3096 Dagar

Fakta:
3096 Dagar är Natascha Kampuschs egen roman om den mörkaste delen av sitt liv, när hon som tioåring blev kidnappad och sedan hölls fången i över åtta år. Detta är alltså inte bara en påhittad fiktion, utan Kampusch återberättar sin egna historia.
 
Handling:
"Den 2 Mars 1998 blev tioåriga Natascha Kampusch överfallen och bortförd på väg till skolan. I över åtta ör hölls hon inspärrad i ett specialbyggt källarutrymme hos en man vid namn Wolfgang Priklopil. Fullständigt avskärmad från yttervärlden tvingades hon dagligen utst fysisk och psykisk misshandel, utan att veta om hon någonsin skulle bli fri igen. När hon som artonåring slutligen lyckades fly var hennes barndom över."
 
 
Recension:
Alltså detta var jag inte beredd på. Jag hade inte särskilt stora förhoppningar på den här boken, men jag måste verkligen säga att jag är motbevisad.
 
Boken berörde mig verkligen. Genom hela mådde jag dåligt över hur Natascha behandlades och illamåendet sitter fortfarande kvar nu när jag skriver recensionen. Kampusch beskriver så väl allt från hennes liv innan överfallet till dagen hon blir bortförd, hela sin fångenskap och till slut hennes flykt åtta år senare. Verkligen en otroligt känslosam bok. Hon fick mig att inse att för henne bildade kidnappningen inte bara solida murar runt om henne i form av källaren, utan även osynliga inre murar som höll henne minst lika fången. Hon beskriver sina åtta år tillsammas med gärningsmannen så väl och när hon pratar om hur hon fick diagnosen Stockholmssyndromet förstår jag verkligen hennes frustration, nu när jag näst hennes bok.
 
Jag rekomenderar verkligen den här boken för alla. Trots att boken är en självbiografi av något slag liknar den mer en thriller. Det är inte direkt min typ av bok, men jag känner ändå att jag alltid kommer att bära med mig Kampuschs erfarenheter inom mig. Jag tycker att alla bör läsa denna, för jag lovar att den inte lämnar dig oberörd och du kommer garanterat att ändra ditt sätt att se på saker och ting.
 
Angående betyget så känns det lite fel att betygsätta en sådan hemsk händelse i en människas liv, och därför ger jag inget betyg. Boken var bra men jag vill inte sätta poäng på någon annans lidande, trots att det gjorde en bra bok.
 
Betyg: -
Första meningen:
"Mamma tände en cigarett och drog ett djupt bloss."
Sidantal: 253
Författare:

Antal lästa böcker 2012: 87

Kommentarer

Skriv en kommentar här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras inte)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback