Fakta:

I den andra säsongen av Nikita får vi se Maggie Q, Shane West, Lyndsy Fonseca, Aaron Stanford, Melinda Clarke, Xander Berkeley, Dillon Casey, Lyndie Greenwood och Rob Stewart i huvudrollerna. Säsongen är 972 minuter lång, består av 23 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2011.

 

 

Nikita är en stor favorit när det kommer till actionserier. Jag gillar att den har lite av allt och inte är en renodlad thriller. Blandat med all action så bjuder Nikita även på mycket humor, stora karaktärsutvecklingar och även lite romantik. Det gör att man aldrig tröttnar på det som händer eftersom det hela tiden läggs till någonting nytt till serien.

 

 

Nikita skulle inte vara Nikita utan Maggie Qs fantastiskt mångsidiga prestation. Hon gör serien övertygande och beroendeframkallande och skapar ett stort engagemang för hennes karaktär. Den slagfärdiga Nikita är, tillsammans med kallhjärtade Amanda och humoristiska Birkhoff, min favoritkaraktär men det finns inte en enda karaktär jag ogillar, just för att alla skådespelarprestationer ligger på topp. Melinda Clarke (The O.C.), Xander Berkeley (Taken), Shane West (A Walk to Remember), Lyndsy Fonseca (How I Met Your Mother) och Aaron Stanford (X-Men 2) är allesammans otroligt minnesvärda i sina roller och skapar ett starkt drag till serien. Det finns också med en hel del begåvade gästskådespelare som det är roligt att upptäcka genom säsongen. Några exempel är Alberta Watson (24), Sarah Clarke (24) och Erica Gimpel (Fame).

 

 

Det syns tydligt att Nikita är en genomtänkt serie. Handlingen är stark och manuset välskrivet. Varje avsnitt har otroligt välkoreograferad action som häpnar tittaren och seriens effekter är grymma. Säsong 2 börjar lite långsamt men är redan efter några avsnitt i full gång. Tempot är högt och alla episoder är actionpackade. Berättelsen utvecklas en hel del under säsongens gång och det är intressant att få följa karaktärernas framsteg.

 

 

Jag måste dock skriva att jag inte tycker att säsong 2 riktigt når samma höjder som den första säsongen. Kanske är det nyhetens behag, men jag känner att konceptet var starkare i den första säsongen. Jag gillade Alex undercover-parallell och på något sätt fick det karaktärerna att kännas mer hotade. Den första säsongen har en mer enhetlig och sammanhållande handling, medan den här säsongen har fler avstickare och sidospår som ibland gör att berättelsen känns hackig. Den röda tråden var helt enkelt tydligare i föregående säsong.

 

 

Säsong 2 visar en hel del tillbakablickar, speciellt från Nikitas tid innan hon anlände till Divisonen. Jag vet inte riktigt hur jag känner angående detta. Vissa av tillbakablickarna är väldigt upplysande och väl behövda, men andra återblickar känns nästan bortkastade och är onödiga att visa. Några av dem känns rent utav klyschiga. Som jag skrev tidigare så är Nikita en fantastisk serie som förtjänar all världens beröm, men jag tycker att serien känns lite lam ibland. Trots alla tvister och överraskningar så har den också med några rejält stereotypiska och förutsägbara scener som stör mig lite. 

 

 

Som helhet är Nikita en toppenserie som förtjänar alla lovord. Den här säsongen är inte lika mystisk och spännande som föregående, men den är fortfarande otroligt bra. Skådespelarna är enastående, konceptet innovativt och effekterna rafflande. Jag älskar sättet den blandar humoristisk underhållning och explosiv action och jag ser mycket fram emot att se hur det går för karaktärerna i nästa säsong.