Över Näktergalens Golv
Fakta:
Över Näktergalens Golv (Accross the Nightingale Floor) är den första boken i trilogin Sagan om Klanen Otori av Lian Hearn. De andra böckerna i trilogin är På Kudde Av Gräs (Grass For His Pillow) och Under Lysande Måne (Brilliance of the Moon). Det finns även en bok som utspelar sig femton år senare som heter Vid Hägerns Skarpa Skri (The Harsh Cry of the Heron) och även en prequelbok kallad Och Himlens Vida Väv (Heaven's Net is Wide)som utspelar sig innan serien och avslutas precis innan Över Näktergalens Golv börjar. Böckernas orginalspråk är engelska men Hearn har fått sin inspiration från japansk litteratur och kultur.
Över Näktergalens Golv (Accross the Nightingale Floor) är den första boken i trilogin Sagan om Klanen Otori av Lian Hearn. De andra böckerna i trilogin är På Kudde Av Gräs (Grass For His Pillow) och Under Lysande Måne (Brilliance of the Moon). Det finns även en bok som utspelar sig femton år senare som heter Vid Hägerns Skarpa Skri (The Harsh Cry of the Heron) och även en prequelbok kallad Och Himlens Vida Väv (Heaven's Net is Wide)som utspelar sig innan serien och avslutas precis innan Över Näktergalens Golv börjar. Böckernas orginalspråk är engelska men Hearn har fått sin inspiration från japansk litteratur och kultur.
Handling:
"I en avlägsen och fridsam bergsby lever en ovanlig pojke. Takeo har ännu inte upptäckt sitt sanna jag, och känner inte till sin avlidne fars hemlighet. Men hans stillsamma liv förändras för alltid den dag då krigsherren Iida Sadamu skövlar och bränner hans hemby. Takeo räddas av den unge herremannen Otori Shigeru, som för honom till sitt hem. Där sätts han i lära i allt en ädling behöver veta, men också i andra färdigheter - de märkliga, närmast magiska förmågor som tillskrivs det legendariska Släktet. Långsamt upptäcker Takeo sanningen om sig själv, och om det öde som väntar honom."
"I en avlägsen och fridsam bergsby lever en ovanlig pojke. Takeo har ännu inte upptäckt sitt sanna jag, och känner inte till sin avlidne fars hemlighet. Men hans stillsamma liv förändras för alltid den dag då krigsherren Iida Sadamu skövlar och bränner hans hemby. Takeo räddas av den unge herremannen Otori Shigeru, som för honom till sitt hem. Där sätts han i lära i allt en ädling behöver veta, men också i andra färdigheter - de märkliga, närmast magiska förmågor som tillskrivs det legendariska Släktet. Långsamt upptäcker Takeo sanningen om sig själv, och om det öde som väntar honom."
Recension:
Jag har haft Över Näktergalens Golv legandes i bokhyllan i över ett års tid. Den har helt enkelt blivit bortprioriterad hela tiden och jag har inte haft särskillt stora förhoppningar. Och allt jag har att säga till mig själv är: Fyyy Melanie! Jag älskade verkligen boken. Den var helt fantastisk.
Jag har haft Över Näktergalens Golv legandes i bokhyllan i över ett års tid. Den har helt enkelt blivit bortprioriterad hela tiden och jag har inte haft särskillt stora förhoppningar. Och allt jag har att säga till mig själv är: Fyyy Melanie! Jag älskade verkligen boken. Den var helt fantastisk.
Det första jag lägger märke till är de slående titlarna. Jag tycker att de låter så vackra när man läser boken blir den ännu vackrare. De är mystiska samtidigt och otroligt metaforiska och symboliska. Titeln skildrade boken perfekt.
I boken finns otroligt vackra beskrivningar. På något sätt känns det som om man är där. Nu är det så att jag älskar Kina och Japan och att boken utspelar sig där blir som att läsa om en dröm. Allt är så vackert och kultuen så annurlunda.
Det var väldigt lätt att komma in i boken. Efter första sidan blev jag direkt intresserad av att få reda på mer om huvudpersonen och hans folks kultur. Visst, tempot var inte högt, men boken var absolut inte seg. På något sätt hade den en långsam, mysig och underbar atmosfär som gjorde att jag inte kunde släppa ifrån mig boken trots att många händelser skedde längre ifrån varandra än vad jag brukar gilla.
Jag fick känslor för alla karaktärerna. De var allesammans så realistiska, så verkliga, och alla hade både ljus och mörker i sig. Det enda som var lite svårt var att det svar så många karaktärer och ibland blev det jobbigt att hålla isär vem som var vem då många hade liknade namn. Men det var ingenting jag störde mig på supermycket.
Jag gillade hur det växlade mellan 'jagform' till andraperson när perspektiven ändrades. Det blev mer levande och det blev en garanti för vem som berättade vad.
Det märks verkligen att Hearn är en kunnig författare. Hon har verkligen tagit reda på information genom resor och efterforskningar för att ska en så realistisk och äkta bok som möjligt.
Jag gillar hur Hearn blandar in paranormalt i väldigt små mängder. På detta vis känns det som att läsa en bok utan övernaturliga ingredienser men med mycket mirakel och evolution. Det kändes helt enkelt mer magiskt att läsa om när inte magin var i centrum.
Det enda jag har att klaga på är de sista 13 sidorna som var rätt så sega, men med resten av boken i det skick den var så kan jag lätt acceptera det.
Över Näktergalens Golv hade allt från hopp och glädje till stor sorg som drabbade mig till tårar. Det är en mycket annorlunda bok som inte liknar någon annan, och det är denna unikhet som gjorde att jag fastnade. Ingenting var uttjatat och med bokens intressanta handling och spänning var jag fast. Jag ska garanterat köpa nästa bok i serien; På Kudde Av Gräs, och hoppas på att den är minst lika känslosam som Över Näktergalens Golv.
Betyg: 8,5/10
Favoritkaraktär: Kaede
Sidantal: 314
Första meningen: "Min mor brukade hota med att slita mig i åtta stycken om jag slog omkull vattenspannen eller lådsades att jag inte hörde att hon ropade på mig när skymningen tätnade och cikadornas gälla sång blev starkare."
Författare:
Favoritkaraktär: Kaede
Sidantal: 314
Första meningen: "Min mor brukade hota med att slita mig i åtta stycken om jag slog omkull vattenspannen eller lådsades att jag inte hörde att hon ropade på mig när skymningen tätnade och cikadornas gälla sång blev starkare."
Författare: