"Even if you're immortal, can true love really last forever?"

Nu har jag läst ut den tredje delen av The Immortals-serien av Alyson Noel; Shadowland. Serien handlar om Ever och Damen som kämpar mot allt som försöker hindra deras eviga kärlek, någonting som ibland kan vara väldigt svårt.

"Ever and Damen have travelled through countless past lives in search of each other. But just when their destiny seems finally within reach, a powerful curse falls upon them. A single touch of their hands, a brush of their lips, will mean death for Damen - cast into the darkness of Shadowland. Then Ever meets Juds, a mysterious green-eyed golden surfer boy who understands magyck - and Ever -better than she does herself. She throught Damen was her destiny - but what if fate has other plans?"



Shadowland var väldigt bra. Den hade spänning, fruktan och kärlek. Dock var den lite seg i mitten av boken, men med det spännande och öppna slutet glömde man det snabbt. Jag älskar verkligen hur Alyson Noel bygger upp alla karaktärerna med sina beskrivningar och hur hon väljer deras ordval - mina favoriter är Sabine och Roman. Noel är en mycket duktig författarinna som klarar av att beskriva känslor och händelser väldigt bra, och det märks att hon har mycket fantasi och sparar det bästa tills sist. Trots Shadowlands höga poäng tycker jag ända att Evermore och Blue Moon var bättre, men något måste ju alltid vara sämst, även om den inte är dålig. Den var härlig att läsa, lättsam och lättläst, men jag saknar den eviga spänningen som bara kom fram i det öppna slutet, som gjorde att man måste fortsätta läsa. Förhoppningsvis är Dark Flame, bok nummer fyra, mer up-tempo. Värd att läsa. De återstående böckerna i serien är Dark Flame, Night Star och Everlasting.

Första stycket: "'Everything is energy.' Damen's dark eyes focus on mine, urging me to listen, really listen this time. 'Everything around us -' his arm sweeps before him, tracing a fading horizon that'll soon fade to black. 'Everything in this seemingly solid universe of ours isn't solid at all - it's energy - pure vibrating energy. And while our perception may convince us that things are either solid or liquid or gaseous - on the quantum level it's all just particles within particles - it's all just energy.' I press my lips together and nod, his voice overpowered by the one in my head urging: Tell him! Tell him now! Quit stalling, and just get it over with! Hurry, before he starts talking again! But I don't. I don't say a word. I just wait for him to continue so I can delay even further."

Sista stycket: "Sliding my arms around his neck as he pulls me onto his lap, the two of us gazing out at something so dark, so vast, so infinite, so eternal, we both now it's there - and yet we can't even see it."

"A kiss could mean the end."

Författare: