Recension:
Jag ska försöka att skriva en acceptabel recension, men problemet är att jag läste mitt ARC av Besvärjelser och beskydd för några månader sedan men inte fick publisera den förren idag (recensionsdagen). Därför minns jag inte särskillt mycket från boken, men förhoppningsvis det mest nödvändiga.

 

Jag kan börja med att skriva att dispositionen liknade den som finns i Blodsmagi. I dem är allt ur huvudpersonens synvinkel men några sidor då och då är ur någon annans perspektiv (och i början vet man inte vems PoV det är ur). Detta har jag lärt mig att uppskatta mer med tiden, men jag föredrar att veta ur vems perspektiv jag läser ur.

 

Huvudkaraktären Cecilia är inte en av mina favoriter. Hon är otroligt osmart och naiv och under läsningens gång kände jag att det mesta som hände henne var hennes eget fel. Hon litade totalt blint på främlingar och tänkte aldrig efter att hemligheter kanske är bäst att bevaras hemliga. Nej, inte min typ av karaktär: jag föredrar psykiskt starka karaktärer med mycket hjärnkapacitet. När hon dessutom var en av de mest egoistiska huvudkaraktärerna jag stött på kände jag helt enkelt att jag tappade intresset totalt.

 

Boken började bra men visade sig vara otroligt orealistisk och i många fall ytterst barnslig. Först trodde jag att det bara skulle bli gulligt och nostalgiskt att läsa en vuxenbok med sagoväsen så som vättar i. Men det kändes väldigt ofta som att läsa en barnbok: både för att huvudkaraktärens intellegens inte var den bästa men först och främst för att sagoväsena var dåligt framförda. Att även själva magin blev fånig var både på grund av konstiga namn (exempelvis hemsidan Fairynet) men även för att den inte alls kändes storslagen som exempelvis i Harry Potter, Blodsmagi, Hex hall, Farlig förmåga eller andra häxböcker.

 

Boken var också tyvärr väldigt förutsägbar. Den hade ingen tvist eller överraskning och jag hade väldigt tidigt listat ut vem "the bad guy" var. Så när väl huvudpersonen lyckades koppla ihop verkligheten och förstod hur allting låg till hade jag redan vetat om det väldigt länge. Det blev helt enkelt en antiklimatisk känsla av det hela.

 

Jag ville verkligen gilla den här boken, men jag måste skriva att jag störde mig mer på den än jag trodde var möjligt. Visst har jag läst sämre böcker (så som exempelvis Cal) men denna ligger ändå bland bottenskrapen, tyvärr. Jag tyckte helt enkelt inte att Friedner skrev bra - vissa saker hängde inte alls ihop med verkligheten. Ett utdrag från boken är exempelvis att en man som Cecilia träffat var "trehundra ljusår snyggare". Hallå? Ljusår är ett mått på sträcka, ungefär som kilometer. Så hon säger ungefär att han var väldigt många kilometer snyggare. Eh?

 

Sammanfattningsvis så var Besvärjelser och beskydd inte min typ av bok. Med tröga och egoistiska karaktärer samt ett fånigt upplägg och ett dåligt utförande blev den inte särskillt spännande. Det fanns inga utmärkande karaktärsdrag och trots att den var sagolik så blev det ett problem att det var som en barnbok för vuxna. Visst fanns sex och liknande med, men på något annat sätt kändes det inte särskillt "grown up". Jag gillade tyvärr inte sättet Friedner skrev på och jag tyckte att hon använde konstiga meningsuppbyggnader och ordval. Jag är ledsen att säga att Besvärjelser och beskydd inte är en bok jag tyckte om. Det jag skrev på Goodreads var: naive characters, predictable plot and a childish feeling to the book.

 Favoritkaraktär: -
Sidantal: 333