Regissör: Taylor Sheridan.

Genre: Drama, kriminalare.

Längd: 1 hr 47 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare:  Jeremy Renner, Elizabeth Olsen, Julia Jones, Kelsey Asbille, Teo Briones, Graham Greene.

Releasedatum: 21 maj 2018.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

 

 

Wind river hade stor potential. Konceptet är riktigt starkt, skådespelarna duktiga, och fotot är himla snyggt. De vackra landskapsvyerna tar andan ur tittaren och musiken bidrar effektivt till stämningen. Men. Wind river är utdragen. Tempot är väldigt långsamt, och det känns som att det händer alldeles för lite i förhållande till speltiden. Och tyvärr drar det ner helheten. Jag ville verkligen tycka om filmen, men förlorade rätt snabbt intresset. Riktigt synd på en förövrigt bra film.

 

 

Det här blir en kort recension, för jag har ärligt talat inte mer att säga. Om du gillar kriminalare med lite långsammare tempo så lär det här passa dig som handen i handsken. På riktigt, då borde du verkligen se den: för filmen har ett grymt spännande koncept. Men söker du action eller bara rätt allmänt vill att det ska brinna lite i knutarna, är Wind river inte en film för dig. Betyget skildrar således inte nödvändigtvis filmens kvalité, utan enbart huruvida den passade just mig.

 

Författare: Morgan Rhodes.

Serie: Falling kingdoms #2.

Längd: 401 sidor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regissör: Alexander Payne.

Genre: Komedi, drama.

Längd: 2 hr 15 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Matt Damon, Christoph Waltz, Hong Chau, Kristen Wiig, Rolf Lassgård, Udo Kier.

Releasedatum: 4 juni 2018.

Distributör: Fox.

 

 

 

 

 

Jag är besviken på Downsizing. Den var inte alls vad jag förväntat mig. Filmen börjar lovande och har en del roliga stunder, men ju mer tid som passerar desto mer började jag ifrågasätta om det var värt att fortsätta titta.

 

 

Anledningen till att jag var hajpad över att se Downsizing, var för att jag såg fram emot kulturkrockarna i och med att protagonisterna krymptes i storlek. Till min frustration fanns emellertid inte några kulturkrockar. De krymps, men lever i princip ett helt vanligt liv. De bor i miniatyrhus i miniatyrstäder, och behöver på så sätt inte hamna i konflikt med ”stora” saker. Det är nästan att jag knappt tänkte på att de var små över huvud taget, bortsett från enskilda detaljer här och där.

 

 

Men trots att detta förstås var till en stor besvikelse, var det inte främsta anledningen till att jag inte tyckte om Downsizing. Det finns främst två orsaker till att jag inte gillade filmen: tempot och strukturen. Filmen är väldigt utdragen, och en stor del av speltiden satt jag uttråkad. Men värst är att den känns oerhört spretig. Efter ungefär en timme ändrar Downsizing stil helt, och det känns nästan som att titta på två helt skilda filmer. Det var personligen inte något som jag uppskattade. Dessutom upplever jag det satiriska budskapet som lite för predikande.

 

 

Som helhet var tyvärr Downsizinginte en film i min smak. Jag hade förväntat mig komik och härliga kulturkrockar, men fick istället ett moraliserande drama som drog ut alldeles för mycket på tiden.

 

Författare: Becky Albertalli.

Originaltitel: Simon vs. the homo sapiens agenda.

Serie: Creekwood #1.

Längd: 268 sidor.

Bokförlag: Rabén&Sjögren.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Love, Simon är en perfekt sommarläsning: så där härligt varm, lättsam och upplyftande. Det tog mig ett tag att komma in i romanen, mest på grund av att jag hade svårt att skilja karaktärerna åt i början. Men ju mer jag läste, desto mer fastnade jag, och halvvägs igenom hade jag svårt att släppa taget.

 

Protagonisten Simon är hur söt som helst. Han är definitionen av en älskvärd karaktär: godhjärtad, enkel att relatera till och med en underbar känsla för humor. Jag kunde inte undgå att förälska mig i honom. Något annat som jag tycker om med boken är ”mysterieaspekten”, alltså att lista ut vem Blue var. Jag tycker att det hela utvecklades på ett väldigt snyggt sätt och jag kunde inte gissa mig till hans verkliga identitet.

 

Som helhet tyckte jag mycket om Love, Simon. Jag åkte inte direkt på den känslomässiga berg- och dalbana som jag förväntat mig efter alla hyllningar, men jag förstår definitivt hajpen. Love, Simon är väl värd att läsas.

 

Regissör: Roman Polanski.

Genre: Drama, familj.

Längd: 2 hr 4 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Barney Clark, Ben Kingsley, Leanne Rowe, Jamie Foreman, Edward Hardwickle, Jeremy Swift.

Releasedatum: 1 november 2006.

 

 

 

 

 

 

 

Oliver Twist är en mysig familjefilm, som hade kunnat vara snäppet skarpare. Allt görs egentligen bra – men på något sätt känns det samtidigt som att det finns utrymme för förbättring på alla fronter.

 

 

Till exempel skådespelarna. Ben Kingsley är fantastisk, men jag undrar om Barney Clark verkligen var rätt val för huvudrollen. Visst är han söt, men han har inte särskilt mycket inlevelse, vilket gör att hans karaktär upplevs som lite tråkig. När det kommer till handlingen gillar jag själva grundidén, men det hela pågår lite för länge och filmen hade nog mått bra av att klippas ner till en rimligare längd.

 

Sen tycker jag om att Oliver Twist är så pass mörk och brutal som den är. Samtidigt är känns det fånigt och stundtals skrattretande, då det hela framställs på ett tillgjort sätt för att även barn ska kunna se filmen. Det blir helt enkelt lite motstridigt att skildra död och misshandel på ett barnvänligt vis.

 

 

Som helhet tycker jag definitivt om Oliver Twist, men det är inte en film som jag skulle njuta av att se om och om igen.

 

 

Med bara sex dagar kvar till min kandidatexamen inom textinriktad informationsdesign, passar jag på att unna mig lite nytt. Den här veckan har jag både köpt nya böcker och filmer, som jag hittat billigt på loppis. Och så kom förstås lite från mina fina samarbeten. ♥

 

Jag har både köpt "nya" böcker och böcker som jag redan äger, med anledning att jag antingen ville ha dem på ett annat språk eller i ett annat format. De som jag skaffade hem som jag redan har är The coldest girl in coldtown, Hush hush, Crescendo, Silence och Finale.

 

De resterande böckerna som jag köpte var: This song will save your life, Snow like ashes, Catching Jordan, Saving Parker, Bittersweet, Twelve boy summer, Frigid och The final piece. Utöver dessa fick jag också P.S. Jag gillar dig fortfarande av Jenny Han från Lavender lit, och Väldigt bra liv av J.K. Rowling från Wahlströms och Widstrand.

 

På loppis hittade jag också några filmer som jag länge velat ha: Hur många lingon finns det i världen, Rio och Mitt liv som popstjärna. Jag fick också filmerna Insidious: the last key, Downsizing och Wind river från Universal Sony, Paramount respektive Scanbox. ♥

Författare: Fredrik Backman.

Serie: Fristående.

Längd: 86 sidor.

Bokförlag: Forum.

 

 

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre är en fin berättelse. Tankeväckande, något som stannar kvar länge – som till och med är lite skrämmande. Det är en novell som berör, och som får läsaren att fungera över livet. Mest tilltalar den fina relationen mellan Noah och hans farfar: trots få sidor förmedlar deras förhållande en fantastisk värme.

 

Novellen är emellertid lite för metaforisk i min smak – och det säger en hel del, för jag älskar metaforer! Men här blir det lite luddigt: jag kunde inte alltid avgöra vad som var verkligt, och eftersom en stor del av berättelsen utspelar sig i den gamla mannens huvud kände jag mig lite distanserad från det som hände. Det blev liksom avlägset.

 

Som helhet är Och varje morgon blir vägen hem längre och längre helt okej, men precis som med Backmans andra novell, Ditt livs affär, kunde jag inte riktigt ta till mig berättelsen.

 

Regissör: David Fincher.

Genre: Thriller.

Längd: 1 hr 47 min.

Åldersgräns: 15 år.

Skådespelare: Jodie Foster, Kristen Stewart, Forest Whitaker, Dwight Yoakam, Jared Leto, Patrick Bauchau.

Inspelningsår: 2002.

 

 

 

 

 

Panic room frustrerar mig verkligen. Det är en film med oerhört många brister, men som i grund och botten ändå är bra. Skådespelarna är begåvade och spänningen håller mig som tittare fängslad rakt igenom. Därför skapas en inre strid: å ena sidan kunde jag inte slita mig från skärmen, men samtidigt irriterades jag enormt över det ogenomtänkta manuset.

 

 

Panic room är nämligen rätt dum. Den ger nästan ingen bakgrundsinformation till det som händer, och inbrottstjuvarna känns ungefär lika seriösa som de i Ensam hemma. Därtill gör den begränsade miljön att thrillern upplevs som lite enformig, och de stereotypiska karaktärerna fick mig att sucka djupt gång på gång. Men värst av allt är de logiska luckorna. Manuset har fler hål än schweizerost, och alla irrationella händelser sänker trovärdigheten enormt och gör att filmen känns billig.

 

 

Trots att Panic room sätter krokben för sig själv kan jag inte undgå att tycka om filmen. Den är spännande, trots att min hjärna skriker att det som sker omöjligen skulle kunna hända i verkligheten. Därför rekommenderar jag Panic room till dig som har lätt att förbise förutsägbara sammanträffanden och ologiska vändningar.

 

Längd: 6 hr 45 min.

Antal avsnitt: 10 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Thriller, drama, scifi.

Skådespelare: Tatiana Maslany, Dylan Bruce, Jordan Gavaris, Maria Doyle Kennedy, Kevin Hanchard.

Releasedatum: 4 maj 2015.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regissör: Robert Zemeckis.

Genre: Science fiction, komedi.

Längd: 1 hr 41 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Michael J. Fox, Christopher Lloyd, Lea Thompson, Crispin Glover, Thomas F. Wilson.

Inspelningsår: 1985.

 

 

 

 

 

 

De flesta har antagligen redan sett Back to the future-filmerna vad det här laget. Det är trots allt en mycket omtalad trilogi, som jag av någon anledning helt enkelt inte har tagit mig an förrän nu. Men på sistone har jag försökt beta igenom lite äldre, populära filmer och serier för att ”förstå snacket” som går. 

 

 

Jag förstår varför Back to the future är en klassiker. Det är en bra film. Underhållande, charmig, till gränsen på fånig. Jag gillar den lättsamma stämningen och tycker om kulturkrockarna som uppstår när Marty reser i tiden. Filmen har också många troper och logiska luckor, men det är något som bidrar till charmen snarare än stör. 

 

 

Jag tycker inte att Back to the futurevar exceptionell på något sätt, så lite överskattad måste jag säga att den är. Men det är en underhållande och bra film: varken mer eller mindre.

 

Författare: Niklas Ekstedt, Henrik Ennart.

Serie: Fristående.

Längd: 239 sidor.

Bokförlag: Bookmark.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Happy food är en faktabaserad kokbok som passar alla matnördar. Innehållet går inte särskilt mycket in på djupet, men bidrar ändå med intressant information som kompletterar det i exempelvis Food pharmacy-böckerna. Det är en enkel och inspirerande läsning, helt enkelt.

Regissör: Howard Deutch.

Genre: Romantik, komedi.

Längd: 1 hr 33 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Molly Ringwald, Harry Dean Stanton, Jon Cryer, Annie Pots, James Spader, Andrew McCarthy.

Inspelningsår: 1986.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den här veckan har inte några nya filmer eller tv-serier tillkommit hyllan, men desto fler böcker. Det blev en blandad kompott av recex, loppisfynd och vanliga butiksköp.

 

Låt oss börja med recexen. Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan kom från Massolit, Blodröd måne av Cassie Beasley från Rabén&Sjögren, Livet i en skokartongav Liv Marie Weberg från VoxbyOpal, Fejkav E. Lockhart från Lavenderlit och Demonviskarenav Lovisa Wistrand från Whip Media. Alla dessa verkar jättebra, men mest ser jag nog fram emot Fejk och Demonviskaren.

 

Böckerna som jag köpte från vanlig butik var i sin tur Circe av Madeline Miller, The queen's rising av Rebecca Ross och To kill a kingdom av Alexandra Christo. Resterande böcker är loppisfynd, som jag betalade 7–17 kr styck för. Vilket kap, eller hur? 

 

Böckerna från loppisen är: The rose and the dagger av Renée Ahdieh, Nowhere but here av Katie McGarry, Anna dressed in blood och Girl of nightmares av Kendare Blake, The murder complex av Lindsey Cummings, Altered och Erased av Jennifer Hush, School spirits av Rachel Hawkins, Beautiful creatures och Beautiful darkness samt Beautiful chaos av Margaret Stohl och Kami Garcia, The statistical probability of love at first sight och This is what happy looks like av Jennifer Smith, Proxy av Alex London och Queens of geek av Jen Wilde. Wow. That was a mouthful. Några av dessa äger jag redan, men jag ville passa på att uppgradera formaten till inbundet när priset ändå var så pass billigt. ♥

 

En nöttjuv härjar i skogen. Kommissarie Gordon måste fånga tjuven. Sorgligt nog är han den enda polisen i hela distriktet och tvingas stå ensam i snön och vakta hålet där nötterna stulits. Han som egentligen är bäst på att lyssna, tänka och stämpla. Om han bara hade en assistent. Då skulle de tillsammans kunna lösa fallet.

 

 

 

Jag har dragit mig för att se Gordon & Paddy. Baserat på intrycket som jag fick av omslaget, förväntade jag mig en tråkig deckarhistoria för småbarn. Men filmen visade sig vara förvånansvärt bra. Faktum är att jag tyckte om den väldigt mycket.

 

 

För det första är filmen snyggt tecknad: lite gammeldags handritad, vilket jag föredrar framför moderna animeringar. Sen tycker jag också mycket om den harmoniska stämningen. Gordon & Paddy är en lugn film, som tar tid på sig utan att bli långdragen eller tråkig. Den vågar inkludera andningspauser och skyndar inte från scen till scen. Dessutom är rösterna oerhört behagliga, något som jag välkomnar med öppna armar efter att ha sett otaliga animerade filmer som är obehagligt skrikiga.

 

Själva handlingen är enkel och har ett fint budskap, som blir tankeväckande även för vuxna tittare. Karaktärerna är därtill riktigt söta, och filmen har några småroliga repliker som fick mig att le stort. Det enda jag egentligen störde mig på gällande Gordon & Paddy var att mysteriet löstes väldigt tidigt och plötsligt, men bortsett från det tyckte jag förvånansvärt mycket om filmen.

 

 

Som helhet är Gordon & Paddyen behaglig film, egentligen ämnad för de allra minsta, men som även jag som vuxen genuint njöt av.

 

Författare: Ruta Sepetys.

Svensk titel: Strimmor av hopp.

Serie: Fristående.

Längd: 338 sidor.

 

Längd: 15 hr 22 min.

Antal avsnitt: 22 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama, fantasy.

Skådespelare: Jennifer Love Hewitt, David Conrad, Aisha Tyler, Christine Baranski.

Releasedatum: 16 maj 2007.

 

 

 

 

 

 

 

Den första säsongen av Ghost whisperer är trevlig, men tradig. Jag skulle inte kalla den dålig, men jag engageras så pass lite att jag inte heller vill benämna den som bra. Konceptet känns inte särskilt originellt, och fast skådespelarna gör helt okej ifrån sig sticker deras insatser inte ut.

 

 

Det som jag stör mig mest på med Ghost whispererär emellertid enformigheten. Det hade kunnat vara en jätteintressant serie om den fokuserat mer på Melindas liv, och haft spökgrejorna på sidan om. Nu blir det istället lik typiska kriminalserier: där ett nytt ”spökfall” behöver lösas i varje avsnitt, vilket blir repetitivt i längden. Det gör också att det känns som att serien inte rör sig framåt, eftersom man lätt kan hoppa över en handfull avsnitt utan att missa något viktigt.

 

Som helhet är den första säsongen av Ghost whisperer rätt medioker. Helt okej att slötitta på, men inget som gör mig särskilt exalterad över fortsättningen.

 

Regissör: Michael Gracey.

Genre: Musikal, drama.

Längd: 1 hr 45 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Hugh Jackman, Michelle Williams, Zac Efron, Zendaya, Rebecca Ferguson, Keala Settle.

Releasedatum: 14 maj 2018.

Distributör: 20th Century Fox.

 

 

 

 

 

 

 

The greatest showman är en fantastisk musikal. Och det kommer från någon som vanligtvis inte tycker om musikaler. Filmer som La la land och Le miserablés har hyllats men inte varit i min smak, men The greatest showman berörde mig djupt inpå själen. Det är ett oerhört vackert drama: fyllt med glädje, värme och galet bra musik.

 

 

Låtarna i The greatest showmanär kraftfulla och känslofyllda; så pass att de berörde mig till tårar. Musiken har dessutom riktigt svängig och det är svårt att inte ryckas med och sitta och halvdansa i soffan. Vidare är filmens skådespelare riktigt bra, och Hugh Jackman strålar i huvudrollen. Han kan verkligen göra alla typer av roller, och övertygar minst lika mycket som cirkusdirektören Barnum som Wolverine i X-men.

 

 

Det finns dock sådant med The greatest showman som jag inte kan undgå att vara lite kritisk mot. Till exempel går lite av handlingen, budskapet karaktärernas komplexitet förlorad på grund av att musikalnumren tar så stor plats. Det är många karaktärer att hålla koll på, och det känns inte riktigt som att vi får lära känna dem ordentligt. De hamnar lite i skymundan, för att större fokus ligger på musiken. Men som sagt: låtarna och konceptet som helhet gör så pass starkt intryck att det egentligen är en petitess.

 

 

Som helhet är The greatest showman en riktigt bra musikal, med underbart soundtrack, tankeväckande koncept och begåvade skådespelare. Rekommenderas varmt!

 

Regissör: Simon Wincer.

Genre: Komedi, äventyr.

Längd: 1 hr 31 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: Paul Hogan, Linda Kozlowski, Jere Burns.

Inspelningsår: 2001.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den här veckans haul är liten men efterlängtad. Jag bytte till mig This savage song av Victoria Schwab, och fick Love, Simon (org. Simon vs. the homo sapiens agenda) av Becky Albertalli från Rabén&Sjögren. Jag är riktigt taggad över Love, Simon. Jag har bara läst positiva omdömen om boken, och trailern till filmen som den baserar ser fantastisk ut! Jag planerar att läsa den inom kort. ♥

Längd: 15 hr 27 min.

Antal avsnitt: 22 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Fantasy, äventyr, drama.

Skådespelare: Joseph Morgan, Daniel Gillies, Phoebe Tonkin, Charles Michael Davis, Yusuf Gatewood.

Releasedatum: 21 september 2015.

 

 

 

 

 

 

Många tycker attThe originals är starkare än The vampire diaries. Jag har emellertid riktigt svårt för serien. Jag har lite svårt att sätta fingret på varför, men huvudanledningen är att den helt enkelt aldrig fångat upp intresset.

 

 

Jag har ännu inte fastnat för karaktärerna, och handlingen är ärligt talat rätt tråkig. Avsnitten känns utdragna på grund av en massa utfyllnad, och det som händer känns inte särskilt nytänkande. Serien förvånar mig aldrig, och trots att jag verkligen ville tycka om den andra säsongen slutade det ofta med att jag i princip satt och väntade på att den skulle ta slut.

 

 

Jag har egentligen inte någon vilja att se fortsättningen av The originals. Det är helt enkelt inte min typ av serie. Nu har jag dock – i brist på utvilade hjärnceller – skaffat hem två säsonger till, så jag verkar ha en rolig tid framför mig. Eller inte.

 

Författare: Jenny Colgan.

Originaltitel: Little shop of happy ever after.

Serie: Fristående.

Längd: 343 sidor.

Bokförlag: Massolit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den lilla bokhandeln runt hörnet är en mysig, småcharmig och om något överskattad roman. Missförstå mig inte, jag tycker att det är en bra bok. Språket är behagligt och läsningen kändes allmänt avkopplande: passande för alla som söker en lättsam feelgood-bok. Men efter allt som jag har hört om den, kan jag inte undgå att känna mig lite besviken.

 

Det är nämligen en rätt så typisk chick-lit, som håller sig inom ramarna och inte bjuder på något utöver det vanliga. Handlingen är förutsägbar och fylld med troper, och som helhet känns romanen rätt ytlig. Den fick mig inte att kännaoch karaktärerna kändes inte tillräckligt komplexa för att jag skulle fastna ordentligt. Det känns lite som en dussinbok.

 

Allt som allt är Den lilla bokhandeln runt hörnet helt okej. Jag skulle till och med kunna påstå att den är bra. Men det är en sån där bok där man får precis vad man väntar sig, och efter hajp kring den hade jag hoppats på mer.

 

Regissör: David Lowery.

Genre: Drama.

Längd: 1 hr 32 min.

Åldersgräns: 11 år.

Skådespelare: Casey Affleck, Rooney Mara.

Releasedatum: 23 april 2018.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På fodralets baksida beskrivs filmen som ”en surrealistisk och unik berättelse”. Jag kan intyga att det stämmer, men dessvärre inte på ett positivt sätt. 

 

 

A ghost story fångade aldrig upp mitt intresse. Det är en av de långsammaste filmerna som jag har sett. Trots att jag snabbspolade stod det bokstavligen still. För att ge en tydlig bild över det hela kan jag berätta att nästan hela filmen hade kunnat klippas bort utan att det påverkat något. Exempelvis spenderar vi en hel minut med att stirra på ett tomt rum, över två minuter med att stirra på fasaden av ett hus och hela fem minuter med att titta på när huvudpersonen äter paj. Behöver jag ens påpeka att det är mer underhållande att se färg torka?

 

 

För att vara helt ärlig orkade jag inte se klart A ghost story. Skådespelarna saknar kemi och tempot är ofattbart långsamt. Filmen är helt enkelt extremt tråkig: full av ingenting.

 

Regissör: Carlos Saldanha.

Genre: Drama, komedi, familj.

Längd: 1 hr 48 min.

Åldersgräns: 7 år.

Skådespelare: John Cena, Kate McKinnon, Bobby Cannavale, Anthony Anderson, David Tennant.

Releasedatum: 7 maj 2018.

Distributör: 20th Century Fox.

 

 

 

 

 

 

 

I samarbete med Fox lottar jag ut tre exemplar av filmen The greatest showman. Vinnarna får själva bestämma om de vill ha filmen på bluray eller DVD.

 

The greatest showman handlar om en man som skapar en spektakulär cirkus. I huvudrollerna syns bland annat Hugh Jackman, Keala Settle, Michelle Williams, Zac Efron och Rebecca Ferguson. Filmen släpps 14 maj 2018.

För chans att vinna filmen, kommentera detta inlägg och:

Författare: Tomi Adeyemi.

Originaltitel: Children of blood and bone.

Serie: Legacy of Orïsha #1.

Längd: 526 sidor.

Bokförlag: Lavender lit.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är inte troligt att ni har har undgått hajpen kring Children of blood and bone: Solstenen. Boken har i princip synts överallt på sociala medier, och fått stående ovationer från förhandsläsarna. Ofta är det något som får varningsklockorna att ringa hos mig: sällan är en bok så bra att näst intill ingen kommer med kritik. Det är snarare ett tecken på att boken är överskattad. Men i det här fallet ställer jag mig bakom alla som hyllat Children of blood and bone: Solstenen. Jag kan inte mycket mer än att säga: wow – vilken debut!

 

Children of blood and bone: Solstenen berättas ur tre olika karaktärers synvinklar: Zélie, Amara och Inan. Trots att karaktärernas berättelser är tätt anslutna, går var och en av dem på individuella, utvecklande resor genom boken, och det är oerhört spännande att läsa om dem alla tre. Det är sällsynt att jag fastnar för alla karaktärer i en bok, men här kunde jag inte undgå att förälska mig totalt. De är perfekta på så sätt att de har brister. De har rädslor och svagheter, men det är just det som gör dem mänskliga och trovärdiga. Den komplexiteten gör också boken oförutsägbar, då det ibland är svårt att avgöra var karaktärernas lojalitet verkligen ligger.

 

När jag började läsa boken hade jag lite svårt att komma in i berättelsen. Fantasyromaner introducerar alltid en helt ny värld för läsaren, men här behövde vi även lära känna ett helt nytt språk med annorlunda namn och termer. Det gjorde läsningen lite hackig först. Men det tog inte lång tid innan jag var helt uppslukad. De korta kapitlen gör tillsammans med Adeyemis livfulla språk att boken blir väldigt lätt att ta till sig. Trots bokens skräckinjagande storlek flög sidorna förbi. Det är något med läsningen som är nästintill magiskt: samhället, magisystemet, handlingen… allt är så välutvecklat att beroendet växte sig starkare hela tiden.

 

Children of blood and bone: Solstenen är årets hittills bästa bok. Det finns ingen tvekan om det. Jag satt med hjärtat i halsgropen nästan hela tiden, och var nära till antingen gråt eller skratt en stor del av läsningen. Och den cliffhangern..! Allt som allt rekommenderar jag boken till dig som gillar actionpackade fantasyromaner med inslag av både intriger och humor. Jag vill, nej måste, läsa fortsättningen.

 

Längd: 7 hr 4 min.

Antal avsnitt: 10 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Thriller, science fiction, drama.

Skådespelare: Tatiana Maslany, Jordan Gavaris, Maria Doyle Kennedy, Kristian Bruun, Kevin Hanchard.

Releasedatum: 24 september 2014.

 

 

 

 

 

 

 

 

Längd: 11 hr 55 min.

Antal avsnitt: 13 stycken.

Åldersgräns: 15 år.

Genre: Drama, äventyr.

Skådespelare: Caitriona Balfe, Sam Heughan, Tobias Menzies, David Berry, César Domboy, Gary Young, John Bell, Lotte Verbeek, Lauren Lyle.

Releasdatum: 9 april 2018.

Distributör: Universal Sony.

 

 

 

 

 

 

 

1. Allt ska brinna av Sofia Nordin – 7★

2. Morrigan Crows magiska förbannelse av Jessica Townsend – 7★

3. Gökungen av Frances Hardinge – 7★

5. A dog's purpose av W. Bruce Cameron – 6★

6. Lyras färd av Philip Pullman – 5½★

7. Grejen med kärlek av Julie James – 5½★

 

Nya böcker: 5 stycken (5 recex).

 

 

1. Philomena – 6½★

2. Murder on the orient express – 6★

3. Thor: Ragnarok – 5½★

4. The mountain between us – 5★

5. Flatliners – 5★

6. Thor: the dark world – 3½★

7. Daddy's home 2 – 3★

8. The killing of a sacred deer – 3★

 

Nya filmer: 16 stycken (5 recex).

 

 

1. Once upon a time säsong 6 – 7★

2. Reign säsong 3 – 6½★

3. New girl säsong 2 – 5★

4. Hjälp säsong 2 – 4½★

5. Be cool Scooby Doo säsong 1 volym 4 – 3½★

 

Nya tv-serier: 12 stycken (3 recex).