De flesta som påstår sig gilla YA och dystopier har läst Deliriumserien av Lauren Oliver. Trilogin finns i flera dussin olika omslagsserier, men här har jag valt ut de två mest populära omslagsserierna för Skilda Omslag-inlägget. Själv har jag läst de två första böckerna (som jag älskade!) och längtar tills jag har den tredje i mina händer.

 

 

 

Recension:
Jag hade enormt höga förhoppningar på Unspoken då de flesta som läst den endast haft lovord och beröm till Brennan. Jag måste dock medge att jag är väldigt besviken.

 

Jag tycker att bokens idé med tankeläsningen o.s.v. var väldigt intresseveckande och jag fångades vid första sidan - säker på att boken bara skulle bli bättre och bättre. Men någon gång på vägen kände jag varför läser jag egentligen den här? Visst hade boken massor av humor men det blev nästan för mycket, som om författaren inte tog någonting på allvar. Och mitt bland alla skämt försvann den mesta spänningen, vilket var otroligt synd för boken skulle verkligen haft potential. Det kändes helt enklet som om boken var allt eller inget, antingen var allting överdrivet eller så hoppades det över helt och hållet.

 

Jag kände att jag inte heller fick någon kontakt med karaktärerna. De kändes väldigt distanta och gjorde ingneting för att fånga mitt intresse. Detta gjorde att långa sträckor av boken ärligt talat blev långtråkiga. När dessutom boken liknade en deckare med paranormala inslag var det inte riktigt min typ av bok.

 

Innan jag läste boken hade jag hört att den slutade i en enorm cliffhanger som gjorde att man var tvungen att läsa fortsättningen. Och visst, den hade en cliffhanger, men ärligt talat så kändes den lam och jag har inte någon större lust att fortsätta läsa serien.

 

Nu låter min recension väldigt negativ och det vill jag inte. Boken var faktigst bra, men eftersom jag hört så mycket gott om den hade jag alldeles för höga förhoppningar vilket gjorde att den blev en flopp. Men många älskade den så låt inte min recension dra ner känslan för dig.

 

Jag har tänkt att göra ett inlägg där jag inom varje genré berättar mina topp 3 favoritböcker. På det sättet kan jag ge lite tips inom varje genré så att inte alla favoriter liknar varandra utan kan anpassas till alla smak och tycken därute. Om du till exempel älskar Epic Fantasy så kan du då titta på vilka mina favoriter inom den genrén är för att kanske få ett tips? Recensioner för alla böcker finns här och på Goodreads. För vissa genrér har det varit väldigt svårt att välja favoriter, exempelvis dystopier, eftersom det finns så många jag älskar.

 

1) The Last Song // Nicholas Sparks (betyg 8,5)

2) Before I Fall // Lauren Oliver (betyg 8)

3) 3096 Dagar // Natacha Kampusch (inget betyg - läs recension för anledning).

 

 

Dark Romance:
1) Fantasy Lover // Sherrilyn Kenyon (betyg 10)
2) Fateful // Claudia Gray (betyg 8,5)

3) Succubus  Blues // Richelle Mead (betyg 8)

 

 

Dystopier/Utopier:
1) Divergent // Veronica Roth (betyg 10)
2) Pandemonium // Lauren Oliver (betyg 9,5)
3) The Immortal Rules // Julie Kagawa (betyg 9)

 

 

Epic Fantasy:
1) Wizard's First Rule // Terry Goodkind (betyg 10)
2) A Game of Thrones // George R. R. Martin (betyg 8)
3) The Fellowship of the Ring // J. R. R. Tolkien (betyg 7)

 

 

Klassiker:
1) The Book Theif // Markus Zusak (betyg 6) 
2) Of Mice and Men // John Steinbeck (betyg 5,5)
3)  Boy Tales of Childhood // Roald Dahl (betyg 4)

 

 

Low-Grade Fantasy:
1) Harry Potter and the Deathly Hallows // J.K. Rowling (betyg 9)
2) The Golden Compass // Philip Pullman (betyg 7)
3) Graceling // Kristin Cashore (betyg 7)

 

 

Romance:
1) Safe Haven // Nicholas Sparks (betyg 9,5)
2) Överenskommelser // Simona Ahrnstedt (betyg 8,5)
3) The Guardian // Nicholas Sparks (betyg 8)

 

 

Urban Fantasy:
1) Across the Nightingale Floor // Lian Hearn (betyg 8,5)
2) Spirit Bound // Richelle Mead (betyg 8)
3) City of Fallen Angels // Cassandra Clare (betyg 7)

 

 

 

Recension:
Farlig Förmåga överraskade mig verkligen. Innan jag börjar gå in på varför den förvånade mig, måste jag bara nämna att jag älskar framsidan! Så detaljrikt, vackert, mystiskt... ja helt fantastiskt.

 

 Jag fick Farlig Förmåga som recensionsexemplar av Rabén & Sjögren och var kanske inte superintresserad av boken, men ändå tillräcklig för att vilja läsa den. Nu efteråt känner jag bara: jag borde ha läst den tidigare! Jag älskade verkligen boken, den är absolut den bästa boken jag läst den här månaden. För trots att det kanske inte hände så jättemycket i den var den otroligt intressant och annorlunda. Den hade mycket mystik och spänning, som effektivt höjde pulsen och gjorde det svårt att lägga ifrån sig boken, samtidigt som handlingen var fantastisk. Häxor och magi kan ju alltid vara intressant att läsa om men jag tycker att Farlig Förmåga var unikt uppbyggd och därför blev det mer än de typiska häxböckerna man annars läser.

 

Boken var underbart gammaldags. Jag älskar historiska paranormala böcker, och Farlig Förmåga är inget undantag. Spotswood skapar en härlig känsla blandad av nostalgi och historia. Jag älskar att det handlar om häxjakter och liknande, för trots att det är en hemsk del av historien är den otroligt intressant att läsa om.

 

När jag först stötte på triangeldramat i boken blev jag väldigt negativt inställd till fortsättningen, men jag måste medge att det var ett väldigt unikt kärleksdrama som bara gjorde boken bättre. Historien byggde inte på kärleken, men den skapade helt enkelt mer känslor när boken nådde fram till sitt klimax. För att vara ärlig så älskade jag helt enkelt triangeldramat i boken, det både skapade fler frågor, samt att man kom närmare karaktärerna.

 

Jag hade inte läst någonting av Jessica Spotswood tidigare och är nu glatt förvånad över hur duktig hon är på att skriva. Hon använder ett enkelt språk som samtidigt har ett djup i sig som gör texten och berättelsen vacker. Jag fastnade verkligen för handlingen just tack vare Spotswoods skickliga skrivförmåga. Jag måste även passa på att den svenska översättningen var bra - många gånger finner jag felöversättningar samt konstiga formuleringar när man försökt översätta exempelvis idiomer, men jag tror faktigst inte att jag fann ett enda översättningsfel i Farlig Förmåga.

 

Jag älskade karaktärerna i boken. På något sätt känns det som om alla karaktärerna hann utvecklas trots att boken inte alls var tjock. Jag tycker att man får ett så pass bra perspektiv för hur det var före och efter händelser att man tydligt kan se hur de påverkar personerna i boken.

 

Sammanfattnings vis var boken mycket bra och definitivt läsvärd, med få grammatiska fel, intressant handling och utveckling samt hjärtekrossande slut. Unik romantik och även häftig magi gjorde boken tempofylld att lägga ifrån sig. En garanterad bladvändare. Jag hoppas verkligen att Rabén & Sjögren ska översätta Star Cursed för jag känner att Farlig Förmåga var såpass bra att jag vill ha fortsättningen. Om den översätts, skicka gärna den till mig som recex. ;)

Fakta:
As They Slip Away är prequeln till Across The Universe - trilogin av Beth Revis. Novellen följer karaktären Selene, alltså inte samma karaktär som i huvudtrilogin. Läs novellen gratis här.

 

 

Recension:
Jag älskade den här novellen! Jag har inte läst någon bok av Beth Revis tidigare men har varit nyfiken på Across the Universe länge. Och As They Slip Away bekräftade mina förhoppningar om att Revis kan skriva.

 

Språket är simpelt och skapar enkelt ett tempo som håller kvar läsaren. Det är svårt att bedömma en författare utefter en enda novell, men av det jag kunde döma har Beth Revis riktig haj på skrivandet.

 

As They Slip Away handlar om en karaktär som jag vet inte är med i huvudtrilogin, jag tror inte ens att Selene nämns alls där. Men trots det så tror jag att novellen ger en bättre bakgrund till hela Across the Universe - trilogin, att den kanske ger en bättre förståelse om hur saker och ting fungerar. Jag har själv läst att den ger bättre koppling till Amy och Elder (inte för att jag vet vilka de är riktigt, men men).

 

Novellen är väldigt tragisk och slutar sorgligt och dramatisk - vilket jag gillar. Man visste redan vid första sidan att någonting hemskt skulle hända. Jag gillar när texten berör, vare sig det är till skratt eller tårar. För mig kan man avgöra om en bok är bra beroende på hur mycket man har känt under läsningen. Och slutet berörde mig verkligen, trots att jag inte läst Across the Universe.

 

 

Betyg: 6,5/10

Favoritkaraktär: Selene
Sidantal: 48
Första meningen: "I stare at the basket of hypodermic needles."
Rekomenderar till: er som har gett upp hoppet för sci-fi böcker och för er som är nyfiken på eller har läst Across the Universe.
Rekomenderar inte till: er som inte läser noveller samt er som ogillar Beth Revis.
Författare:

Denna veckans Skilda Omslag handlar om en bok jag velat läsa jättelänge - men som an någon konstig anledning blivit bortprioriterad i alla mina köp. Boken jag talar om är Die for Me, första delen i Amy Plums serie Revenants.

 

Fakta:
Opal är tredje delen av fem i Lux-serien av Jennifer L. Armentrout. Tidigare delar är Obsidian och Onyx, och efterföljaren är Origin. Det finns även två prequels kallade Shadows och Obsession.

 

 

 

Recension:
Jag älskar verkligen Lux-serien, ja jag har till och med älskat alla böcker jag hittills läst av Armentrout. Hon är verkligen en exceptionell författare, och lyckas skriva texten med ett tempo som gör det svårt att lägga ifrån sig boken. Hennes ordval gör att boken både blir vacker, romantisk, rolig och helt enkelt fantastisk.

 

Jag har alltid älskat Daemons och Katys relation till varandra och det är inget undantag i Opal. Dock måste jag medge att jag tyckte det var roligare att läsa om den lite mer dryga Daemon och deras uppkäftiga kommentarer till varandra. I Opal blev det lite mer hearts and flowers, och det fungerade i och för sig, men jag kände att jag uppskattade den skrattframkallande och mer passionerade relation de hade förut. Men samtidigt är jag glad att relationen togs till en ny nivå.

 

Lux är hittills den enda serien jag gillat med ailens i. Annars har ailens en tendens att gå lite överstyr, bli överdrivna och helt enkelt jobbiga, men Armentrout har verkligen planerat sitt skrivande väl och aliens har aldrig varit så fantastiska förut! De är unikt konstruerade och otroligt intressanta att läsa om. Jag gillar idén att de praktiskt taget är ljus som är böjt och brutet för att få illusionen av människor. Som sagt, ett väldigt unikt upplägg.

 

Jag storgillar karaktärsutvecklingarna. Katy har förändrats och blir mer intressant att läsa om i Opal. Även Daemon och Dee har förändrats. Dock gillade jag Dees karaktär bättre i Obsidian och Onyx, men jag uppskattar ändå att inte karaktärsutvecklingen står still. Hellre att en karaktär utvecklas överhuvudtaget, även till det negativa, än att ingenting förändras alls. Armentrout lyckas verkligen öka intresset för alla karatärer och ingen står still i utvecklandet.

 

Jag gillar även att man får veta mer om karaktären som kom in i berättelsen i slutet av Onyx (säger inte vem eftersom det spoilar). Men jag älskar helt enkelt att man får mer information kring allting som skett, och dessutom för större inblick i karaktärens liv.

Boken var fylld med tempo och spänning och därför blev det tyvärr inte så mycket bokbloggande av för Katys del. De var nästan mina favoritdelar i Onyx, både för att jag kunde relatera till dem men främst för att de var så komiskt och intressant skrivna. Men i Opal blir det inget bokbloggande, utan spänningen tas istället till en ny nivå. Och det är ju på sätt och vis bra, men jag saknar lite mer lugna och roliga scenerna.

 

Boken slutade i en enorm cliffhanger och allt jag känner för tillfället är ge mig nästa bok nu!! Allvarligt, jag älskade slutet eftersom det lämnade mig både häpen och begging for more. Och jag längtar verkligen till Origin släpps - ska köpa den direkt. Och det blir ju inte direkt sämre av att veta att Origin kommer att vara ur Daemons PoV - yeeeey! Dock släpps inte Origin förren i slutat av augusti så det kommer dröja ett tag innan jag har fortsättningen i mina händer.... Jag måste, trots att jag älskar Opal, ändå medge att jag tycker att Onyx är den bästa i serien - hittills.

 

Betyg: 7,5/10

Favoritkaraktär: Daemon
Sidantal: 382
Rekomenderar till: er som gillar romantik, spänning och cliffhangers.
Rekomenderar inte till: er som ogillar karaktärsförändringar och öppna slut.
Första meningen: "I wasn't sure what woke me."
Författare: Antal böcker lästa 2013: 35

Fakta:
Freaky Friday är en komedi regisserad av Mark Waters med bland annat Lindsay Lohan, Jamie Lee Curtis, Mark Harmon och Chad Murray i huvudrollerna, baserad på boken av Mary Rodgers. Filmen är på engelska, är från 7 år och är cirka 96 minuter lång. Freaky Friday släpptes 26 april 2004 och trailern kan ses för filmen här.

 

 

 

Recension:
Jag storgillar verkligen Freaky Friday. Det här var åtminstone tionde gången jag sett den. Visst kan den bli lite överdriven och utspelad på vissa delar men humor går den inte miste på!

 

 

Jag älskar skådespelarna. Speciellt Jamie Lee Curtis som spelar så otroligt bra med minspel, språk och kroppsspråk! Det är faktigst hon som står för den mesta av humorn. Jag tycker även att Lindsay Lohan gör en rätt bra roll i Freaky Friday, även om hon inte är en favorit som Curtis. Och jag älskar karaktärern Annas lillebror (vet inte vem som spelar honom...) - så himla bra minspel! Och eftersom jag är ett stort fan av NCIS älskar jag även Ryan - Mark Harmons roll. Dock känns det lite konstigt att se min actionhjälte i en komedi.

 

 

Filmen lyckas verkligen få mig att skratta, trots att jag sett den många gånger. Jag älskar idén med att mamman och dottern byter kroppar och måste leva den andres liv, och skådespelarna gör det så bra! Och handlingen och karaktärerna gör att filmen blir gullig, rolig, nostalgisk, och helt enkelt härlig.

 

Betyg: 7/10

Tjoho igen!  Idag när jag kom hem låg ett recensionsexemplar från Rabén & Sjögren i brevlådan, och visst det är ju inget speciellt med ett recensionsexemplar (lägger definitivt inte upp alla recensionsexemplar jag får på bloggen) men jag var bara tvungen att ta kort på boken och lägga ut här på bloggen för den är så gulligt utskickad! Förutom att omslaget är jättevackert så har de på Rabén & Sjögren tagit ett rött sidenband och knytit runt boken, samt satt dit en söt grön kvist för effektens skull. Hur sött som helst!

 

 

Andra recensionsexemplar brukar bara vara boken nerslängd i ett paket, möjligtvis en lapp eller ett bokmärke eller liknande, men jag har nog aldrig varit med om att bokförlaget slagit in boken så vackert de gjort nu. Jag förstår ju att de gör så för fler än lilla mig, men det känns mer personligt på något sätt, som om det inte bara är "buisness". Me like!

 

För övrigt är boken Farlig Förmåga, den svenska översättningen av Born Wicked av Jessica Spotswood, första boken i The Cahill Witch Chronicles. Boken har fått betyget 3.94 av 5 på goodreads vilket är väldigt bra.  Tycker omslaget är jätteläckert, både coolt och vackert på samma gång, och jag är väldigt intresserad av bokens handlong och av denna författare. Ser verkligen fram emot att läsa den! Ha det bra så hörs vi till min recension av Opal.

Nedan finns alfabetiskt arrangerade bilder som representerar de tv-serier som jag har tittat på och recenserat. Klicka på respektive bild för att komma vidare till recensionen. En del serier har en övergripande recension, andra har recensioner för varje säsong. Jag har inte tagit hänsyn till ordet "The" när jag strukturerat upp serierna. Det innebär att till exempel (THE) AFFAIR är placerad under bokstaven A.

 

• Del två av listan med alla tv-serier som jag har sett, alltså serier med titlar som börjar med bokstav J-Ö
• Mina favoritserier i varje genre

Fakta:
Foundation är prequeln till Razorland-trilogin av Ann Aguirre, d.v.s. föregångaren till Enclave. Du kan läsa den gratis genom att klicka här.

 

 

Antal böcker lästa 2013: 33

Nu är det dags för ännu ett inlägg av Skilda Omslag och idag handlar det om The Cold Awakening trilogin av Robin Wasserman. Själv har jag bara läst första boken och tyckte den var okej, hade nog haft för höga förhoppningar. Dock tycker jag att de nya omslagen är läckra! Men det var inte bara omslagen som förändrades utan även titlarna. Böckerna är Skinned (Frozen), Crashed (Shattered) och Wired (Torn). Jag gillar nog de gamla titlarna mest, men de nya omslagen mer.

 

Fakta:
Hemligheternas Rike är den tredje och sista delen i De Utvalda trilogin av Kristin Cashore. Hemligheternas Rike är den svenska översättningen, publiserad av Semic bokförlag, av orginaltiteln Bitterblue i The Graceling Realm-trilogin. Den svenska boken släpps idag, den 15 mars. Boken är Tankeläsarens uppföljare och Monstrets Dotters kompanjon.

 

 

 

Recension:
Jag måste börja min recension med att skriva att jag storgillar omslaget. Det syns inte riktigt på bilden ovan, men det finns symboler tryckta över framsidan som bara syns ur vissa vinklar. Tycker att symbolerna kombinerat med bilden blev otroligt läckert.

 

Nu till boken. Jag fick Hemligheternas Rike för ett tag sedan som recensionsexemplar av Semic bokförlag. Efter att ha läst Tankeläsaren och Monstrets Dotter kunde jag knappt bärga mig med att börja läsa boken. Jag skyndade mig att läsa ut boken jag höll på att läsa just då för att få börja med Hemligheternas Rike.

 

Jag älskar att boken är ur Bitterblues perspektiv. Hon var en av de mest intressanta personerna i Tankeläsaren enligt mig och därför var det väldigt kul att få veta mer om hur hennes liv kom att bli. Hennes berättarröst är väldigt bra, precis som Katsas och Flammas berättarröster i tidigare böcker. Man förstår Bitterblues tankar intill djupet, och just berättarrösten skapar en mysig atmosför hos boken. Dessutom gillar jag karaktären Bitterblue för sig, jag gillar när huvudkaraktärer inte är perfekta utan att de kan göra misstag och gå vidare. Ur mitt perspektiv var Bitterblue en väldigt stark och känslosam kvinna. Jag gillade hennes nyfikenhet och hur den drev hennes karaktär vidare. Jag känner hur jag kan relatera till hennes personligheter och att hon skiljer sig från många andra karaktärer.

 

Det märks verkligen att Kristin Cashore kan skriva. Hon skriver med en sådan känsla att jag direkt sögs in i bokens handling och hade svårt att släppa taget. Jag gillar hennes skrivteknik, disposition och hennes karaktärbeskrivningar som allt tillsammans skapar något som känns som en fungerande värld. Dock måste jag medge att de sista 200 sidorna var rätt sega och tråkiga om man jämför med de första 400 tempofyllda sidorna, men allt som allt var Hemligheternas Rike är väldigt bra bok med mycket spänning och lagom med action.

 

Jag älskar romantiken i boken. Den känns äkta och är inte alls som den moderna insta-kärleken. Relationen växer fram istället för att komma helt plötsligt, och det gör att man förstår att karaktärerna har djupare känslor för varandra. Ofta när det är insta-love känns relationen väldigt ytlig, och därför blev jag överlycklig när jag upptäckte att det var en väl fungerande romans det rörde sig om.

 

Boken vad väldigt laddad med känslor, som om någonting enkelt skulle kunna utlösa ett känslotumult. Man förstår att Bitterblue och alla andra karaktärer har en historia bakom sig och därför accepterar man helt enkelt att de visar känslor och beter sig som de gör. Vissa böcker har bara gnällande karaktärer utan någon orsak till att agera ett visst sätt, men jag tycker att Cashore lyckas förmedla ett medlidande till samtliga karaktärer i boken.

 

Jag skulle personligen klassificera Hemligheternas Rike inom genrén Low-Grade Fantasy eftersom den inte alls är lika tung i språket eller i handlingen som exempelvis A Song of Ice And Fire. Men trots det kunde jag inte låta bli att jämföra Cashores verk med George R. R. Martins böcker. Jag tyckte att både namn och skrivteknik liknade den Martin använder, och det skapade en mer High Fantasy känsla för mig, vilket jag älskade.

 

Men trots allt jag älskade med boken drog de där sista 200 sidorna ner betyget rejält. Hemligheternas Rike var ett episkt avslut till en fantastisk serie, men jag måste vara ärlig och skriva att den ändå var sämst i trilogin. Ett mästerverk, ja, men inte alls i samma klass som Tankeläsaren och Monstrets Dotter. Men inte desto mindre är Hemligheternas Rike en väldigt bra bok, fylld med känslor och spänning, och en otrolig avslutning på De Utvalda.

 

Betyg: 6,5/10

Sidantal: 610
Favoritkaraktär: Sapphire
Rekomenderar till: er som gillat tidigare böcker i trilogin och till er som gillar spänningsfyllda böcker med lite romans på sidan om.
Rekomenderar inte till: er som blir besvikna på sega avslut samt lite utdragna handlingar.
Första meningen: "Det måste göra ont när han tar tag i mammas arm och rycker henne mot väggbonaden."
Författare:

Översättare: Carina Jansson

Romantik: 2/5
Spänning: 2/5
Tempo: 2/5
Miljöbeskrivningar: 3/5
Karaktärsbeskrivningar/karaktärsdrag: 4/5
Dialoger/Monologer: 2/5
Språk/Disposition: 4/5

Antal böcker lästa 2013: 32

Game of Thrones säsong 2 är andra säsongen av en tv-serie på tio avsnitt varav cirka 520 minuter. Serien är från 15 år eftersom den innehåller både mycket våld och sex. Regissörerna varierar med varje avsnitt, men George R. R. Martin (författaren till A Song of Ice and Fire serien som baserar Game of Thrones) medverkar i alla avsnitt för att få det enligt hans tolkning. Säsongen är på engelska, producerad av HBO och släpptes 6 mars 2013. Just nu kostar DVD:n 349:-. Just andra säsongen av serien baseras på boken A Clash of Kings.

 

 

Recension:
Alltså herre min jisses jävlar... Jag såg precis klart andra säsongen av Game of Thrones och jag är mållös, jag vet verkligen inte vad jag ska skriva. Jag sitter här med en O-formd mun och stirrad framför mig.

 

Jag trodde verkligen inte att jag skulle gilla Game of Thrones serien. Idén på kungar och ständiga strider fann jag helt enkelt tråkig och barbarisk. Men medan jag tyckte om första säsongen av serien, absolut freakin' älskade jag andra säsongen! Du kan se trailern för säsong 2 här nedan:

 

 

 Jag tyckte att de fyra första avsnitten var lite smått sega (det ingenting stort men ändå värt att nämnas) men övriga sex avsnitt var fantastiska. Trots att jag läst boken innan jag såg säsongen fanns otroligt många överraskningar och jag satt som på nålar så gott som hela tiden. För trots att allt som händer i boken händer i serien är den otroligt spännande!

 

 

Säsong 2 av Game of Thrones är mycket mörkare än den första säsongen. I första säsongen fick man se hur alla hade det innan krigen började, innan döda män började gå igen, innan Döden gick från hus till hus. Jag lovar dig att serien är otroligt hemsk, mycket våld, blod och död, så om du är känslig mot sådant rekomenderar jag tyvärr inte denna serie. Men jag älskar det (trots att jag storgrät flera gånger)! Serien har så mycket känslor i alla former: kärlek, hopp och sorg tillsammans med stark komik. Andra säsongen har verkligen utvecklat Game of Thrones med sina betonade känslor! Det blir en känslomässig berg-och-dal-bana medan man skrattar ena sekunder, gråter den andra och klamrar krampaktigt och spänt fast i soffan den tredje.

 

 

Jag älskar att de övernaturliga varelserna får en större del i serien. Tidigare har vi bara fått stöta på två scener med de vita vandrarna, men här får vi allt från vita vandrare och drakar till ansiktslösa män och trollkarlar. Men det blir ärligt talat inte ett dugg overkligt, utan tillsammans med en ständig gnutta spänning så blir det en härlig blandning.

 

I andra säsongen får vi ta del av både gamla karaktärer och nya karaktärer samtidigt som vi får ta farväl till några av dem under seriens gång. De karaktärer vi känner igen sedan tidigare har enorma karaktärsutvecklingar - vilket jag älskar! Jag känner även att man kom de nya karaktärerna närmare i tv-serien än i boken.

 

 

Andra säsongen av Game of Thrones var verkligen en episk och vacker berättelse fylld med spänning, terror, kärlek och sorg. Jag rekomenderar serien till alla som inte är allt för känsliga för blod, våld eller sex. Själv kan jag inte sluta tänka på den då slutet var otroligt! Game of thrones är den bästa serien som någonsin gjorts.

 

Betyg: 9/10
Favoritkaraktär: Daenerys och Jaqen H'ghar
Karaktär jag gillade minst: Theon Greyjoy och Joffrey Baratheon.
Rekomenderar för: er som älskar stark spänning, stora tvister och gråtframkallande sorg.
Rekomenderar inte för: er som är känsliga för blod, våld och nakenhet. Men ge den en chans!

Fakta:
Twilight the graphic novel volume 1 är första halvan av Twilight-boken i grafisk version. Boken är av Stephenie Meyer och Young Kim som skapat grafiken.

 

 

 

Recension:
Innan jag läste den grafiska versionen av Twilight hade jag läst orginalböckerna och sett alla filmerna. Men det som var intressant med denna version av boken var att det är helt och hållet ur Meyers perspektiv, hur hon föreställt sig hur allting sett ut. För självklart ser kanske inte skådespelarna i filmen ut exakt som hon tänkte när hon skrev boken, men det är ju bara normalt. Men den grafiska boken gav en närmare beskrivning av hur författaren själv upplevde sin bok.

 

Själva handlingen i Twilight the graphic novel volume 1 är ju i stort sett densamma som i Twilight, men den blir aningen segare i denna. Både för att viktiga beskrivningar och tankar måste tas bort eftersom bilderna ska vara i fokus, men också på grund av att boken är uppdelad i två grafiska böcker. Och i första halvan av Twilight händer inte särskillt mycket, och därför blir den grafiska novellen helt enkelt lite seg, tråkig och händelselös.

 

Jag kan också tro att den grafiska boken kan bli lite svårförstålig för personer som inte läst Twilight eller sett filmen, men mycket har varit tvunget att tas bort till denna version. Man förstår helt enkelt inte på samma djup vad karaktärerna känner eller tycker. Men däremot ser man ju ansiktsdrag och uttryck på ett annat sätt, och det förmedlar ju känslor det med.

 

Jag tycker att Young Kim gjorde ett toppenjobb med konsten i boken. Visst kunde vissa bilder ur ovanliga vinklar se lite stela och tillgjorda ut, men de flesta var otroligt välgjorda och vackra. Grafiken gav en helt ny känsla till boken, som inte fanns där när man läste Twilight. Det är skillnad att bara titta på ord och att se vackert ritade bilder. Jag tycker även att man fick se en ny sida av varje karaktär just tack vare grafikens många konster.

 

Boken gick väldigt snabbt att läsa eftersom det är mestadels bilder och jag känner faktigst att jag vill läsa Twilight the graphic novel volume 2 eftersom jag gillade grafiken så mycket. Dock har jag många högprioriterade böcker att köpa, så vi får väl se hur det går med att skaffa häm fortsättningen. Jag hoppas i alla fall att det kommer hända mer i del två eftersom det egentligen är första halvan av Twilight som är segast.

 

Betyg: 6/10

Sidantal: 224
Favoritkaraktär: Jacob
Första meningen: "I had never given much thought about how I would die - even though I have had reasons to the last couple of months."
Rekomenderar till: er som vill se en ny sida av Twilight.
Rekomenderar inte till: er som inte gillar grafiska böcker eller sega handlingar.
Författare:

Romantik: 3/5
Spänning: 1/5
Tempo: 2/5
Miljöbeskrivningar: 0/5
Karaktärsbeskrivningar/karaktärsdrag: 1/5
Dialoger/Monologer: 2/5
Språk/Disposition: 2/5
Antal böcker lästa 2013: 31

Jag har tänkt att börja med ett nytt slags inlägg som jag kallar Skilda Omslag. I dessa kommer jag visa serier eller böcker, gamla samt nya, som bytt omslag. Ibland ompubliseras bara en serie efter dess slut, men i många fall ändras omslagen mitt i och jag är en av dem som brukar bli otroligt arg när omslagen förändras till en annan upplaga än vad jag själv har. Ibland kommer jag även visa böcker med två eller fler olika omslag, men kanske bara i olika länder. Jag kommer antagligen publisera dessa inlägg en gång i veckan. Låter det som en bra idé? Klicka på bilden för att komma till bokens goodreadssida.

 

Denna veckan kör vi med en serie som jag älskar - Blood of Eden av Julie Kagawa. Hittills finns böckerna The Immortal Rules och The Eternity Cure i serien, och trots att trilogin är ny har förlaget redan ändrat omslaget.

 

Fakta:
Level 2 är den första boken i The Memory Chronicles trilogin av Lenore Appenhans samt hennes debut. Fortsättningen är Level 3 och släpps 7 januari 2014.

 

 

Fakta:
Breaking Dawn del 2 är den femte och troligen avslutande delen i The Twilight saga, med bland annat Kristen Stewart, Robert Pattinson, Taylor Launter, Ashley Greene och Jackson Rathbone som skådespelare. Filmen är 111 minuter lång och är från 15 år. Som många vet är den inom genrén romantik, men även äventyr och drama. Orginalspråket är engelska, och filmen kom ut på DVD 2 mars 2013.

 

 

Fakta:
Uglies är den första delen i Scott Westerfelds dystopiska quadrilogi. Övriga delar i serien är Pretties, Specials och Extras.

 

 

 

Recension:
Jag hade enorma förhoppningar på Uglies eftersom jag har läst så många bra recensioner om boken. Dock måste jag medge att jag kanske hade lite för höga förhoppningar, och att jag säkert hade tyckt om boken mer om inte så många hade varit positivt inställda till den.

 

Jag måste säga att boken var väldigt häftigt uppbyggd och jag tycker att den dystopiska känslan var underbar. Westerfeld inte bara nämde våra vardagssaker som antika föremål, utan hade också hittat på ny teknologi och utvecklat en samhällssyn på framtiden som kanske inte är så långsökt ändå. Trots att vi har en lång väg kvar för att komma till Uglies-samhället, känns det ändå otrolgit verkligt, som om vi faktigst kommer att befinna oss i den världen om kanske hundra år. På detta sätt överraskade boken mig verkligen. Jag älskar verkligen idén att det är obligatoriskt att skönhetsoperera sig, speciellt med tanke på hur vi har det med sådant idag. Bokens hemska känsla kommer just från att det känns som om skulle kunna ske i verkligheten, precis just nu. Boken känns helt enkelt väldigt genomtänkt.

 

Dock kändes dispositionen inte unik. Händelseförloppet var det man läst om tidigare: en idyllisk värld med några som gör motstånd mot regeringen som visar sig vara inte lika goda som alla trodde från början. Detta börjar bli lite tröttsamt eftersom det finns med i så många andra dystopier, exempelvis Delirium, Hungerspelen, Vassa Tändernas Skog och Divergent. Detta, tillsammans med oregelbunden takt, kunde göra boken lite tråkig ibland. Och med oregelbunden takt menar jag att ibland händer absolut ingenting, och ibland händer massor. Personligen föredrar jag en hyfsat hög, men definitivt jämn, takt.

 

Jag förstår dock alla karaktärerna i boken, och kan sympatisera med dem. Även Tally, huvudpersonen, som egentligen framstår som ytlig och bortskämd känns ändå verklig och realistisk. Om jag levt och blivit uppfostrad i Uglies-samhället skulle jag antagligen också ha en sådan livssyn som hon har, så det dömer jag inte henne för. Jag tycker även om kontrasten med karaktären David, som har levt ett helt annat liv än Tally. Just de olika karaktärernas livsstilar, mellan Pretties, Uglies, Specials och The Smokers ger ett annat perspektiv till boken, och bidrar även till fler känslor och ytterligare förståelse för karaktärerna och deras situationer. Dock måste jag medge att vissa karaktärer, de som inte hade huvudrollerna, inte utvecklades tillräckligt för min smak, de fick helt enkelt inte tillräckliga karaktärsdrag.

 

Sammanfattningsvis var boken bra, och jag ser fram emot boken Pretties. Men jag hade trott att den var bättre, och jag blev besviken på att den var så pass seg som den var. Men jag älskar samhällets uppbyggnad och den unika, och inte minst coola känslan av Westerfelds fantasi som med gadgetar (exempelvis hoverboards och flygande bilar) och manicker skapar en realistisk framtidsversion som jag faktigst kan föreställa mig slår in inom inte så lång tid. Boken hade tvistar och överraskningar, men det var verkligen dess mystism och realism som gjorde att jag gillade den.

 

Betyg: 6/10

Favoritkaraktär: David
Sidantal: 425
Rekomenderar för: dystopiälskare samt er som är intresserad av coola teknikgadgetar.
Rekomenderar inte för: er som lätt blir uttråkade eller söker något riktigt unikt.
Första meningen: "The early summer sky was the color of cat vomit."
Författare:

Antal böcker lästa 2013: 29

 Här är äntligen min Book Wrap Up för Februari! Ursäkta att det dröjt så lång tid, men jag har helt enkelt haft för mycket att göra för att prioritera att göra en video. Men här är den i alla fall, enjoy! Nu ska jag gå till skolan. För att ta reda på vilka e-böcker jag läst (nämner dem inte i videon) gå in på Goodreads och adda mig som vän!

 

 

Antal lästa böcker Februari 2013: 13 böcker (3 noveller)
Antal påbörjade serier: 4
Antal avslutade serier: 0

Bästa boken för Januari 2013: Onyx av Jennifer L. Armentrout.

 

 

 

 

Nytt i bokhyllan Januari 2013: 8 nya böcker (4 recex).

 

TBR: 42.

Månadssammanfattning:

 

Min uppdatering har den senaste veckan har varit jättedålig. Detta är för att jag har så enormt mycket att göra, både i skolan och privat. Jag har ungefär 6 prov att plugga till nu, och läxor och sedan fyller typ hälften jag känner år samtidigt, så jag är lite stressad just nu och tyvärr blir läsningen och blogguppdateringen lidande. Jag behöver alltså hinna varva ner och slappna av innan jag kommer tillbaka på banan igen.

 

 

Jag brukar ungefär läsa 200 sidor varje dag men nu ligger det på ungefär 40, vilket är väldigt lite. Därför dröjer det jättelång tid innan boken är slut, men är ungefär halvvägs igenom nu. Känns väldigt stressigt, jag brukar läsa en bok på två dagar och nu har jag kommit halvvägs på fyra. Inte ens A Song of Ice and Fire tar så lång tid att läsa...

 

Jag lovar att jag ska göra min Wrap Up för Februari den här veckan som kommer, men jag har helt enkelt inte haft tid att göra den tidigare. Jag hoppas verkligen att du som läsare har tålamod att vänta ut den här stormen och att du fortsätter att kika in för att se om bloggen blivit uppdaterat. Återigen, förlåt över att det varit så tomt på iHeartFantasy. Tack till er som visar förståelse!