"When everything's perfect, it's easier to lose."

Betrayed (Sveket) är den andra delen i House of Night serien av P.C och Kristin Cast. I denna boken hettar spänningen till ytterligare då Zoey blir huvudmisstänkt för mord på några människopojkar hon har anknytning till. Hon börjar dra sig mer mot Loren och Afrodite, och anförtror sig saker till dem hon inte berättar för sina närmaste vänner. Men det hon inte vet är att hon står inför ett svek, värre än någon någonsin kunna föreställa sig. Den hon litat på mest, visar sig vilja ha henne död. Men denna persons förädderi är värre än så...

"It seems that life is going pretty well for Zoey Redbird. She's settled in at the House of Night finishing school and is coming to terms with the vast powers the vampyre goddess, Nyx, has given her. She even has a boyfriend ...or two. Best of all, Zoey finally feels she has found somewhere she belongs. Then the unthinkable happens. Human teenagers are being killed, and all the evidence points to the vampires at Zoey's school. While danger stalks the humans from Zoey's past life, she begins to realise that the very powers that made her so unique might also threaten those she loves. Then, when she needs her new friends the most, death strikes the House of Night. Zoey finds herself facing a betrayal that could break her heart and jeopardise the very fabric of her world."



Betrayed är mycket bättre än Marked. Boken har mer spänning men har ändå behållt det sexiga och roliga stuket. Boken har enormt mycket mystik i sig, ibland som man inte får svaret på förren flera böcker senare. Den är fantastiskt bra uppbyggd då Cast har lyckas tänka ut handlingen långt efter det som sker i boken. Detta gör att hon lättare kan skapa ett mysterium. Boken är som en gåta, som du inte får svaret för förren du är vid slutet. Precis som första boken slutar Betrayed otroligt spännande och skapar ett beroende. Dessutom tycker jag det är bra gjort att Zoeys fiende börjar bli den enda hon kan lita på.. medan den hon litat på vill döda henne. Den slutade jättebra och jag började nästan att gråta. Otroligt bra och ett måste att läsa!

Första stycket: "'Ny elev. Kolla in', sa Shaunee när hon satte sig i båset som vi numera räknade som vårt i skolrestaurangen (översättning: matsalen.) 'Ja, tvilling, det är för sorgligt'. Erins röst hade exakt samma ton som Shaunees. Hon och Shaunee har någon sorts själslig gemenskap som gör dem bisarrt lika."

Sista stycket: "Doften av gräs virvlade plötsligt runt Nyxstatyn. Vi skrattade genom tårarna. Jag blundade och viskade en bön, ett löfte, som kom från djupet av mitt hjärta. 'Jag ska hämta dig, Stevie Rae.'"

Författare: