Big Little Lies

Längd: 6 hr 10 min.
Antal avsnitt: 7 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama.
Skådespelare: Reese Witherspoon, Nicole Kidman, Shailene Woodley, Alexander Skarsgård, Laura Dern.
Releasedatum: 25 september 2017.
Distributör: Warner bros.
 
"De tillsynes perfekta liven hos tre mödrar är en fasad som döljer något helt annat under ytan."
 
 
 
 
 
Big little lies är galet bra. Det var länge sedan som jag såg en serie med sådant djup och sådan insiktsfullhet. Det är ett väldigt atmosfäriskt drama, med tryckande stämning och mörk humor. Manuset är oerhört intelligent uppbyggt och karaktärernas komplexitet gör dem så verkliga att det känns som att jag skulle kunna ta på dem. Ingenting i deras vardag är enkelt, och att följa deras omskakande liv bakom fasaderna tog verkligen andan ur mig.
 
Vännerna Jane, Madeline och Celeste har hemligheter för varandra. 
 
Big little lies börjar försiktigt. Första avsnittet är lite fumligt, och det tar ett litet tag för serien att komma på fötter. Men allteftersom vi lär känna karaktärerna tätnar intrigerna, avsnitten blir allt mer intensiva och det dröjde inte länge innan Big little lies blev hela min värld. En stor anledning till det är den makalösa stjärnensemblen. Dern, Witherspoon, Kidman, Woodley… de imponerar bortom alla förväntningar. Allt som går att säga är: WOW, vilka talanger!
 
Renatas dotter trakasseras i skolan. 
 
Det här är en kraftfull serie, som både underhåller och berör. Den berättar ett viktigt – och tyvärr också väldigt aktuellt – budskap, och gör stort intryck med sin starka komplexitet. Allt som allt: enastående.
 

Tävla och vinn – Baywatch!

 
I samarbete med Fox lottar jag ut tre exemplar av Baywatch. Vinnarna får själva bestämma om de vill ha filmen på bluray eller DVD.
 
Baywatch baseras på tv-serien med samma namn och följer en grupp livräddare som går undercover för att avslöja en affärskvinna som hotar att förstöra strandens framtid. Filmen släpptes 16 oktober, och i huvudrollerna syns bland annat Alexandra Daddario, Priyanka Chopra, Dwayne Johnson och Zac Efron.
 
 
För chans att vinna filmen, kommentera detta inlägg och:
1. Svara på frågan: vad tycker du är det bästa med sommaren?
2. Svara på frågan: vill du vinna filmen på bluray eller DVD?
3. Ange din mejladress.
 
Tävlingen avslutas midnatt 22 oktober. Sena bidrag blir ogiltiga.
 
 
De tre vinnarna lottas fram av mig och beslutet kan inte överklagas. Vinnarna kontaktas via mejl när tävlingen är avslutad och behöver svara på mejlet med sin fullständiga adress. Tävlingen är endast öppen för deltagare bosatta i Sverige, och alla under 18 år behöver ha målsmans tillstånd för att delta. Vinsten kan inte bytas mot kontanter.

Hjärtlös

Författare: Marissa Meyer.
Originaltitel: Heartless.
Serie: Fristående.
Längd: 444 sidor.
Bokförlag: Modernista.
 
"Catherine är den ogifte Hjärter kungs favorit. Men hon är inte intresserad. Hon drömmer om att öppna ett konditori. Men i ett rike med magi, dårskap och monster har ödet gjort upp andra planer."
 
 
 
 
 
 
 
Hjärtlös har en intressant premiss och berättar en fascinerande bakgrundshistoria till hur Catherine blev den obarmhärtige Hjärter Dam från Alice i Underlandet. Jag tycker väldigt mycket om retellings, och Marissa Meyer är en gud när det kommer till att återberätta klassiska sagor i modern tappning. Hjärtlös är inget undantag. Det är en spännande och underhållande roman, som höll mig fängslad. Jag tyckte särskilt mycket om att följa Caths intresse för bakning, och tyckte att det var rogivande att läsa om hennes dröm om ett bageri.
 
Tempot är dock långsamt, och vissa transportsträckor mellan de spännande scenerna var rätt tråkiga att läsa. Jag frustrerades också av huvudpersonen, Cath. Hon gör frekvent dumma val, och fast jag känner empati för henne störde jag mig på att hon aldrig stod upp för sig själv. Jag känner också att den karaktärsutveckling som hon genomgår inte är helt trovärdig. 
 
Något annat som jag noterade var att jag inte fick känslan av att Underlandet är ett härligt konstigt och exotiskt land. Det känns som att Meyer tar för givet att vi vet hur Hjärter ser ut, och vi får ingen direkt världsuppbyggnad. Det händer några småunderliga saker, men bortsett från det känns Hjärter som vilket land som helst. Jag hade gärna sett mer kreativitet, som framhävt det absurda samhället i Underlandet.
 
Allt som allt är Hjärtlös en bra bok. Den är inte helt problemfri, men lyckas underhålla läsaren med en intressant berättelse om Hjärter Dams ursprung.
 

Vinnarna av Wonder Woman!

 
Nu är tävlingen avslutad och vinnarna dragna. Till er som inte vann den här gången får ni snart en ny chans, då nästa tävling drar igång imorgon!
 
De som vann varsitt exemplar av Wonder woman är:
  1. Jamie.
  2. Laura.
  3. Elin.
Stort grattis! Ett vinnarmejl har skickats till er.

The Walking Dead, säsong 7

Längd: 13 hr 17 min.
Antal avsnitt: 16 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Thriller, rysare.
Skådespelare: Andrew Lincoln, Norman Reedus, Lauren Cohan, Danai Gurira, Jeffrey Dean Morgan.
Releasedatum: 25 september 2017.
Distributör: 20th Century Fox.
 
"Efter att Rick och gruppen hamnat i Negans våld förstår de att han inte går att resonera med, och att varje dag kan vara deras sista."
 
 
 
 
Den sjunde säsongen av The Walking Dead är ojämn. Några avsnitt är nagelbitande spännande, andra segar sig framåt. Jag har saknat karaktärerna och njuter av att vara tillbaka i den fascinerande, postapokalyptiska världen – ändå kan jag inte undgå att känna mig besviken.
 
Kämpaglöden slockar aldrig. 
 
När det väl hettar till är det svårt att slita sig från säsongen. Dessvärre är transportsträckorna mellan de spännande scenerna väldigt långa: ibland är det flera avsnitt mellan dem. Det gör att säsongen känns rätt tradig, vilket förstärks av upprepningar, klyschor och ett förutsägbart upplägg. En del scener är faktiskt rätt dumma och jag kunde inte undgå himla med ögonen åt vissa logiska luckor. Jag är också frustrerad över att säsongen bygger upp mot ett antiklimatiskt avslut, som mer består av långa tillbakablickar snarare än den förväntade explosiva actionen.
 
Kung Hezeikel försöker förstå sig på Carol. 
 
Men trots alla brister har jag svårt att tycka illa om säsongen. Jag fängslas fortfarande av konceptet, och tycker att gruppens kamp för överlevnad är väldigt intressant att följa. Jag gillar också den nya antagonisten Negan, som trots mycket prat och ingen verkstad är ett välkommet tillskott till serien.
 
Säsongen uppvisar seriens hittills coolaste zombie. 
 
Allt som allt är den sjunde säsongen av The walking dead bra: varken mer eller mindre.
 
 

Little House on the Prairie, säsong 5

Längd: 20 hr.
Antal avsnitt: 24 stycken.
Åldersgräns: 7 år.
Genre: Drama.
Skådespelare: Michael Landon, Karen Grassle, Melissa Gilbert, Melissa Sue Anderson, Lindsay Sidney Greenbush, Matthew Labyorteaux.
Inspelningsår: 1978.
 
"Ingalls-familjen flyttar till Winoka för att vara nära Mary. De sköter ett hotel och möter Albert för första gången. Efter flera månader återvänder de till deras gamla hem för att återställa Walnut Grove."
 
 
 
Den femte säsongen av Little house on the prarie är, precis som de tidigare delarna, behaglig att se på. Det är en väldigt mysig serie, med trivsam stämning och lättsam humor. Karaktärerna inspirerar med sin goda moral, och jag kan inte låta bli att skratta åt deras påhitt, så som när Laura ska sätta dit Mrs. Oleson för att hon förtalat alla i staden genom hennes tidningsspalt. Det är som att varje gång jag ser serien, lyfter den en vikt från mina axlar och får mig att känna mig mer öppen och friare.
 
Familjen Ingalls fortsätter att hålla ihop trots alla motgångar. 
 
Den här säsongen har dock svårt att leva upp till sin föregångare. Den fjärde säsongen var seriens höjdpunkt och lyckades få mig att både skratta och gråta fler gånger än vad jag kan räkna till. Det är förstås svårt att slå, och den femte säsongen blir snäppet svagare på grund av att:
  • den inte utspelar sig i Walnut Grove hela tiden. Västernstaden Winoka må skapa variation, men bidrar inte alls med samma härliga gemenskap som finns i deras hemort.
  • skådespelaren Labyorteaux, som spelade unga Charles i tidigare säsong, återanvänds som den nya karaktären Albert. Kunde de inte ha anställt någon ny?
  • avsnitten som fokuserar på Mary är väldigt lika varandra. Det som hände henne i den fjärde säsongen berörde mig djupt, men efter att ha sett avsnitt efter avsnitt om händelsens efterverkningar har jag börjat förlorat intresse för henne som karaktär.
Välbergade Mrs. Oleson och Nellie ser ner på alla andra. 
 
Allt som allt är den femte säsongen av Little house on the prarie riktigt bra. Den kanske inte håller måttet jämfört med tidigare delar, men är ändå en ljuvlig tittarupplevelse.
 

Tid att ta farväl

Författare: S.D. Robertson.
OriginaltitelTime to say goodbye.
Serie: Fristående.
Längd: 366 sidor.
Bokförlag: HarperCollins Nordic.
 
"Will älskar sin dotter över allt annat. Och sexåriga Ella vet att hennes pappa aldrig kommer att lämna henne, det lovade han när hennes mamma dog. Men det löftet kommer snart visa sig svårare att hålla än Will kunnat föreställa sig."
 
 
 
 
 
 
Tid att ta farväl är enkel att ta till sig, tack vare genomtänkt språk och lättsmält innehåll. Jag hade dessvärre svårt att fastna för handlingen. Protagonisten Will dör (oroa dig inte, det händer i första kapitlet och är därför ingen spoiler) och resten av boken går ut på att han försöker hålla kontakten med sin dotter från andra sidan. Detta är inte riktigt min grej, då hela ”spöke kommunicerar med de levande”-konceptet känns fånigt och utdaterat. Det hela blir sötsliskigt klyschigt, och den konstanta sentimentaliteten gör läsningen tråkig i längden.
 
Mitt största problem med boken är att gråtmildheten tar vid redan vid första sidan. Som läsare hann jag inte fastna för eller bry mig om karaktärerna, innan Robertson förväntar sig att jag ska sörja för dem. Jag hade velat att han successivt byggt upp känslorna för personerna i boken, genom humor och att visa hur de levde ihop. Istället blir det mer ”BAM! Här kommer känslorna!” direkt, vilket inte har någon inverkan på mig. Det fick mig snarare att tröttna och himla med ögonen.
 
Som helhet är Tid att ta farväl en sentimental roman med starka Ghost-vibbar. En välskriven bok som inte riktigt föll mig i smaken.
 

Nytt i samlingen, #234

 
Den här veckan anlände inte lika mycket som tidigare. Men det är faktsikt rätt skönt. Jag har en hel del här hemma att ta mig igenom – både böcker, filmer och tv-serier – så det är med lättnad som jag blickar på den lilla högen nya verk. Det är ju alltid roligt att få nya saker, men det medför också en del stress att hinna med allt.
 
I alla fall. Det som kommit under veckan är två böcker, en film och en tv-serie: De älskande av Mats Wahl från Natur&kultur, En väktares bekännelser av Elin Säfström från Gilla böcker, The ottoman lieutenant från Universal och den första säsongen av This is us från Fox. Jag ser mycket fram emot att ta del av dessa. 

Free fire

Regissör: Ben Wheatley.
Genre: Action, komedi.
Längd: 1 hr 30 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Enzo Cilenti, Sam Riley, Brie Larson, Michael Smiley, Cilliam Murphy, Armie Hammer.
Releasedatum: 25 september 2017.
Distributör: Universal Sony.
 
"En illegal vapenaffär mellan två gäng går fel."
 
 
 
 
 
 
Ugh. Det här blir en kort recension, för ärligt talat finns inte mycket att säga om Free fire. Det är en väldigt tråkig film, med få nyanser. Miljön är densamma hela tiden, karaktärerna känns endimensionella och handlingen är väldigt blek. Finns det ens en handling? Knappt. 
 
Två gäng möts för att genomföra en affär. 
 
Så gott som hela filmen går ut på att karaktärerna skjuter mot varandra. Enda gången som de tar paus är när de kastar förolämpningar och svordomar mot varandra. Det hela är svårt att ta seriöst, och väldigt enformigt att titta på. Tycker du om pang pang-filmer utan mycket till handling så lär Free fire passa dig, men mig föll det inte i smaken.
 

Par i brott

Författare: Agatha Christie.
Originaltitel: Partners in crime.
Serie: Tommy och Tuppence #2.
Längd: 294 sidor.
Bokförlag: Bookmark.
 
"De unga makarna Tommy och Tuppence får i uppgift att driva en detektivbyrå i London. Genom att anamma de metoder som används av en rad litterära detektiver så som Sherlock Holmes, fader Brown och Hercule Poirot, löser de såväl stora som små kriminalfall."
 
 
 
 
 
Agatha Christie är en av få deckarförfattare som jag tycker om. Jag gillar exempelvis Och så var de bara en och Mordet på orientexpressen. Par i brott är dock den bok av Christie som jag tycker minst om. 
 
Par i brott är med skillnad från Agatha Christies andra böcker inte en fullskalig roman. Istället är det en samling noveller som allesammans följer Tommy och Tuppence. Dessa fångade inte mitt intresse av flera anledningar. För det första var de nästintill parodiska, och därför väldigt svåra att ta på allvar. Sen finns inte samma känsla i novellerna – det blev helt enkelt inte lika spännande som i Christies längre berättelser, där hon tagit sin tid att utveckla historien inför ett storslaget avslöjande. Nu kändes det mest bara ”blah”.
 
Par i brott var alltså föga imponerande. Den är verkligen inte dålig, men inget för mig.
 

Tävling – Wonder woman!

 
I samarbete med Fox lottar jag ut tre exemplar av Wonder woman. Vinnarna får själva bestämma om de vill ha filmen på bluray eller DVD.
 
Wonder woman följer krigarprinsessan Diana, som lämnar sin paradisö för att försöka stoppa alla krig. Filmen släpptes 9 oktober, och i huvudrollerna syns bland annat Gal Gadot, Chris Pine, Robin Wright och David Thewlis.
 
 
För chans att vinna filmen, kommentera detta inlägg och:
1. Svara på frågan: vem är "wonder woman" i ditt liv?
2. Svara på frågan: vill du vinna filmen på bluray eller DVD?
3. Ange din mejladress.
 
Tävlingen avslutas midnatt 15 oktober. Sena bidrag blir ogiltiga.
 
 
 
De tre vinnarna lottas fram av mig och beslutet kan inte överklagas. Vinnarna kontaktas via mejl när tävlingen är avslutad och behöver svara på mejlet med sin fullständiga adress. Tävlingen är endast öppen för deltagare bosatta i Sverige, och alla under 18 år behöver ha målsmans tillstånd för att delta. Vinsten kan inte bytas mot kontanter.

Pirates of the Caribbean: Salazar's Revenge

Regissör: Joachim Rønning, Espen Sandberg.
Genre: Äventyr, fantasy.
Längd: 2 hr 9 mins.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Johnny Depp, Javier Bardem, Geoffrey Rush, Brenton Thwaites, Kaya Scodelario.
Releasedatum: 2 oktober 2017.
Distributör©Disney.
 
"Salazar och spökseglarna flyr från Djävulens triangel med sikte på att förgöra alla pirater till sjöss."
 
 
 
 
 
Salazar’s revenge underhåller med högt tempo, grymma effekter och briljanta skådespelare. Johnny Depp är föga förvånande som Sparrow, och hans excentriska minspel lockar som alltid fram skratt. Även andra välbekanta ansikten, som inte syntes till i I främmande farvatten, dyker upp i filmen. Exempel på detta är Will, Elizabeth och Jacks besättning. 
 
Salazar vill utrota alla pirater. 
 
Men trots denna återförening är Salazar’s revenge nykomlingarnas film. De centrala rollerna är nämligen Henry (Wills son), Carina och Salazar. Skådespelarna som porträtterar dem gör mycket bra ifrån sig alla tre, men jag kunde ändå inte undgå att störa mig på känslan av att Sparrow och de andra ursprungliga karaktärerna degraderats till sidkaraktärer. Henry och Carina framställs nämligen som de nya Will/Elizabeth, och det känns som att de gamla skådespelarna lämnar över facklan till en ny generation.
 
Sparrow måste hjälpa Henry och Carina. 
 
Det finns ytterligare några saker som gjorde att jag inte helt och hållet älskade filmen.
  • Filmen förklarar inte särskilt tydligt hur magisystemet fungerar och vad som är möjligt. Det hela känns ofta övermäktigt och blir ibland för mycket och för konstlat.
  • Några saker som sker i filmen motsäger sådant som har hänt i tidigare delar. Exempel på detta är berättelsen om hur Jack fick kompassen.
  • Händelseförloppet är rätt förutsägbart och det finns inga direkt oväntade vändningar.
 Gränsen mellan vän och fiende är tunn. 

 

Allt som allt är Salazar’s revenge bra, men inte lika klockren som de första filmerna i franchisen. Den underhöll mig och fick mig att skratta, men känns samtidigt som en umbärlig fortsättning.

 

 
Alla bilder är copyrightskyddade av ©Marvel. 

Vinnarna av Alien: Covenant!

 
Nu är tävlingen avslutad och vinnarna dragna. Till er som inte vann den här gången får ni snart en ny chans, då nästa tävling drar igång imorgon!
 
De som vann varsitt exemplar av Alien: Covenant är:
  1. Michael A.
  2. Madeliene G.
  3. Malin A.
Stort grattis! Ett vinnarmejl har skickats till er.

Papperssjälar

Författare: Emma Johansson.
Serie: Fristående.
Längd: 333 sidor.
Bokförlag: VoxByOpal.
 
"Det finns hemligheter som äter upp en inifrån. De är som minor. Emilia har en mina inom sig. En som hotar att sprängas om någon så mycket som tittar på henne. Men minan är inte bara hennes egen, den riskerar att spränga fler än så."
 
 
 
 
 
 
Jag brukar sällan gripas tag av svenska författares verk. Jag vet inte riktigt varför, men av någon anledning uppfattar jag dem ofta som bleka och intetsägande. Men wow, Emma Johansson får till en komplexitet som sällan syns i svensk litteratur. Papperssjälar fångar snabbt upp läsaren och skapar ett beroende som blir starkare ju mer man läser. Den uppslukande berättelsen fick mig verkligen att omvärdera min teori om att svenskar inte kan skriva.
 
Papperssjälar skildrar en vacker historia som både berör och får läsaren att känna sig alldeles varm inombords. Rent dramaturgiskt är det en mycket genomtänkt bok. Med skillnad från många andra svenska romaner, som livlöst går från en händelse till en annan, berättas allt med en dynamisk genuinitet. Orden känns äkta, och jag känner tillsammans med karaktärerna.
 
På tal om karaktärerna: de är väldigt lätta att tycka om. Jag gillar dessutom relationen mellan Emilia och Viktor, och vill nästan brista ut i glädjetjut över att den växte fram så fint istället för att bara dumpas på läsaren. Scenerna mellan dem är så mysiga och djupt passionerade att det är omöjligt att inte fastna för dem båda.
 
Boken har dock viss förbättringspotential. För det första är den rätt förutsägbar, och jag hade gärna velat se någon oväntad vändning komma runt hörnet. Sen är jag inte heller jätteförtjust i slutet, då jag tyckte att Viktors agerande blev lite för mycket. Men för övrigt är jag mäktigt imponerad. Emma Johansson förtjänar verkligen en eloge.
 
Papperssjälar är en riktigt stark debut, och det kommer från mig som vanligtvis föraktar svenskskrivna romaner. Jag ser med spänning fram emot fler böcker av Johansson.
 

A Monster Calls

Regissör: J. A. Bayona.
Genre: Drama.
Längd: 1 hr 49 min.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Lewis MacDougall, Sigourney Weaver, Felicity Jones, Toby Kebbell, Liam Neeson.
Inspelningsår: 2016.
 
"Sju minuter efter midnatt vaknar Conor av att ett monster står utanför hans fönster och ropar hans namn. Monstret är uråldrigt, vilt och har tre historier att berätta för Conor. Men det vill ha något fruktansvärt i utbyte: det vill ha sanningen."
 
 
 
A monster calls baseras på den enastående boken med samma namn, skriven av Patrick Ness. Om du är nyfiken på mina tankar kring romanen finns min bokrecension att läsa här, för denna recension fokuserar på filmen. Filmen är… bra. Riktigt bra, faktiskt. Men samtidigt når den inte samma höjd som boken. Fast jag inte direkt kan påstå att jag är besviken, hade jag förväntat mig mer. På något sätt känns filmen som en mindre mäktig, hollywoodiserad version.
 
Conors mamma är allvarligt sjuk i cancer. 
 
Filmen har samma vackra berättelse och starka budskap som boken. Jag tycker verkligen om hur den skildrar livets moraliska gråzoner, och fast saker både lagts till och tagits bort håller sig filmatiseringen förvånansvärt trogen originalberättelsen. Det enda som jag reagerar på är slutscenen, som inte direkt tillför något. Det hade blivit mäktigare om filmen avslutats likadant som boken.
 
En natt besöks Conor av ett monster. 
 
A monster calls-filmen är – precis som boken – väldigt gripande och lyckades beröra mig till tårar. Det som är annorlunda är förstås de mer filmiska medierna som musik, specialeffekter och skådespelare. Här levererar filmen starkt. Animationerna är ruggigt snygga och skådespelarna gör mycket bra ifrån sig. Särskilt imponerande är barnskådisen MacDougall, som var den som väckte mest känslor hos mig.
 
Conor och hans mormor måste lära sig att leva ihop. 
 
Ändå kan jag inte tycka att A monster calls-filmen är lika bra som boken. Anledningen varför är svår att sätta fingret på, då den trots allt är väl utförd och har allt man kan begära. Men boken är så djupt atmosfärisk och bygger upp karaktärerna så väl att det blir svårt att spegla det hela på skärm. Mestadelen av boken byggs trots allt upp av Conors känslor och tankar, och de kan vi så klart inte ta del av på samma sätt i filmen. Resultatet blir att hans ensamhet och behov av att bestraffas inte framgår lika tydligt, och på något sätt blir han en blek skugga av romanens komplexa protagonist.
 
Monstret ger Conor modet att se sanningen. 
 
A monster calls är alltså en riktigt bra film, väl värd att titta på. Men boken är betydligt mer kraftfull, så om du står i valet och kvalet mellan att se eller läsa, så rekommenderar jag boken starkt.
 

Come and find me

Regissör: Zack Whedon.
Genre: Thriller.
Längd: 1 hr 51 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Aaron Paul, Annabelle Wallis, Garret Dillahunt, Terry Chen, Enver Gjokaj.
Releasedatum: 18 september 2017.
Distributör. Universal Sony.
 
"Davids liv förvandlas till en mardröm när flickvännen försvinner. Ingen kan ge svar på vad som hänt henne och när han försöker hitta en förklaring upptäcker han att hon ljugit om allt ända sedan de lärde känna varandra flera år tidigare."
 
 
Come and find me har ett intressant koncept. Filmen saknar dock kött på benen, och den urvattnade berättelsen har inte tillräcklig substans för att gripa tag. Tempot är långsamt, och transportsträckorna mellan de bärande händelserna alldeles för långa. Faktum är att filmen är riktigt tråkig, just för att merparten av den hade kunnat klippas bort.
 
David är lycklig med sin flickvän. 
 
Skådespelarna är egentligen rätt bra – ända sedan jag såg Breaking bad har jag tyckt om Aaron Paul. Dock saknar både han och Annabelle Wallis den scennärvaro som behövs för att göra karaktärerna fängslande. De klarar inte av att bära upp filmen, och bidrar till känslan av att något viktigt saknas.
 
Efter försvinnandet vänds Davids liv upp och ner. 
 
Come and find me är alltså en andefattig film som man snabbt glömmer bort.
 

Nytt i samlingen, #233

 
Från Rabén&Sjögren anlände den efterlängtade, illustrerade utgåvan av Harry Potter och fången från Azkaban. Jag har sett fram emot den här skönheten hur länge som helst och blev helt salig när den överraskade mig i brevlådan. Sen kom också Mjölk och honung av Rupo Kaur från Mima förlag. Det är en omtalad diktsamling, och då jag inte har läst poesi tidigare ser jag mycket fram emot att testa på genren.
 
Jag fick även Ett delikat uppdrag, Svärdets brödraskap och Fången från Skottland av Diana Gabaldon från Bookmark, Pretty Little Liars-boken Syndig av Sara Shepard från Modernista och Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood från Norstedts Det är boken bakom den populära tv-serien The handmaid's tale.
 
Sist men inte minst fick jag The oath av Universal, samt King Arthur: legend of the sword och den sjunde säsongen av Pretty Little Liars av Warner Bros. 

Sherlock, säsong 3

Längd: 4 hr 21 min.
Antal avsnitt: 3 stycken.
Åldersgräns: 11 år.
Genre: Kriminalare, thriller.
Skådespelare: Benedict Cumberbatch, Martin Freeman, Una Stubbs, Mark Gatiss, Rupert Graves.
Inspelningsår: 2013.
 
"Sherlock Holmes löser tillsammans med sin kollega John Watson samtidens missdåd och mysterier. De två utredarna navigerar genom en labyrint av kryptiska ledtrådar och galna mördare för att slutligen komma fram till sanningen."
 
 
 
Sherlock är minst sagt en välgjord serie – med intelligent manus, läckra effekter och storslagen musik. Den kombinerar skickligt det spännande dramat med värmande humor, vilket lättar upp stämningen och får tittaren att skratta högt.
 
Cumberbatch, Abbington och Freeman i "The empty hearse". 
 
Karaktärerna är oerhört lätta att tycka om, mycket tack vare de briljanta skådespelarna. Både Benedict Cumberbatch och Martin Freeman glänser i sina roller, och deras mästerliga samspel har en väldigt tilltalande dynamik. Båda bemästrar också karaktärernas kroppsspråk och ansiktsuttryck, och har en fantastisk förmåga att få tittaren att skratta utan att säga ett ord.
 
Freeman, Abbington och Cumberbatch i "The sign of three". 
 
Nu till själva avsnitten. Den tredje säsongen är som förväntat inte särskilt lång, utan består av tre stycken filmlånga avsnitt. Säsongen inleds med ”The empty hearse”, som främst skildrar efterverkningarna av förra säsongsfinalen. Det är ett berörande och underhållande avsnitt, om även något långsamt. Det andra avsnittet, ”The sign of three”, känns mest som utfyllnad och är säsongens svagaste del då upplägget är lite rörigt. Serien rycker dock upp sig, och ”His last vow” markerar ett intensivt säsongsavslut med oväntad cliffhanger.
 
Freeman, Mikkelsen och Cumberbatch i "His last vow". 
 
Allt som allt är den tredje säsongen av Sherlock lyckad. Blandningen av spänning och humor är perfekt avvägd, och de utomordentliga skådespelarna lyfter avsnitten till skyarna. Jag ser väldigt mycket fram emot den fjärde säsongen, men först: The abominable bride!
 

Berlin syndrome

Regissör: Cate Shortland.
Genre: Thriller.
Längd: 1 hr 56 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Teresa Palmer, Max Riemelt, Matthias Habich, Emma Bading, Lucie Aron, Elmira Bahrami.
Releasedatum: 18 september 2017.
Distributör: Universal Sony.
 
"Clare besöker Berlin, där hon träffar lokalbon Andi. De känner omedelbart attraktion till varandra och spenderar en natt ihop. Men morgonen tar en mörk vändning när Clare upptäcker att Andi har gått till jobbet och låst in henne i lägenheten."
 
 
Berlin syndrome är en rätt medioker thriller, som saknar det där lilla extra som får filmen att sticka ut. Den gör inget direkt fel, men har så pass många uttjatade troper och förutsägbara vändningar att det helt enkelt blir tråkigt att titta på.
 
Clare faller för charmören Andi. 
 
Filmens urvattnade handling skapade inget helhjärtat intresse hos mig, och det långsamma tempot fick den att kännas mycket längre än två timmar. Jag störde mig dessutom på att karaktärerna ”förälskar sig vid första ögonkastet”, och deras bleka uppbyggnad gjorde att jag aldrig började bry mig om dem – speciellt inte den underutvecklade boven som saknar logiska motiv för sina handlingar.
 
Efter en passionerad natt tillsammans isoleras Clare från omvärlden. 
 
Trots karaktärernas färglöshet är skådespelarnas prestationer mer än dugliga. Både Teresa Palmer och Max Reimelt gör bra ifrån sig och känns trovärdiga i sina roller, men det slarvigt utformade manuset ger dem inte mycket att arbeta med. Förövrigt har Berlin syndrome stundtals ryckig klippning och en smått förvirrande början som sätter ribban för resten av filmen lågt.
 
Tiden går och Clare blir allt mer desperat. 
 
Allt som allt är Berline syndrome medioker. Har du inte sett många thrillers förut är den säkerligen spännande, men har du några filmer på nacken blir det uppenbart att originalitet och fingertoppskänsla saknas.
 

Tävling – Alien: Covenant!

 
I samarbete med Fox lottar jag ut tre exemplar av Alien: Covenant. Vinnarna får själva bestämma om de vill ha serien på bluray eller DVD.
 
Alien: Covenant följer en besättning som upptäcker vad de tror är ett outforskat paradis, men som i själva verket är en mörk och farlig plats. Filmen släpptes 2 oktober, och i huvudrollerna syns bland annat Michael Fassbender och Katherine Waterston.
 
 
För chans att vinna filmen, kommentera detta inlägg och:
1. Svara på frågan: vad är din värsta mardröm?
2. Svara på frågan: vill du vinna filmen på bluray eller DVD?
3. Ange din mejladress.
 
Tävlingen avslutas midnatt 9 oktober. Sena bidrag blir ogiltiga.
 
 
 
De tre vinnarna lottas fram av mig och beslutet kan inte överklagas. Vinnarna kontaktas via mejl när tävlingen är avslutad och behöver svara på mejlet med sin fullständiga adress. Tävlingen är endast öppen för deltagare bosatta i Sverige, och alla under 18 år behöver ha målsmans tillstånd för att delta. Vinsten kan inte bytas mot kontanter.

Oraklets gåta

Författare: Rick Riordan.
OriginaltitelThe hidden oracle.
Serie: Apollon #1.
Längd: 367 sidor.
Bokförlag: Bonnier Carlsen.
 
"Apollon vaknar upp i en soptunna. Det sista han minns är att Zeus blev förbannad för något. Borta är Apollons gudomliga snygghet – kvar finns en finnig kille med ständigt sug efter skräpmat. Nu finns det bara en sak att göra: överleva tillräckligt länge för att bli förlåten av Zeus och insläppt i Olympen igen."
 
 
 
 
 
Oraklets gåta gör mig kluven. Å ena sidan tycker jag väldigt mycket om protagonisten Apollon. Det är annorlunda att ta del av en guds perspektiv, och hans inbillade överlägsenhet är himla rolig att läsa om! Det hela blir som en kulturkrock, vilket minst sagt underhåller.
 
Dessvärre är handlingen otroligt urvattnad. Det känns som att Riordan återanvänder samma mall för alla sina böcker, gång på gång på gång igen. Till slut blir det väldigt tröttsamt att ta del utav. Jag vet inte om det är lathet eller kreativitetsbrist som spelar in, allt jag vet är att läsningen inte alls känns originell. Därtill saknar boken välbehövt djup, och den konstanta komiska faktorn ger läsningen ett ofta flamsigt och oseriöst uttryck.
 
På grund av att jag har läst många av Riordans tidigare böcker har jag svårt att njuta av Oraklets gåta, då det i princip är samma berättelse. Dock tycker jag mycket om den nya protagonisten, och jag ser fram emot att läsa vidare om honom i efterföljande bok.
 

Vinnarna av The Walking Dead säsong 7!

 
Nu är tävlingen avslutad och vinnarna dragna. Till er som inte vann den här gången får ni snart en ny chans, då nästa tävling drar igång imorgon!
 
De som vann varsitt exemplar av The Walking Dead säsong 7 är:
  1. Malin C.
  2. Andreas J.
  3. Pontus C.
Stort grattis! Ett vinnarmejl har skickats till er.

Shameless, säsong 2

Längd: 10 hr 2 min.
Antal avsnitt: 12 stycken.
Åldersgräns: 15 år.
Genre: Drama, komedi.
Skådespelare: William H. Macy, Emmy Rossum, Shanola Hampton, Jeremy Allen White, Joan Cusack, Emma Kenney, Cameron Monaghan.
Inspelningsår: 2012.
 
"Familjen Gallagher saknar måhända pengar till hyra och toalettpapper, men där finns mycket hjärta."
 
 
 
 
 
Shameless är en väldigt annorlunda serie, som inte direkt liknar något annat som jag har sett. Den är lika delar underhållande som bisarr, och fast den på något sätt känns mer autentisk än många andra tv-serier har jag svårt att avgöra vad jag egentligen tycker om den.
 
 
Å ena sidan älskar jag castingen. Shameless är oerhört välspelad, och skådespelarna imponerar verkligen i varje avsnitt. Men samtidigt har jag svårt för karaktärerna. Visserligen älskar jag Fiona och Sheila, men de andra upplever jag som rätt platta. Det känns inte som att vi kommer dem särskilt nära och jag kommer på mig själv med att aldrig riktigt bry mig om dem. Detta gäller speciellt Frank, som jag har väldigt svårt för. Jag tål verkligen inte hans osympatiska stil och tror att serien skulle bli starkare utan honom.
 
 
Som helhet tycker jag ändå om den andra säsongen av Shameless. Jag gillar de starka relationsbanden mellan karaktärerna, seriens humor och konceptet med att följa en familj som lever på begränsade tillgångar. Men samtidigt tröttnar jag snabbt när det blir för mycket kaos (exempelvis fester, alkohol, droger etc).
 

The Edge of Seventeen

Regissör: Kelly Fremon Craig.
Genre: Drama, komedi.
Längd: 1 hr 45 min.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Hailee Steinfeld, Haley Lu Richardson, Blake Jenner, Kyra Sedgqick, Woody Harrelson.
Releasedatum: 11 september 2017.
Distributör: Universal Sony.
 
"Det är inte lätt att vara ung, och för Nadine som går i high school blir livet ännu mer outhärdligt när hennes bästa kompis Krista börjar dejta hennes storebror."
 
 
 
 
The edge of seventeen är en härlig må bra-film som vibrerar av liv. Den är både riktigt rolig och berörande, samtidigt som den charmar med en underbart sarkastisk berättarstil. Konceptet är gripande, skådespelarna toppen och karaktärernas färgstarka personligheter gör det omöjligt att inte förälska sig i dem allesammans.
 
Läraren Bruner tar ingen skit men ställer ändå upp för uppkäftiga Nadine. 
 
Något som är ovanligt för den här genren är filmens höga trovärdighet. Det är läskigt lätt att relatera till karaktärernas sätt att tänka och agera, vilket ger The edge of seventeen en väldigt autentisk ton. Igenkänningsfaktorn är så pass hög att jag ibland fick känslan av att jag tittade på en film om mig själv. Det hela blev tankeväckande och komiskt, om än något obehagligt.
 
Nadine besvarar inte Erwins romantiska känslor. 
 
Filmen har egentligen bara en brist, och det är att den har en rätt medioker början – det tog mig lite tid att verkligen fastna och sympatisera för karaktärerna. Men The edge of seventeen är snabb att rycka upp sig och resten av filmen är ren magi. Faktum är att ju mer jag såg, desto mer ville jag se, och när eftertexterna kom ropade jag nästan ut av frustration: för inte kunde det väl redan vara slut?
 
När vännen Krista blir tillsammans med Nadines bror går vänskapen utför. 
 
Som helhet är The edge of seventeen en av årtiondets starkaste filmer om att växa upp och hitta sig själv. Det är ett oerhört mysigt och intelligent drama, som berättar en historia som verkligen känns äkta.
 

Get out

Regissör: Jordan Peele.
Genre: Rysare.
Längd: 1 hr 44 min.
Åldersgräns: 15 år.
Skådespelare: Daniel Kaluuya, Allison Williams, Catherine Keener, Bradley Whitford, LilRel Howery.
Releasedatum: 18 september 2017.
Distributör: Universal Sony.
 
"Chris besöker sin vita flickväns familjegods för första gången. Till en början tolkar han familjens överdrivet tillmötesgående beteende som en nervös reaktion på att dottern är ihop med någon med en annan hudfärg, men efterhand avslöjar ett antal märkliga incidenter en verklighet han aldrig hade kunnat föreställa sig."
 
Get out är faktiskt en rätt bra film. Jag brukar inte tycka särskilt mycket om rysare, men den här särskiljer sig från mängden. Den är välspelad, ovanligt sansad för genren och har en överhängande varslande känsla som bidrar till en lätt kuslig förnimmelse. Det satiriska konceptet känns dessutom väldigt aktuellt, och jag imponeras över att filmen snarare har gjorts tankeväckande än läskig. Just det gör att den känns annorlunda. 
 
Flickvännens föräldrar välkommar Chris med öppna armar. 
 
Filmens upplägg är rent utav briljant. Manuset är förvånansvärt intelligent utformat och jag gillar att Get out inte är en renodlad rysare, utan även blandar in humor i det hela. Jag tycker också om att jag som tittare inte begrep alla scenerna direkt när de visades, men att polletten ramlade ner efter att filmen tagit slut. När jag blickar tillbaka och funderar över detaljerna som jag först inte förstod men som jag nu ser ett tydligt samband mellan, går det inte att undgå hur klockrent gjort det hela är.
 
Chris måste kämpa för att ta sig ut ur familjens hem. 
 
Det är dock synd att Get out är så förutsägbar. Knappt halva filmen hade gått innan föraningarna blev för starka och jag lyckades lista hur vad filmens ”stora vändning” skulle bli. Just vändningen i sig är inte särskilt originell, och jag hade velat se ett mer oväntat och kraftfullt slut. Faktum är att filmen i allmänhet gick rätt utför framåt slutet. Den blev mer överdriven, mer klyschig och mindre fängslande.
 
Som helhet är Get out en bra film, som mer lutar åt att vara en tankeväckande psykologisk thriller än en rysare.
 

Läst och sett – september 2017

Nedan ser du vad som jag har recenserat under månaden. Klicka på bilderna för att komma till respektive inlägg, som står i betygsordning. ♥
 
Nya böcker: 48 st (15 recex).
Recenserade böcker:
 
 
 
Nya filmer: 26 st (17 recex).
Recenserade filmer:
 



 
 
Nya tv-serier: 15 st (5 recex).
Recenserade tv-serier:
 

Saker ingen ser

Författare: Anna Ahlund.
Serie: Fristående.
Längd: 413 sidor.
Bokförlag: Rabén&Sjögren.
 
"Fride är kär i Miriam, Yodit försöker ta plats i gänget, Johannes försöker få plats i livet, Arons syster Linn fick all talang och Linn undrar vad hon ska göra med den. Och Sebastian, han som ska kyssa en ny person varje månad. Ett nyårslöfte som trasslar till saker."
 
 
 
 
 
 
 
Jag hade rätt svårt för Saker ingen ser. Boken är inte dålig, men inte heller i min smak.
 
För det första fastnade jag inte för karaktärerna. Fast de är en fint heterogen grupp människor med en variation av sexualiteter tyckte jag att de var tråkiga. De saknade djup och kändes aldrig riktigt levande. Att det dessutom är så pass många karaktärer att hålla koll på blir rörigt, och jag kom på mig själv att blanda ihop dem ofta. Detta drabbar förstås boken väldigt starkt, eftersom Saker ingen ser är en väldigt karaktärsdriven roman.
 
Men inte heller handlingen var något att hurra över. För att vara ärlig vet jag knappt vad handlingen var. Det finns inte någon direkt riktning eller konflikt, inga vändningar eller stora händelser. Alltsammans är bara väldigt… platt och rakt. För mig var detta mest ord på papper: de sa mig ingenting.
 
Som helhet kan man väl säga att jag hade svårt att förstå mig på Saker ingen ser. Jag fastnade varken för handlingen (vad den nu var) eller karaktärerna, och fast boken inte direkt var dålig så tilltalade den mig inte alls.
 

Nytt i samlingen, #232

 
Den här veckan har jag faktiskt lyckats stå emot ha-begäret och inte köpt någonting. Ändå har finpost kommit och förgyllt vardagen. Från VoxByOpal anlände Layers av Ursula Poznanski, som jag ser grymt mycket fram emot att läsa. Inte nog med att omslagets kreativa utformning är attraktivt för ögat, det verkar dessutom vara en riktigt spännande thriller. Om den är i närheten lika bra som Poznanskis andra böcker, vet jag att jag kommer att älska den.
 
Sen skickade Rabén&Sjögren Quidditch genom tiderna och Barden Beedles berättelser av J.K. Rowling, samt Övergångarna av Andreas Kundler och Lisa Linder. Från Modernista fick jag därtill Eldens arvtagare av Sarah J. Maas, vilket är den tredje delen i Glastronen-serien.
 
För övrigt anlände Free fire från Unviersal Sony, Pirates of the Caribbean: Salazar's revenge från Disney samt Supergirl säsong 1, Big little liesLethal weapon säsong 1, The vampire diaries säsong 8 och The walking dead säsong 7 från Fox och Warner bros. Flera av titlarna gör att det känns som att jag har dött och kommit till nördhimlen. 

Guardians of the galaxy vol. 2

Regissör: James Gunn.
Genre: Sci-fi, äventyr, action.
Längd: 2 hr 15 min.
Åldersgräns: 11 år.
Skådespelare: Chris Pratt, Zoe Saldana, Dave Bautista, Vin Diesel, Bradley Cooper, Michael Rooker.
Releasedatum: 11 september 2017.
DistributörDisney, ©Marvel
 
"Gänget färdas i kosmos yttersta gränsland. De måste kämpa för att hålla ihop sin nyfunna familj när de nu börjar nysta i mysteriet kring vilka som är Peter Quills riktiga föräldrar."
 
 
 
Nästan alla verkar tycka mer om den första Guardians of the galaxy-filmen än den andra, men av någon anledning föredrar jag denna. Sure, handlingen är inte särskilt originell och ibland känns alltsammans rätt långrandigt, men ändå lyckades jag underhållas. Filmen har bra skådespelare, svängig musik, grymma effekter och fick mig verkligen att fastna.
 
Väktarna är tillbaka för att skydda galaxen. 
 
Filmens största styrka är humorn, som enligt mig är ännu roligare än i föregångaren. Jag fastnade allt mer för karaktärerna och är helt förälskad i gruppdynamiken mellan dem. Deras färgstarka personligheter och konstanta munhuggande fick mig att skratta högt flera gånger. Favoriten är mini-Groot. Han är så söt att man vill krama honom till döds, och att han fick större roll i denna film är en av anledningarna till att jag fängslades mer.
 
Mysteriet kring Peters föräldrar får en farlig vändning. 
 
Allt som allt blev jag förvånansvärt underhållen av Guardians of the galaxy 2. Visst har den brister, men de fantastiska karaktärerna gör att jag faktiskt inte bryr mig.
 

Tävling – Walking Dead säsong 7!

 
I samarbete med Fox lottar jag ut tre exemplar av The Walking Dead säsong 7. Vinnarna får själva bestämma om de vill ha serien på bluray eller DVD.
 
The Walking Dead följer Rick Grimes, som måste leda en grupp överlevare och hjälpa dem att slåss mot såväl levande som döda. Den sjunde säsongen släpptes 25 september, och i huvudrollerna syns bland annat Andrew Lincoln, Norman Reedus, Lauren Cohan och Jeffrey Dean Morgan.
 
 
För chans att vinna säsongen, kommentera detta inlägg och:
1. Svara på frågan: hur skulle du överleva i seriens framtidsvärld?
2. Svara på frågan: vill du vinna serien på bluray eller DVD?
3. Ange din mejladress.
 
Tävlingen avslutas midnatt 3 oktober. Sena bidrag blir ogiltiga.
 
 
 
De tre vinnarna lottas fram av mig och beslutet kan inte överklagas. Vinnarna kontaktas via mejl när tävlingen är avslutad och behöver svara på mejlet med sin fullständiga adress. Tävlingen är endast öppen för deltagare bosatta i Sverige, och alla under 18 år behöver ha målsmans tillstånd för att delta. Vinsten kan inte bytas mot kontanter.





RSS 2.0