Blod & Choklad är en fristående bok av författarinnan Annette Curtis Klause. I Sverige är det förlagen Bonnier Carlsen som publicerat den översatta boken.

"Det finns människor och så finns det vargar. Och så finns det de andra. De som är både och. Varulvarna.
Vivian Gandillon är en av de andra. Hon är 16 år, vacker, stark och älskar att förvandlas från människa till varg.
När hennes pappa, flockens ledare, dör i en brand flyttar resten av flocken till stan. Men utan ledare är de rastlösa och flockens unga killar tar stora risker, de uppträder störigt och drar uppmärksamhet till sig. Inte blir det bättre av att Vivian blir kär i en vanlig människokille, en köttkille som man säger i flocken. Vad ska hon med honom till? Människor förstår inte och dessutom är de svaga. Men också ett hot mot flockens säkerhet.
Aidan, köttkillen, är så annorlunda. Vivian älskar honom för att han är snäll, omtänksam och avspänd. Inte alls lika aggressiv och stöddig som killarna i flocken. Och han gillar att läsa om druider, magi och varulvar. Visst kommer han att förstå henne? Och han kysser så försiktigt. Vivian skulle vilja bitas, bara lite, och visa vem hon verkligen är.
Det är svårt att passa in i både den stökiga varulvsflocken och bland vanliga människor. Hon måste välja. Vad smakar godast: blod eller choklad?"



Jag ska börja med att skriva att boken var väldigt ytlig. Det kändes som om författaren bara skrapade på utsidan av känslorna som fanns och inte gick närmare på djupet medan hon samtidigt beskrev hur vacker huvudpersonen var hela tiden. Det kändes som om författaren menar att utseendet bestämmer hur ett förhållande ska vara. Detta var förstås ett minus för boken.

Jag tyckte att boken var bra, lättläs och läsvärd, men att det inte hände särskillt mycket. Det kändes som om boken bara handlade om att huvudpersonen försökte hitta en kille. Om Klause hade gått djupare in på känslor och karaktärer och mer intriger än bara huvudpersonens egna problem hade boken blivit mycket bättre tror jag.

Jag ogillar verkligen karaktärerna också. Kanske är det så Klause ville ha det, att man skulle få kraftiga känslor emot dem, för det kändes som om alla i boken var hycklare. De sade att en sak var fel och gjorde sedan det själva. Jag tycker att många av karaktärerna var okänsliga och verkade overkliga. Trots att det ändå är en paranormal så kändes det överdrivet på många ställen, orealistiskt.

Dock så tycker jag att huvudpoängen var bra: att finna sig själv. Klause gjorde sin åsikt tydlig om att man ska vara den man är, vilket var ett stort plus för boken. Den fick mig att tänka om lite angående att man ska vara sig själv och inte försöka anpassa sig för alla andra. Dessutom tycker jag att titeln på boken är rätt vitsig och läcker eftersom hon ska välja mellan att vara varulv eller människa; välja mellan blod eller choklad.

Boken har även gjorts till film. Jag har tyvärr inte sett filmen men jag tror att handlingen skulle göra sig bättre på vita duken än nedskrivet.

För att sammanfatta så var boken bra, gripande samtidigt som den var för ytlig för min smak. Den är verkligen värd att läsa, men kanske inte en bok man läser om och om igen. Det låter säkert som om jag är emot den här boken och att jag tyckte att den var jättedålig, men så är det verkligen inte. Jag tycker att den var bra och jag rekomenderar den för en engångsläsning.

Betyg: 5/10

Favoritkaraktär: Gabriel.
Karaktär jag gillar minst: Esmé.
Författare: