Tredje säsongen av Breaking bad bjuder på mer drama. Återigen är Aaron Pual och Bryan Cranston huvudpersoner. Säsongen är 589 minuter lång och består av 13 avsnitt. Den spelades in 2011 och rekommenderas från 15 år.

 

Handling:
"Trots att hans cancer är på bättringsvägen har Walter White (Cranston), kemiläraren som sadlat om till metamfetamintillverkare, gott om problem. Hans fru (Anna Gunn) har ansökt om skilsmässa, hans svåger som jobbar för narkotikapolisen (Dean Norris) är ute efter att sätta dit honom, och en mexikansk knarkkartell vill se honom död. Men eftersom hans familjs framtid fortfarande står på spel kokar Walt ihop en deal som ska hjälpa honom att tjäna en förmögenhet – en plan med ett fruktansvärt högt pris."

Jag är sjukt kluven när det kommer till Breaking bad. Det finns de ingredienser i serien som jag älskar, och som ibland får mig att tro att detta är en ny favoritserie, men det finns också de aspekter som gör att den ligger i botten.

 

 

Det negativa med serien är att säsongen, precis som föregående säsonger, är väldigt seg och stundtals händelselös. Jag har inget problem med att något avsnitt hit eller dit är segt, men Breaking bad har varit alldeles för tempolöst för min smak. Jag blev ofta väldigt uttråkad och intresset tappas snabbt vid sådana stunder. Ett exempel är avsnittet "Fly" som endast går ut på att Walt är besatt att fånga en fluga. Hela avsnittet handlar om hur han försöker fånga flugan, och det finner inte jag särskilt fascinerande. Tempot är det som drar ner de goda aspekterna, vilket är väldigt synd eftersom den har många sådana. Jag måste också påpeka, som en negativ detalj, att Walters beteende ibland är väldigt underligt och jag förstår mig ibland inte på hans handlingar. Jag kan irritera mig väldigt mycket på honom, och jag hoppas att jag får en förklaring till hans udda stil senare i serien.

 

 

Nu till de positiva aspekterna. För det första har serien en enorm potential. Verkligen gigantisk. Själva handlingen och berättelsen i sig är fantastisk; både intressant och spännande. Att serien även bjuder på starka känslor och action är inte heller det fel. Det är fascinerande att få följa Walters liv och hur han har utvecklats från första avsnittet, och tro mig när jag skriver att han genomgår en gigantisk karaktärsutveckling i denna säsong. Hans fru, Skyler, har också utvecklats och trots att jag definitivt inte kan påstå att jag gillar henne så växer hon definitivt. I den här säsongen får hon en större roll och det känns som att handlingen växer i och med hennes inblandning. Mina favoritkaraktärer är fortfarande Jesse Pinkman och Walter Jr. White, eftersom de båda är så pass känslofyllda och omtänksamma.

 

 

Sammanfattningsvis så får tredje säsongen av Breaking bad både ris och ros från mig. Handlingen är slående och karaktärsutvecklingen fantastisk, och det är ingen tvekan att serien har potential. Ibland lyckas serien verkligen med att fängsla mig som tittare och jag kan bli trollbunden genom ett avsnitt av ren fascination. Men det långsamma genomsnittstempot är under all kritik. Långa perioder kan jag bli väldigt uttråkad och trots att serien har action och spänning så drar den sega känslan ner helheten rejält. Det är en bra serie helt enkelt, men jag kan inte kalla det en favorit.