"Love tore them apart, temptation brought them together."

Tempted, Frestad, är den sjätte delen av House of Night serien av P.C och Kristin Cast. Serien beräknas få tolv böcker i serien.

"Klarar Zoey att stå emot frestelsen när den svarta ängeln Kalona på alla sätt försöker locka henne till sig? Enligt Afrodites syner är Zoey den enda som har makt att stoppa honom. Men då måste hon vara beredd att riskera sitt liv, sitt hjärta, sin själ. Har hon det modet? Dessutom har Stevie Rae hemligheter för Zoey och verkar ansvarig för mer än ett gäng missanpassade vampyrer nere i tunnlarna. Vampyrer som inte längre gillar Stevie Rae..."



Boken börjar precis efter där den förra boken slutade, det har bara gått några minuter eller kanske möjligtvis timmar mellan. I denna bok har Zoey precis lyckats med att få iväg Neferet från Nattens Hus, men inte ens nu går hon säker, då mörka krafter växer upp ur underjorden. Boken är inte något för dem som inte gillar lyckliga slut då denna boken inte har något. Som alla andra böckerna i serien är slutet öppet så att man måste fortsätta att läsa serien för att få reda på hur det har gått.

Jag älskar verkligen House of Night serien och som jag sagt förut blir den bara bättre och bättre hela tiden. För tillfället ska jag börja att läsa Uppvaknandet (bok 8) som precis kom ut på svenska. Frestad var otroligt spännande och för första gången i serien befinner sig gänget på ön Skye. Neferet och Kalona har lyckats lura rådet att de är goda och att Kalona är Erebus som kommit till jorden för att ansluta sig till Nyx reinkarnation Neferet - som givetvis är lögner. Zoey har fortfarande pojkvändramat med sig, även utanför Nattens hus, mellan Stark, Erik och Heath och denna får en oväntad avslutning då hon förlorar en av dem tillsammans med sin själ... Jag vet inte hur jag ska förklara mer om boken och min åsikt utan att avslöja någonting, så allt jag har att säga är: den är mycket värd att läsa - så gör det nu! :)

Första stycket: "Natthimlen över Tulsa lystes upp av en magisk månskära. Skenet fick isen som täckte staden och klosterområdet, där vi nyss hade haft en uppgörelse med en fallen odödlig ängel och en galen översteprästinna, att skimra. Det kändes som om gudinnan lagt sin hand över alltihop. Jag såg på cirkeln framför Marias grotta som badade i månljus. Det var en helig plats, och för bara en stund sedan hade Ande, Blod, Jord, Mänsklighet och Natt personifierats och samlats här för att besegra hat och mörker. Den utsnidade Mariastatyn stod omgiven av stenrosor på en avsatts i grottan. Hon stod där som ett landsmärke i månens silverstrålar. Jag såg på statyn. Marias ansikte var fridfullt; hennes istäckta kindeer glittrade som om hon grät av glädje."

Sista stycket: "Minnet störtade över mig, översvämmade mig med förtvivlan, mörker och insikt när min värld splittrades och allt blev svart."

Författare: