasedatum: 22 april 2022

Distributör: Netflix

 

 

 

 

 

Jag läser en hel del grafiska romaner, och är lite kinkig vad gäller sånt. På toppen av högen med favoriter finns Heartstopper av Alice Oseman. En fantastisk bokserie som fått mig att såväl gråta som skratta. Det var därför med viss reservation som jag började titta på den här tv-serien. För alltför ofta har jag blivit besviken på adaptioner, och hur skulle en tv-serietolkning av en av mina favoritbokserier kunna nå upp till mina förväntningar?

 

Kortfattat kan jag dock konstatera: JAG ÄLSKADE DEN.

 

 

Alltså, hur söt kan man vara? Visst har serien en lite annan känsla än böckerna, men det är trots allt två helt olika medier, men alltså – så jäkla bedårande! Hjärtevärmande, glädjefylld, lättsam. Den fick mig att må SÅ bra. Jag hade en sjukt mysig stund medan jag tittade och ville hela tiden se vidare.

 

Jag gillar att rollerna innehas av (för mig) obekanta ansikten. Det finns ingen stjärnglans som tar fokus, utan här är det enbart hur skådespelarna presterar här och nu som är viktigt. Och de passar så bra som sina karaktärer, och jag ville bara omfamna dem allihopa i en stor kram! Den hjälper det förstås att grundmaterialet är så bra som det är. Vänskaperna är fantastiska och jag älskar hur de alltid ställer upp för varandra.

 

Därtill är fotot riktigt imponerande. Snyggt kameraarbete och supergulligt med de illustrerade elementen som integreras ibland. Det är färgglatt, bearbetat och väldigt atmosfäriskt.

 

Det är inte perfekt, det blir lite småkrystat ibland och då och då känns det lite väl sockersött. Men ibland behöver man sådana serier också.

 

Allt som allt: positivt överraskad av serien. Det är en riktigt bra tolkning av böckerna, och jag hoppas absolut på fler säsonger, särskilt i och med att jag tycker att böckerna bara blir starkare allteftersom. Serien går snabbt att titta på, är sjukt mysig och har många viktiga budskap kring mobbning, identitet och att hitta sig själv. Passar såväl ungdomar som vuxna.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: Brandon Sanderson

Svensk titel: –

Genre: Science fiction

Traumatiskt innehåll: –

Serie: Skyward #3

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 409 sidor

Publiceringsår: 2021

Bokförlag: Delacorte Press

 

 

 

 

Å, Sanderson. Det smärtar mig att erkänna att det här är en av mina minst omtyckta böcker av min annars mycket älskade författare. Å ena sidan gillade jag boken. Jag älskar hur stor universumet har blivit och att jag aldrig för mitt liv hade kunnat gissa att världen skulle expandera så mycket när jag läste SKYWARD. Jag älskar också karaktärerna och humorn. Jag vet inte hur många gånger jag bokstavligen skrattade rakt ut. Min favorit, M-Bot, är lika älskvärd som alltid och jag är extatisk över hur mycket han utvecklas.

 

Men boken tillför inte mycket av värde. Den är upprepande, består av mycket resande och lite handling, och känns överlag som utfyllnad. Den har lite action, men inget jämfört med sina föregångare. Dessutom saknar jag verkligen karaktärerna från första boken, och ju mer jag läser från den här serien desto mer känns det som att den frångår den ursprungliga premissen.

 

Överlag är CYTONIC bra. Den är bra, jag lovar. Men med tanke på vem författaren är och min upplevelse med resten av serien, är jag ändå besviken.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Katarina Nannestad

Originaltitel: We are Wolves

Genre: Historisk fiktion

Traumatiskt innehåll: Krig, svält, dödsfall.

Serie: –

Målgrupp: Äldre barn

Längd: 313 sidor

Publiceringsår: 2022 (org. 2020)

Bokförlag: HarperCollins Nordic

 

 

 

 

Jag är kluven vad gäller den här boken. Å ena sidan är det en bra bok för äldre barn, som ger ett nytt perspektiv på de tragiska händelserna under andra världskriget. Det är inte likt en annan krigsbok jag läst, vilket jag gillade. Den har också bra tempo, en berättelse fylld med hjärta och en överlag trevlig känsla, vilket kanske låter konstigt men ändå är sant.

 

Mitt problem är främst att jag är för gammal för den. Den var helt enkelt inte särskilt engagerande för mig, jag upplevde den som orealistisk och tyckte att slutet var för snyggt. Det gör det inte till en dålig bok, bara inte en bok för mig personligen.

 

Överlag rekommenderar jag VI VAR VARGAR varmt till unga läsare som är intresserade av historia.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Längd: ca 5 timmar.

Antal avsnitt: 7 stycken

Åldersgräns: 12 år

Genre: Science fiction, äventyr

Skådespelare: Temuera Morrison, Ming-Na, Wen, Frank Trigg, Collin Hymes, Matt Berry, David Pasquesi, Carey Jones.

Releasedatum: 29 december 2021

Distributör: Disney+

 

 

 

 

 

 

 

Jag tycker att den första säsongen av THE BOOK OF BOBA FETT är riktigt bra. Underhållande, jäkligt snyggt gjord och med en riktigt bra balans mellan action och comic relief. Jag tycker att Boba Fett är en väldigt intressant karaktär och det är fascinerande att få ta del av vad som hände honom mellan originalfilmerna och tv-serien MANDALORIAN.

 

Jag tycker dessutom att det är kul att THE BOOK OF BOBA FETT knyts ihop så väl med MANDALORIAN. Enda nackdelen är att det ibland känns som att Boba Fett försvinner ur fokus till fördel för Grogu och Din Djarin. Inte för att jag inte gillar dem också, men jag tycker att Boba Fett ska vara huvudpersonen i sin egen serie.

 

Fler nackdelar som jag såg var att vi ibland blir rejält infodumpade när det är lägligt för serien. Jag saknar också en tydlig motivation hos Boba Fett för det han gör. Sist men inte minst känns några element i serien lite dumma och jag kunde inte undgå att skratta lite hånfullt varje gång en grupp ungdomar kom inkörande på något malplacerade motorcyklar.

 

Överlag: en riktigt bra serie. Inte wow, men tillräckligt hänförande för att jag ska se fram emot fortsättningen.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Författare: Matt Haig

Originaltitel: How to Stop Time

Genre: Magisk realism/historisk fiktion

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, rån, sexuella övergrepp.

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 377 sidor

Publiceringsår: 2018 (org. 2017)

Bokförlag: Polaris

 

 

 

 

 

Jag är lite besviken på den här boken. Jag läste Midnattsbiblioteket av samma författare förrförra året och ser den som en stor favorit. Men Historieläraren var bara... okej.

 

Å ena sidan gillar jag verkligen premissen. Jag tycker att det är fascinerande att läsa om en man som blir gammal väldigt långsamt och att upptäcka allt han varit med om. Det är annorlunda och intressant.

 

Men det är också långsamt. Det finns inte mycket handling och protagonisten är rätt tråkig att läsa om. Han ger mycket hän för självömkan och beter sig inte som att han är 437 år gammal. Därtill hoppar berättelsen mycket mellan hans olika erfarenheter och den känns lite osmidig och spretig. Därtill upplevde jag boken som något påskyndad och med några för många sammanträffanden.

 

Överlag är Historieläraren en helt okej bok. Intressant nog att jag ville fortsätta läsa, men tillräckligt "meh" för att jag kommer att glömma den snart.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Mark Lawrence

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall

Serie: Book of the Ancestor #2

Målgrupp: Vuxna

Längd: 407 sidor

Publiceringsår: 2018

Bokförlag: Harper Voyager

 

 

 

 

 

Jag är inte särskilt imponerad. Jag gillade RED SISTER, den här bokens föregångare. Det var inte en favorit, men en bra läsning. GREY SISTER bleknar i jämförelse.

 

Jag känner helt enkelt inte något. Ingen koppling till karaktärerna, inget för språket. Handlingen är spretig, med för mycket som pågår på samma gång. Samtidigt känns den utdragen och jag var ärligt talat rätt uttråkad. Händelserna intresserade mig helt enkelt inte.

 

Jag upplevde dessutom GREY SISTER som upprepande, förvirrande och med lågt emotionellt engagemang. Boken gör inte direkt något fel, men den grep inte heller tag, vilket resulterade i att jag skumläste framåt slutet.

 

Överlag är GREY SISTER en rätt "meh". Inte dålig, men inte minnesvärd på något sätt.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Längd: 1 hr 40 min

Regissör: Domee Shi

Åldersgräns: 7 år

Genre: Familjefilm, komedi, äventyr

Skådespelare: Rosalie Chiang, Sandra Oh, Ava Morse, Hyein Park, Tristan Allerick Chen, Wai Ching Ho, Orion Lee, Maitreyi Ramakrishnan

Releasedatum: 2 maj 2022

Distributör: © 2022 Disney/Pixar

 

 

 

 

 

TURNING RED har fått mycket oförtjänt kritik. Upprörda föräldrar har anmärkt på att filmen tar upp för många tabubelagda ämnen och att det gör filmen olämplig för alltför unga barn. Själv tycker jag att det är fantastiskt att TURNING RED gör det den gör. Inte nog med att jag tyckte riktigt mycket om filmen som sådan, jag älskar att den – trots allt det övernaturliga – tar en mer realistisk vändning än många Disney Pixar-filmer och faktiskt vågar inkludera ”tabubelagda” ämnen som till exempel mens.

 

Den här filmen känns härligt uppfräschande. Fast den innehåller magi och stundtals överdrivna animeringar upplever jag den som betydligt mer verklighetstrogen än många andra barnfilmer. Karaktärerna känns förvånansvärt realistiska och äkta och är väldigt lätta att relatera till, och filmens budskap är både superfint och viktigt.

 

Jag älskar också den tydliga, kinesiska inspirationen: både vad gäller kultur men också den stundtals anime-inspirerade animeringen. Himla kul! Bäst av allt är dock att filmen är riktigt rolig. Jag (26 år) och min pojkvän (30 år) tittade på den tillsammans och skrattade båda två många, många gånger.

 

Överlag: helt klart över förväntan. TURNING RED är enligt min mening mycket bättre än exempelvis ENCANTO och LUCA, som hajpats upp betydligt mer. Filmen är rolig, snygg och jag älskar den annorlunda känslan som uppstår just av att såväl har en kinesisk inspiration som mer verklighetsförankring. En toppenbra familjefilm som absolut inte förtjänar den kritik som den fått.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Författare: J.K. Rowling

Originaltitel: The Christmas Pig

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Skilsmässa, mobbning

Serie: –

Målgrupp: Äldre barn

Längd: 278 sidor

Publiceringsår: 2021

Bokförlag: Rabén & Sjögren

 

 

 

JULEGRISEN är ett härligt äventyr som påminner om berättelser som TOY STORY och ALICE I UNDERLANDET. Det är en lättsam och mysig läsning, med söta karaktärer och ett språk som grep tag även mig som vuxen läsare. Jag älskar också de själfulla illustrationerna av Jim Field som gör mycket för atmosfären.

 

Jag ska vara ärlig dock och skriva att det inte var en wow-upplevelse för mig som vuxen. Och även fast jag är säker på att jag hade älskat boken om jag läst den som ung, så medger jag att jag tröttnade lite nu.

 

Överlag: en bra bok. Det är en mysig julbok som passar bra för högläsning. Nöff nöff.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: M.L. Wang

Svensk titel: –

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Missfall, misshandel, krig, dödsfall, sexism, självmord, våldtäkt

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 613 sidor

Publiceringsår: 2019

Bokförlag: –

 

 

 

 

THE SWORD OF KAIGEN förtjänar verkligen alla lovord som boken har fått. Det är utan tvekan den bästa självpublicerade boken som jag har läst.

 

Den är vackert skriven, spännande och med snabbt tempo. Genomtänkta och pulshöjande actionscener präglar sidorna, och gör det till en nagelbitande läsning som är svår att lägga ifrån sig. Mittsektionen är oftast den långsammaste delen i böcker, men här är det fullt ös och många känslor.

 

Boken har också intressant världsuppbyggnad, och kombinerar Japansk kultur och traditionella fantasyelement med modern teknik som TV och radio. Det gjorde mig lite förvånad, men fungerar bra.

 

Det jag gillar mest med boken är dock karaktärerna. De är välutvecklade och växer på ett fantastiskt organiskt sätt genom boken. Jag älskar också deras varma och kompelxa relationer.

 

Jag förlorade lite intresse under bokens andra halva, dock. Bokens klimax är placerat i mitten och resten känns lite som en lång epilog, vilket jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om.

 

Överlag är det en riktigt bra fantasybo. Det är en djup utforskning av krig, förlust och propaganda, och en fascinerande karaktärsstudie. Rekommenderas varmt.

 

BETYG: 8,5/10

FAKTA

Författare: Vera Brosgol

Svensk titel: –

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Mobbning, utanförskap.

Serie: –

Målgrupp: Äldre barn

Längd: 245 sidor

Publiceringsår: 2018

Bokförlag: First Second

 

 

 

Det här är en riktigt bra grafisk roman. Den har en rätt standard uppbyggnad men är underhållande ändå. En supersöt konststil kombineras med välutvecklade karaktärer, en relaterbar handling och viktiga budskap kring självacceptans och vänskap. Det är en kort och snabbläst bok som griper tag från första början. Jag kan också tänka mig att det är en tankeväckande och givande läsning för barn.

 

Om du gillar nutida grafiska romaner borde du verligen plocka upp denna. Det är en kul upplevelse, med lagom komplexitet.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Författare: Marissa Meyer

Svensk titel: –

Genre: Dystopi

Traumatiskt innehåll: Dödsfall

Serie: Renegades #1

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 552 sidor

Publiceringsår: 2017

Bokförlag: Feiwel & Friends

 

 

 

Jag är kluven kring den här boken. Å ena sidan är det en lättsam och snabbläst bok. Jag gillar premissen och kan inte undgå att det är en underhållande läsning. Jag hade kul.

 

Med det sagt så är boken också extremt "basic". Den saknar komplexitet, innehåller (så klart) en onödig kärleks-sidhandling och är väldigt förutsägbar. Tvisterna chockerande mig inte alls och jag var ibland uttråkad på grund av att boken höll sig så innanför ramarna.

 

Och trots att jag inte läst en bok om superhjältar förut, upplevde jag den som oorginell. Typiska superhjältetroper, klyschiga dialoger och generiska bakgrundsberättelser präglar boken. Addera sen ett platt utförande, saker som inte riktigt hänger ihop logiskt (som, var sjutton är alla vuxna superhjältar?) och att boken är över 500 sidor lång utan tillräckligt med handling för att fylla ut dem ordentligt, och du har boken i ett nötskal.

 

Överlag så är det en snäll superhjälteberättelse. Inte så innovativ som THE LUNAR CHRONICLES av samma författare, men okej.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Ocean Vuong

Svensk titel: En stund är vi vackra på jorden

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: PTSD, misshandel, panikattack, cancer, dödsfall, homofobi

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 242 sidor

Publiceringsår: 2020 (org. 2019)

Bokförlag: Vintage

 

 

 

 

 

Det här är en väldigt välälskad bok. Och jag förstår varför. Typ. Den är vackert skriven, med lyriskt språk och ord fyllda med känsla.

 

Den funkade dock inte för mig.

 

Jag har alltid tyckt att vackert språk aldrig kan kompensera för avsaknad av handling. Och den här boken är ihålig. Den går på tomgång och handlingen förloras mellan metaforer och liknelser. Jag kände mig distanserad från vad författaren försökte säga och fastnade aldrig för karaktärerna. Det känns som att boken är skriven för att imponerad och jag var ärligt talat inte särskilt intresserad.

 

Med det sagt; det finns inget som är fel med boken. Den var bara inte i min smak, och det är okej. Om du gillar utsmyckade och abstrakta läsningar kanske du älskar den.

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Längd: 4 tim 44 min

Antal avsnitt: 10 stycken

Åldersgräns: 15 år

Genre: Komedi, drama

Skådespelare: Lily Collins, Philippine Leroy-Beaulieu, Ashley Park, Lucas Bravo, Samuel Arnold, Camille Razat, William Abadie.

Releasedatum: 2 oktober 2020

Distributör: Netflix

 

 

 

 

 

 

Herregud. EMILY IN PARIS är verkligen inte en serie i min smak.

 

Å ena sidan är det en lättsam och småmysig serie. Vackra miljöer och snyggt foto gör serien en fröjd att se på.

 

Men.

 

Herregud. Det är nog en av de dummaste serierna jag sett. Extremt klyschig, förutsägbar, överdramatisk. Karaktärerna är stereotypiska och skådespelarna framför styltigt sina dialoger. Alla vuxna beter sig dessutom som treåringar och Pariskontoret har en sjukt omogen och oprofessionell arbetsmiljö.

 

Därtill är serien skrattretande orealistisk. Jag menar… Emily är omtalad på kontoret som den som är fantastisk duktig på sociala medier men bokstavligen allt hon åstadkommer är genom sammanträffanden och lyckträffar. Majoriteten av tiden hon spenderar på kontoret är med att pilla tafatt på telefonen, prata skit med kollegorna och tänka på inte-jobb-relaterade-saker. Och det faktum att hon går från 0 till 25.000 följare, får virala inlägg som delas av kändisar och blir bjuden på influencer-galor med i princip världens tråkigaste Instagramkonto säger en hel del. Hon publicerar bara lågkvalitéfoton på sig själv, sin nyckelring, byggnader och mat. Hon har inte heller några captions och använder bisarra ordkombinations-hashtags; men wow, vilken sensation det blir…

 

Nej, riktigt kass serie är det. Innehållslös, ytlig och blir på ett talangfullt sätt värre och värre för varje avsnitt. Jag kommer inte att fortsätta titta. Om jag inte blir plötsligt sugen på något hjärndött där jag inte behöver något engagemang alls.

 

BETYG: 3/10

FAKTA

Längd: 2 tim 7 min

Regissör: Kenneth Branagh

Åldersgräns: 11 år

Genre: Drama, kriminalare

Skådespelare: Kenneth Branagh, Annette Bening, Russell Brand, Tom Bateman, Ali Fazal, Dawn French, Gal Gadot, Armie Hammer, Rose Lesli, Emma Mackey, Sophie Okonedo, Jennifer Saunders, Letita Wright.

Releasedatum: 13 april 2022

Distributör: ©20th Century Studios

 

 

 

 

 

DEATH ON THE NILE är en film som hamnar ganska exakt i mitten på betygsskalan. Det är inte en dålig film någonstans. Många duktiga skådespelare, fantastiska miljöer och utsökta kostymer. Det visuella är en fröjd för ögat och det är tydligt en påkostad produktion. Sen har vi några vändningar man inte kan gissa sig till och en överlag trevlig känsla.

 

Med det sagt fick filmen mig inte att känna mycket. Fast jag gillar den och hade trevligt medan jag såg den, sticker den inte ut mycket. Var är spänningen, den klassiska Christie-stämningen? Filmen är dessutom för lång och har vissa mindre roande partier.

 

Summan av kardemumman skulle jag säga att den inte är i närheten lika bra som boken, men ändå helt klart godkänd som hjärndöd popcornrulle en fredagskväll.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Mariah Marsden, Brenna Thummler, L.M. Montgomery

Svensk titel: –

Genre: Historisk fiktion

Traumatiskt innehåll: Dödsfall

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 229 sidor

Publiceringsår: 2017

Bokförlag: Andrews McMeel Publishing

 

 

 

 

 

Jag har varit på ett riktigt ANNE-humör på sistone: läst klassikern, tittat på Netflixserien och nu slukat den grafiska romanen. Och ja "slukat" är rätt ord.

 

Det är en exceptionell tolkning av originalet. Lättillgänglig och med vackra illustrationer, med sprakande färgpalett, utsökta landskapsbilder och fullträffande skildringar av karaktärerna. Alltsammans bidrar till en glädjefylld stämning, där Marsden och Thummler vågar göra sina egna val men ändå låter original-Anna skina igenom.

 

Mina klagomål är få och triviala. Berättelsen är lite snabbspolad och jag hade föredragit om boken varit längre för att få med fler detaljer. Jag tyckte också att Anne såg lite tomögd ut i några av illustrationerna, lite som ett spöke, vilket var lite avtändande.

 

Överlag är det en härlig grafisk roman som fångar berättelsens essens och kärleksfulla känsla.

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Författare: Sophie Kinsella

Svensk titel: Bara en gång om året

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Omnämnande av missfall.

Serie: Shopaholic #9

Målgrupp: Vuxna

Längd: 427 sidor

Publiceringsår: 2020 (org. 2019)

Bokförlag: Black Swan

 

 

 

Det här är den första boken som jag läser av Kinsella, och jag måste säga att jag är positivt överraskad. Vilken härlig berättelse! Jag hade en riktigt trevlig stund. CHRISTMAS SHOPAHOLIC är lättsam, söt och väldigt mysig. Och jag kunde relatera betydligt mer än jag förväntat mig.

 

Boken gjorde mig glad. Visst, en del av protagonistens beslut gjorde mig riktigt stressad och fick mig att ta fram skämskudden. Hon har verkligen en förmåga att försätta sig själv i obehagliga situationer. Men trots att alltsammans är rätt överdrivet och klyschigt, tycker jag samtidigt att det är en del av charmen.

 

Överlag är det en älskvärd läsupplevelse som gör mig nyfiken på Kinsellas andra böcker.

 

BETYG: 7,5/10

FAKTA

Författare: Sally Green

Svensk titel: Ondskans son

Genre: Urban fantasy

Traumatiskt innehåll: Självmord, självskadebeteende, segregation, misshandel, mobbning, dödsfall

Serie: Half bad #1

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 394 sidor

Publiceringsår: Speak

Bokförlag: 2015 (org. 2014)

 

Nathan förs bort och hålls inspärrad. Man bävar för hans sjuttonde födelsedag, det livsavgörande ögonblicket då en häxa får tre gåvor; sina magiska krafter. Nathan satsar allt på att fly. Ensam, utstött och jagad på liv och död tar han sin sista chans för att överleva.

 

 

HALF BAD är en underskattad ungdomsbok. Den är riktigt bra. Den kastar dig rakt in i handlingen och fängslar från första sidan. Med ett förvånansvärt mörker, ett fascinerande häxsamhälle och intressant klassystem håller den ditt intresse i ett järngrepp. Jag älskar också att karaktärerna är moraliskt grå och den härliga dynamiken mellan dem (särskilt mellan protagonisten och hans söta lillebror).

 

Med det sagt; efter en riktigt intressant början på boken så börjar den sega. Mittdelen och slutet är ärligt talat rätt tråkiga och underväldigande, med för lite handling i förhållande till sidantalet. Jag upplever också att världsuppbyggnaden och kulturen är lite svagt uppbyggda och lämnar frågor obesvarade. Och för en häxbok är det mer prat om än användning av magi, vilket är förståeligt med tanke på magisystemet men fortfarande är lite av en besvikelse.

 

Överlag är HALF BAD en bra bok. Mörk, gripande och annorlunda. Det är synd att den andra halvan inte är lika topp-notch som början.

 

BETYG: 7/10

FAKTA

Författare: Eiichiro Oda

Svensk titel: One piece volym 1

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, misshandel

Serie: One Piece #1

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 207 sidor

Publiceringsår: 2003 (org. 1997)

Bokförlag: VIZ Media LLC

 

 

 

 

 

Första volymen av ONE PIECE är bra. Jag gillar premissen, mycket mer än jag trodde. Den är lättsam och lite fånig, men på ett bra sätt; på ett sätt som möjliggör för läsaren att bara ha en trevlig stund.

 

Med det sagt har jag några problem: jag är inte ett fan av bildstilen. De överdrivna illustrationerna med expressiva effekter och karikatyriska ansiktsuttryck är inte min grej. Jag tycker att det blir rörigt och otydligt vad som faktiskt försiggår.

 

Jag brydde mig inte heller mycket om karaktärerna, särskilt protagonisten. Jag gillar inte idén med att han är osårbar, och lätt kan komma över alla möjliga hinder han möter. Det gör att det inte känns som att boken har några ordentliga insatser. Därtill är tempot rätt långsamt.

 

Jag kommer att fortsätta med serien. Volymen var ändå underhållande. Jag tror dock inte att jag kommer att läsa hela serien. Den är trots allt 101 volymer lång, och inte ens avslutad. Men säg aldrig aldrig.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Sarah Morgan

Originaltitel: One More for Christmas

Genre: Chick-lit

Traumatiskt innehåll: Misshandel

Serie: –

Målgrupp: Vuxna

Längd: 365 sidor

Publiceringsår: 2021 (org. 2020)

Bokförlag: HarperCollins Nordic

 

 

 

 

 

Det här är min första bok av Sarah Morgan och jag måste medge att den är rätt söt. Väldigt lättsam och enkel, med härlig atmosfär och flera charmiga scener. Jag gillar verkligen den hjärtevärmande relationen mellan systrarna och gillade de EN JULSAGA-aktiga teman.

 

Överlag så är det en mysig läsning.

 

Den skakade inte om min värld, dock. Den håller sig inom den klassiska ramen för chichlit och är förutsägbar, klyschig och lite tråkig. Händelserna är inte särskilt trovärdiga, boken går aldrig mycket in på djupet och jag brydde mig inte om romansen. Jag hade också föredragit färre berättarperspektiv.

 

Trots allt detta hade jag en trevlig stund dock. Det är en söt och trevlig vinterläsning som jag skulle rekommendera till dig som gillar julböcker med fokus på familj. Den gör inget direkt fel, fast jag inte älskade den.

 

BETYG: 6/10

FAKTA

Författare: Sophie Hannah

Originaltitel: The Monogram Murders

Genre: Puzzeldeckare

Traumatiskt innehåll: Dödsfall

Serie: New Hercule Poirot Mysteries #1

Målgrupp: Vuxna

Längd: 361 sidor

Publiceringsår: 2014

Bokförlag: Bookmark förlag

 

 

 

 

MONOGRAMMORDEN är en helt okej fortsättning på Poirots berättelse. Sophie Hannah gör ett bra jobb med att ta över facklan från Agatha Christie och fortsätta hennes arv. Boken har en karaktäristisk atmosfär och Poirot är lika charmig som alltid.

 

Och boken börjar riktigt bra. Den är mysig, mystisk och överlag spännande. Men den når inte riktigt Christies stjärnglans, vilket blir särskilt tydligt under mittsektionen. Medan boken börjar start, blir den rätt utdragen i mitten. Tempot saktar ner, handlingen spretar och alltsammans pågår alldeles för länge, vilket gjorde att jag förlorade intresse.

 

Allt som allt: en bra bok. Helt klart godkänd. Med det sagt så är boken inte riktigt så spektakulär som böckerna av deckardrottningen själv.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Längd: 25 hr 37 min

Antal avsnitt: 30 stycken

Åldersgräns: 15 år

Genre: Drama

Skådespelare: Christine Baranski, Sarah Steele, Audra McDonald, Delroy Lindo, Rose Lesli, Gary Cole, Nyambi Nyambi, Cush Jumbo, Zach Grenier, Michael Boatman

Releasedatum: 2018-2020

Distributör: Paramount

 

 

 

 

 

Säsong 2–4 av THE GOOD FIGHT är fantastiska. Helt jäkla fantastiska; mycket bättre än första säsongen och så pass bra att serien platser på en storfavorit vad gäller drama. Som spinoff till mästerverket THE GOOD WIFE har serien mycket att leva upp till, något den inte riktigt klarade till en början. Men nu har den haft tid på sig att växa och bli bekväm i kläderna. Resultatet? Omöjligt att slita sig!

 

THE GOOD FIGHT är en advokatserie, men den har så mycket mer än enbart juridiska fall. Tätt drama, satiriska pikar till Trump och samhället i stort, mystik och en stor härva intriger präglar säsongerna. Det är spännande från start till slut, och minst sagt beroendeframkallande. Att skådespelarna sen är utomordentligt bra och har fantastisk dynamik till varandra gör att alltsammans känns verkligt.

 

Det finns bara småsaker att klara på för min del. Till exempel ändrar serien stil något i säsong 3, och lägger till tecknade kortfilmer, melodisnuttar och monologer mellan och i scenerna, vilket kändes oerhört malplacerat och onödigt. Att vara mitt uppe i ett obehagligt drama för att sedan plötsligt avbrytas av en tecknad kortfilm med glad musik som förklarar en viss juridisk term eller situation kändes… absurt och ogenomtänkt. Därtill var jag inte jätteförtjust i hur säsong 4 började eller tidshoppet det medförde, men det kan jag leva med.

 

 

Överlag riktigt bra säsonger, som allihopa slutar i cliffhangers och kräver att du ser fortsättningen direkt. Jag sitter själv som på nålar för säsong 5.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: Yoshitoki Ōima

Svensk titel: –

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: Omnämnande av självmord

Serie: A Silent Voice #7

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 190 sidor

Publiceringsår: 2016 (org. 2014)

Bokförlag: Kodansha Comics

 

 

 

 

 

 

Jag är så glad över att vara klar med den här serien. Den enda anledningen till att jag fortsatte var för att få en känsla av avslut. Men herrejisses, vilken kamp det var!

 

A SILENT VOICE-serien mötte verkligen inte mina förväntningar. Den började bra och med potential, men förlorade något för varje volum. Och vid volym 7 hade jag väldigt lite intresse kvar.

 

Först och främst: vad hände med den ursprungliga handlingen? Jag upplever att det finns så många underhandlingar och sidkaraktärer att jag knappt vet vad som försiggår längre. Det känns riktningslöst och förvirrande; som om boken är lite överrallt.

 

Dessutom brydde jag mig inte om något. Tempot är långsamt. Handlingen långsam. Jag brydde mig inte om karaktärerna. Och det känns som att författaren försöker tvinga på mig känslor som jag inte har.

 

Den enda anledningen till att jag ändå ger ett så pass högt betyg är för att jag gillar premissen, konststilen och själva idén med berättelsen. Det känns som ett misslyckande att ge lägre.

 

BETYG: 4/10

FAKTA

Författare: Ashley Elston

Svensk titel: –

Genre: Contemporary

Traumatiskt innehåll: –

Serie: Messina Family #2

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 291 sidor

Publiceringsår: 2021

Bokförlag: Disney Hyperion

 

 

 

 

Det här är en väldigt typisk, söt ungdomsbok. Lättsam, snabbläst, fluffig, söt och med härliga familjeelement. Det är absolut inget fel på boken. Fast... jag älskade den inte.

 

För det första kan jag inte undgå att jämföra den med sin föregångare, 10 BLIND DATES, som jag älskade. Den hade helt enkelt inte samma charm.

 

För det andra är handlingen rätt repetitiv, torr och förutsägbar. Det finns inte mycket som engagerar,  jag upplevde inte det som händer som realistiskt och jag fastnade inte för romansen. Och slutet är väldigt lägligt.

 

Sen var jag också oerhört frustrerad med Olivias mamma. Jag tyckte att det var skrämmande att läsa om hur hon övervakar sin dotter och smsar henne var och varannan minut. Det gav inget annat än drama till handlingen och ångest i min kropp. Och det kändes som att hela handlingen hade kunnat undvikas med bättre kommunikation.

 

Överlag är jag rätt neutral. Boken är varken bra eller dålig.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Längd: 2 tim 36 min

Regissör: Steven Spielberg

Åldersgräns: 11 år

Genre: Drama, musikal

Skådespelare: Ansel Elgort, Rachel Zegler, Ariana DeBose, David Alvarez, Rita Moreno, Brian d'Arcy James, Corey Stoll, Mike Faist, Josh Andrés Rivera, Iris Menas, Sebastian Serra

Releasedatum: 7 mars 2022

Distributör: ©20th Century Studios

 

 

 

 

 

 

Jag varken älskade eller hatade WEST SIDE STORY. Det blev istället ett fisljummet mellanting; trevlig att titta på för stunden men en upplevelse jag kommer att glömma inom kort.

 

Filmen baseras på musikalen från 1957, vilket jag inte sett och därför inte kan jämföra med. Det jag kan konstatera vad gäller nytolkningen är dock att den är riktigt bra gjord. Gudomliga kostymer, snygg scenografi och riktigt bra koreografi på danserna. Skådespelarna är duktiga och sjunger förvånansvärt bra (hallå, vem visste att Ansel Elgort kunde sjunga?) och överlag så är det en småmysig film. Jag hade en trevlig stund.

 

Med det sagt så var det inte heller något som fastnade. Musiken är bra utan att bli fantastisk. Du vet, inga låtar som direkt fastnar i huvudet eller som man går runt och nynnar på månader efteråt som jag gjort vid musikaler som MAMMA MIA! , PHANTOM OF THE OPERA och THE GREATEST SHOWMAN. Den här… bara ”var”.

 

Därtill är musikalnumren alldeles för långa i min smak, och de gör att handlingen kommer lite i kläm och att filmen blir ofokuserad. Musikscenerna pausar snarare än driver handlingen framåt, och jag hade önskat ett mer rappt tempo. WEST SIDE STORY är över 2,5 timme lång – och det kändes verkligen.

 

Och sen mitt största problem. Jag fixar verkligen inte kärlek vid första ögonkastet. Jag kunde verkligen inte ta Tonys och Marias relation på allvar. De i princip kärleksförklarar varandra och lovar varandra evig trohet efter att ha träffats på en dans, innan de ens kan varandras namn. Deras romans var inte övertygande nånstans och jag skrattade inombords när de gjorde stora livsuppoffringar för varandra. Liksom, hallå, ni vet inget om varandra och har umgåtts i ett par timmar?

 

Överlag… meh. Snygg, visuellt tilltalande och trevlig att titta på. Men också grymt utdragen och med troper jag helt enkelt inte fixar. Fisljummet är ordet.

 

BETYG: 4,5/10

FAKTA

Längd: 2 tim 30 min

Regissör: Guillermo del Toro

Åldersgräns: 15 år

Genre: Psykologisk thriller, drama

Skådespelare: Bradley Cooper, Cate Blanchett, Toni Collette, Willem Dafoe, Richard Jenkins, Rooney Mara, Ron Perlman, Mary Steenburger, David Strathairn.

Releasedatum: 16 mars 2022

Distributör: ©20th Century Studios

 

 

 

 

 

Herr-e-gud! Vilken film!

 

Jag gav mig in i NIGHTMARE ALLEY helt blind. Jag visste inte vad den handlade om, vilka som medverkade eller något. Och i början kände jag mig lite tveksam. Det fanns något där som fängslade mig, men jag hade svårt att sätta fingret på vad och kände att jag inte riktigt visste var jag hade filmen. En halvtimme in och jag visste fortfarande inte riktigt vad jag tittade på. Och jag kunde inte riktigt avgöra: gillar jag det jag ser, eller inte?

 

Men återigen, herr-e-gud vad glad jag är att jag fortsatte titta. NIGHTMARE ALLEY visade sig inte bara vara en riktigt bra film, utan en av de bästa som jag sett på länge.

 

För det första är premissen toppen. Jag är oerhört svag för filmer om ”riktig” magi, illusioner, tanketrick och lurendrejerier. Det är något riktigt fascinerande med det hela, och jag kom på mig själv att hänfört försöka hänga med i alla manipulativa tricks som karaktärerna utförde.

 

För det andra har filmen en alldeles fantastisk atmosfär. NIGHTMARE ALLEY har en påtaglig noir-stil med dämpade färger, olycksbådande stämning och cynisk framtoning. Den är mörk och rå, utan att bli särskilt grafisk. Allt ligger i känslan, i hur människorna i filmen behandlar varandra, snarare än actionfyllt splatter. Och jisses vad den atmosfären griper tag.

 

För övrigt har filmen en stjärnspäckad rollista med talanger som levererar starkt. Bra musik, snyggt foto samt mycket drama och intriger. Vi följer en komplex skara grå karaktärer som hamnar i en nedåtgående spiral och successivt förlorar perspektiv på skillnaden mellan gott och ont; något som enligt mig blev oerhört spännande och förebådande att följa. Trots ett relativt långsamt och lågmält tempo satt jag med spänning i väntan på fortsättningen.

 

NIGHTMARE ALLEY är dessutom en film som överraskar. Den följer inte en uttjatad mall som gör det lätt att gissa vad som kommer att hända, utan banar egen väg. Samtidigt slänger Del Toro ut en del förebådande ledtrådar som skapar tillräckligt mycket vetskap för att öka på spänningen ytterligare genom att få tittaren att undra: ”kommer verkligen det där att hända?”.

 

Sist men inte minst är slutet oerhört snyggt. Det cirkulerar konstfullt tillbaka till filmens början och knyter ärligt talat ihop säcken på ett briljant sätt. Jag satt och studsade upp och ner i soffan med händerna för mun för att jag blev så exalterad över hur skickligt sammanvävt alltsammans var. Och det säger en hel del.

 

Summan av kardemumman är att jag rekommenderar NIGHTMARE ALLEY varmt. Det är en stilfull, mörk och härligt komplex psykologisk thriller som utforskar mänsklighetens mörka sida på ett oerhört skickligt sätt. Bravo, del Toro, bravo.

 

BETYG: 8/10

FAKTA

Författare: Mai K. Nguyen

Svensk titel: –

Genre: Magisk realism

Traumatiskt innehåll: Mobbning, dödsfall, ångest

Serie: –

Målgrupp: Äldre barn

Längd: 151 sidor

Publiceringsår: 2019

Bokförlag: Oni Press

 

 

 

 

 

PILU OF THE WOODS är en vacker grafisk roman. Inte bara tack vare den söta konststilen, utan även handlingsmässigt. Den har en bedårande huvudkaraktär, atmosfäriska illustrationer, en känslosam handling och härligt metaforiska magiska element.

 

Det är en tankeväckande och viktig länsning om att hantera dina inre monster och reda ut dina känslor. Jag älskade det. Jag har dock några mindre problem:

 

 

BETYG: 6,5/10

FAKTA

Författare: Joe Abercrombie

Svensk titel: Det yttersta argumentet

Genre: Fantasy

Traumatiskt innehåll: Dödsfall, tortyr, war

Serie: The First Law #3

Målgrupp: Vuxna

Längd: 670 sidor

Publiceringsår: 2009 (org. 2008)

Bokförlag: Gollancz

 

 

 

 

 

Jag fattar. Eller, jag tror i alla fall att jag fattar.

 

LAST ARGUMENT OF KINGS är en välskriven bok. Jag gillar speciellt karaktärerna, särskilt Glokta. Den blurriga linjen mellan gott och ont gör det hela spännande, och jag älskar att inte kunna karegorisera karaktärerna med säkerhet.

 

Med det sagt tycker jag att den här trilogin är överskattad. Japp. Jag sa det. Den är så långsam, så händelselös. Fast det finns en hel del action känns det som att inget händer. Det finns inte mycket till handling och det är inte särskilt stora skillnader mellan de olika perspektiven, vilket resulterar i att jag... inte bryr mig mycket.

 

Överlag är boken... okej. Jag älskade vissa delar, och var uttråkad och distraherad under andra.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Dean Atta

Svensk titel: –

Genre: Contemporary, poesi

Traumatiskt innehåll: Skilsmässa, misshandel, omnämnande av självmord, homofobi, transfobi

Serie: –

Målgrupp: Unga vuxna

Längd: 360 sidor

Publiceringsår: Hodder Children's Books

Bokförlag: 2019

 

 

 

 

Jag känner rätt "meh" angående THE BLACK FLAMINGO.

 

Det är en snabb läsning, vackert skriven i vers och med ett kraftfullt budskap. Men fast jag bekräftar vikten med boken och dess representation, måste jag också vara ärlig och medge att jag inte älskade den.

 

Först och främst är böcker skrivna i vers en berg- och dal-bana för mig. Vissa gör det bra, som Elizabeth Acevedo, vars poetiska komposition ger extra kraft till det hon försöker säga. Men med Dean Atta och THE BLACK FLAMINGO upplever jag att det inte ger mycket. Ja, det är fint, men själva berättelsen fick inte ut något av det.

 

För det andra så tycker jag inte att boken berättar något särskilt annorlunda från andra böcker. Den är intressant, visst, men också normal. Det finns inget oväntat eller något överraskande dramtaiskt, utan mest vanliga "växa-upp"-saker. Inte för att det är något fel på det, men det var inte heller särskilt engagerande eller känslosamt.

 

Sist men inte minst så upplevde jag tempot som långsamt, och jag kom på mig själv att vara lättdistraherad av annat under läsningen.

 

Överlag, en helt okej bok. Jag är glad över att den fått så många att känna sig sedda. Men jag själv tyckte inte att det var en särskilt revolutionerande upplevelse.

 

BETYG: 5,5/10

FAKTA

Författare: Robert Kirkman.

Originaltitel: A New Beginning, Whispers Into Screams

Genre: Dystopi

Traumatiskt innehåll: Djurdödsfall, dödsfall, misshandel, omnämnande av våldtäkt.

Serie: The Walking Dead #22-23

Målgrupp: Vuxna

Längd: 304 sidor

Publiceringsår: 2021 (org. 2014/2015)

Bokförlag: Apart förlag

 

 

 

 

 

 

De här två volymerna är toppen. De markerar en fräsch nystart för serien. Fast vi fortfarande får följa den samling karaktärer som vi lärt känna och älska, har fokus skiftat. Flera år har gått sedan den senaste volymen, vilket öppnar en möjlighet för förändring. Till exempel får vi se en del nya ansikten och en annorlunda samhällsstruktur. Och trots att Rick fortfarande är närvarande, har framsätet ockuperats av Carl och Jesus.

 

Därtill introducerar de här två volymerna "viskarna", vilket är en himla intressant grupp antagonister. Jag ser fram emot att lära mig mer om dem!

 

Överlag så är de här volymerna spännande. De höll mig fängslad från början till slut. Och det var inte förrän nu som jag insåg hur mycket jag faktiskt har saknat den här serien. Jag är oerhört nyfiken på att se vart alltsammans leder.

 

Mina enda klagomål är att handlingen är något för lik en såpopera, och att jag inte är ett fan av den framträdande romansen i volym 23. Jag menar... paret i fråga har känt varandra i mindre än ett dygn, men faller ändå pladask för varandra. Ugh. Inte särskilt trovärdigt.

 

BETYG: 6,5/10