Nytt i samlingen, #224
Jag har jobbat nästan varje dag den här månaden. Därför har jag inte hunnit visa det nya som tillkommit hyllan. Men idag är jag ledig, och tar mig därför tid att visa vad som dykt upp i brevlådan de senaste två veckorna. ♥
Från Modernista fick jag Midnattsstjärnan av Marie Lu. Det är en av årets mest efterlängtade böcker, då föregångaren – Rosensällskapet – var den bästa romanen jag läste i fjol. Jag fick också Du känner mig så väl av David Levithan och Nina LaCour, vilket jag också ser mycket fram emot. Jag är möjligen inte jätteförtjust i LaCour, men har älskat allt jag läst av Levithan.
Från Massolit fick jag I djupt vatten av Paula Hawkins, och Mina smala axlars längtan av Maria Frensborg anlände från Bonnier Carlsen. Jag har också fått ytterligare två böcker av Agatha Christia från Bookmark, nämligen Huset på udden och Badortsmysteriet.
Sedan fick jag också Rings från Paramount och High-rise från Scanbox, samt köpte ett gäng filmer från CDON. Dessa var The dressmaker, Allegiant, We bought a zoo, Patch Adams och den tredje säsongen av detektivserien Sherlock. ♥
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Nytt i hyllan
Andras döttrar
Författare: Amy Gentry.
Originaltitel: Good as gone.
Serie: Fristående.
Längd: 263 sidor.
Bokförlag: Albert Bonnier.
"När Julie är tretton blir hon kidnappad från sitt hem. Familjen blir djupt skakad men lyckas ändå behålla hoppet om att Julie en dag ska komma tillbaka. En kväll många år senare ringer det på dörren,och en kvinna som presenterar sig som Julie stiger på. Men snart börjar Julies mamma tvivla på om flickan verkligen är deras försvunna dotter."
Enligt mig är Andras döttrar överskattad. Den gjorde mig nämligen uttråkad. Berättelsen känns uttjatad, och fast den innehåller en del känsloladdat material berördes jag aldrig. Detta bland annat på grund av karaktärerna. De är mycket svåra att relatera till, och deras stela skildring gjorde det svårt för mig att engagera mig i deras liv.
Boken är dessutom uppbyggd på ett förvirrande sätt. Nutid blandas med dåtid, perspektiven växlar fram och tillbaka och samma karaktär går under flera olika namn. Det hela kombineras till en osammanhängande röra.
Det största problemet med Andras döttrar är dock trovärdigheten. Det som händer känns väldigt verklighetsfrämmande, och jag kunde inte alls relatera med karaktärernas forcerade reaktioner. Eftersom alltihopa hade kunnat lösas genom ett enkelt DNA-prov på dottern, känner jag mig väldigt skeptisk mot hur saker och ting utvecklades. Jag förstår verkligen inte varför föräldrarna inte bara tog ett DNA-prov för att få bekräftelse, för att vara på den säkra sidan.
Jag är alltså besviken på Andras döttrar. Jag tyckte inte alls att den var lika bra som andra har framställt den.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 3 - 4,5, Bokrecensioner: Kriminalare och thrillers, Sponsrade recensioner;
Rings
Genre: Rysare.
Längd: 1 hr 38 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Matilda Lutz, Alex Roe, Johnny Galecki, Vincent D'Onofrio, Aimee Teegarden.
Releasedatum: 19 juni 2017.
Distributör: Paramount.
"En collegeprofessor hittar den mystiska video som sägs döda alla som sett den efter sju dagar och snart sprids dens om löpeld. Hans studenter måste försöka bryta förbannelsen och bekämpa Samara innan hennes ondska släpps lös. Men hur ska hon stoppas när hon finns överallt?"
Jag har inte sett The Ring (2002) eller originalet, Ringu (1998). Men trots det hade jag förväntningar, vilka Rings inte bemötte. Det är nämligen uppenbart att detta är en mycket obehövlig efterföljare. Handlingen känns uttjatad och opersonlig, och filmen bidrar inte med något nytt till genren. Istället hopas klyschorna på varandra, och händelserna känns både förutsägbara och dumma. Rings är inte ens skrämmande, och det atmosfäriska obehaget som vanligtvis närvarar i rysare lyste med sin frånvaro.
Julia försöker rädda sin pojkvän från Samara.
Manuset för Rings är inte det bästa. Det känns ogenomtänkt, nästintill slarvigt. Fast inte mycket händer känns händelseförloppet rörigt, och de olika handlingsspåren går inte väl ihop. Scenerna pryds av logiska luckor, och replikerna är tillgjorda. Utöver det irriterades jag av karaktärerna, som både är naiva och ointelligenta. De spelas av mediokra skådespelare, vars stela prestationer inte lyfter denna livlösa film.
Samara hittar sina offer oavsett var de är.
Som helhet är Rings inte en bra film. Den floppar inte helt, men har inte tillräckligt för att intressera tittaren från början till slut.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 3 - 4,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Skräck, Sponsrade recensioner;
Blodets förbannelse
Författare: Suzanne Collins.
Originaltitel: Gregor and the curse of the warmbloods.
Serie: Gregor från ovanjord #3.
Längd: 366 sidor.
Bokförlag: Bonnier Carlsen.
"Gregor måste återvända till Underjord för att avvärja någon sorts pest. Snart sprider sig pesten okontrollerat och till och med en i Gregors familj blir drabbad. Nu är det upp till honom att fundera ut lösningen och hitta ett botemedel mot pest. Misslyckas han kommer alla varmblodiga varelser i Underjord att dö."
Gregor från ovanjord-serien är förvånansvärt gripande för att huvudsakligen vara riktad mot barn. Blodets förbannelse är inget undantag. Den fartfyllda boken kombinerar skickligt humor som får läsaren att skratta rakt ut, med nagelbitande spänning. Cliffhangers strösslas obarmhärtigt över sidorna och även som vuxen läsare är det svårt att förmå sig sluta läsa.
Innehållsmässigt har Blodets förbannelse samma struktur som seriens tidigare delar. Ändå blir läsningen aldrig tråkig. Jag fascineras av profetiorna och tycker mycket om att själv få grubbla och gissa vad som kommer att hända. Jag imponeras också över Collins språk, och hur skickligt hon sammanlänkat böckerna med varandra genom diskreta ledtrådar.
Det bästa med romanen är dock karaktärerna. De är underbara! Min personliga favorit är Boots, som är hur söt som helst, men även Gregor, Temp och de andra är lätta att fastna för. Detta bland annat för att deras sympati och härliga sinne för humor lättar upp stämningen i den annars relativt mörka middle grade-romanen.
Som helhet tycker jag mycket om Blodets förbannelse. Det är inte ett litterärt mästerverk, men gör vad den ämnar göra: underhåller. Det är en lättsam men ändå tankeväckande läsning som fängslar såväl barn som vuxna.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 5 - 6,5, Bokrecensioner: Fantasy, Sponsrade recensioner;
Once Upon A Time, säsong 5
Antal avsnitt: 23 avsnitt.
Åldersgräns: 11 år.
Genre: Fantasy, drama.
Skådespelare: Lana Parrilla, Robert Carlyle, Jared Gilmore, Jennifer Morrison, Ginnifer Goodwin.
Releasedatum: 2016–10–17.
"När Emma blir Den Mörka, suddas gränsen mellan gott och ont ut då hon börjar njuta av den berusade smaken av makt. Nu måste hela Storybrook ge sig ut på en skrämmande resa ner till underjorden, där de försöker rädda Hook från Hades."
Once upon a time är den klyschigaste serien som jag någonsin har sett. Kombinationen av ologiska sammanträffanden, tillgjort manus och ostiga dialoger gör den rent utav skrattretande löjlig. Serien motsäger sig hela tiden, hittar kryphål i allt och slår rekord i antalet gånger något har fått mig att himla med ögonen. Just den femte säsongen är, om möjligt, den klyschigaste säsongen hittills. Ändå kan jag inte låta bli att njuta av fånigheterna. För trots allt, går det inte att neka mysfaktorn.
Emmas stereotypiska utseende bekräftar att hon blivit ond.
Fast Once upon a time aldrig har varit ett mästerverk, har den alltid lyckats underhålla. Men handlingen i den femte säsongen är svagare än tidigare. Kanske är det för att mitt intresse av berättelser som Svärdet i stenen och Herkules inte är särskilt starkt, men jag greps helt enkelt inte tag på samma sätt. Den känns också mer överdriven och ofokuserad, och jag saknar de tidigare säsongernas mer lågmälda tillvägagångssätt. Nu är varje avsnitt proppfullt med billiga effekter och förutsägbara vändningar, och någonstans däremellan kommer handlingen i kläm.
Merida och Mulan försöker stå emot Zelena.
Denna del av Once upon a time är helt klart en guilty pleasure. Fast säsongen onekligen är dålig, kan jag inte ogilla den.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Serier: Fantasy & scifi, Tv-seriebetyg 5 - 6,5, Tv-serierecensioner;
The Heart of Betrayal
Serie: The Remnant Chronicles #2.
Längd: 470 sidor.
"Lia och Rafe är fångade i barbarernas kungarike. I ett desperat försök att rädda hennes liv har Kaden sagt till Komizaren att hon har gåvan, och hans intresse av henne växer sig större än någon kunnat förutspå. Nu måste Lia ta kraftfulla beslut, som kommer påverka hennes land och egna öde."
Jag tycker om The Heart of Betrayal. Något med Pearsons språk gör det omöjligt att slita sig. Ändå är jag besviken. Pearson får skickligt ihop några riktigt spännande scener framåt slutet, men transportsträckan dit är lång. Berättelsen rör sig långsamt framåt och jag skumläste vissa sekvenser för att inte tappa intresset. Detta är synd, för handlingen är egentligen väldigt gripande, men alldeles, alldeles för utdragen.
Jag tycker dock om att protagonisten Lia utvecklas så pass mycket. Vi fick inte riktigt lära känna henne särskilt väl utanför kärlekstriangeln i The Kiss of Deception, och här börjar hon kännas mer som en verklig person. Det visar sig att hon är riktigt rapp i käften, och det är riktigt underhållande att se henne stå på sig själv mot mäktiga herrar. Dessutom bryter hon sig loss från sin klyschiga roll som dam i nöd, och visar att även hon kan sparka rumpa.
Som helhet är The Heart of Betrayal bra, men jag hade önskat mer.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 5 - 6,5, Bokrecensioner: Fantasy;
T2 Trainspotting
Genre: Drama.
Längd: 1 hr 57 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Ewan McGregor, Robert Carlyle, Ewen Bremner, Jonny Lee Miller, Shirley Henderson.
Releasedatum: 2017–07–17.
Distributör: Universal Sony.
"Först kom det lysande tillfället. Sedan kom sveket. Nu har tjugo år passerat och mycket har förändrats, men en hel del är sig fortfarande likt. Renton måste återvända till den enda plats han någonsin kan betrakta som sitt hem – och där väntar de på honom: Spud, Sick Boy och Begbie."
Jag har faktiskt inte mycket att säga om T2 Trainspotting. Jag har inte sett föregångaren, och i detta fall känns det essentiellt för att förstå vad som försiggår. Jag hade nämligen riktigt svårt att begripa T2 och blev inte riktigt klok på den skruvade, men till synes tunna, handlingen. Jag tycker om många av skådespelarna och intresserades av karaktärerna, men utan vidare bakgrundsinformation kändes filmen som helhet rätt livlös och intetsägande. Som ny tittare gav T2 mig inte mycket att gå på.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 3 - 4,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Drama, Sponsrade recensioner;
Gryningsstjärna
Serie: Idijärvi #2.
Längd: 272 sidor.
Bokförlag: Opal.
"Nåjdernas råd kommit till byn. De söker efter Urseiten, det mytomspunna föremål som kan förgöra dem alla om det hamnar i fel händer. Áili litar inte på rådsmedlemmarna och när deras sökande inte ger resultat försöker hon utveckla sina krafter på egen hand. Hon gör allt för att hålla byn säker."
Gryningsstjärna är en spännande och välskriven efterföljare till Middagsmörker. Berättelsen rör sig hela tiden framåt och handlingen utvecklas successivt. Den typiska, antiklimatiska väntsträckan som mellanböcker ofta består av, närvarar inte. Istället är tempot högt och allt leder fram till en spännande klimax. Det finns två saker som gör att Gryningsstjärna sticker ut ur mängden: det fascinerande magisystemet och den tankeväckande skildringen av samernas samhälle och kultur. Dessa griper tag om tittaren, och intresserar från början till slut.
Men Gryningsstjärna är inte perfekt, och det går inte att neka att romanen har sina dippar. Vissa scener är rätt tråkiga och hade kunnat komprimeras, och jag hade personligen velat se mer komplexitet i berättelsen. Genom att lägga till fler lager och nyanser i både handling och karaktärer hade de känts mer trovärdiga, mer levande. Som det är nu uppfattas de ibland som endimensionella.
I sin helhet är Gryningsstjärna en bra roman, vars spännande slut bygger upp förväntan på fortsättningen.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 5 - 6,5, Bokrecensioner: urban fantasy, Sponsrade recensioner;
Gold
Regissör: Stephen Gaghan.
Genre: Drama, thriller.
Längd: 2 hr 1 min.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Matthew McConaughey, Edgar Ramírez, Bryce Dallas Howard, Corey Stoll, Toby Kebbell, Bill Camp
Releasedatum: 2017–07–17.
Distributör: Universal Sony.
"Kenny är en guldletare, lurendrejare och drömmare som är på desperat jakt efter det stora genombrottet. Han slår ihop med den beryktade geologen Mike Acosta för att genomföra försök att finna en stor guldfyndighet i Indonesiens otillgängliga djungel."
Gold hade troligen varit bättre om den varit mer unik. Men det känns som att filmen inte vågar ta ut svängarna. Den håller sig nämligen inom genrens typiska mall och tillför ingenting nytt. Klyschorna hopar sig på varandra, och resultatet blir ett livlöst och utdraget drama.
Kenny letar desperat efter guld.
Filmen är rätt tung, och på grund av den tunna handlingen fångas aldrig tittarens intresse. Tempot är långsamt, och fast de duktiga skådespelarna underhåller från början till slut har Gold inte det där lilla extra som gör den sevärd. Istället känns den som en i mängden, oförmögen att gripa tag eller beröra. Det är en sådan film som inte direkt är dålig, men som inte heller har ett påtagligt värde eller syfte.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 3 - 4,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Action, thriller, Filmrecensioner: Drama, Sponsrade recensioner;
Nytt i samlingen, #223
Jag arbetar som attraktionsförare hos Parken Zoo, och kommer hem rätt sent om dagarna. Därför har jag inte hunnit med bloggen på samma sätt de senaste veckorna. "Nytt i samlingen" är ett av de inlägg som helt enkelt fallit bort. Men idag är jag ledig, så nu tar jag mig tid att visa vilka böcker och filmer som tillkommit hyllan under den här tiden. ♥
När jag var i Tallinn förra veckan köpte jag Nowhere but here. Det är den första delen i Thunder road-trilogin av Katie McGarry, författaren till bland annat Pushing the limits. Jag läste hennes debut för några år sedan och gillade den skarpt, så ser mycket fram emot att ta del av fler av hennes verk.
Från Bonnier Carlsen fick jag Blodets förbannelse, De hemliga tecknen och Krigarens död av Suzanne Collins. Det är de avslutande delarna i Gregor-serien, som följer en ung pojke på ett farligt äventyr i underjorden. Jag läste de två första böckerna för ett par år sedan och tyckte de var väldigt söta.
Under veckorna som gått har jag också fått några filmer, nämligen Exfrun, Sjönheten och odjuret, T2 Trainspotting, The Handmaiden, Gold och 20th Century Women. De anlände från TriArt, Disney, Universal Sony, NjutaFilms respektive Scanbox, och de flesta har jag redan hunnit se. Favoriten hittills är Sjönheten och odjuret.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Nytt i hyllan
Bambi
Serie: Herkules #3.
Längd: 389 sidor.
Bokförlag: Bookmark.
"Efter en midsommarfest i skärgården ligger döda kroppar spridda över blodiga klipphällar. Det ser ut som att tonårngarna har begått kollektivt självmord, men kan det verkligen stämma? Utredningen tar Zack snabbt djupt ner i människans värsta mörker ohc hans värld rasar åter samman. Kan han komma up till ytan innan fler människor dör?"
Deckare är inte min genre, och det är sällan jag grips tag av sådana böcker (undantag: Agatha Christie, Clare Mackintosh). Detta för att jag av någon anledning känner mig distanserad från handling och karaktärer. Jag blir lätt uttråkad av läsningen och tycker ofta att deckare känns utdragna. Bambi är inte ett undantag.
Mordfallet i Bambi är originellt och riktigt intressant. Jag gillar den kusliga stämningen som författarna bygger upp, och fängslas av det spännande konceptet. Dessutom är språket medryckande, och texten har ett bra flyt. Dessvärre är handlingen svårsmält. Fylld av klyschor, ostiga dialoger och tunna motiv har jag svårt att verkligen fastna. Jag saknar också komplexitet och oväntade vändningar, samt har svårt att tycka om karaktärerna. Zack känns gnällig och svår att relatera till, medan sidkarkatärerna är bleka.
Att jag inte imponerades av Bambi beror dock sannolikt på mina svårigheter för genren snarare än på boken i sig. Hela Herkules-serien utstrålar påtaglig potential, och jag tvekar inte en sekund på att de med förkärlek för det förskräckande kommer fängslas av romanen.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 3 - 4,5, Bokrecensioner: Kriminalare och thrillers, Sponsrade recensioner;
20th Century Women
Genre: Drama, komedi.
Längd: 1 hr 58 min.
Åldersgräns: 7 år.
Skådespelare: Annette Bening, Elle Fanning, Greta Gerwig, Billy Crudup, Lucas Zumann.
Releasedatum: 2017–07–17.
Distributör: Universal Sony.
"Dorothea är en bestämd, ensamstående mamma i 50-årsåldern som uppfostrar sin tonårsson Jamie i en tid präglad av kulturella förändringar och uppror. Hon vänder sig till två yngre kvinnor i sin närhet för hjälp med att uppfostra honom då hon tror att hon inte räcker till."
Jag är besviken på 20th Century Women. Det är nämligen en snygg och välspelad film som inte alls var i min smak. Vanligtvis har jag inte problem med filmer som fokuserar mycket på dialog och relationer, men i denna händer för lite för att ett intresse ska väckas. Jag hade hört att filmen skulle vara tankeväckande och rolig, men det upplevde jag aldrig. Istället satt jag uttråkad.
Jamie omges av flera starka kvinnor.
Enligt mig är 20th Century Women för lång och förutsägbar. Den är också alldeles för ”vanlig”. Den förvånar mig aldrig, utan håller sig inom den typiska ramen för modernt drama. Fast den berättar en intressant historia om hur en killes uppväxttid under 1900-talet påverkades av kvinnorna runt omkring honom greps jag aldrig tag. Ett mer originellt manus hade behövt för att fängsla.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 3 - 4,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Drama, Filmrecensioner: Komedi, Sponsrade recensioner;
Vinnarna av Logan Noir Edition
Nu är tävlingen avslutad och vinnarna dragna. Till er som inte vann den här gången får ni snart en ny chans, då nästa tävling drar igång!
De som vann varsitt exemplar av Logan Noir Edition är:
- Emelie
- Fanny
- Svante
Stort grattis! Ett vinnarmejl har skickats till er.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Tävlingar
Skönheten och odjuret
Regissör: Bill Condon.
Genre: Fantasy, musikal, familj.
Längd: 2 hr 9 min.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Emma Watson, Dan Stevens, Luke Evans, Josh Gad, Kevin Kline, Ewan McGregor, Ian McKellen, Emma Thompson, Stanley Tucci.
Releasedatum: 31 juli 2017.
Distributör: ©Disney.
"En ung kvinna blir tillfångatagen av ett odjur, som visar sig vara en förtrollad prins."
Skönheten och odjuret är en spelfilm som baseras på den tecknade filmen från 1991. Några scener är tillagda medan andra har tagits bort, men allt som allt håller sig denna uppdaterade version relativt trogen originalet. Det blir en sentimental nostalgitripp, som sätter ett leende på tittarens läppar.
Uppfinnaren Belle hjälper fadern Maurice.
Filmen är oerhört välspelad. Emma Watson är fantastisk i rollen som protagonisten Belle, Luke Evans passar som handen i handsken som Gaston och Josh Gad sätter liv i den tidigare stereotypiska LeFou. Dessutom är fotot riktigt snyggt, och CGI:n används till att skapa de mest makalösa av vyer. Jag övertygas dock inte helt när det kommer till de animerade karaktärernas utseenden, och exempelvis Odjuret ser inte verklig ut i förhållande till de mänskliga karaktärerna.
De som bor i slottet har blivit förtrollade.
Skönheten och odjuret känns dock inte lika mäktig som originalet. Filmen upplevs nämligen som lite tafatt ibland. Enligt mig är spelfilmsversioner en chans att göra berättelsen mer mogen och vågad, men här är det snarare så att kraftfulla scener har tonats ner eller tagits bort helt. Glädjen är inte riktigt lika euforisk, sorgen inte lika förkrossande och rädslan inte lika skräckfylld. Mycket av det som händer sker snarare suggestivt, vilket gör att denna otecknade version nästan känns mer barntillåten än den tecknade. Resultatet av de dämpade känslorna blev att jag inte berördes lika mycket.
Gaston uppvaktar en motvillig Belle.
Som helhet är Skönheten och odjuret en ljuvlig må bra-film. Originalet må vara snäppet bättre, men berättelsen gör sig ändå riktigt bra i spelfilmsformat. Jag älskar musiken trots den tydliga användningen av autotune, och förvånades över skådespelarnas fantastiska sångröster. Skönheten och odjuret är allt som allt en härlig nostalgitripp som rekommenderas varmt.
Alla bilder är copyrightskyddade av ©Disney.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 7 - 8,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Familj, tecknat, Filmrecensioner: Fantasy, sci-fi, Sponsrade recensioner;
The Handmaiden
Genre: Thriller, drama, romantik.
Längd: 2 hr 25 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Min-hee Kim, Tae-ri Kim, Jung-woo Ha, Jin-woong Jo, Hae-suk Kim, So-ri Moon.
Releasedatum: 2017–05–29.
Distributör: Njutafilms.
"Med uppsåt att lura Lady Hideko på hennes förmögenhet lyckas Sook-Hee få anställning hos henne som kammarjungfru. Men oväntade känslor uppstår mellan dem, samtidigt som mannen bakom komplotten visar sig ha helt andra planer för Sook-Hee."
The Handmaiden är en koreansk thriller som baseras på boken Fingersmith av Sarah Waters. Filmen är indelad i tre delar: varav de första följer samma händelser ur två olika synvinklar, medan den tredje fungerar som gemensam fortsättning. Detta sätt att organisera händelserna på håller tittaren ständigt engagerad, eftersom bytet av perspektiv avslöjar nya, spännande intriger som förändrar det vi trodde att vi visste.
Sook-Hee spionerar på Lady Hideko.
The Handmaiden må ha en udda och stundtals rörig handling, men den är inte desto mindre intressant. Filmen är härligt atmosfärisk och de många intrigerna bygger upp en tät spänning. Jag tycker riktigt mycket om ”alla lurar alla”-konceptet, och blev imponerad över filmens många vändningar. Dessutom häpnades jag över hur vacker den är. Fotot, miljöerna, kostymerna… allt har en otrolig detaljrikedom som påvisar hur genomtänkt filmen är.
Det visar sig att mer ligger bakom händelserna än vad Sook-Hee vet om.
Filmens svaghet är längden. Mycket krävs för att hålla tittarens intresse i två och en halv timme, och The Handmaiden lider stundtals av ett långsamt tempo. Handlingen känns utdragen och tunn i förhållande till speltiden, och många scener hade kunnat klippas bort för att få ett mer intensivt händelseförlopp. Exempel på scener som hade kunnat kortas ner är sexscenerna. Den passionerade relationen mellan Sook-Hee och Hideko är klockren, men de grafiska sexscenerna tar upp för mycket plats. The Handmaiden känns betydligt mer erotisk och explicit än Fifty shades of Grey, och efter en handfull heta scener kände jag mig mättad och ovillig att se fler.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 5 - 6,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Action, thriller, Filmrecensioner: Drama, Filmrecensioner: Romantik, Sponsrade recensioner;
Jag ser dig
Författare: Clare Mackintosh.
Originaltitel: I see you.
Serie: Fristående.
Längd: 425 sidor.
Bokförlag: Lind&co.
"En dag upptäcker Zoe ett grynigt svartvitt foto på sig själv bland annonserna i en tidning. Kort därpå finns en ny annons på samma plats i tidningen med en bild av en annan kvinna. Och dagen därpå ytterligare en. Är allt ett underligt sammanträffande? Eller är det någon som håller koll på kvinnorna?"
Förra året läste jag Clare Mackintoshs spektakulära debut Jag lät dig gå. Den hänförde mig och än idag ser jag den som en stor favorit. Därför hade jag skyhöga förväntningar på Jag ser dig. Och var den bra? Definitivt! Men levde den upp till förväntningarna? Nja…
Clare Mackintosh är tveklöst en fenomenal författare. Hon har en naturlig fallenhet för att skriva; en förmåga som tar de mest kompetenta skribenter decennier att bygga upp. Skickligt väver hon samman berättelsens beståndsdelar och bygger upp en så levande bild av det som händer att det känns som att man är där. Spänningen går att ta på, och även jag – som vanligtvis snabbt tröttnar på thrillers – fängslas.
Jag ser dig fångar intresset redan från första sidan, men som starkast är boken framåt slutet – närmare bestämt epilogen. I den finns en vändning som tveklöst blir romanens höjdpunkt. Men ponera att epilogen inte var där. Då skulle Jag ser dig kännas antiklimatisk. Detta för att författaren förlitar sig för mycket på att karaktärernas rädsla kan bära upp boken på egen hand. Det finns en avsaknad av action, tempo och höga insatser – vilket helt enkelt gör att handlingen inte ger tillräckligt med utbetalning i slutet. Dessutom brister trovärdigheten, och ofta kräver Jag ser dig att läsaren accepterar handlingen utan att ifrågasätta logiken i det hela.
Värt att nämna är också att jag störde mig på antalet korrfel som har tagit sig igenom korrekturläsningen. I Jag ser dig finns nämligen många stavfel, felaktiga ordföljder och till och med sakfel. Till exempel omnämns en karaktär på ett ställe som Kelly istället för Katie (s. 359), vilket blir förvirrande i sin kontext. Även vissa ordval vid översättningen känns underliga. I exempelvis meningen ”Du lägger icke ut henne på sajten!” (s. 381) känns ordet ”icke” malplacerat, speciellt med tanke på att det står i dialog. Ett mer naturligt ordval i sammanhanget hade varit ”inte”.
Jag ser dig når inte upp till den höga ribban som Jag lät dig gå satte. Den saknar debutens förbluffande vändningar och oemotståndliga dragningskraft. Ändå är den mycket läsvärd. Jag älskar Mackintoshs sätt att skriva, och hennes unika förmåga att gripa tag i mig. Det är en riktigt beroendeframkallande läsning, och trots sina brister en av årets hittills bästa böcker.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 7 - 8,5, Bokrecensioner: Kriminalare och thrillers, Sponsrade recensioner;
Homeland, säsong 6
Antal avsnitt: 12 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, thriller.
Skådespelare: Claire Danes, Rupert Friend, F. Murray Abraham, Mandy Patinkin, Elizabeth Marvel.
Releasedatum: 2017–06–26.
Distributör: 20th Century Fox.
"Carrie, som nu bor i New Yok, dras med i det amerikanska presidentvalets efterdyningar och försöker samtidigt handskas med den skadade Peter Quinn och en alltmer misstänksam Saul Berenson."
Jag tycker mycket om Homeland, och den sjätte säsongen är inte ett undantag. Genom stark handling, välspelade karaktärer och intressanta intriger fängslar och berör den. Med det sagt är ändå den sjätte säsongen den hittills svagaste. Det tar lång tid för den att komma igång, och det är inte förrän halvvägs igenom som spänning och intresse väcks. I mitt tycke är det för sent.
Linjen mellan vän och fiende blir allt mer otydlig.
Den sjätte säsongen av Homeland är inte lika fartfylld som tidigare säsonger. Mer fokus ligger på politiska intriger, snarare än den oförutsägbara action som vi har vant oss vid. Resultatet blir ett långsammare tempo och en mindre laddad atmosfär, och jag kom på mig själv med att ofta distraheras av annat. Fast det finns en del explosiva spänningsscener gör den påtagligt minskade energin att det känns som att skaparna av serien börjar få slut på idéer. Kanske är det snart dags att säga adjö till Homeland?
Carrie försöker hjälpa skadade Quinn.
Som helhet är den sjätte säsongen av Homeland bra, men i jämförelse med tidigare säsonger kan jag inte undgå att bli besviken. Jag saknar tempot, kraften och energin som hänfört mig så många gånger tidigare – och bristen på engagemang gör att jag inte kan neka att serien har förlorat det där lilla extra.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Serier: Action & thriller, Serier: Drama, Sponsrade recensioner, Tv-seriebetyg 5 - 6,5, Tv-serierecensioner;
Vända världen rätt
Originaltitel: Holding up the universe.
Serie: Fristående.
Längd: 456 sidor.
Bokförlag: Gillaböcker.
"Jack är ansiktsblind. Han känner inte igen någon, inte ens sina egna bröder, och kämpar hårt för att hålla det hemligt. Libby är stark, rolig och älskar att dansa. Men andra människor verkar bara se hennes yttre, hennes övervikt, som om det är det enda hon är. När Jack och Libby möts förändras allt."
Vända världen rätt gör mig kluven. Å ena sidan är språket fantastiskt och konceptet intressant. Bokens början griper verkligen tag, och som läsare sugs man in i berättelsen som Jennifer Niven har skapat. Men successivt förlorar romanen kraft. Handlingen plattas ut, får allt fler klyschor, och karaktärerna förlorar attraktionskrats.
Det är nämligen så att både Jack och Libby enbart identifieras utifrån deras ”syndrom”. Jack är den ansiktsblinda killen och Libby är den tjocka tjejen. De karakteriseras bara utifrån dessa enstaka karaktärsdrag och får aldrig nya, komplexa lager. Det gör att de inte upplevs som kompletta, verkliga personer. Passande nog beskrivs detta på bokens baksida. Där står ”Men andra människor verkar bara se hennes yttre, hennes övervikt, som om det är det enda hon är”. Precis så känns det att läsa Vända världen rätt. Den ytliga skildringen grundas helt enkelt inte på vilka de är innerst inne, vilket gör att de känns som bleka skuggor i sin egna berättelse.
Jag blev också besviken på romansen. Den känns inte trovärdig, och jag hade hellre sett Libby och Jack bli vänner än partners. Kärleken känns forcerad, och karaktärerna saknar kemi till varandra. Dessutom känns det med att ”två orofyllda tonåringar som räddar varandra” uttjatat vid det här laget.
Som helhet är Vända världen rätt en bra roman, och trots att det finns uppenbara luckor i logiken är läsningen intressant. Jag har personligen inte läst om ansiktsblindhet förut, och fascinerades djupt av dess verkan.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 5 - 6,5, Bokrecensioner: Contemporary, Sponsrade recensioner;
Exfrun
Regissör: Katja Wik.
Genre: Drama.
Längd: 1 hr 29 min.
Åldersgräns: Barntillåten.
Skådespelare: Ellen Olaison, Maria Sundbom, Nina Zanjani, Iza Boëthius, Karl Linnertorp.
Releasedatum: 2017–07–03.
Distributör: Universal Sony.
"Flickvännen Klara är nyförälskad och vill inget hellre än att umgås med Jacob. Tvåbarnsmamman Anna tar tiden på sin man Jesper när han kokar välling. Exfrun Vera kan inte släppa taget om sin exman."
Exfrun är en av årets hittills sämsta filmer. Det svenska dramat är energilöst, obegripligt utdraget och fruktansvärt tråkigt. Några få scener lockar fram ett leende, men för det mesta misslyckas Exfrun med att engagera.
Anna gör sin välling 0,04 sekunder snabbare än Jesper.
Förutom de bleka karaktärerna är mitt största problem med Exfrun handlingen, eller rättare sagt avsaknaden av en sådan. Filmen ger insyn i tre vanliga kvinnors liv, och vi får ta del utav sporadiska samtal, tvättider och sömnlösa nätter. Dessvärre saknas en röd tråd, och ingenting verkar hända av en anledning. Händelserna är osammanhängande och kvinnorna verkar inte höra ihop med varandra på något sätt. Det finns inget egentligt innehåll, och den så kallade tunna ”handlingen” träder aldrig fram.
Exfrun har svårt att släppa taget om sin före-detta man. hålle
Som helhet är Exfrun en riktig besvikelse. Filmer är ämnade att underhålla, men det misslyckas detta drama totalt med.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 0 - 2,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Drama, Sponsrade recensioner;
Sonen
Originaltitel: Son.
Serie: Den utvalde #4.
Längd: 413 sidor.
Bokförlag: Natur&kultur.
"Claire spolas upp på stranden. Hon minns inte samhället hon kom ifrån, det utan färger, utan känslor. Men sakta vaknar något hos henne. Hon börjar minnas. Hon har burit ett barn. Ett barn som stals från henne och som hon måste återfinna. Även om hon tvingas betala ett ohyggligt pris."
Sonen består av tre delar: ”före”, ”mellan” och ”bortom”. Den första delen är riktigt bra. Berättelsen börjar starkt, och Lowrys väl utvalda ord trollbinder från första början. Hon bygger upp ett genuint intresse för protagonisten Claire, och det är fascinerande att läsa om samhället från Den utvalda fast ur ett annat perspektiv. Den dystopiska världen är mästerligt uppbyggd, och att läsa om en 14-årig födelsemor ger boken en kuslig atmosfär.
Senare i Sonen får vi också återse karaktärer och andra samhällen från tidigare böcker. Dessa spelar viktiga roller, och uppdagas i bokens andra och tredje del. Men här är tempot långsammare, och för första gången började jag känna att boken var alldeles för lång. Händelserna var utdragna, och många onödiga scener hade kunnat redigeras bort. Jag upplevde dessutom de många sammanträffandena som krystade, samtidigt som berättelsen inte gick ihop rent logiskt. Trovärdigheten började brista, och fast boken förblev gripande blev det snabbt klart att Sonen var seriens svagaste installation. Den saknar helt enkelt det som gjort tidigare delar så mäktiga.
Även slutet i sig gjorde mig besviken. Visserligen knyts säcken ihop till viss del och som tidigare nämnt får vi återse många av karaktärerna. Men jag hade velat få fler förklaringar om hur de olika samhällena hörde ihop, och på grund av att vi inte får särskilt många svar kändes slutet antiklimatiskt. Jag hade helt enkelt förväntat mig mer.
Som helhet är Sonen en bra bok. Lowry är en enastående författare, och den här serien är minst sagt värd att läsa. Dock är just Sonen den svagaste delen, och någonstans på vägen tappar boken det som gjorde den så gripande i början.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 5 - 6,5, Bokrecensioner: Dystopier och sci-fi, Sponsrade recensioner;
Live by night
Regissör: Ben Affleck.
Genre: Drama.
Längd: 2 hr 8 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Ben Affleck, Elle Fanning, Sienna Miller, Brendan Gleeson, Zoe Saldana, Chris Cooper.
Releasedatum: 2017–06–05.
Distributör: Warner Bros.
"Joe lever i den undre världen, men liknar inte de gangstrar han vägrar att arbeta för – han är uppriktig och har en stark uppfattning om rättvisa. Tillsammans med sitt skoningslösa gäng lämnar han Boston och beger sig till Tampa för att ge igen för det han utsatts för. Men fast hämnden är ljuv har den ett högt pris."
Live by night börjar intressant men förlorar efter ett tag sitt driv och sin röda tråd. Det är ett drama vars oengagerade dussinberättelse fylls upp till bredden med klyschor och stereotyper. Filmen är långt ifrån dålig, men saknar förmågan att göra bestående intryck.
Jag är personligen inte särskilt förtjust i Ben Affleck – varken som skådespelare, regissör eller manusförfattare. Han saknar djup och inlevelse i sitt framförande, regin lider brist på nyskapande intuition och manuset känns styltigt. Som tur är medverkar många andra duktiga skådespelare i filmen, och de kompenserar till viss del för Afflecks svagheter.
Som helhet är Live by night en film som har lite av allt: på gott, och på ont. Vissa scener är riktigt spännande och fängslande, medan andra är så tråkiga att jag fick snabbspola förbi dem för att inte förlora intresset. Jag tröttnar snabbt på filmer som saknar originalitet, och tyvärr är Live by night en dussinfilm. En bra sådan visserligen, men en dussinfilm icke desto mindre.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 3 - 4,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Drama, Sponsrade recensioner;
Little House on the Prairie, säsong 3
Antal avsnitt: 22 stycken.
Åldersgräns: 7 år.
Genre: Drama.
Skådespelare: Melissa Gilbert, Michael Landon, Karen Grassle, Melissa Sue Anderson, Rachel Greenbush, Alison Arngrim.
"Mary och John förälskar sig och måste göra ett stort framtidsval. Laura visar mod när Charles skadas allvarligt på en jaktresa. Carrie springer iväg och ramlar ner i ett gruvschakt. Familjen letar guld med katastrofalt resultat. Ett barn som avvisats av sin morfar för att han är indian, får äntligen respekt."
Den tredje säsongen av Little house on the prarie är underbar. Den här serien är oerhört mysig, och kombinationen av humor och berörande drama gör den gripande. Seriens lågmäldhet ger en rofylld känsla som låter tittaren drömma sig bort. Dessutom har den en obeskrivlig glädje. Avsnitten värmer ända in på själen, och de viktiga lärdomarna som förmedlas väcker tankar och frågetecken om vårt eget samhälle idag.
Laura ställer upp och hjälper sina vänner.
De härliga karaktärerna är riktigt intressanta att följa, och jag fastnar för deras okonstlade omtänksamhet och lojalitet. De inspirerar och agerar förebilder, då deras självinsikt och givmildhet får mig själv att vilja bli en bättre människa. Skådespelarna är dessutom riktigt duktiga. Serien är mycket välspelad, och ofta glömmer man bort att det inte handlar om verkliga individer.
Själviska Nellie fortsätter att mobba flickorna.
Som helhet är Little house on the prairie en av 1900-talets allra bästa serier. Det är en klassiker som alla borde ta del utav.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Serier: Drama, Serier: Feelgood, Tv-seriebetyg 7 - 8,5, Tv-serierecensioner;
Tävling – Logan Noir Edition
I samarbete med Fox lottar jag ut tre exemplar av Logan Noir Edition på bluray.
Logan följer Wolverine från X-men, som tar hand om en sjuk Professor X i en gömma nära mexikanska gränsen. Men försöken att hålla sig gömd ställs på sin spets när en mutant förföljd av mörka krafter anländer. Just denna utgåva innehåller både originalversionen samt noir-versionen, som är svartvit. Filmen släpps 17 juli 2017.
För chans att vinna filmen, kommentera detta inlägg och:
1. Svara på frågan: föredrar du filmer i färg eller svartvitt?
2. Ange din mejladress.
Tävlingen avslutas 23:59 den 16 juli. Sena bidrag blir ogiltiga.
De tre vinnarna lottas fram av mig och beslutet kan inte överklagas. Vinnarna kontaktas via mejl när tävlingen är avslutad och behöver svara på mejlet med sin fullständiga adress. Tävlingen är endast öppen för deltagare bosatta i Sverige, och alla under 18 år behöver ha målsmans tillstånd för att delta. Vinsten kan inte bytas mot kontanter.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Tävlingar
Hidden figures
Regissör: Theodore Melfi.
Genre: Drama.
Längd: 2 hr 7 min.
Åldersgräns: 7 år.
Skådespelare: Taraji P. Henson, Octavia Spencer, Janelle Monáe, Kevin Costner, Kirsten Dunst, Jim Parsons, Mahershala Ali.
Releasedatum: 2017–06–26.
Distributör: 20th Century Fox.
"Katherine, Dorothy och Mary var tre afroamerikanska kvinnor som arbetade för NASA och var hjärnorna bakom USA:s kamp mot Sovjetunionen i rymdkapplöpningen för att få astronauten John Gleen i omloppsbana kring Jorden."
Den inspirerande må bra-filmen Hidden figures skildrar en ofta förbisedd sida av USA:s segregering. Den har en intressant och djupt berörande berättelse, som med enkla men kraftfulla medel gör filmen oförglömlig.
Dorothy, Katherine och Mary får chans att jobba på NASA.
Hidden figures fastnar verkligen. Fotot är vackert, karaktärerna härligt skarpa och handlingen gripande. Skådespelarna berikar filmen med enastående prestationer, och deras kompetens gör att storyn känns mäktigare som film än bok. Detta förstärks också av att boken mest trycker på fakta, medan filmen framhäver humor och konflikter. Det gör att den aldrig blir tråkig, och fast filmen är över två timmar lång ville jag ha mer när eftertexterna började rulla.
Trots uppenbar begåvning måste Katherine bevisa sig själv.
Men Hidden figures är inte perfekt. För det första är det otydligt hur lång tid som passerar under filmens gång. Sen anser jag också att slutet är lite för lyckligt. Det är egentligen tillfredsställande, men inger en missvisande känsla av allt blev bra för de tre kvinnorna. I själva verket behövde de fortsätta kämpa för rättvisa resten av sina liv, men detta framgår inte av filmen.
De tre kvinnorna stöttar varandra i vått och tort.
Som helhet är Hidden figures en gripande, tankeväckande och djupt fascinerande film. Den kommer att leva kvar länge.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 7 - 8,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Dokumentär & biografi, Filmrecensioner: Drama, Sponsrade recensioner;
Minnet av vatten
Originaltitel: Teemestarin kirja.
Serie: Fristående.
Längd: 240 sidor.
Bokförlag: Modernista.
"Den globala uppvärmningen har förändrat världen. Krig utkämpas om vatten, och Kina har tagit över makten i Europa. Här går Noria i lära för att bli temästare, vilket medför djupa hemligheter. Bara temästaren känner till var de dolda vattenkällorna finns. Men när Norias far dör börjar armén övervaka henne. Och när vatten i allt högre grad blir en bristvara tvingas Noria välja mellan att slåss och skydda sig själv, mellan kunskap och släktband."
Minnet av vatten är en hänförande debut. Det är en tankeväckande och vacker berättelse, som utspelas i en intelligent konstruerad framtidsvärld. Läsningen i sig är lågmäld, men ett högre tempo skulle kännas malplacerat i denna djupt atmosfäriska roman. Itärantas nästintill poetiska språk bygger skickligt upp en spänd stämning och hennes gripande, detaljrika beskrivningar får läsaren att känna som att man befinner sig på plats. Det är tydligt att Itäranta valt varje ord med största omsorg, och språket blir ett konstfullt och mäktigt verktyg som fängslar läsaren från början till slut.
Den satiriska framtidsvisionen som Itäranta skildrar är en av de mest originella som jag har läst om. Det finns så oerhört mycket nytt att lära sig – nya lagar, geografiska gränser och fascinerande traditioner – och allt känns skrämmande trovärdigt. Bokens stora svaghet är dock att den känns som en introduktion för något annat. Jag väntade hela tiden på att handlingen skulle komma igång ordentligt, att något storslaget skulle hända och ta allt till nästa nivå – men det gör det aldrig.
Som helhet är Minnet av vatten en enastående debut, som genast får mig att längta efter fler böcker av Emmi Itäranta.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 7 - 8,5, Bokrecensioner: Dystopier och sci-fi, Sponsrade recensioner;
The Great Wall
Genre: Thriller, action.
Längd: 1 hr 43 min.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Matt Damon, Tian Jing, Willem Dafoe, Pedro Pascal, Andy Lau, Hanyu Zhang.
Releasedatum: 2017-06-26.
Distributör: Universal Sony.
"En elitstyrka är i kamp för mänsklighetens överlevnad. En kamp som äger rum på världens mest ikoniska byggnadsverk; den kinesiska muren."
Jag sitter som ett frågetecken under hela filmens gång. I The great wall hänger nämligen ingenting ihop logiskt, och bristen på ett konsekvent tänkande blir riktigt fånigt. Dessutom har filmen en av de mest bleka, nästintill icke-existerande, handlingar som jag har sett på länge. Den kinesiska armén måste försvara muren från fula, grodliknande utomjordingar som attackerar var 60:e år. Varför framgår aldrig, och den efterföljande krigsscenen som utgör så gott som hela filmen blir ytterst tröttsam att ta del utav.
Filmen består av en enda lång krigsscen.
The great wall har fler klyschor än vad jag kan räkna till. Allt från den påtvingade romansen, till de infångade rivalerna som snabbt hyllas som krigshjältar. Filmen är också löjligt förutsägbar, med platta karaktärer och för enkla effekter. Dessutom gör den påtagliga frånvaron av struktur att filmen känns ogenomtänkt. Vissa scener skyndas alldeles för snabbt förbi, medan andra dras ut på alldeles för länge och aldrig verkar ta slut.
Inte ens världvana stjärnan Matt Damon håller upp filmen.
Som helhet är The great wall en riktigt tunn fantasythriller. Den erfarna ensemblen som har arbetat med filmen borde ha kunnat åstadkomma något bättre.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 0 - 2,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Action, thriller, Sponsrade recensioner;
Glöm mig
Författare: Alex Schulman.
Serie: Fristående.
Längd: 255 sidor.
Bokförlag: Bookmark.
"Alex är på väg till barndomstorpet i Värmland för att hämta hem sin mamma, som stängt in sig på ett rum och druckit flera dagar i sträck. I hemlighet har han redan kontaktat ett behandlingshem för alkoholister. Han när ett hopp, för någonstans djupt inom honom finns ljusa minnen. Minnen av en kärleksfull och närvarande mamma. Vad var det egentligen som gick fel mellan dem?"
Glöm mig är en självbiografisk roman om Alex Schulmans uppväxt med alkoholiserad mamma. Det är inte ett litterärt mästerverk, men ändå en mycket gripande läsning. Innehållet är lätt att ta till sig, och både språket samt textens grafiska utformning gör boken behaglig att läsa. De stora marginalerna ger ett luftigt och lättsamt intryck, medan den lågmälda och ärliga tonen fängslar. Schulman beskriver förhållandet till modern och hennes beroende på ett hjärtknipande sätt, och det blir tidigt tydligt att Glöm mig är svår att släppa taget om.
Emellertid känns vissa sekvenser i boken underutvecklade. Jag hade till exempel gärna tagit del av Alex senare liv, och läst om hur han tänker att hans bakgrund har påverkat honom som pappa och partner. Jag hade även förväntat mig att Glöm mig skulle beröra mig mer. Misstolka mig inte, det är en sorglig bok – men jag kände mig relativt neutral efter sista sidan var läst. Men kanske har jag bara blivit härdad av allt hemskt i världen.
Som helhet är Glöm mig en bra bok, med vackert språk och tankeväckande innehåll.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Bokbetyg 5 - 6,5, Bokrecensioner: Facklitteratur och biogr, Sponsrade recensioner;
KONTAKT
Vill du komma i kontakt med mig? Skicka ett mejl till [email protected] om det gäller samarbeten, pressutskick, intervjuer eller liknande. Om du har en allmän fråga räcker det med att du lämnar en kommentar här på bloggen eller skickar ett DM på Instagram.
FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM (@BOOKBRINGER)
FÖLJ MIG PÅ GOODREADS
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Övrigt
Split
Genre: Thriller.
Längd: 1 hr 57 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: James McAvoy, Anya Taylor-Joy, Betty Buckley, Haley Lu Richardson, Jessica Sula.
Releasedatum: 2017–06–26.
Distributör: Universal Sony.
"Kevin har visat 23 olika personligheter för sin psykiater, men ytterligare en är dold och väntar nu på att ta över och kontrollera de andra. När han drivs till att kidnappa tre tonårsflickor hamnar han i ett krig om överlevnad, som utkämpas mellan alla de som han har inom sig och runt omkring."
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Split. Å ena sidan är den välspelad. James McAvoy är fantastisk som personlighetskluvna Kevin och gör ett utomordentligt arbete med att särskilja de olika identiteterna från varandra. Filmen är dessutom spännande och riktigt psykologiskt intressant. Det fängslande konceptet griper snabbt tag i tittaren, samtidigt som den spända stämningen skickligt kombineras med upplyftande humor. Men det är tveksamt om thrillerns styrkor väger upp för filmens många brister.
Tre tjejer kidnappas av personlighetskluvna Kevin.
Split känns nämligen relativt slätstruken. Handlingen är inte särskilt utmärkande, och karaktärerna känns endimensionella. Fast jag har medlidande för de kidnappade tjejerna, saknar de den komplexitet som skulle få mig att genuint bry mig om vad som hände med dem. Nu känns de mest som ett virrvarr av klichéer och bortkomna handlingar.
Under Kevins läkarbesök blir psykologen misstänksam.
Vidare utnyttjar Split inte sin fulla potential till att bli riktigt spännande och obehaglig. För det första uppdagas Kevins sinnestillsånd för tidigt i filmen. Det blir lite antiklimatiskt, och jag hade föredragit om små ledtrådar istället successivt hade lett till ett stort avslöjande. Vidare blir filmen aldrig särskilt skrämmande. Istället upplevs den som överdriven; ett fenomen som blev särskilt tydligt i tredje akten. Där förlorar filmen sig totalt, med näst intill löjligt bristande trovärdighet i form av människor som klättrar på väggarna, böjer järngaller med bara händerna och som lyckas överleva att bli knivhuggen flera gånger (kniven går till och med sönder på kuppen…).
I den underjordiska labyrinten är det svårt att hitta ut.
Som helhet är Split en intressant och småspännande film som saknar förmåga att ta tittaren med storm.
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Filmbetyg 5 - 6,5, Filmrecensioner, Filmrecensioner: Action, thriller, Sponsrade recensioner;
DET HÄR ÄR JAG
iHeartFantasy är en sida för alla nördar. Här får du lästips och förslag på vilken film eller serie som du kan titta på i helgen – och förebådande råd om vad du bör undvika. Du kan också följa mitt samlande, vara med i nördiga diskussioner och delta i roliga tävlingar.
Jag bakom bloggen heter Melanie. Jag föddes -95 och är bosatt i mittersta Sverige. Sedan lång tid tillbaka har jag aspirerat att bli författare, men för närvarande arbetar jag som kommunikatör. I den rollen får jag sköta företagets marknadsföring och samordna den externa kommunikationen.
Förutom att läsa och titta på tv breddar sig mina intressen mellan att fotografera, spela spel (favoriten är såklart The last of us) och ta långa promenader i skogen. För mig finns inget som är så avkopplande som att vara i solen bland kvittrande fåglar, så jag passar gärna på att ta mig ut när tillfälle ges. Ett annat brinnande intresse är musik. Musik får mig att känna oerhört starkt och jag skulle lätt kunna sitta en hel dag och inte göra något annat än att bara lyssna på låtar. Jag gillar i princip alla genrer men ofta fastnar jag lite extra för film- och seriesoundtrack, exempelvis från The greatest showman, Nashville, Empire, Mamma mia!, Lord of the rings och liknande.
15 snabba frågor om mig
1. Vad äter du till frukost? Lättfil med färska blåbär och ett glas chokladdryck på sidan om.
2. Är du besatt av något? Märkesprodukter, onlineköp, sociala medier, rutiner och andras bekräftelse
3. Hur mycket läser du ungefär på ett år? Det varierar, men mellan 75-150 böcker.
4. Favoritlåt? "7 rings" av Ariana Grande eller "Mother's daughter" av Miley Cyrus.
5. Vad är din högsta avslutade utbildning? Kandidatexamen i informationsdesign med inriktning i textdesign.
5. Vad var ditt favoritämne på gymnasiet? Matematik.
6. Favoritplagg i din garderob? En marinblå, kort klänning från Ralph Lauren.
7. Din största svaghet? Min självkritik och min ovilja att ta risker.
8. Singel eller upptagen? Upptagen sedan 20 oktober 2018.
9. Vad har du för mobil? En Samsung Galaxy S9.
10. Fest eller myskväll? Myskväll!
11. Om du fick en dotter, vad skulle hon heta? Junie.
12. När går du upp och när lägger du dig på vardagar? Jag brukar gå upp 6:20 och gå och lägga mig efter 22.
13. Tränar du? Nope. Om man inte räknar med vanliga promenader och att cykla till jobbet.
14. Husdjur? Jag har två Russian blue-katter som heter Lisa och Zelda.
15. Om du vann en miljon, vad skulle du göra då? Betala kontantinsatsen till ett eget hus.
Tveka inte att fråga, om du undrar något! Och följ mig på Instagram @bookbringer för fler boktips!
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Övrigt
Läst och sett – juni 2017
Nedan ser du vad som jag har recenserat under månaden. Klicka på bilderna för att komma till respektive inlägg, som står i betygsordning. ♥
Nya böcker: 22 st (10 recex).
Recenserade böcker:
Nya filmer: 15 st (14 recex).
Recenserade filmer:
Nya tv-serier: 1 st (1 recex).
Recenserade tv-serier:
| Kommentera inlägget här |
Permalink / Kategori: Wrap Ups & Book Hauls & Shelf Tours
